Inventering av hÃ¤ckfÃ¥gelfauna och vegetation vid Sundvik

More documents

Recommendations

Info

22DagfjärilarDen artrika floran och de varma miljöerna främjar och attraherar bl. a. ett stort antalfjärilar. Vid 2009 års inventeringar av häckfåglar och kärlväxter observerades 25arter dagfjäril inom undersökningsområdet (tabell 5). Det flesta arterna är vanligtförekommande i det skånska landskapet, men det förhållandevis höga artantalet gerlikväl en indikation på att området har stor betydelse även för dagfjärilar.Tabell 5. Observerade dagfjärilar inom undersökningsområdet under 2009.Svenskt namnNässelfjärilAurorafjärilLuktgräsfjärilKartfjärilSkogspärlemorfjärilSilverstreckad pärlemorfjärilTosteblåvingeKamgräsfjärilTistelfjärilCitronfjärilPåfågelögaStorfläckig pärlemorfjärilSvingelgräsfjärilMindre guldvingeSlåttergräsfjärilÄngssmygareKvickgräsfjärilKålfjärilRapsfjärilRovfjärilVinbärsfuksPuktörneblåvingeAlmsnabbvingeMindre tåtelsmygareAmiralLatinskt namnAglais urticaeAnthocharis cardaminesAphantopus hyperantusAraschnia levanaArgynnis adippeArgynnis paphiaCelastrina argiolusCoenonympha pamphilusCynthia carduiGonepteryx rhamniInachis ioIssoria lathoniaLasiommata megeraLycaena phlaeasManiola jurtinaOchlodes sylvanusPararge aegeriaPieris brassicaePieris napiPieris rapaePolygonia c-albumPolyommatus icarusSatyrium w-albumThymelicus lineolaVanessa atalantaBild 12 och 13. Tistelfjäril. Kungsmynta är en viktig ört för fjärilar, bin och humlor.
23Sandödla och solexponerad bar jordSandödlan har minskat starkt i nordvästra Europa under de senaste decennierna. ISverige är arten fridlyst och klassad som Sårbar (VU). Här återfinns den främst idelar av Skåne, Halland, Blekinge, Kalmar och södra Östergötlands län. Dessutomfinns ett antal små och isolerade populationer norrut i landet ända upp till Värmlandsoch Dalarnas län. I Landskrona kommun förekommer den bl. a. på Ven samt istrandbackarna mellan Rustningshamn och Ålabodarna. Under 2009 års inventeringarvid Sundvik observerades sandödlan vid flera tillfällen på områden med örtriktorräng, men också någon gång nere vid stranden. Flest observationer gjordes vidden örtrika torrängen i nordvästra delen av undersökningsområdet.Sandödlan har bestämda biotopkrav som består av torrmarker med rik ljung- ellerörtvegetation för skydd och födosök samt mellanliggande öppna ytor för solningoch äggläggning. Inslag av buskar och rishögar är också gynnsamt. Den vanligastebiotopen är sydslänter i sand- och grustag, men typiska miljöer är även banvallar,hedmarker och strandbranter. Honan lägger 4-15 ägg i juni som normalt kläcks frånmitten av augusti till början av september. Ofta lägger flera honor sina ägg påsamma ställe och de grävs ner på sandiga, solexponerade platser. Sandödlanövervintrar nedgrävd i marken.Arten hotas främst av trädplantering eller spontan igenväxning av sand- ochgrustäkter och andra lämpliga biotoper. Den ökade beskuggningen och det kallaremikroklimatet slår på sikt ut hela populationer. Vidare hotas sandödlan av olika typerav markexploatering. Merparten av lokalerna behöver aktiv skötsel för att behållaett gynnsamt tillstånd. Det kan innebära röjning av skuggande vegetation ochskapande av öppna sandytor.I samband med vegetationsinventeringen gjordes en uppskattning av arealen solexponeradbar jord, då detta har stor betydelse för sandödla och många insektsarter.Inom undersökningsområdet återfinns solexponerad bar jord nästan uteslutande pånågra ställen med ras samt i branter och sluttningar med gles vegetation. Såledessammanfaller det väl med lokalerna för örtrik torräng (karta 10).Vid delområde A finns rasmark med helt bar jord, där ca 75 m 2 är solexponerad.Därtill förekommer bar jord i de örtrika torrängarna på motsvarande ca 60 m 2 .Denna är nästan helt förlagd till branten längst i nordväst där vegetationen fortfarandeär gles (karta 10c).Vid delområde B täcks inte branten till hundra procent av vegetation, här finnsockså bar jord runt några grävda bohålor. Här uppskattas ytan av bar jord till ca 45m 2 .Inom delområde C innehåller den utplanade slänten relativt mycket bar jord och härses också några grävda bohålor. Den branta sluttningen ner mot lergropen har glesvegetation och är melerad med bar jord, om än i något mindre omfattning. Ytan medbar jord inom delområde C uppskattas till ca 250 m 2 .
Page 1 and 2: Inventering av häckfågelfauna och
Page 3 and 4: 3InledningUndersökningenPå uppdra
Page 5 and 6: 5GeologiI sydvästra Skåne och vid
Page 7: 7törnsångare, som föredrar solö
Page 10 and 11: 10plana partiet är på väg att v
Page 12 and 13: 12Bild 7. Örtfattig torräng till
Page 14 and 15: 14Tabell 2 fortsättning. Skattad f
Page 16 and 17: 16Träd- och buskdungarnas vegetati
Page 18 and 19: 18Rödlistade och sällsynta kärlv
Page 20 and 21: 20Prydlig lövmätare Scopula ornat
Page 24 and 25: 24Vid delområde D finns solexponer
Page 26 and 27: 26Område 2Trädskikt: De döda alm
Page 28 and 29: 28Bild 15. Örtrik torräng i förg
Page 30 and 31: 30Sivhed, U. & Wikman, H. 1986. Bes
Page 32 and 33: 32NEDRA GLUMSLÖV17911:1511:2NEDRA
Page 34: 34HöjdkurvorKart a. 8. Höjdkurvor
Page 37 and 38: Karta 10b. Solexponerad mark.37
Page 39 and 40: Karta 11. Örtfattig torräng.39
Page 41 and 42: 41Prioriterade restaureringsområde
Page 43 and 44: 43Karta 15Karta 15. Karta över fä

Inventering av hÃ¤ckfÃ¥gelfauna och vegetation vid Sundvik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?