ÅRSBERÄTTELSE <strong>2004</strong>Forskning och utbildning<strong>Jernkontoret</strong> bedriver ett omfattande gemensamtnordiskt samarbete för forskningoch utveckling. Det handlar bl a om cirka70 projekt varav huvuddelen ligger inomelva olika teknikområden.Den totala forskningsbudgeten uppgicktill cirka 170 miljoner kronor, varav 30 %utgjordes av kontanter (kontantinsatserfrån <strong>Jernkontoret</strong> och medlemsföretagensamt statliga forskningsanslag) och restenav stålföretagens naturainsatser.STÅL <strong>2004</strong>I Borlänge hölls under två dagar stålkonferensenSTÅL <strong>2004</strong>, som samlade 400deltagare. Sammanlagt innehöll programmetdrygt 100 föredrag fördelat på sju pa-rallella sessioner innefattande högaktuellafrågeställningar kring hela det metallurgiskaområdet från järn- och stålframställningtill bearbetning, materialegenskaper,energi och miljö samt materialprovning.En av sessionerna behandlade också utvecklingenav regionala innovationssystemoch utbildningsfrågor.Metallurgisk forskningInom metallurgin pågår ett fyraårigt forskningspaketsom kommer att avslutas vidårsskiftet 2005/2006. Projektpaketet finansierasav Energimyndigheten, <strong>Jernkontoret</strong>och industriföretagen tillsammans.Den totala projektbudgeten omfattar 345miljoner kronor inklusive naturainsatser.Kontantbidraget från Energimyndighetenuppgår till cirka 75 miljoner kronor.Projekten är till stor del inriktade påbranschens framtida utmaningar avseendeenergikonsumtion.EnergibesparingProfessor emeritus John Olof Edströmgenomförde under året en genomgång avenergisparpotentialen hos 28 avslutadeforskningsprojekt. Studien heter ”Utvärderingav stålindustrins värmnings-, bearbetnings-och materialpaket 1999–2003”och den totala projektkostnaden uppgicktill 173 miljoner kronor, varav Energimyndighetenhar bidragit med 38 miljonerkronor. Edström bedömde att projekten14
ÅRSBERÄTTELSE <strong>2004</strong>har en samlad energisparpotential på 1.200GWh/år inom en tioårsperiod. Vid dagensenergikostnad på 290 kr/MWh bedömdeEdström att pay-off tiden är cirka två årom forskningsresultaten tillämpas.Analytisk kemiUnder året deltog medlemsföretagen ochinstituten i nio pågående RFCS-projektinom området ”TGS9 Factory wide control,social and environmental issues”. Itre av projekten utförs arbetet på Institutetför Metallforskning och för ett är <strong>Jernkontoret</strong>nordisk koordinator.Europeisk teknikplattformTeknikplattformar är ett av kommissionensmedel att betona specifika områdensom anses viktiga för att Europa ska uppnåmålen för ökad forskning. Rapporten”Europeisk teknikplattform för stål” ärframtagen i samarbete med Eurofer ochsyftet är att utgöra en gemensam långtidsvisionför stålindustrin samt att draupp riktlinjer för forskning och utvecklingfram till 2030.Genom plattformen vill man förasamman de viktigaste aktörerna såsomforskningsorganisationer, industri, myndigheteroch användare för att ta fram engemensam strategi för utvecklingsspridningoch användning av stål. I styrelsensitter bl a representanter för SSAB ochOutokumpu Stainless.Bergshistorisk forskning<strong>Jernkontoret</strong>s bergshistoriska forskningdriver för närvarande sju olika projekt.Ett av de mer uppmärksammade projektenhar varit att dokumentera metallurginsutveckling från mitten av 1800-talet framtill dags dato. Arbetet med detta slutfördesunder året och resulterade i ett störrebokverk i två band ”Järn- och stålframställning– utvecklingen i Sverige 1850-2000”. Boken har skrivits av 36 författare,huvudsakligen