Mellan retorik och praktik Edmund Knutas - Lärarutbildning - Umeå ...

tar sig uttryck i den konkreta undervisningen. Något svenskämne i absolutmening finns inte och beroende på vad som studeras framträder olikauppfattningar och aspekter av ämnet. Svaret på frågan: Vad är svenskai skola? kan därmed besvaras med att det beror på vilken utgångspunktenför frågan är och vem det är som frågar. Sett ur ett läroplansperspektivframträder ett svenskämne, ur ett kursplaneperspektiv ett annat, urett litteraturvetenskapligt perspektiv ett tredje, ur ett språkvetenskapligtperspektiv ett fjärde, ur ett elevperspektiv ett femte svenskämne osv. NärG. Malmgren (1999) siar om vilken inriktning svenskämnet kommer attta efter sekelskiftet frågar hon sig om det blir en återgång till ”[…] detgamla bildningsämnet och det gamla färdighetsämnet”, eller om det blirsom hon hoppas ”[…] en förstärkning av den funktionella språksynenoch den processinriktade skrivundervisningen i kombination med litterära,humanistiska, estetiska och historiska inslag för alla” ( s. 117). Måhändakommer denna studie att kunna bidra till att ge ett svar på dennafråga och förhoppning.Avslutningsvis skall jag i detta avsnitt behandla de två just nu mest diskuteradeuppfattningarna om svenskämnet, svenska som erfarenhetspedagogisktämne och svenska som demokratiämne, och den roll och funktioni skola och samhälle som dessa uppfattningar vill tillskriva ämnet.…mellan det privata och det offentligaSom tidigare nämnts innebär svenska som erfarenhetspedagogiskt ämneoch svenska som demokratiämne att elevernas egna frågeställningar harkommit att hamna i centrum. En aspekt av denna utveckling som jag menarinte har kommit att belysas är dess förhållandevis starka fokus påelevernas egna privata erfarenheter och uppfattningar och den problematiksom kan kopplas till detta. I det följande skall jag behandla dettamed utgångspunkt från Ziehe (1993). Ziehe menar att dagens ungdomhar tillgång till och involveras i de vuxnas värld på ett mycket tidigarestadium nu än någonsin.Generationsbarriärer och språkliga tabu har demonterats i sådanomfattning att ungdomarna virtuellt har tillgång till samma världsom de vuxna. Detta är ett slags bonus för tidig mognad, men innebärförstås samtidigt att skyddsnätet försvinner. Man skulle kunnasäga att ungdomen är utsatt för en ständig kanonad av stora problem(miljöförstöring, upprustning, massarbetslöshet, utbildningskris,teknologiska faror o s v) (Ziehe, 1993, s. 154)Samtidigt med detta måste ungdomarna utveckla sina egna intressen och sinidentitet. Som en följd av detta ser han tre tendenser i vad han kallar ungdo-29