Det komplicerade sättet for framställning av program verkade säkert avskräckandeoch medverkade till att Hewlett-Packard slutligen valdes som leverantör, Men ett förserieexemplaranvändes vid tillverkning av Viggenplan hos Saab-Scania in på 70-talet.Vid MI-divisionen fortsatte diversifieringen då L M Ericsson 1966 köpte Casa KonsultAB. Företaget hade några anställda och sysslade med processtyrning inom pappersindustrinoch hade installerat en fransk dator vid pappersbruket i Iggesund. Specifikationerför ett processdatasystem, dvs dator och processtyrenheter, utarbetades i början av1967 och utrustningen, med dator UAC 1601 som kärna, togs fram under året och ställdesut på Instrumentmässan i Stockholm i november 1967. De första installationernagjordes under hösten 1968 vid Korsnäs-Marma AB och Iggesunds Bruk. Nu offereradesfriskt datorsystem som fordrade kraftfullare datorer än UAC 1601 och utvecklingen avUAC .l610 startade i början av 1969. UAC 1610 hade 16 bitars ordlängd, en additionstidpå 7 μs och maskinen kunde anslutas till skivminnen, trumminnen och bandstationer.Maskinen skulle fungera i realtid och kunde ta emot brytsignaler från omvärlden medolika prioritet som omedelbart ändrade ordningen i den interna bearbetningen. Integreradekretsar infördes delvis i den aritmetiska enheten men huvudsakligen användes fortfarandeX-divisionens logikkretssystem och kärnminnen. Systemen kunde ha en konfigurationfrån ett till fyra stycken 150 cm höga 19-tumsstativ. Under 12 månader 1970–1971,levererades de 20 första systemen.I slutet av 1960-talet gjordes många omfattande utredningar om tänkbara användningarav datasystem. Optimismen var stor. Utom olika industriella processer studeradesbl.a. tillämpningar för sjukhus, banker, järnvägssignalering och som kommunikationsdator.Bl a levererades ett. dubblerat front-end system till S-E Bankens huvudkontor för attstyra datatrafiken mellan kontoren och centraldatorn. 1971 bildades ASEA-LME Automationmed huvudkontor i Västerås som övertog ansvaret för verksamhet inom processstyrning.Leveranser dit från Mölndal pågick ytterligare ett par år. Senare gick Ericssonur ägandet och verksamheten blev så småningom ABB Automation. UAC 1610 moderniseradesunder 1974–75 då integrerade kretsar och halvledarminnen infördes medbibehållet internt arbetssätt så att befintliga program och yttre enheter kunde användas.Tillämpningarna koncentrerades successivt till datastyrda jämvägssignalsystem, ställverk,och till AOM-system: system för driftövervakning och debitering i både elektromekaniskaoch programminnesstyrda telefonstationer. Genombrottet blev stora order från Saudi-Arabien och Australien med leveranser under 1978 och 1979.Under utvecklingen av JA-37 hade FMV upptäckt att man fick sex olika datorer iflygplanet, eftersom varje delsystemleverantör hade sin lösning. Detta ledde FMV till attuppdra åt industrin art utreda möjligheten att för framtiden kunna, så långt som möjligt,samordna databearbetningen i en systemdator. Uppdraget startade 1975 med utredningoch specificerande, då MI-divisionen, Datasaab AB och SRA Communications AB deltog.Resultatet blev SDS80 eller D80-konceptet med ett användaranpassat programmeringsspråkoch programutvecklingssystemet PUS80. D80-konceptet är nu etablerat i JASflygplanet.I mitten av 1970-talet utvecklades också mikrodatorn UAC 4816, 1982 omdöpttill APN 548. Den används i de flesta markradarprojekten.I början av 1980 startade FMV tillsammans med MJ-divisionen, Datasaab/J och SRAett arbete med att utreda systemstrukturen för ett moderniserat system för luftbevakningoch stridsledning. Mölndals del blev en studie av datorsystemet STRILC 90. Fortsatt utvecklingsarbetebedrevs i divisionen för ledningssystem, H-divisionen, inom ERA/ERE.Divisionen avvecklades 1989/90 genom att ledningssystemverksamheren överfördes tillBofors Electronics AB (Celsius) och AOM-verksamheten, som också ingick, överfördestill .Ericsson Telecom AB, ETX, som då etablerades i Mölndal.6
<strong>Erik</strong> <strong>Altenstedt</strong>Presentationer av de intervjuade personerna<strong>Erik</strong> <strong>Altenstedt</strong> föddes 1938. Han har hela sitt yrkesverksamma liv varit aktiv inom datakommunikationsområdet.Han har arbetat inom ett flertal IT-områden som hårdvaruutveckling,programvaruutveckling och konsultverksamhet. Han har arbetat både inom privatverksamhet och offentlig förvaltning. Erfarenheterna från den akademiska forskningsvärldenhar gett honom förmågan att tolka trender och vara en visionär vad gällerden framtida utvecklingen inom datakommunikationsområdet. De senaste åren har hanarbetat som fristående konsult. Tidigare var han anställd som utredningskonsult vid TelecaAU-System. Han har även varit en del