TEMA Ordning & redaIntervju medCatrine Carlsson,TrafikverketVälkommen som ny chef för Enskilda Vägari Trafikverket!Vem är du? Var bor du? Fritidsintressen? Vad gör du på semestern?Jag arbetar som avdelningschef i Trafikverket med ansvarför myndighetsutövning, kundtjänst och nu senastetillskottet enskild väghållning. Jag har ett förflutet i tidigareVägverket sedan 14 år.Jag bor naturskönt ute på landet några km norr om vintersportortenHestra, givetvis längs en välskött enskild väg.Jag kopplar av i naturen och ägnar mig gärna åt jakt, gärnatillsammans med min ögonsten Jack! Han är en liten kortdrivaremed pigga bruna ögon och korta snabba ben!Som hög chef i ett statligt verk så vet du väl inte så mycket omenskilda vägar? Tidigare erfarenheter i allmänhet och enskildavägar i synnerhet?Eftersom jag under många år arbetat i enregion, har jag på ett påtagligt sätt kommit ikontakt med enskild väghållning i min rollsom planeringschef. Givetvis är mycket nytt– men roligt. Jag tycker om att påverka ochhär får jag möjlighet att utveckla bidragssystem,rättvis fördelning i nära samarbetemed REV.Det blev en rivstart med den här vintern?Ja vi har sett att det börjar bli ansträngti plånboken hos många väghållare, därförprioriterade vi om nästan 100 miljoner tillvinterdrift.Har du hittat några områden som det är angelägetatt ta itu med?Att vi får ordning och reda på brister ochansvar för broar, ett område där vi behöver fåstenkoll på tillståndet och börja förbereda enprioriterad projekteringsreserv.Ansvarsfördelningen mellan statligt, kommunaltoch enskilt vägnät bör redas ut så att vi får en effektivoch rationell väghållning.Att vi ska kunna bli överens mellan parterna är nästa utmaning.Därför driver Trafikverket en utredning tillsammansmed REV och Sveriges kommuner och landsting där vi föreslårnya gränser och roller gemensamt. Resultatet ska bliden där effektiva och rationella väghållningen vi alla vill ha.Jag tyckerom att påverkaoch här får jagmöjlighet attutveckla bidragssystem,rättvisfördelning i närasamarbete medREV.Kan du beskriva lite närmare vad du tycker bör studeras och vaddu tycker är väsentligt att om möjligt förbättra?Det är särskilt viktigt att ta fram en prioriterad plan därkostnaderna för reinvesteringar och underhåll för brobeståndetär beskrivna och där åtgärder är prioriterade, en s.k. broplan.Vi ska verka för att dagens förordning justeras, bland annatför att ge oss möjligheter att öka den statliga medfinansieringenupp till 90 % när det gäller särskilda underhållsåtgärder,exempelvis kostsamma broar.Vad är viktigt för att säkerställa en framtida, god enskild väghållning?Att vi kan ge adekvat råd och stöd så att deenskilda väghållarna kan använda sitt bidrag påbästa sätt och få ut så mycket nytta för pengarnasom det bara går.Många väghållare börjar ifrågasätta den enskildaväghållningen. Den är otidsenlig, samhället läggerett stort ansvar på fastighetsägaren, äger du jord såhar du väghållarkompetens, kommunerna bordeta ett större ansvar… Samtidigt som mångaanser att det är kostnadseffektivt, ger medinflytande,tar lokala hänsyn, etc. Vad tycker du?Min uppfattning är att nuvarande modellär kostnadseffektiv för samhället och gerinflytande lokalt. När det gäller kommunernasansvar är det spretigt, det är angelägetverka för en mer enhetlig kommunal hanteringav enskild väghållning.Trafikverket jobbar med ett minst sagt ordentligt sparbeting,30-40 % har nämnts. Våra medlemmar har ju redan upplevten sänkning av servicenivån. Vi har i och för sig upplevts somTrafikverkets nöjdaste kunder så det finns ett litet kapital att taav. Är det vad ni är ute efter? Kommer även vårt stöd – resursmässigt– att minska?All verksamhet tjänar på att vi arbetar så effektivt sommöjligt, jag tycker att vi ligger ganska rätt idag när det gällerråd och stöd ut till de enskilda väghållarna.Text: Sven Ivarsson6 <strong>Bulletinen</strong> Nr 2 • 2011
