32 Tema Vaskuliter Polymyalgia rheumatica - Välkommen till ...

T E M AVaskuliterPolymyalgia rheumaticaTorgny ätermycketmediciner– Det var i oktober 1999. Klockan vartvå på natten. Jag hoppade högt avsmärta, det var som om någon huggiten kniv i höften på mig. Jag stod utmed denna oerhörda smärta i två dygn,sedan åkte jag till sjukhuset, kom tillortopeden, blev undersökt även medmagnetröntgen, men någon orsak tillsmärtorna hittades inte. Låg inlagd isex dagar, men jag tror inte att sänkankontrollerades överhuvudtaget.Men jag fick massvis med värktabletteroch morfinsprutor. Och så kryckorförstås.Så börjar Torgny Gålnanders sjukdomshistoria,som visade sig bli envandring i vården under flera år, innandiagnos och rätt medicin sattes in.Men han hade känt sig trött underen längre tid, läkarbesöken blev efterhand många, medicinerna ännu fler,men inte förrän 2002 fick han diagnosenpolymyalgia rheumatica.Vid återbesöket hos ortopeden hadeen muskel svullnat, ortopeden bryddesig inte och senare fick Torgny ont inacken.– Det var som nackspärr, och dethöll i sig i två år. Jag fick hjärtklappningi viloläge, vart fjärde hjärtslagblev dubbelt.Hans hjärta undersöktes, han fickhjärtmedicin, och Torgny blev ännutröttare. Urinträngningar kändes av,Torgny söktes givetvis återigen läkarvård:– Doktorn sa åt mig att jag var deprimerad,och skrev ut antidepressivaläkemedel.Påsken 2002 tilltog sjukdomssymtomen.Torgny fick feber, trodde detvar influensa, men symtomen förvärrades.– Jag var aldrig smärtfri, kundeknappt gå. Jag var verkligen i ett eländigtskick. Efter mycket om och menställdes diagnosen polymyalgia rheumatica.Sänkan var 97, CRP visade på111. Kortison sattes in, först 10 mg,sedan 20 därefter 30 mg/dygn.Kortisonet han fick hjälpte inte.Nu var Torgny riktigt rejält sjuk.Han fick ta taxi från ett av sina besökpå vårdcentralen direkt till reumatologkliniken.Där blev han inlagd.Kortisonet fick nu höjas till 60 mg.Misstanke fanns att han också hadetemporalarterit. Biopsi visade dockinte på någon inflammation i tinningartären.Synen försämradesHjärtbesvären och urinträngningarnaförsvann vid kortisonbehandlingen,och kortisondosen kunde successivtminskas. Men när Torgny tog bilenhem från ett av sina ständiga läkarbesök,blev han förvånad. Han tänktehögt för sig själv i bilen:– Har jag inte lyset på?Men lyset var på. Något hade häntmed hans ögon. Synen var mycket32REUMATIKERTIDNINGEN 5 - 2004

egränsad, och synförsämringen komväldigt snabbt. Han ringde till läkaren,och fick besked att återigen höjakortisondosen till 60 mg. Ny biopsigjordes i tinningartären, även dettavisade sig vara negativt, men doktornförklarade att 10% av personermed temporalarterit inte visar sig påbiopsin. Idag är cirka 50% av synen påena ögat borta. Fortfarande har Torgnysvårigheter med att uppfatta bilderoch texter korrekt. Han äter massormed mediciner:– Jag har 12 olika recept, hälftenav dessa är förmodligen för att jag skakunna ta hälften av de andra.Förutom polymyalgian och temporalarteritenhar Torgny även Sjögrenssyndrom och RA. Förutom Celebra tarhan även Remicade:– Dessa mediciner har verkligenhjälpt mig, tröttheten och smärtornaminskade rejält. Jag var så trött tidigare,att jag på hemväg från arbetet vartvungen att stanna bilen för att sova.Jag tar även cellgifter. Men visst blirjag trött av alla sjukdomar och allasmärtor. Jag arbetar som ersättare påProffice sedan fem år, men nu ser detut som om jag skulle bli friställd frånmitt arbete på grund av att tjänstenupphör i höst.Bott i BrasilienAtt han fyllt 73 bryr han sig inte ettdugg om, än mindre bryr han sig omatt han är folkpensionär sedan fleraår. Han jobbar alltså på som han alltidgjort. Tidigare arbetade han 20 år sommaskinchef på en stor egendom åtJonsson-koncernen i Brasilien, som påden tiden bedrev jordbruk i Sydamerika.Han såg en annons i tidningen,sökte jobbet och fick det. I Brasilienföddes också hans två flickor, som idagär 37 och 28 år gamla. Senare arbetadehan 20 år på Arlanda inom bränsledepån.– Jag har alltid trivts med minaarbeten, det är inte bara arbete dethandlar om, det ger sociala kontakteroch personlig utveckling.Torgny är samlare av stora mått.Och precis som sina arbeten, som varitlite av det ovanliga slaget, så är hanssamlarintresse lite ovanligt.– Jag samlar på igelkottar, har över1000 i mina samlingar. De omfattarbåde bilder, målningar och prydnadsigelkottar.Jag är med i Sigtunaortenssamlareförening, och går gärna påloppmarknader. Hittar nästan alltidnågon igelkotte som inte tidigare finnsi mina samlingar.Sjukdomarna har gjort att Torgnyengagerat sig inom reumatikerföreningenslokalavdelning i Sollentuna-Upplands Väsby-Sigtuna, där han ärdiagnosombud.– Medlemskapet i Reumatikerförbundetger så mycket. Det finns en lyhördhetoch vänskap i umgänget medandra reumatiker. Jag tror att mångamed mig är med i en patientorganisationför att vi behöver den här gemenskapen,förståelsen och samhörigheten.Text o foto Greta ThorénPolymyalgia rheumatica (inflammatorisk muskelreumatism)Sjukdomen är en vaskulit som drabbarmedelstora och stora kärl. Orsaken tillsjukdomstillståndet är okänt, men man trorbåde att ärftlighets- och miljöfaktorer harbetydelse. Risken för insjuknandet är störsti 70-80 års åldern. Sjukdomen förekommermycket sällan före 50 års ålder. Kvinnordrabbas tre gånger så ofta som män.Insjuknandet sker ofta hastigt. Symtomenbestår av värk och stelhet i axlar, överarmar,bäckenregion och lår. Värk och stelhetär mest uttalad på morgonen och efterstillasittande. Det kan vara svårt att resasig upp från sittande, lyfta armarna överhuvudet, att klä av och på sig och att ta sigur sängen. Vissa får även vid insjuknandetledinflammationer framförallt i handleder,knogar och knän. En allmän sjukdomskänslaförekommer med feber och viktnedgångoch även dålig matlust.Sänkan är ofta hög, ofta över 100. Blodvärdetkan vara lågt. Diagnosen ställs påde typiska symtomen med värk och stelhet ide stora muskelgrupperna. Det är viktigt attutesluta samtidig förekomst av kärlinflammationi tinningartären (temporalarterit).Polymyalgia rheumatica behandlas medkortison, vilket oftast medför en snabbförbättring inom något dygn. Kortisonbehandlingenkan bli långvarig. Cirka 50% avpatienterna behöver behandling 2-3 år, endel måste hålla på med behandlingen i upptill 10 år.faktagranskat av prof. Ann-Kari Lefvert, KSREUMATIKERTIDNINGEN 5 - 200433