13.07.2015 Views

Kyrkpressen 15/2011 (PDF: 3.8MB)

Kyrkpressen 15/2011 (PDF: 3.8MB)

Kyrkpressen 15/2011 (PDF: 3.8MB)

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

4 Opinion/Ledare<strong>Kyrkpressen</strong> torsdag 14.4.<strong>2011</strong> • nr <strong>15</strong><strong>Kyrkpressen</strong>, (09) 612 6<strong>15</strong> 49, redaktionen@kyrkpressen.fiDags att sätta ”p”May WikströmPå söndag är det dags fördet 36 riksdagsvalet i Finland.Vägen dit har varitlång, och utspelen många.Vissa gick obemärkt förbi,andra hade vi gärna varitutan.I ett tidigt skede av slutspurtengick kyrkan ut medett ambitiöst regeringsprogramsom lathund för kommandebeslutsfattare.Det handlade om att stödafamiljer och åldringar,om utjämning av inkomstklyftor,brödsäkerhet för allabåde i Finland och andraländer och om att kyrkanska få skälig ersättning frånstaten för de samhälleligaoch kulturella uppdrag densköter.Det var en bra satsning frånkyrkans sida. Men trots ettpositivt mottagande bådeav medierna och de partiledaresom uppvaktades flötregeringspappret stilla bort.Det existentiella och medmänskligaspjärn det vartänkt att ge valdebatten blevdet inte, tyvärr. En del av desspotentiella kraft desarmeradesav den långa skuggan avhöstens massutskrivningar.Dessa lockade visserligenmånga politiker att dryftakyrkan i etisk-moraliskasammandrabbningar somvisserligen var viktiga, mensom samtidigt trängde undande frågeställningar somkyrkan velat lyfta fram.Strålkastarkäglan rymmernämligen bara en saki taget.KlippetMan får hoppas att krafternainte tryter. Att kyrkanlikt sin mästare bultarpå dörren till riksdagshusetigen, drar fram sina teseroch prövar dem när denyvalda tar sin plats. Envistklappande har, som bekant,sin bibliska lön.Istället kom slutspurteni valet att handla mycketom bokstaven p. ”P” somi ”populism”, ”pakkoruotsi”och ”Portugal”. Samtligakunde sammanförasunder en annan bokstav:”X” som i xenofobi. Rädslanför det främmande ochdärför hotande elementetOm en man är framgångsrik ärhan ofta skyhögt över kvinnormed samma meriter. Om en man är”framgångslös” igen, är hans utförsbackedesto brantare. I vardagen servi många kvinnor gå igenom skilsmässoroch konkurser med betydligtstörre styrka än män gör. Vill dugöra ett tankeexperiment så tänk uten kvinna, som du utan att tveka kankalla en loser. Det är överraskandesvårt.Populistpartierna omkring oss justnu är ett slags förtäckta mansrörelser.(...) Många män har varit både förvirradeoch irriterade medan jämlikhetenhar rullats ut. Och feministerhar i sin iver sagt töntiga saker. Menall förändring är svår. (...) Man ska intebehöva hantera sin maktlöshet medatt gruffa och bufflas med andra, ellerromantisera om billig bensin,stålverk och stora maskiner. (...) Mankan vara man genom att inte vara såkarsk. Man kan vara karl genom attinte skämmas för att man drömmer,väntar och hoppas.Jan-Erik Andelin på ledarplats,Östra Nyland 9.4januari 2007 var 195 000 personerI arbetslösa. I januari <strong>2011</strong> var antalet2<strong>15</strong> 000....Vi kan slopa alla förskönande omskrivningaroch kalla gruppen etttrasproletariat. En grupp som får väldigtlite publicitet i relation till hurmånga människor det handlar om.”Alldeles nära min arbetsplats stårfolk i en lång slingrande och tyst kö.Det delas ut bröd flera gånger i veckani Esbo centrum men det talas intejust om det längre”, konstaterade socialombudsmannenUnto Ahvensalmii Esbo till FNB i vintras. Brödköernabara växer, likaså antalet som fårutkomststöd.Fattigdomen i Finland växer meden takt som saknar motstycke iOECD-länderna, säger Olli Kangas.Inför riksdagsvalet kan vi inte ge annatän följande betyg: regeringen ochriksdagen har misslyckats med att tahand om de svagaste.Stefan HolmströmBorgåbladetAkbar Seddigh, som är född i Iranmen som sedan länge är verksami Sverige, berättar i en stort uppslagenartikel i tidningen Dagens Industriden 5 april att det är åldersdiskrimineringsom stör honom mesti Sverige.