Översyn väghållaransvar– vad händer?Ordning & Reda TEMAHur får vi ordning och reda i samhällets hanteringav vårt längsta vägnät? Det är en fråga somREV försökt lyfta under lång tid, med påpekandeav ett flertal frågor som behöver belysas för attreda ut hur man i framtiden får den kostnadseffektiva,behovsstyrda väghållning som vi alla villha – från samhällets makthavare till den enskildemedborgaren som vill kunna bo var han eller honvill - på samma villkor som andra.Ett rimligt antagande bör vara att man börjar med att klaraut ”vem ska sköta vad?” bland de aktörer vi har. I dag sköterstaten genom Trafikverket de allmänna vägarna, kommunernasköter gator inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap,men ibland också inom detaljplan med enskilthuvudmannaskap och ibland även enskilda vägar inom samfällighetsföreningarutanför detaljplan. Många kommunerlämnar bidrag till enskilda väghållare, genom ersättning ikronor per meter eller i procent ”ovanpå” statsbidraget ellergenom fysisk väghållning, till exempel snöplogning. Övrigtsköts av enskilda väghållare.Något regelverk eller någon skyldighet för kommunernaatt stödja den enskilda väghållningen finns inte, till skillnadmot det statliga stödet som regleras i en förordning. För vårdel är det naturligtvis väsentligt att vi ”inte kastar ut barnetmed badvattnet”! Det kommunala engagemanget vill vi hakvar, gärna att det utökas till de kommuner som i dag intebidrar alls. Dessutom ser vi en trend i att flera kommuner, itider som upplevs som finansiellt ansträngande, ser över vadsom är tvunget och vad som är frivilligt, och sedan drar inpå det som inte är tvingande.Dåvarande Vägverket beslutade för ett par år sedan attinleda en översyn av rådande förhållanden, för att till attbörja med försöka klarlägga hur det egentligen fungerar. Iöversynen involverades Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) samt REV. Som ett första steg beslöt Trafikverket attgenomföra en pilotstudie i tre kommuner, Växjö, Värnamooch Mullsjö.Pilotstudien är inte färdig, men det verkar redan somatt våra farhågor om bristen på ordning och reda är på vägatt besannas. Låt oss först konstatera att samtliga tre kommunervisar ett stort positivt intresse och engagemang förde enskilda vägarna i sina respektive kommuner, om än påolika sätt. Men det var väl därför studien skulle göras! Ingenav kommunerna har en uttalad väghållningsstrategi vilketenligt REVs uppfattning är något av ett måste för att få enlångsiktigt hållbar lösning avseende väghållningen inomkommunen.Från Trafikverket har lyfts nyttan och nödvändigheten avett uppdaterat kommunalt väghållningsområde.I pilotprojektet konstateras också vikten av att övergripanderiktlinjer tas fram för när bidrag skall utgå till olikatyper av vägar. Samma regler bör gälla för en väg i desshelhet – samma stöd till hela vägen. Det är också självklartviktigt att kostnad följer verksamhet. Ett problem föreliggerhär, som vi konstaterade redan i den enkät REV gjorde2008, väghållningskostnaderna varierar på ett oförklarligtsätt över landet. Självklart blir omsättningen mindre i enförening där en stor andel av förekommande arbeten utförsoavlönat av föreningens medlemmar, men det kan inte varahela sanningen, varför skulle föreningarna i Småland ha medlemmarsom är mer benägna att arbeta ideellt än i Jämtland?Att som representanter för tidigare Vägverket konstaterade:”Dom gör dåliga upphandlingar”, stämmer inte heller. Vadstyrker att man gör sämre upphandlingar i Mälardalen än iVästernorrland? Projektet har nu beslutat att göra en särskildstudie avseende varför drift- och underhållskostnader för deenskilda vägarna varierar så kraftigt över landet.Många frågor återstår. Viktiga frågor, eftersom detta är sågrundläggande. Målet måste vara att ”den som är bäst lämpadsköter vägen”. En aforism som REV hävdat under alla år närfrågan om gränsdragning kommit upp. Med detta menar viatt det är flera faktorer som spelar in. Det går inte att bara setill trafiksiffror, man kan inte bara räkna permanentboende,det är inte av stor vikt om det ligger en kyrka eller järnvägsstationutmed vägen. Det måste tas fram en helhetsbild förden bygd eller den bebyggelse som vägen betjänar, vilkenbärkraft har berörda fastigheter, vilka samordningar kangöras… Det är en grannlaga uppgift som Trafikverket tagitsig an, men förhoppningen är att allt arbete som läggs nerska resultera i en bättre ordning och reda för den enskildaväghållningen!Text: Sven Ivarsson<strong>Bulletinen</strong> Nr 2 • 2011 7