långfärdsskridsko långfärdssk långfärds ... - Friluftsfrämjandet

U T B I L D N I N G S P L A NF R I L U F T S F R Ä M J A N D E T S L E D A R U T B I L D N I N GLÅNGFÄRDSSKRIDSKOUTBILDNING 1 (GRUNDKURS)

Utbildningsplan förverksamhetsområde LångfärdsskridskoFriluftsfrämjandets VisionFriluftsfrämjandet är den naturliga mötesplatsen för alla friluftsintresserade som vill ha glädje och gemenskapi friluftslivet.Friluftsfrämjandets VerksamhetsidéFriluftsfrämjandet erbjuder ledarledda friluftsaktiviteter med kvalitet, där alla medlemmar har tillgång tillhela Friluftsfrämjandets utbud.LedarskapetLedare i Friluftsfrämjandet skapar naturliga mötesplatser för alla friluftsintresserade som vill känna glädjeoch gemenskap i ett aktivt friluftsliv. Friluftsfrämjandets är en lärande organisation där utveckling ochlärande sker genom dialog och reflektion. Våra ledare utgår från deltagarens/medlemmens behov och önskemålunder ledarledda aktiviteter. Friluftsfrämjandet ser mötet som en möjlighet att utveckla den enskildeindividen, verksamheten och organisationen.Friluftsfrämjandets verksamhet bygger på att ledarna:• driver och utvecklar aktiviteter• aktivt omfattas av organisationens mål och idé• fortbildar sig inom sin verksamhetsgren• har roligtLedarna är föreningens ansikte utåt, i mötet med deltagarna är ledaren Friluftsfrämjandet.

MetodikFriluftsupplevelserDialogReflektionFriluftsfrämjandets metodik och tillvägagångssätt kännetecknas av friluftsupplevelser, dialogoch reflektionför utveckling och lärande. I det enskilda utbildningspasset tillämpar vi en mängd olika metoder ocharbetssätt, men genom att ständigt stimulera deltagarnas dialog och erfarenhetsutbyte skapas en djupareinsikt om det egna ledarskapet och deltagarnas behov.I vår metodik står friluftsupplevelsen i centrum. Varje ledare måste få möjlighet att utveckla sitt ledarskap,sin kunskap och sitt förhållningssätt i relation till deltagarna och deras upplevelse av aktiviteterna.Utbildningsinsatserna bygger på ett reflekterande arbetssätt där de blivande ledarna får tillfälle att enskiltoch i grupp reflektera över sitt eget ledarskap och sitt eget förhållningssätt till uppgiften. Genom reflektionoch erfarenhetsutbytet fördjupas förståelsen av de olika kursmomenten så att deltagarna kan integrera nykunskap och nytt kursinnehåll med egna erfarenheter.Att öka självkännedomen är ett viktigt inslag i alla utbildningsinsatser. Ökad förståelse för hur jag påverkasav andra och själv påverkar andra i mitt sätt att vara och kommunicera innebär att insikten i ledarskapetfördjupas.Kvalitetssäkring och uppföljningUtbildningsinsatserna är en viktig del i Friluftsfrämjandets arbete med att kvalitetssäkra alla ledarledda aktiviteter.Alla utbildningsplaner fastställs på central nivå. Inom området genomförs kvalitetssäkringen genomföljande insatser:• Friluftsfrämjandets aktiviteter leds av utbildade ledare• Ledare är den som har genomgått Friluftsfrämjandets grundutbildning med godkänt resultat• Kursledare ska ha genomgått kursledarkurs eller kursledarfortbildning (avser det nya konceptetstart 2001) samt ha egen erfarenhet från Friluftsfrämjandets verksamhet inom området• På sikt avser vi att införa kursledarexamen (för skidor gäller kursledarexamen från 2004)• Distriktet ansvarar för kvalitetskontrollen av alla utbildningar som genomförs inom distriktetsområde. Riksomfattande utbildningar kvalitetssäkras på central nivå. Genom tydliga mål förutbildningarna och tydliga kriterier för godkänt resultat säkerställs en likhet över landet.• Erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagare genomförs för att utveckla kursinnehåll och metodik(ex vis möten inom respektive verksamhetsområden)• Alla ledare ska ha möjlighet till fortbildning och kunna få en uppföljning av sina insatser