metallurger som varit medom att skapa den moderna svenska stålindustrin.Utbildning ochkompetensförsörjning<strong>Jernkontoret</strong> och svensk stålindustri harsedan lång tid tillbaka aktivt stött denmaterialtekniska utbildningen i landet.Insatserna har varit inriktade mot Materialdesign(180 p) vid Kungliga Tekniskahögskolan (KTH) och vid Högskolan Dalarna(HDa) samt Kemiteknik (180p) vidLuleå tekniska universitet (LTU). Även enhögskoleingenjörsutbildning med inriktningmetallurgi (120 p) vid Bergsskolani Filipstad har fått stöd. Denna flyttadesunder hösten <strong>2004</strong> till Högskolan Dalarna.Huvuddelen av insatserna har hittills varitfokuserade på KTH/HDa vilket lett till attsöktrycket och utexaminationen väsentligtkunnat förbättras, figur 2.Rekryteringen till Kemiteknik (180 p)vid LTU utgör fortfarande ett problemvarför resurserna till dessa utbildningarunder 2005 kommer att förstärkas genomsamlade insatser från basindustrins företagi Norrbotten.Bearbetningsteknik vid HDaMaterialdesignutbildningens (180 p)kompetensinriktning för bearbetningsteknikbedrivs sedan 2003 vid HögskolanDalarna i Borlänge. Tillströmningen avstudenter till kompetensinriktningen harförbättrats avsevärt, från tre till fyra studenterper år till tio till tolv studenter perår sedan utbildningen flyttades till HDafrån KTH.Ett antal nya kurser har utvecklats:plastisk bearbetning, materialbeteende,tillämpad och olinjär FEM samt produktions-och anläggningsteknik.Nationella forskarskolanForskarskolan är en företagsforskarskolasom bygger på samverkan mellan KKstiftelsen,åtta företag, <strong>Jernkontoret</strong>,Högskolan Dalarna, Kungliga Tekniskahögskolan och Luleå tekniska universitet.Forskarskolan är förlagd till HögskolanDalarna i Borlänge. För närvarande ärnio doktorander rekryterade varav femär kvinnor. De första licentiatexaminaberäknas avläggas under 2005.Forskarskolan finansieras till hälftenav KK-stiftelsen och till resterande del avmedverkande företag samt <strong>Jernkontoret</strong>.Triple SteelixI Bergslagen finns idag ett betydande antalstål- och verkstadsföretag som tillsammansmed teknik- och tjänsteföretag bildarett starkt ”stålkluster”. Den samladekunskapen i företagen, tillsammans medregionala resurser inom forskning och offentligsektor, ger stor potential att förädlaoch stärka området genom utveckling ochförnyelse av arbetssätt till ett effektivt innovationssystem,kallat ”Triple Steelix”.Triple Steelix är en långsiktig satsningmed <strong>Jernkontoret</strong> som processägare. Deltagareär stålföretagen, ett betydande antalmindre och medelstora företag, åtta kommuneroch tre länsstyrelser samt andraregionala organ vilka tillsammans med högskolaoch forskningsinstitut samarbetar föratt skapa ökad tillväxt med stålet som bas.Fyra områden med tillväxtpotential harpekats ut: stålet som material, vidareförädlingav stål, teknik och tjänster relateradetill stål samt ett högteknikområdemed nano- och ytteknik.Vinnova har inom programmet ”Vinnväxt”givit möjlighet till finansiering avinnovationssystem. Triple Steelix har därvidunder slutet av <strong>2004</strong> utsetts som en avvinnarna, vilket innebär att Vinnova kommeratt finansiera Triple Steelix med 60miljoner kronor fördelat med sex miljonerkronor per år under tio års tid. Regionenoch företagen beräknas bidra med cirka 90miljoner kronor i medfinansiering, vilketmedför att Triple Steelix sammanlagt beräknasomsätta cirka 150 miljoner kronor.Stålet och Bergslagen har således pekatsut som ett framtidsområde av Vinnova.15
Change language