Bulletinen

Översyn väghållaransvar– vad händer?Ordning & Reda TEMAHur får vi ordning och reda i samhällets hanteringav vårt längsta vägnät? Det är en fråga somREV försökt lyfta under lång tid, med påpekandeav ett flertal frågor som behöver belysas för attreda ut hur man i framtiden får den kostnadseffektiva,behovsstyrda väghållning som vi alla villha – från samhällets makthavare till den enskildemedborgaren som vill kunna bo var han eller honvill - på samma villkor som andra.Ett rimligt antagande bör vara att man börjar med att klaraut ”vem ska sköta vad?” bland de aktörer vi har. I dag sköterstaten genom Trafikverket de allmänna vägarna, kommunernasköter gator inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap,men ibland också inom detaljplan med enskilthuvudmannaskap och ibland även enskilda vägar inom samfällighetsföreningarutanför detaljplan. Många kommunerlämnar bidrag till enskilda väghållare, genom ersättning ikronor per meter eller i procent ”ovanpå” statsbidraget ellergenom fysisk väghållning, till exempel snöplogning. Övrigtsköts av enskilda väghållare.Något regelverk eller någon skyldighet för kommunernaatt stödja den enskilda väghållningen finns inte, till skillnadmot det statliga stödet som regleras i en förordning. För vårdel är det naturligtvis väsentligt att vi ”inte kastar ut barnetmed badvattnet”! Det kommunala engagemanget vill vi hakvar, gärna att det utökas till de kommuner som i dag intebidrar alls. Dessutom ser vi en trend i att flera kommuner, itider som upplevs som finansiellt ansträngande, ser över vadsom är tvunget och vad som är frivilligt, och sedan drar inpå det som inte är tvingande.Dåvarande Vägverket beslutade för ett par år sedan attinleda en översyn av rådande förhållanden, för att till attbörja med försöka klarlägga hur det egentligen fungerar. Iöversynen involverades Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) samt REV. Som ett första steg beslöt Trafikverket attgenomföra en pilotstudie i tre kommuner, Växjö, Värnamooch Mullsjö.Pilotstudien är inte färdig, men det verkar redan somatt våra farhågor om bristen på ordning och reda är på vägatt besannas. Låt oss först konstatera att samtliga tre kommunervisar ett stort positivt intresse och engagemang förde enskilda vägarna i sina respektive kommuner, om än påolika sätt. Men det var väl därför studien skulle göras! Ingenav kommunerna har en uttalad väghållningsstrategi vilketenligt REVs uppfattning är något av ett måste för att få enlångsiktigt hållbar lösning avseende väghållningen inomkommunen.Från Trafikverket har lyfts nyttan och nödvändigheten avett uppdaterat kommunalt väghållningsområde.I pilotprojektet konstateras också vikten av att övergripanderiktlinjer tas fram för när bidrag skall utgå till olikatyper av vägar. Samma regler bör gälla för en väg i desshelhet – samma stöd till hela vägen. Det är också självklartviktigt att kostnad följer verksamhet. Ett problem föreliggerhär, som vi konstaterade redan i den enkät REV gjorde2008, väghållningskostnaderna varierar på ett oförklarligtsätt över landet. Självklart blir omsättningen mindre i enförening där en stor andel av förekommande arbeten utförsoavlönat av föreningens medlemmar, men det kan inte varahela sanningen, varför skulle föreningarna i Småland ha medlemmarsom är mer benägna att arbeta ideellt än i Jämtland?Att som representanter för tidigare Vägverket konstaterade:”Dom gör dåliga upphandlingar”, stämmer inte heller. Vadstyrker att man gör sämre upphandlingar i Mälardalen än iVästernorrland? Projektet har nu beslutat att göra en särskildstudie avseende varför drift- och underhållskostnader för deenskilda vägarna varierar så kraftigt över landet.Många frågor återstår. Viktiga frågor, eftersom detta är sågrundläggande. Målet måste vara att ”den som är bäst lämpadsköter vägen”. En aforism som REV hävdat under alla år närfrågan om gränsdragning kommit upp. Med detta menar viatt det är flera faktorer som spelar in. Det går inte att bara setill trafiksiffror, man kan inte bara räkna permanentboende,det är inte av stor vikt om det ligger en kyrka eller järnvägsstationutmed vägen. Det måste tas fram en helhetsbild förden bygd eller den bebyggelse som vägen betjänar, vilkenbärkraft har berörda fastigheter, vilka samordningar kangöras… Det är en grannlaga uppgift som Trafikverket tagitsig an, men förhoppningen är att allt arbete som läggs nerska resultera i en bättre ordning och reda för den enskildaväghållningen!Text: Sven IvarssonBulletinen Nr 2 • 2011 7