Utbildningsinsatser inom området LångfärdsskridskoUtbildningen till Långfärdsskridskoledare i Friluftsfrämjandet omfattar dels en grundutbildning somdelas upp i 3 olika steg (moment), dels fortbildningar inom olika områden.Grundkursens stegSteg 1 4 dagar teori och praktik varvat för att ge grundernaSteg 2 En praktiperiod under 1 – 2 säsonger för att bygga upp kunskap och erfarenheter för att bli tryggi sin ledarerroll och kunna ansvara för att leda grupperSteg 3 Uppsamling av erfarenheterna från praktikperioden, kompletterande praktiska övningar ochfördjupad kunskap till exempel om skärgårdsis.Steg 4 Fortbildning: Fördjupning inom något område.Övergripande utbildningsmålAtt efter genomgången utbildning kunna leda säkra långfärdsskridskoturer inom Friluftsfrämjandetenligt uppställda kvalitetskrav och riktlinjer för verksamheten.Att förstå sin betydelse och att vara trygg i sin roll som ledare i Friluftsfrämjandet.GrundutbildningSteg 1Två dagar där teori och praktik varvas på lämpligt sätt. Efter godkänd steg 1 har ledaren kunskap attleda på mindre sjöar ”hemmasjöar” och rekognoserade isar.LedarskapetMålAtt använda dialog som arbetssätt under utbildningen så att deltagarna använder dialogen under sinaledarledda aktiviteter.Att varje kursdeltagare inser betydelsen av – hur jag påverkas av andra och hur jag påverkar andra i mittsätt att vara och kommunicera. Den nya ledaren ska bli trygg i sin roll och därmed trygghetsskapande.Att efter avslutad utbildning ha utvecklat sitt ledarskap genom samtal, reflektioner och erfarenhetsutbyteInnehållLedarskapsövningarÖvningar med koppling till egen praktik och erfarenhetErfarenhetsutbyteFriluftsfrämjandet, själ – värdegrundMålAtt känna och omfattas av Friluftsfrämjandets värderingarFörstå sin roll som förebild och marknadsförareAtt skapa och förmedla en känsla för Friluftsfrämjandet och friluftslivetAtt känna till vad som gäller vid användandet av varumärket FriluftsfrämjandetInnehållFriluftsfrämjandet som organisationhistorisk tillbakablickorganisationsstrukturvisioner, möjligheter och målmedlem, ledare och deltagarewww.frilufts.se

Grundläggande iskunskapMålAtt få grundläggande kunskaper om is, istillväxt och bärighet etcAtt känna till de faktorer som styr isläggning och tillväxtKänna till skillnader salt- och sötvattenOlika istyper och deras egenskaper (kärnis, stöpis, snöis, överis, våris, etc)Känna till och förstå hur man undviker”de stora farorna”:VårisTunn is långt ifrån land eller långt ifrån stabil isIs som riskerar att brytas upp eller driva ivägInnehållSamtal och diskussioner kring iskunskap, fördjupningar i det som känns angeläget, praktiska övningaroch studier av intressant is.SäkerhetsutrustningMålAtt efter genomgången förstå nyttan och funktionen hos säkerhetsutrustningenInnehållAnvänd och prova funktionen hos säkerhetsutrustningen. Träna.Diskutera för och nackdelar med olika modeller.IspikIsdubbarVisselpipaRyggsäckLivlinaInnehållet i ledarens ryggsäckTurplaneringMålAtt deltagarna efter genomgången kurs kan planera en skridskotur med utgångspunkt från rådande väder,isförhållanden, och deltagarnas önskemål och förutsättningar.InnehållPraktisk planering och uppläggning av ett antal turalternativ turer utfrån ett antal olika förutsättningarnär det gäller isförhållanden, väder.Diskutera och värdera olika alternativTransporter till och från isarna, olika alternativIndelning i åkgrupper – diskutera alternativIsinformation – Israpportering, hur fungerar det i din lokalavdelning? Diskutera för och nackdelar medolika upplägg.Olycksfall vid långfärdsskridskoåkningMålAtt få insikt om de vanliga skadorna som kan inträffa vid skridskoåkning och hur man hanterar dessa.InnehållÅtgärder vid olika skador. Olika förekommande skador, behandling och förebyggande:Farligt – ofarligt

