12.07.2015 Views

Effekter av taktil massage

Effekter av taktil massage

Effekter av taktil massage

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Spenshult<strong>Effekter</strong> <strong>av</strong> <strong>taktil</strong> <strong>massage</strong>Taktil <strong>massage</strong> innebär att arbeta medvetet med sina händer. Det är enmjuk och omslutande beröring <strong>av</strong> huden som ges med respekt, omtankeoch lyhördhet för individens integritet och behov. Taktil <strong>massage</strong> hjälpeross att stanna upp och vara närvarande i ett möte med en medmänniskaoch metoden påverkar både den som får och ger <strong>massage</strong>.När vi ger Taktil <strong>massage</strong> är händernaredskapet och huden mottagaren.Genom beröringen aktiveraskänselsinnet, det <strong>taktil</strong>a sinnet. Förbarnet är beröring nödvändigt föratt det ska knyta an, utvecklas ochmogna. Också för äldre personer ärbehovet <strong>av</strong> tröst, närhet och bekräftelsestort, särskilt för människor sompå grund <strong>av</strong> olycka eller sjukdomtappat fotfästet i tillvaron eller blivitberoende <strong>av</strong> andra för att klara detdagliga livet. Också vi som befinneross ”mitt i livet” behöver återhämtningspauseribland.Den Taktila metoden kan erbjuda<strong>av</strong>slappning, lugn och ro. Metodenär utarbetad <strong>av</strong> sjuksköterskan SivArdeby efter ett forskningsprojekttillsammans med Socialstyrelsen.<strong>Effekter</strong>Den <strong>taktil</strong>a metoden kan ge• Ökad vakenhet och intresse föromvärlden• Större förmåga tillkommunikation• Bättre koncentration• Stärkt kroppsuppfattning• Bättre självkänsla• Förbättrad mag- ochtarmfunktion• Möjlighet till <strong>av</strong>slappning• Lugn och ro• Bättre sömn• Smärtlindring• Minskad stress och oro• Ökat välbefinnandeVad händer vid <strong>massage</strong>?Ny forskning visar att vid mjuk beröringfrisätts ett hormon som heteroxytocin. Ett hormon man tidigareenbart trott är ett ”amningshormon”men som visar sig vara <strong>av</strong> stor betydelsepå detta område. Mjuk <strong>massage</strong>och värme ökar oxytocinnivån vilketstimulerar det parasympatiska nervsystemet,kroppens lugn och <strong>av</strong>slappningssystem.På så vis kan aggressivitetoch muskelspänning minska ochsmärttröskeln höjas.Att ge <strong>massage</strong>Taktil <strong>massage</strong> innebär att manarbetar på huden med strykningar,lätta tryck och att hålla om. Helatiden under <strong>massage</strong>n måste manvara närvarande till både kropp ochsjäl. Fokuserad och koncentrerad påden person som man masserar, getotal uppmärksamhet, vara där, intetänka på något annat än det man gör.Taktil <strong>massage</strong> är en hjälp att ”bar<strong>av</strong>ara”, att kommunicera på ett annatsätt – med händerna.Man börjar med att värma oljai sina händer, ta kontakt, hålla omoch stanna upp för att se om patientensamtycker till att få <strong>massage</strong>.Mjukt stryks oljan ut på huden påden kroppsdel som ska få <strong>massage</strong>.Rörelserna är mjuka omslutande,hudberöringen kontinuerlig, meden lugn rytm följer de på varandra.Hela tiden under <strong>massage</strong>n är manuppmärksam på patientens ickeverbalasignaler, som mimik, andning,muskelspänning. Om man kännersig tveksam till att fortsätta såstanna upp, håll om och fråga.LästipsUvnäs Moberg K. Lugn och beröring- oxytocinets läkande verkan ikroppen. Natur och Kultur, 2000.Socialstyrelsens ädelrapport art.nr1997-12-26: Taktil <strong>massage</strong>.Ulrika BergstenCarina Thorstensson utvärderar funktionsförmågani förhållande till symtomen.Träning har i flera studier visatsvara lika effektivt som läkemedelför att minska smärtan hos personermed knäledsartros. De flestastudier har inkluderat äldre personeroch träningen har varit <strong>av</strong> lätttill måttlig intensitet. I den studiesom legitimerade sjukgymnastCarina Thorstensson inledde sinforskarbana med undersöktes effekten<strong>av</strong> intensiv träning på yngreoch medelålders personer medknäledsartros.Resultaten visade att de flesta blevbättre, men inte alla. Vad det kundebero på satte myror i huvudet på forskargruppenpå Spenshult.– Vi beslöt oss för att göra en såkallad kvalitativ studie för att undersökaom personernas uppfattningom träning som behandling <strong>av</strong> artroskunde ha någon betydelse för resultatet<strong>av</strong> träningen. Nu har vi förståttatt några verkligen ogillat sin träning,berättar Carina Thorstensson.Olika uppfattningar– Vi intervjuade sexton personer <strong>av</strong>dem som tidigare ingått i träningsstudien.Syftet var att beskriva hurmedelålders personer med måttlig tillsvår knäledsartros uppfattar träningsom behandling.En <strong>av</strong> slutsatserna blev kunskapenatt patienter med knäledsartros hyser38 Reumatologisk forskning 2004


