Nya behandlingsmetoder ur ett vetenskapligt och kliniskt perspektiv ...

Med hjälp av metaanalys kan man dra mer tillförlitliga slutsatser omutfallet av en viss behandlingsmetod. Den samlade konklusionenbaserar sig då på undersökningar som genomförts vid olika oberoendeforskningsinstitutioner. Vid så kallade multicenterstudier följerflera forskningscentra samma undersökningsprotokoll. Fördelenmed denna metod är dels att det patientunderlag som utgör stickprovetär mer representativt samt att man även kan se hur stor samstämmighetenblir mellan olika centra (17).Vid multicenterstudier kan man dessutom lättare få ett tillräckligtstort antal patienter med till exempel en speciell åkomma och därmedkunna göra pålitligare statistiska analyser.Klinisk och statistisk signifikansI de flesta vetenskapliga studier redovisas undersökningsresultatenmed hjälp av olika statistiska analysmetoder. Om analysen visar attskillnaden mellan olika behandlingsmetoder är statistiskt signifikanttas detta oftast som intäkt för att den ena behandlingsmetoden äröverlägsen den andra. Problemet är emellertid att den statistiskaanalysen bygger på statistiskt matematiska samband och antagandensom inte alltid speglar vad som anses vara väsentligt ur klinisksynpunkt. Ett statistiskt signifikanstest används då man vill undersökaom man kan påstå att det finns en skillnad mellan två eller flerabehandlingar eller om den observerade skillnaden lika väl kan beropå slumpen. Det är i detta sammanhang viktigt att vara medvetenom att ju fler individer som deltagit i studien desto mindre kliniskaskillnader kan påvisas som statistiskt signifikanta. Resultatet av enstatistisk signifikansanalys är alltså i stora delar avgörande av hurmånga individer som ingått i undersökningen.Det är väsentligt att tolkningen av resultaten baseras på den statistiskaanalysen men avgörande är vilken klinisk betydelse den nyabehandlingsmetoden har. En skillnad i fickdjup på några tiondelsmillimeter mellan olika behandlingsmetoder kan vara statistiskt signifikantmen kan kanske sakna betydelse i ett kliniskt perspektiv.Vid planering av en klinisk studie är det därför väsentligt att manbestämmer vilken skillnad i behandlingsresultat man anser vara avkliniskt intresse. Med hjälp av en statistisk metod, en så kalladpower-analys, kan man beräkna hur många individer som ska ingåi studien för att man med en på förhand bestämd säkerhet ska kunnaupptäcka skillnaden. Power-analysen är följaktligen ett viktigtinstrument vid beräkning av stickprovsstorleken (17).Gruppmedelvärde eller enstaka tandköttsfickaVid redovisning av forskningsresultat presenteras dessa ofta i formav medelvärde och det framgår inte alltid hur enskilda individer ellerenstaka tandköttsfickor reagerat på en behandling. Vissa individer/tandköttsfickor svarar mycket dåligt alternativt mycket bra på behandlingen.För att undvika att «avvikande» behandlingsresultatdöljs bakom medelvärden bör resultaten även redovisas i form av tabelleroch diagram där effekten av behandlingen hos den enskildeindividen alternativt tandköttsfickan framgår. Exempelvis kan effektenav behandlingen beskrivas som en förskjutning av grupperingen/fördelningenav individer i olika parodontala sjukdomskategorier.Som ett annat exempel kan effekten av två olika behandlingsregimerillustreras med hjälp av ett diagram som beskriverfästenivåförändringen i relation till det initiala fickdjupet, till exempel3 mm, 4–6 mm och ≥ 7 mm (Fig. 1) (19). Denna form av beskrivandestatistik ger en mer nyanserad bild av effekten av de olika behandlingarnajämfört med att, som oftast, presentera förändringenav fästenivån uttryckt som ett medelvärde för respektive behandling.Ett annat sätt att beskriva undersökningsresultatet är med hjälp avett konfidensintervall (CI). Konfidensintervallet anger de gränserFig 1. Fästenivåförändring för olika fickdjupskategorier efter 12 månader.som med en förutbestämd säkerhet kan förväntas innefatta det sannavärdet, till exempel den genomsnittliga fickdjupsreduktionen ellerfästevinsten för en given parodontalbehandling. Oftast anger manett 95-procentigt konfidensintervall, det vill säga det är bara 5 procentsrisk för att det sanna (riktiga) värdet inte omsluts av intervalletsövre och nedre gränser. Om man vill jämföra två behandlingsmetoderoch finner att den genomsnittliga skillnaden i fickdjup är0,3 millimeter och att det motsvarande 95-procentiga konfidensintervalletför skillnaden mellan behandlingarna beräknas ha en nedregräns på ÷0,1 millimeter och en övre gräns på 0,7 millimeter ser viatt konfidensintervallet omsluter 0 (noll). Vi kan därför säga att deti verkligheten inte finns någon skillnad på effekten av de tvåbehandlingarna. Hade gränserna inte omslutit 0 kan man i gengäldsäga att det kan antas (med 95 % säkerhet och 5 % osäkerhet) att detföreligger en skillnad mellan behandlingarna. Lägg märke till attman kan uttala sig om storleksordningen av den genomsnittligaskillnaden men inte vad den är i verkligheten. Det sista exempletillustrerar med all önskvärd tydlighet att en skillnad mycket väl kanvara statistiskt hållbar men att den uppnådda effekten trots det inteförtjänar mycket uppmärksamhet ur klinisk synpunkt.Det är också viktigt att man väljer rätt population när man villstudera effekten av en viss behandling. För att undersöka effektenav en ny behandlingsmetod för förbättrad munhygien bör man lämpligenvälja personer ur en grupp av individer som har en bristfälligmunhygien. Hos individer med god munhygien kan man knappastförvänta sig att finna några skillnader mellan olika behandlingar.Vid undersökningar med sådana försökspersoner kan det vara svårtatt visa att exempelvis en tandkräm som innehåller ett antiseptisktmedel har någon effekt. En konsekvens av detta är att undersökningarmed munhygieniska produkter förläggs till mindre utveckladedelar av världen där förekomsten av plack och gingivit är mer förekommandeoch behandlingseffekten blir mer uttalad. Motsvarandeeffekter kan däremot inte påvisas hos individer i mer utveckladedelar av världen där nivån på den egna munhygienen och därmedmunhälsan är betydligt högre.Nya behandlingsmetoder och etikDet måste vara av avgörande betydelse att de nya behandlingsmetodervi applicerar på våra patienter är lika bra (eller bättre) som eta-94 DEN NORSKE TANNLEGEFORENINGS TIDENDE 2004; 114 NR 2