13.07.2015 Views

Idrott, globalisering och professionalisering (2009) - GIH

Idrott, globalisering och professionalisering (2009) - GIH

Idrott, globalisering och professionalisering (2009) - GIH

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 0 9En vanlig pojkdröm är attbli fotbollsproffs. Här påZlatan camp i Bunkeflostrandfick barnen träffasin stora idol, Zlatan.Foto Christer Wahlgren,ScanpixIdrott, globalisering ochprofessionalisering– om drömmar och vardag bland fotbollensungdomsproffsJesper FundbergMalmö HögskolaSyfte och frågorFöljande text utgår från ett pågåendeforskningsprojekt om fenomenet ungdomsproffsi fotboll. Ungdomsproffsdefinierar jag de unga män som fåttså kallat ungdomsproffskontrakt meden fotbollsförening, när de är i 16-18år åldern. I följande projekt avgränsasockså detta till dem som flyttat från ensvensk klubb till en utländsk. Studieninleddes i januari 2009 och fokuserarpå hur vardagen ser ut för de ungaspelarna i deras nya miljöer. Jag harvalt att träffa dem både i deras fotbollsmiljöeri de utländska klubbarnaoch i samband med landslagsträffar iSverige (då de flesta är med i u-landslagen).I mötena med de unga männenber jag dem berätta sin fotbollsbiografi;var och hur de började spela fotboll,föräldrars relation till spelet, karriärenfram till idag. Jag frågar demockså om livet runt spelet, att flyttahemifrån, relationer till vänner, kärlekoch ensamhet, att bli vuxen, disciplinoch manlighet. Vidare diskuterar vifotbollens plats i dagens samhälle medfrågor om ekonomi, idolskap, statusoch frågor om den personliga framtiden.Ett tema i diskussionerna harrört relationer mellan maskulinitet,kropp och arbete som jag finner intressantoch relevant att diskutera då justkroppsliga färdigheter är det centralaför fotbollspelande som yrke. Vidare ärdet intressant med ”kroppsligheten” ien tid då allt längre och allt mer akademiskutbildning premieras. Här kanjämförelser göras med andra karriärvägar,till exempel unga modeller. 1 Enannan aspekt av relationen manlighet,kropp och arbete är åldern hos de ungamännen. När det i samtiden alltmertalas om en förlängd ungdomstid så tarde unga fotbollspelarna i denna studieflera kliv in i ett tidigt vuxenliv medavseende på disciplin och ansvar kringfrågor om ekonomi, hälsa och arbete/fritid.Ett annat sätt att närma sig fenomenetungdomsproffs är att jag intervjuarpersoner som finns i de unga fotbollspelarnasnätverk: föräldrar, syskon,ledare, tränare, agenter, vänner, etcetera.Vad är deras relation till och synpå fenomenet ungdomsproffs? Dessutomintervjuas fotbollspelare som valtatt inte flytta utomlands liksom spelaresom varit ungdomsproffs tidigare ikarriären. Hur ser de på sina val ocherfarenheter?Min avsikt är att ställa frågorutifrån och på en idrottslig individnivå,om identitet och vardag, för attkunna resonera om frågor på idrottsligstrukturell nivå; idrottens globalisering,kapitalisering och professionalisering.Jag kommer att använda dessa tvåidrottsnivåer för att diskutera ochanalysera generella samhällsfrågor omungdom och vuxenliv, maskulinitet,arbete och fritid.Fotboll som global arbetsmarknadför unga mänEn vanlig pojkdröm är att bli fotbollsproffs.Det är få som kommer inärheten av detta även om det under desenaste decennierna har blivit allt fler.Tanken på att kunna försörja sig på attspela fotboll tycks också vara universell.I ett globalt perspektiv är Europa36


S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 0 937


