à rsberättelse 2004 - Jernkontoret

ÅRSBERÄTTELSE 2004Ett enastående stålår– stålindustrin växerÅr 2004 blev återigen ett rekordår försvensk stålproduktion och för svenskstålexport.Året präglades av en fantastisk efterfrågeökningsom genererades främst i Kina,men också i övriga Asien, samtidigt somvärldskonjunkturen utvecklades positivt.Efterfrågan på stål överskred alla förväntningaroch kunde inte helt motsvaras avproduktionskapaciteten.Som en effekt av den stora efterfrågandrevs priserna upp på samtliga insatsvaror,som malm, kol, koks, skrot och legeringsämnen.Prisökningarna var mellanfemtio och ett par hundra procent. Eftersommarknaderna för insatsvarorna ärglobala så drabbades samtliga stålproducenterlika av kostnadsökningarna. Stålproducenternalyckades kompensera sigoch kunde höja priserna för sina kundermed femtio till hundra procent.Marginalerna i företagen förbättradesoch beläggningen var mycket god. Mångaföretag tvingades tacka nej till order ochfick prioritera bland sina kunder. En ovansituation för dagens företagsledare somhuvudsakligen upplevt tider med överkapaciteti produktionen och därav följandeöverutbud på marknaden och pressademarginaler.I den nya situationen har den svenskastålindustrin åter gynnats av sin nischorientering.De svenska stålföretagen ärvärldsledande inom sina nischer tack varemålmedvetna satsningar inom produktutveckling,processutveckling och inteminst marknadsutveckling.Inte minst den av Jernkontoret leddagemensamma nordiska stålforskningenhar haft stor betydelse. I forskningsarbetetsamarbetar stålföretagen i olika forskningsprojektsom genomförs på universitet,högskolor eller forskningsinstitut,och forskningsförsöken genomförs underverkliga driftsförhållanden vid stålverken.Det sker med fullständig transparens förövriga deltagande företag i projektet. Pådet sättet kan man med måttliga forsk-ningskostnader få resultat som är användbaraför flera företag och resultaten kommertill snabb tillämpning i industrin.Nyckeln till framgång för den svenskastålindustrin är en fortsatt stark tekniskutveckling inom områdena: produkter,processer och applikationer.Handeln med utsläppsrätter fortsätteratt vara ett orosmoment för den svenskaoch också den europeiska stålindustrin.Efter avtalet i Kyoto fattade EU beslutom att införa ett system för handel medutsläppsrätter. Det tillämpas i EU underförsöksperioden 2005–2007. Under denperioden har tillämpningen i huvudsak fåtten bra lösning för industrin. Stålföretagenhar fått en rimlig tilldelning av utsläppsrätteroch kostnaderna kommer därför attbli hanterbara. Utsläppsrätterna baseras påhistoriska data och en produktionsprognosför varje produktionsanläggning.Jernkontoret har engagerat sig starkt ifrågan om hur utsläppsrätterna ska fördelasefter 2007 och verkar för ett system,där utsläppsrätterna baseras på enbenchmark, dvs en jämförelse mellan allastålföretag i Europa. Man får en tilldelningper producerad enhet, som baseraspå den genomsnittliga utsläppsnivån frånalla stålverk i Europa. Därmed skulle manfå en fördelning av utsläppsrätter som ärrättvis, miljövänlig och stimulerar fortsatttillväxt för de effektivaste företagen.Stålet behövs. Det är världens mestanvända konstruktionsmaterial. Svenskastålföretag är effektiva och tillverkarvärldsledande produkter. Den svenskastålindustrin vill fortsätta att utvecklasoch behöver en näringspolitik som gördet möjligt att fortsätta att investera ochväxa. Det kommer vi att göra om vi gessamma konkurrensförutsättningar somvåra konkurrenter i andra länder.Håkan Murby, VD för Jernkontoret4