av NFI:s lärarkår med ansvar för grundläggandedatakommunikationskurser.Utbildning: Civilingenjörsexamen Elektronik, Chalmers, 1965Anställningar: Ericsson AB, 1965–1971, gruppchef. Huvudsakligen arbetsuppgifterinom konstruktion av bankdatasystem Medicindata GU, 1972–1986, forskningsingenjör vid GöteborgsUniversitet. Ansvarig för uppbyggnaden av föregångarentill SUNET inom medicinska fakulteten. Egen forskningsverksamhetinom området bildbaserade informationssystem. Teleca AU-System AB, 1987–2001, utredningskonsult inomIT-infrastruktur <strong>Altenstedt</strong> Consulting AB (egen firma), 2002–, som konsultJonny AnderssonJonny Andersson föddes i Mora den 1 februari 1945. Vid två års ålder flyttade hans föräldrartill Vårgårda där han senare gick åttaårig folkskola. Efter ett antal månaders praktikpå en radio- och TV-affär i Alingsås kom han in på landstingets verkstadsskola i Trollhättan,linje radio & Tv, Efter avslutad utbildning flyttade han 1963 till Göteborg och arbetadepå två olika företag under ett år. Det ena avslutade sin verksamhet och det andraflyttade från Göteborg. I april 1964 anställdes han på Ericsson i Mölndal. Parallellt medarbetet utbildade han sig på G.S.T.A., telelinjen, där han tog examen 1967 som institutsingenjör.Under den första tiden på Ericsson arbetade han på verkstaden med förbindningsarbeteoch senare ankomstkontroll av mikrovågskomponenter och halvledarekomponenter.Hösten 1967 gick han sin första programmeringskurs, vilken resulterade i atthan började med programvarukonstruktion i början av 1968. Han har under sin tid påEricsson efter 1968 arbetat inom tre olika områden ungefär lika mycket; programkonstruktion,systemprovning och systemspecifikationer/systemutredningar.Sven BrunnanderSven Brunnander är född i Källsjö i Halland den 3 juni 1929 och tog studentexamen vidUddevalla högre allmänna läroverk 1949.Anställningar: Militärtjänst vid infanteriet, 1949–51 Civilingenjörsexamen vid Chalmers, 1955 Philips Teleindustri AB, Stockholm, 1956–61. Arbetade huvudsakligen inom om-7
- Page 1 and 2: Dator- och systemutvecklingvid LM E
- Page 4 and 5: InledningAv Kurt FredrikssonDen mil
- Page 8 and 9: ådet hydroakustik. Ericssons anlä
- Page 10 and 11: efattningar inom koncernen och dess
- Page 12 and 13: anserna till Banverket av maskinvar
- Page 14 and 15: somrarna och jobbade för att tjän
- Page 16 and 17: hålremsa och då hade jag säkert
- Page 18 and 19: Erik Altenstedt: Ja, det var jag ju
- Page 20 and 21: satte sova till lunch. Då gick man
- Page 22 and 23: Intervju 142: Jonny AnderssonInform
- Page 24 and 25: Jonny Andersson: Nej, det var väl
- Page 26 and 27: Intervju 143: Sven BrunnanderInform
- Page 28 and 29: med komponenter. Det var säkert fe
- Page 30 and 31: Sven Brunnander: Nej, den fick para
- Page 32 and 33: Sven Brunnander: Det var senare.Kur
- Page 34 and 35: okhyllan med argumenten för att in
- Page 36 and 37: Informant: Bengt EkIntervjuare: Kur
- Page 38 and 39: Bengt Ek: Sedan efter 1610:an så k
- Page 40 and 41: med, gamla kompilatorer och allting
- Page 42 and 43: i fem, sex år. På FOA 2 höll jag
- Page 44 and 45: Kurt Fredriksson: Det fanns ju egen
- Page 46 and 47: Kurt Fredriksson: Jaså, du jobbade
- Page 48 and 49: Lars-Olof Granat: Lars-Erik Bousted
- Page 50 and 51: Lars-Olof Granat: Vi gick på samma
- Page 52 and 53: Lars-Olof Granat: Kommer du ihåg h
- Page 54 and 55: sig tillbaka, alltså det är ju in
- Page 56 and 57:
Lars-Olof Granat: Ja.Kurt Fredrikss
- Page 58 and 59:
Kurt Fredriksson: Vi läste ju kode
- Page 60 and 61:
ge. Därför var vi och körde det
- Page 62 and 63:
Kurt Fredriksson: Ja, de skickade j
- Page 64 and 65:
Stig Karlsson: Ja, Cwip. Gunnar Hag
- Page 66 and 67:
storm och dränkte diskarna efterso
- Page 68 and 69:
Kurt Fredriksson: Jag tror det gick
- Page 70 and 71:
Stig Karlsson: Vi var en sådan lit
- Page 72 and 73:
Stig Karlsson: Med kärnminne?Kurt
- Page 74 and 75:
Stig Karlsson: Det säger inte mig
- Page 76 and 77:
Stig Karlsson: Ja, exakt när förf
- Page 78 and 79:
människor som höll på med det, S
- Page 80 and 81:
Stig Larsson: Jo, han körde hårt.
- Page 82 and 83:
Kurt Fredriksson: Aj, ja. Vi gjorde
- Page 84 and 85:
måste på något sätt få FMV att
- Page 86 and 87:
Intervju 150: Lennart PalmInformant
- Page 88 and 89:
Kurt Fredriksson: Nej, jag har trä
- Page 90 and 91:
göra en massa prov med de här utr
- Page 92 and 93:
Lennart Palm: Jag har ett foto på
- Page 94 and 95:
Kurt Fredriksson: Ja, jag började
- Page 96 and 97:
Kurt Fredriksson: Vem var det?Lenna
- Page 98 and 99:
Nils Råberg: Ja, och det gjordes u
- Page 100 and 101:
den, för då var den omodern när
- Page 102 and 103:
stödsystem av något slag. På nå
- Page 104 and 105:
uppnå den här prestandahöjningen