S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 0 9centrum, det är där de stora klubbarnaoch lönerna finns i huvudsak. En storförändring gällande professionellfotboll är den så kallade Bosmandomenfrån 1996. I korthet handlardet om ökad frihet och rörlighet förfotbollspelare inom EU – spelare utankontrakt kan fritt flytta till en annanklubb i ett annat land, vilket inte varmöjligt tidigare. En annan konsekvensav Bosman-domen har blivit att störreklubbar skriver kontrakt över en längretid med spelare samt att detta skeri allt yngre åldrar. Det finns ekonomiskavinster med att skriva kontraktmed unga spelare både inom Europaoch från andra världsdelar. Antaletungdomsproffs i Europa har därmedökat. Om ungdomsproffsverksamhetenses som ett socialt fält i Bourdieusmening så är det möjligt att identifieraaktörer som har, ibland gemensammaoch ibland skilda, intressen. 2 Här finnsmoderklubbar som riskerar bli avmed sina unga talanger, agenter somfungerar som länk mellan spelare ochklubbar, storklubbar som vill knyta tillsig blivande (förhoppningsvis) stjärnor,fotbollsförbund som ser möjlighet attunga spelare utvecklas och inte minstfamiljer och spelare som ser en hägrandedröm kunna gå i uppfyllelse. Detsenare tycks vara en stark drivkrafti såväl Sverige, Brasilien som i Zimbabwe.3 Idrottens globalisering ochekonomiska intressen möter individuellaförhoppningar som kan rymma alltfrån berömmelse till ekonomiskt oberoendeför sig själv och sin familj. Iblandsker dessa intressemöten i harmonimen ibland sker en konflikt.Antalet svenska pojkspelare somfått kontrakt med utländska klubbarökade från 1996 till1997 med 40procent. Under våren 2008 publiceradeselva artiklar enbart i Sydsvenskadagbladet om tonåringar som fått såkallade ungdomsproffskontrakt. Dendominerande tonen i artiklarna är”äventyr”, ”möjlighet” och ”ekonomiskavinster”. Ett annat exempel påuppmärksamhet för fenomenet är detföre detta ungdomsproffset MartinBengtssons kritiska bok ”I skuggan avSan Siro: Från proffsdröm till mardröm”.4 Det är alltså ganska olikaskildringar som ges av livet som ungdomsproffsi olika medier. Det saknasforskning om fenomenet. Min ambitionär att ge en så komplex bild sommöjligt där utgångspunkten är de ungamännens perspektiv, samtidigt som jagvill föra in en diskussion om strukturersom ofta ligger en bit bortom de ungamännens egen horisont.Tillfället för att bli upptäckt av en scout är på Elitlägret - i Halmstad juli 2009. I förgrunden förbundskaptenernaRoland Larsson och Ulf Svensson.Teoretiska utgångspunkterUngdomsproffsverksamhet som socialtoch kulturellt fenomen kan analyserasutifrån vitt skilda teoretiska perspektiv.Jag väljer att använda följandecentrala begrepp och teorier: globalisering,professionalisering, identitet ochmaskulinitet (det senare kan betraktassom en specifik aspekt av identitet medsärskild betoning på genus). För attbörja med det senare kan forskningsprojektetses som en fortsättning påmin avhandling Kom igen, gubbar!som handlade om hur pojkfotboll kananalyseras som manlig fostringsmiljö. 5Då handlade det om hur maskulinitettar sig uttryck verbalt och kroppsligtvia exkludering utifrån temanafemininitet, etnicitet och sexualitet. Förfotbollspelande pojkar i yngre åldrartycktes maskulinitet också handla omdisciplin och gemenskap. Vad sker dåmed manligheten för dem som satsarvidare på fotbollen och som tycks nåsina drömmar i tidig ålder? Både identitetoch maskulinitet betraktas somsociala konstruktioner och svaret påfrågan om vem en person eller grupp ärbör snarare betraktas som något manblir. 6 Identitet och maskulinitet förståsdärmed som relationellt och någotsom ständigt kan förändras, liksomatt det måste förstås i sitt sociala ochkulturella sammanhang. Därför väljerjag att använda ordet identitetsprocessför att undersöka hur, i huvudsak, densjälvvalda men även tilldelade bildenav en person förändras i takt med flyttutomlands, vardagen som ungdomsproffs,flytt hem igen och så vidare.Studier av transnationell migrationoch maskulinitet är eftersatt liksomdess kopplingar till idrott. 