Uppfattningen om hurträning påverkar resultatetmånga tvivel angående träning sombehandling. Och att en del verkligen<strong>av</strong>skydde träning.– Till vår förvåning fann vi attäven de som haft god nytta <strong>av</strong> sin träningtvivlar på om träning är en brabehandling och känner sig osäkra påom de gör rätt. Många trodde att harman nu en gång fått knäledsartros såhar man, och att träning i det långaloppet skulle försämra situationen.Studien resulterade i fyra beskrivningskategorierefter deltagarnasuppfattning om träning. Huvudkategoriernakunde i sin tur fördelas påtretton underkategorier. Det fannsen spridning inom vissa <strong>av</strong> underkategorierna,markerade med *, frånnegativa till positiva uppfattningar.Få bättre hälsaKänna sammanhang, välbefinnande,kontroll, funktionsökning, symtomlindring*Att känna motivationfå inspiration*, kampvilja, träningsbehov*Att ha stödbehovfå struktur, ledning, tidTräning är ingenting som kommergratis utan det krävs en storinsats både från samhället och frånden enskilde patienten.Inför framtidenDen viktiga slutsats som kommerfram <strong>av</strong> studieresultaten visar attpersonernas olika åsikter om träningvisar sig i träningsresultaten. Därförblir det viktigt att ta hänsyn till personensuppfattning i förväg så att denkan beaktas i samband med patientinformationoch träningsrekommendationer,såväl inom forskning somvardagligt arbete på kliniken.– Motivation och information ärviktigt. Därför måste man informerapatienten grundligt om möjliga orsakertill artros, konsekvenser <strong>av</strong> artrosoch de fördelar som träning medför.Samtidigt måste man ta hänsyn tillpatientens uppfattning innan manplanerar ett rehabiliteringsprogramoch tillsammans diskutera eventuellaobehag som träningen kan medföra.Ett träningsprogram ska vara anpassatefter individens förmåga ochtidigare erfarenhet och det är viktigtatt sjukgymnasten finns till hands föratt svara på frågor och anpassa intensitetenefter hand. Att få mentaltstöd under träningen var en punktsom alla tog upp som <strong>av</strong>görande förom träningen ska bli <strong>av</strong>. En period <strong>av</strong>övervakad träning, följd <strong>av</strong> hemträningoch regelbunden uppföljninghos sjukgymnast bör vara modellen.Kanske kan man applicera studiensresultat även på åtgärder inomandra stora folksjukdomsgrupper somhjärt-kärlsjukdom och diabetes, därträning är viktigt både som förebyggandeåtgärd och behandling.Mer om studienI Reumatikerförbundets forskningsbilaga2001 finns själva studien omvilken betydelse träning har sombehandling <strong>av</strong> knäledsartros hosyngre och medelålders beskriven.Fysisk aktivitet och träning kan ske på många olika sätt. Det är viktigt att finna den form sompassar var och en bäst.Att känna motståndatt tvivla, ta <strong>av</strong>ståndResultaten visade att patienterna oft<strong>av</strong>ar medvetna om fördelar med attträna, men att de upplevde träningpå olika sätt, hade olika nytta <strong>av</strong> sinträning och olika motivation till attträna. Det betyder att sjukgymnasten isitt dagliga arbete bör ta hänsyn till deolika uppfattningar och erfarenhetersom personer har om artros och träningoch närma sig från olika infallsvinklar.Reumatologisk forskning 200439

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!