– Det är den värsta form av diskrimineringjag har bevittnat någonstansi världen, säger Akbar Seddigh,som har suttit i styrelser för mångabolag.Jan Lindströmhar effektivt och samvetslöstutnyttjats för att kittasamman rädda, besviknaoch desillusionerade finländare.”Person” lyser också medversaler i detta val medan”parti” snart syns baramed finstilt nere i kanten.Här är den stora skillnadenjämfört med bara för någradecennier sedan. Valethandlar om personer, omhurtiga rosa t-shirts ochhårt driven bulldoggsimage.Så utstuderat personcentreratär valet numera,att en av kandidaterna tilloch med kör sin reklamgenom att knipa huvudetav sina medtävlare. Vi vetändå vem de är. Däremotär det svårare för oss atturskilja linjer eller ideologieri gyttret av ansikten.För många finländare ärdet ett svårt val. Och manundrar, om det inte varlättare och mindre polyfontförr.Och ”person” flyttar ossin i kammaren till ”privat”.Numera är det ofta här valetträffas. I dag har vartredje finländare Facebook.Kampen den här gångenhar förts på de sociala medierna,där vänner värvatsoch knutits nära. Valmaskinenär väljarnas, särskiltde under 34 år gamla finländarnas,vän och främstarådgivare. Politologen JuriMykkänen konstaterar attden redan i riksdagsvaletår 2003 slog ut valdebatteroch aktualitetsprogram påteve som främsta informationskällaför unga väljare.Vi sitter inte längre kollektivtframför rutan, en visstid, för att höra vad kandidaternaverkligen går förnär det gäller.Men fortfarande finns detsådant som består.Väljer gör man själv.Röstar likaså.Och så länge som vi gripervår medborgeliga frihetoch vårt ansvar kan viräkna oss bland de ländersom åtnjuter den demokratisom andra som bästkämpar för.– En av mina styrelsekolleger i ettstort amerikanskt bioteknikföretagär 83 år, men det är ingen som ifrågasätterhonom för det. Han är bådemer vital och produktiv än många50-åriga styrelseledamöter jag harmött. Ni värderar inte erfarenhet idet här landet, säger han till DI.Samma resonemang rörande åldersdiskrimineringenpassar mycketväl in här i landet. Därför borde mani en region som Sydösterbotten, därbefolkningens medel- och medianålderstiger, se sanningen i vitögat ochta den åldrande befolkningen som enresurs i stället för en belastning. Dagensäldre är vid betydligt bättre vigörän vad äldre var för bara 50 år sedan,vilket nog de flesta har hört eller vet.I Värmlands Folkblad skrev GöranHagberg om vikten av att visa respektför dem som redan har gjort en storinsats för landet. ”Pensionärer skainte fösas åt sidan. Sådant sker bara iländer med en nedåtgående moral”,skriver han. Smålands Näringsliv berättarom företaget Veteranpoolensom fångar upp de som är över 65 åroch känner att de inte helt vill lämnaarbetslivet. Företaget har redan nu <strong>15</strong>kontor runt om i landet som hyr utpensionärer till både företag och privatpersoner.Jan Ola KlåvusSyd-ÖsterbottenInkastKatarina Gäddnäsär författare och journalistHelig hungeroch korsdragVi lever i en mättnadens kultur, men mångaplågas av hunger. Hunger efter mening ochmål. Hunger efter nåd, förtröstan och barmhärtighet.Den andliga hungern går genom alla fördomar.Den kan stå fast på jorden när domarnaoch tvivlen faller över oss. Den inreoron sträcker sig bortom mina tankar ochkänslor. Ibland tror tanken att den kan mättahungern, ibland tror känslorna de kan mättahungern. Men den andliga hungern går sinegen väg. Inga droger i världen, inga charterresoreller konsumtionsfester i världenkan mätta den hungern. Tar vi vår hungerpå allvar måste vi börja ta oss själv på allvar.Den hungern går förbi de dignande borden,den lättköpta mättnaden och alla trevliga gemenskaper.Den driver människan på klapprandesandaler genom trånga gränder, förbialla stirrande ansikten och pekande fingrar.Den hungern för oss genom andra människorsfördomar och vår egen självfördömelse.Den tar människan fram till Mästarensom sitter till bords i fariséens hus. Den andligahungern driver mig hem till mig själv,hem till Gud.Vi lever i mättnadens kultur, men hungernborde vara Kristi kyrkas livshållning. Vårkyrka som till stora delar blivit en alzheimerkyrka,en av byråkrati åderförkalkad institution,verksamhetsfanatisk och fåfängt förälskadi ytans bling-bling. Vår kyrka som bliviten arena för underhållning med andligaförtecken. Vi lever i fastetider. Kristi kyrkasallra innerligaste tid ligger framför oss. Försoningenoch räddningen gestaltas genomkors, död och uppståndelse. Låt oss därförresa oss och låta hungern leda oss rätt. Låtoss dö bort från den söndagskyrka som barahostar i ordfromlerier en gång i veckan.Låt oss hungra efter ärlighet, äkthet, kärlekoch gemenskap i vardag liksom i helg. Låtoss, Gudsfolket, i handling och bön, pumpanytt syrerikt blod till vår gemensammakropp. Den kyrka som också hela tiden finns,den kyrka som lever ut tron i handling, denkyrka som vill upprätta och hela människan.Låt för Guds skull den heliga hungern bli vårdrivkraft. Jesus säger: Jag är livets bröd.En hungrig människamindre betyder enbroder mer.Stig DagermanObehagliga sanningarär alltid bättre änbehagliga illusioner.Montgomery Cliff

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!