7Forskning om idrott och globaliseringhar ökat under de senastefemton åren. En förklaring till detta ärgivetvis att idrotten har blivit allt merglobaliserad: ett ökat medialt genomslag,ökad kommersialisering ochprofessionalisering som också hängersamman med arbetskraftsmigration avidrottare. Här är fotbollen kanske dettydligaste exemplet på ökad globalisering.Historiker påpekar dock attglobalisering inte är en ny process förfotbollen. Flera idrottsforskare menar,vilket jag ansluter mig till, att det ärviktigt att se relationer mellan idrottensprocesser och andra samhälleligaprocesser; i detta fall transnationellmigration och globalisering – för attse de gemensamma liksom specifikadragen för fotbollen respektive samhället.Den forskning som bedrivitsom globalisering och professionaliseringkring fotboll har hittills fokuseratvuxna spelare, i Sverige, 8 internationellt,9 och historiskt. 1038


S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 0 9Vad är då globalisering? En definitionär att det handlar om hur globalaoch lokala förhållanden blivit alltmerberoende av varandra. 11 Gemensamtför många teorier om globaliseringär att de berör makronivå genom attbeskriva och förklara globalisering somen process av ekonomiska och socialskeenden vilka antas frambringar enintegration över nationsgränser. Dettahar i sin tur betydelse för de kulturellaförhållandena där flera menar attallt blir mer likt vartannat, liksom enanpassning till västerländska förhållanden.Vad betyder detta för fotbollen?För att tala med antropologen Ulf Hannerz’begrepp ”kulturellt flöde” så ärdet intressant att se vad som sker medunga spelares erfarenheter av klubbfotbolli Europa och landslagssamlingar. 12Vilka fotbollsmässiga, kulturella,sociala flöden kan skönjas i spåren avdess konkreta förflyttningar mellanolika fotbollsmiljöer?Bauman diskuterar hur mikronivå/individnivå kan förstås för globalisering.13 Han menar att det framföralltär de mest välbeställda som gynnas avglobalisering. Skälet till detta är att dekan dra fördel av ökade rörelsemöjligheter.Det senare är av särskilt intresseför ungdomsproffsverksamhet därrörlighet över nationsgränser möterekonomiska intressen och individuelladrömmar och ambitioner. Följandeprojekt avser att ta avstamp i mikronivåför att koppla samman det medmakronivå. Här är det också viktigt attanvända ett genusperspektiv på fotbollensglobalisering.Arbetskraftsmigrationen inomfotbollen är framförallt manlig ochnätverken är styrd av män. Vad betyderdet i en tid då traditionella manligaegenskaper alltmer ifrågasätts både avkvinnor liksom av många män? Medglobalisering avses också utvecklingenav kommunikationsteknologier somförmedlar ekonomiska och politiskabeslut över världen på några få sekunder.Detta är också tydligt inom fotbollendär resultat, spelstil, målgester ochspelarövergångar sprids, tolkas ochkommenteras med hög hastighet ochstor spridning.Intimt förknippat med globaliseringav idrott är professionalisering.Den ökad grad av professionaliseringsom pågått inom svensk idrott harbeskrivits av Peterson och Sund. 14Från de första spelarkontrakten inomsvensk fotboll i slutet av 1960-taletoch heltidsanställda spelare på 1980-talet till dagens ungdomsproffs finnstendenser till ökad kommersialiseringoch paternalism (till exempel agenter,storklubbar). Med professionaliseringavses här förändringen från lek tillallvar; med bland annat en rationellorganisation och yrkesroller som ärformellt kopplade till en formell utbildningsverksamhetoch som utövas påheltid. Här är det intressant att dennaprofessionalisering berör allt yngreåldrar. Men vilka effekter får det förunga spelare – på och utanför planen?