Handbok för stora vindkraftverk - Länsstyrelserna

Till följd av att uppfattningen är subjektiv är det oftasvårt att förutsäga hur reaktionerna på ett vindkraftverk ilandskapet blir, och uppfattningarna kan ofta vara motsägelsefulla.Det är också viktigt för många att vissa områdenlämnas orörda. 5Att vindkraftverkens blad roterar gör att verken synstydligare. Å andra sidan blir en del störda av ett vindkraftverksom inte snurrar. Om människor upplever attvindkraftverket fungerar bra eller dåligt påverkar ocksåden estetiska upplevelsen. 6En långsam rotation upplevs ofta som positiv. Eftersomstora verk roterar långsammare är de alltså lättare attacceptera än små verk. Vanligtvis föredrar människor attbo i närheten av färre stora vindkraftverk än många små.De flesta föredrar också enhetliga och tydligt avgränsandeanläggningar.Vilken typ av landskap verket står i påverkar hur enperson upplever det. Är landskapet kuperat? Står verketpå ett fält eller i en skog? Vad finns framför och bakomverket? Hur mycket höjer det sig över omgivande landskap?Hur väl smälter verket in rent designmässigt? Härspelar inte bara det enskilda verkets design in, utan ävenplaceringen av verken i förhållande till varandra och i vilkenriktning de står i förhållande till en betraktare.Hur frågan om vindkraftverkens påverkan på landskapsbildenhanteras kommer att spela en stor roll för huraccepterade vindkraftverken blir.Viktigt att informera de boende tidigtHur starten av vindkraftsprojekteringen sköts påverkarmånga gånger hur de boende reagerar. Människor reagerari första hand när något förändras snabbt. För att vindkraftsprojekteringenska fungera smidigt är det därförviktigt att tidigt informera de som bor i området. 7 8Det är också viktigt att hålla igång flödet av informationoch att det finns en kontaktperson som den som villkan vända sig till. I Skottland visar en undersökning attde som bor närmast vindkraftverken är mest positiva. Detkan bero just på att de blivit informerade tidigt. 9Olika syn på vindkraftEn av anledningarna till att vindkraftetableringar stöterpå motstånd är att vindkraftens miljövinster framför alltligger på nationell eller kanske till och med internationellnivå, medan de miljöeffekter som kan upplevas som negativaär lokala. Det vill säga det klassiska NIMBY-symtomen(Not In My Back Yard).Renar och vindkraftsetableringarEnligt en undersökning på tamrenar i Norge så visar deinga tecken på att påverkas av verken. Vindhastigheten– och därmed hastigheten på rotorbladen – spelade ingenroll. 10 En studie av svenska renar i Rodovålen, ett områdesom används av Handölsdalens sameby som betesmark,har visat samma resultat. Där påpekade en observatör attrenarna varit så nära vindkraftverken att de bitit på plast-5 ”Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk”, Mellanrum Landskapsarkitekter (2002). Projekt P-12021-1.(Studie inom Vindforsk)6 ”Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk”, Mellanrum Landskapsarkitekter (2002). Projekt P-12021-1.(Studie inom Vindforsk)7 Hammarlund. (1997) ”Attityder till vindkraft”,Göteborgs universitet. Projekt P-9442-1. (Studie inom Vindforsk)8 Wind Energy and Public Acceptance. (1998). Geuzendam.9 Dudleston, (2002) ”Public Attitudes towards wind forms in Scotland. Results of a residents survey.”, System Three Social Research.The Scottish Execetive Central Research Unit.10 Flydal å Reimers, (2002) ”REIN-projektet”, Norges forskningsråd.34