Handbok för stora vindkraftverk - Länsstyrelserna

är det ”svischande” aerodynamiska ljudet.Det ljud som genereras varierar med vinden ocheffekten på vindkraftverket. Det ljud som når fram tillmottagaren varierar med vindriktning och andra metrologiskaförhållanden. Bakgrundsljud från träd med merahar, speciellt vid höga vindar, en förmåga att maskera ljudetfrån vindkraftverken. Vid tillstånd används ofta riktvärdet40 dB(A) vid vindstyrkor på 8 meter per sekundpå 10 meters höjd. Erfarenhet från byggda vindkraftverkvisar att få människor blir störda vid denna nivå.I Sverige har studier över ljud från vindkraftverk utförtssom visar på en koppling mellan ljudnivå och upplevd störning.19 20 Studierna visar även andra effekter som att våruppfattning om landskapet och om vindkraftverken synseller inte påverkar upplevd bullerstörning. Det finns ocksåett samband mellan hur störande de boende tyckte ljudet varoch hur mycket de tyckte att vindkraftverken störde utsikten.Mer information om vindkraft och buller kan hämtas frånskriften ”Ljud från vindkraftverk”. 21Reflexer och skuggor går att åtgärdaVindkraftverkens rotorblad kan ge upphov till reflexer somboende i närheten kan uppleva som störande. Detta går attundvika genom att använda matta blad, vilket regelmässiggörs idag. 22Den växelvisa skugga som uppstår när rotorbladen”klipper” solljuset kan också vara störande. Även dettagår att undvika, endera genom att placera vindkraftverkennorr om dem som kan tänkas bli störda, eller genomskuggsensorer som stänger av verken när det finns risk attskuggor kan störa. 23God planering skyddar fladdermössenHur fladdermöss beter sig i mötet med vindkraftanläggningarsamt vilken risk det finns för kollisioner är intelätt att studera och har tidigare varit litet känt. Studier pålandbaserade anläggningar har dock visat att vindkraftverktenderar att dra till sig insekter varför de skulle kunnavara farliga för flera olika arter fladdermöss.24 25En annan identifierad risk är att flyttande fladdermössvid sträckning ut över hav riskerar att kollidera med envindkraftanläggning som ligger i flyttningsstråket. Vindkraftverkkan därmed innebära en risk för fladdermöss.Det går dock att undvika dessa risker genom att tahänsyn till fladdermössen i planeringen.Svenska undersökningar har visat att fladdermösstill havs gärna följer linjer i landskapet och följer nogaavgränsade flygvägar. Det går därför ganska ofta att förutsägavar fladdermössen ska flyga och då undvika attplacera vindkraftverk just där. Det har också visat sig attfladdermössen är mest aktiva över havet vid så låga vindstyrkor– under 4 meter per sekund, en vindhastighet då19 Pedersen, E., Persson Waye, K., (2006) ”Exploring perception and annoyance due to wind turbine noise in dissimilar living environments”.Presented at “Euronoise 2006, 30 may-1 june 2006, Tampere, Finland.20 Widing, A., Britse, G., Wizelius, T., (2005) ”Vindkraftens miljöpåverkan - Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö samt Vindkraftens Miljöpåverkan– Utvärdering av regelverk och bedömningsmetoder.” Högskolan på Gotland, Centrum för Vindkraftsinformation vid Institutionen förNaturvetenskap och Teknik.21 ”Ljud från vindkraftverk” (2001) Naturvårdsverkets förlag. Rapport 6241.22 ”Rätt plats för vindkraften”. Miljödepartementet. SOU 1999:75.23 ”Vindkraft i Skåne län”, Analys och konsekvenser av olika scenarier, Rapport 2003:3524 Ahlen, I., (2002), ”Fladdermöss och fåglar dödande av vindkraftverk”, Projekt 20272-1 (Studie inom Vindforsk). Fauna och flora 97 (3): 14-21.25 Ahlen, I., (2006), ”Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft”, Projekt 22514-1. (Studie inom Vindval). Slutrapport till Energimyndigheten.36