Är det en oundviklig förändring inomfotbollen som också bidrar till bättreoch mognare spelare och människoreller ska detta förstås som en cynisk”idrottstraffickning” som drar nytta avungas drömmar för en ökad vinstprofit?15 Hur vardagen och identitetsprocessernaser ut för ungdomsproffs ärhursomhelst en för många okänd verklighet– men som genom etnografiskabeskrivningar kan ge upphov till enökad förståelse för fotboll som socialtfenomen i kraftfälten globalisering ochprofessionalisering.Ungdomsproffsen – två nedslagEtt sätt att närma sig fenomenet ungdomsproffsär att syna verksamhetenur flera olika perspektiv. I bakgrundennämndes några aktörer som harolika intressen och därmed lite olikaperspektiv på vad ”god ungdomsproffsverksamhet”innebär. Här finnsfotbollförbund, agenter, ledare, tränare,klubbar liksom familjer och spelare.Bland de fem ungdomslandslag somfinns inom ramen för Svenska fotbollförbundet(P 15, P16, P17, P18, P19)väljer jag att granska samtliga spelaresom är på väg att bli, är mitt uppe ieller på väg hem från ungdomsproffskontrakt.Under våren 2009 har jagvarit i kontakt med åtta spelare i treländer, tre ledare, en agent och fyra föräldrar.Viktiga förmedlare av kontaktuppgifterär förbundskaptenerna förrespektive u-landslag.Under våren gjorde jag tre resor; tillEngland (London och Manchester), tillHolland (Amsterdam, Rotterdam ochHerenveen) samt till Italien (Bergamo,Lecce och Turin). Det är svårt, och nästintill omöjligt att komma i kontaktmed spelarnas fotbollsmiljöer i formav träningsanläggningar och liknande.Jag har träffat spelarna och samtalatmed dem i deras boendemiljö och/ellerkafé. Mötena med de unga männenhar varit från ett par timmar till attjag övernattat hemma hos dem ochdärmed kunnat diskutera fotboll, livetoch vardagen under åtskilliga timmar.Bemötandet från de unga männen hargenomgående varit mycket positivt,ja oftast artigt. Jag vill återge någratankar och kommentarer från två avdessa möten.Tre dagar i februari tillbringadejag i London och Manchester. Jag planeradeatt träffa två ungdomsproffs.Av olika skäl träffade jag bara en avdem. Han är 16 år och ska senareunder året fylla 17. Under ett dygnsamtalade jag med honom, och hanspappa, jag tittade på hans träningaroch bodde hemma hos honom i denlägenhet som klubben ordnat åthonom. Jag fick en kort, men intensiv,samvaro med honom och hans pappasom bodde tillsammans i Manchester.Med mig hem till Sverige hade jagåtta timmar inspelade samtal. Menframförallt hade jag massa nya frågor,intensiva intryck och omtumlandekänslor med mig tillbaka. Jag mötteen son och hans far som levde symbiotisktnära varandra dygnet runt.Hela vardagen kretsade kring denunge mannen fotbollspelande: två träningspassper dag samt extra privataträningar. Sonens och faderns fokusinnebar att mat, vila, sömn, relationerutgick från fotbollsverksamheten. Deville nu satsa allt på det som variten gemensam dröm, menade de. Jaglyssnade. Samtalen och berättelsernakretsade från allt som när intressetför fotboll startade och växte, tillom agenter som försökte locka medkontrakt redan när han var tretton år.Vidare hade vi långa samtal om vadkonkurrensen i laget tar sig för uttryckoch vad detta betyder i en lagsportsom fotboll. Den unge mannen låtermig förstå att platserna i laget ochatt synas inför framtiden är en strid”på liv och död”. Jag möts också avhans lagkamrater som kommer utfrån anläggningen efter dagens sistaträningspass. En av dem, den värstakonkurrenten, nickar lätt mot oss ochsäger något jag inte hinner uppfatta.Han känner till pappan som står bredvidmig. Han hoppar snabbt in i ensportbil och rivstartar. Senare underdagen låter mig flera förstå att bilen ären statussymbol för de unga proffsen.En inte unik kombination mellanmanlighet och teknik/ting. 16Jag lämnar son och far vid tågstationeni Manchester och mina tankarkretsar kring hur relationen mellandem påverkas av att det är sonen somförsörjer fadern genom sitt fotbollspelande.Jag kommer att fråga övrigafamiljemedlemmar, mamman ochsystern, som bor i Sverige hur de serpå den unge mannens situation ochderas relation till honom. Lyckas han39