Steg 2ErfarenhetsuppbyggnadMålAtt få nödvändig praktisk erfarenhet för att kunna leda turer på alla förekommande typer av isar.Att skaffa sig god lokalkännedom om det ”egna” åkområdet.GenomförandeGenomförs en praktikperiod under 1-2 säsonger. En fadder utses inom egen eller annan lokalavdelning.Faddern bör vara erfaren ledare med förmåga att ge konstruktiv kritik. Ledaren praktiserar sina kunskaperunder ledaruppdrag, ibland med, ibland utan fadder. Lokalkännedom inom det egna åkområdet övasupp. Det är bra om någon av praktikturerna kan genomföras hos någon annan lokalavdelningI vissa lokalavdelningar kan den samlade erfarenheten och förmågan hos flera ledare utgöra grunden förnödvändigt stöd under erfarenhetsuppbyggnaden. I dessa fall är det inte nödvändigt att någon enskildfadder utses, det blir det samlade ledarekollektivet som utför fadderns uppgifter.Direkt efter genomförd ledarinsats ges konstruktiv kritik av faddern. Om faddern ej är tillgänglig börledaren skaffa sig återkoppling från gruppen.Kvalitetssäkringen av steg 2 görs av sektionsledaren/grenledaren i lokalavdelningen. Tillsammans medfaddrar / övriga ledare avgör han/hon om steg 2 är genomfört.Steg 3Repetition, erfarenhetsutbyte, fördjupning samt examinering.MålAtt genom erfarenhetsutbyte i dialog med andra blivande ledare och genom fördjupade prakiska övningarytterligare befästa sin trygghet och säkerhet i ledarerollen.InnehållTeori och praktiska övningar varvas.Gruppövningar och diskussioner där deltagarna redogör för sina erfarenheter.Genomlysning av några intressanta situationerTräning av olika moment i ledarerollenTurplanering , genomförande av turer med orientering och kartläsning samt agerande vid olika skeendenav turen skall ingå. Deltagarna kan få agera utifrån olika scenarios av ”intressanta” händelser. Diskuteraoch utvärdera olika sätt att agera.Repetera och träna agerande vid olycksfall och räddning och omvårdnad av plurrad. Trräna säkerhetsutrustningenSärskilt intressanta isar och/eller isfenomen skall uppsökas, studeras och hanteras.Isvaksövning ingår i steg 3 och är obligatorisk för den som är frisk.Examination.

Steg 4 FortbildningFortbildning och fördjupning inom något område, till exempelGPS navigeringIsrapportering och Skridsko.netFördjupad iskunskap, tex skärgårdsisarFörkunskaperMedlem i Friluftsfrämjandet med erfarenhet från långfärdsskridskoåkning. Det förutsätts att deltagarnahar grundläggande kunskaper och erfarenhet av långfärdsskidsko och tillhörande utrustning så att kursenkan fokusera på just ledareutbildning.Före examination krävs också att deltagarna har gått igenom grundläggande utbildning ABC utbildningför att kunna grunderna i hantering av olycksfall.Litteratur och kursmaterialLedare i FriluftsfrämjandetFriluftspolitiska programmetFriluftsfrämjandet Alkohol och drogerFriluftsfrämjandet FunktionshindradeKunskap och känsla för naturenAllemansrättsinformationIsbokenBoken LångfärdskridskoNågon medicinsk handledning, till exempel ”Långfärd på is - kirurgiska och medicinska aspekter” LarsThulin 2003

Friluftsfrämjandet, Instrumentvägen 14, 126 53 Hägerstene-mail info@frilufts.se telefon 08-447 44 402006 06 05