S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 0 9med drömmen är han ekonomiskt oberoendei resten av sitt liv – misslyckashan, eller får en allvarlig skada, så harhan en haltande gymnasieutbildningoch ett rejält stukat självförtroende attarbeta med. Där någonstans, mitt emellanatt ta steget till att förkroppsligaConnells begrepp hegemonisk maskuliniteteller att falla och därmed lättkategoriseras som en del av en underordnadmaskulinitet, befinner han sigjust nu. 17Under mina tre dagar i Italientillbringar jag ett dygn i Lecce somligger på den italienska ”klacken” isydöstra delen. I en nybyggd lägenhetbor sedan knappt ett år en av desvenska ungdomsproffs i min studiesom har kontrakt med och spelar iklubbens ”prima vera-lag”, det villsäga ungdoms/B-laget. Han möter migutanför porten iförd landslagsoverall.Senare berättar han att han ju ville hapå sig den när han ”ju skulle få besökfrån Sverige”. Han visar stolt upp sinlägenhet och förklarar att området ärbyggt för de bättre bemedlade i staden.Under två timmar samtalar vi i hanskök om livet som ung fotbollspelare,flytten till Italien, flickvännen, kompisarhemma, lagkamrater, och så vidare.Ett genomgående tema under intervjunär vuxenblivande. Samtalet kretsarkring flytten hemifrån, till ett nyttland, att börja arbeta och att ta ansvar.Ansvar och disciplin tycks genomsyrahans vardag. Det är inte några aspektersom tynger honom, dock. Tvärtom såjämför han sig med ”gamla vänner iSverige” och menar att han ser sakerpå ett nytt och mognare sätt. Han tycksgilla sin tillvaro. Han förmedlar enkänsla av att det är spännande och taansvar. Om än bara för sin egen situation.Jag undrar om han känner sigensam ibland, med anledning av vadhan berättar om sin vardag. Visserligenumgås han en del med spelare i laget,men många stunder är han för sig självi lägenheten. Visst är jag ensam, sägerhan. Men jag är ganska van. Har alltidgillat att vara ensam. Han visar upp sindator som står i sovrummet. Där hållerhan kontakten med vänner via msn,mail och andra chattsidor. Där finnsockså bilder på flickvännen. Hon skastrax komma och hälsa på honom, honanländer dagen innan hans 18-årsdag.Samtalen fortsätter om vardagsrutinerna:gå upp vid åtta, träning mellan10 och 12, lunch, vila och kanskemiddag med vänner på kvällen. En dagi veckan är det ledigt. På kvällen gårvi tillsammans till en restaurang liteutanför stadens centrum. Jag förstår att40det är favoritrestaurangen. Samtalenfortsätter om livet som ungdomsproffsoch vad det innebär för de relationersom fanns till vänner i Sverige. Dethandlar både om dem som inte bryr sigutan vet vem han är utanför fotbollen,till dem som vill bli hans vän föratt han just är fotbollsproffs. Men detingår också i ett ungdomsproffs vardag– att veta vem man är på och utanförplanen, låter han mig förstå.AvslutningHur kan då dessa inledande resorförstås och tolkas i relation till deteoretiska resonemangen om professionalisering,globalisering och maskulinitetsprocesser?Jag vill ta upp någraaspekter. För det första vittnar alladem jag intervjuat om en professionaliseradverksamhet i de nya klubbarde kommit till i form av mer kvalitépå träningar och matcher, att de tjänarpengar på detta (i flera fall mycketstora summor), mer strikta relationermellan tränare/ledare och spelare(liknas ofta vid chef/anställd) än i desvenska klubbar de kommer ifrån samtatt organiseringen av fotbollspelandetar tag i de unga männens vardagslivså att ”allt” kretsar kring fotbollen(vila, sömn, mat, fritid regleras av fotbollsverksamheten).Den sista aspektengör också något med identiteten – deblir fotbollspelare, både i egna ochi andras blickar. Att omgivningens,framförallt vänner i Sverige, ser pådem på ett nytt sätt är något som detvingas reflektera en hel del över. Detgemensamma ideal som de strävar efteratt uttrycka inför vänner och bekantaär ödmjukhet och ”ha fötterna påjorden”. Trots att det är juni månadsom är den enda sammanhängandeledigheten för de unga fotbollsproffsenså finns åtskilliga sätt att behålla kontaktenmed tidigare vänner och familj.Kommunikationen sker via mobiler,chatt, msn, skype, etcetera. Flera avde unga männen läser gymnasiekurserpå distans och använder IT-samhälletskommunikationsteknologier för dettaändamål. Det finns dock en formav kommunikation som tycks krävafysiska möten. Av dem som har ettförhållande (i samtliga fall flickvän) såär det utan undantag med en svenska,vilken de träffat just under den tidigarenämnda lediga junimånaden. De leverelva månader i en värld som i detnärmsta totalt domineras av män,vilket få av dem tycks reflektera kring.Att leva i nuet som ungdomsproffs ochmed drömmen om att ta nästa stegtill fullvuxet proffs innebär för mångaatt leva i värld av män, med till synesstrikt reglerade arbetsrelationer ochdär privata tankar och funderingarkommuniceras via telefon med hemmeteller msn med flickvännen och därödmjukhet inför det man kommer ifrånär ett ideal värt att odla för att lyckas iframtiden.Referenser1. Frisell-Ellburg, Ann (2008) Ett fåfängtarbete: möten med modeller i den svenskamodeindustrin. Göteborg: Makadam.2. Bourdieu, Pierre & Wacquant, Loïc (1992)An Invitation to Reflexive Sociology. Chicago:Chicago University Press.3. Stuart, Ossie (1996) “Players, Workers, Protestors.Social Change and Soccer in ColonialZimbabwe” i McClancy (red) Sport, Identityand Ethnicity. London: Berg.4. Bengtsson, Martin (2007) I skuggan av SanSiro: Från proffsdröm till mardröm. Stockholm:Prisma.5. Fundberg, Jesper (2003) Kom igen, gubbar!Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm:Carlssons.6. Bourdieu, Pierre (1999) Den manliga dominansen.Göteborg: Daidalos.7. Pease, Bob & Pringle, Keith (2001) A Man´sWorld? Changing Men´s Practices an a GlobalizedWorld. New York: Zed Books.8. Eliasson, Annika (2004) ”Svensk fotbollsmöte med globaliseringen”; www.idrottsforum.org9. Maguire, Joseph (1999) Global Sport. Identities,Societies, Civilizations. Oxford: PolityPress; Roderick, Martin (2007) The Workof Professional Football. A Labour of Love?London: Routledge.10. Taylor, Matthew (2005) The Leaguers.The Making of Professional Football in England,1900-1939. Liverpool: Liverpool UniversityPress.11. Maguire, a. a.12. Hannerz, Ulf (1992) Cultural Complexity.Studies in the social organization of meaning.New York: Columbia University Press.13. Bauman, Zygmunt (1998) Globalization.The Human Consequences. London: Polity.14. Peterson, Tomas (1993) Den svengelskamodellen. Svensk fotboll i omvandling underefterkrigstiden. Lund: Arkiv; Sund, Bill (2002)”Den svenska fotbollens övergång till professionalismoch arbetsmarknadsrelationer”;Idrott, historia och samhälle 2002.15. David, Paulo (2003) Human Right inYouth Sport. Routledge.16. Jfr, Mellström, Ulf (1999) Män och derasmaskiner. Nora: Nya Doxa.17. Connell, R. W. (1995) Masculinities. Cambridge:Polity Press.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!