Mellan retorik och praktik Edmund Knutas - Lärarutbildning - Umeå ...

Kapitel 3Teoretiska utgångspunkteroch analysmetodDet utgångsläge som gäller för föreliggande avhandlingsarbete är att skolanbetraktas som en samhällelig institution. Som sådan består den av vissastrukturer och arbetar under vissa, mer eller mindre bestämda, förutsättningar.Vidare har stat och kommun uttalade mål och syften med skolan.Det finns alltså både praktiska och ideologiska förutsättningar som tillsammansbegränsar och påverkar vad som är möjligt och vad som inte ärmöjligt att genomföra, inte minst för lärare i dennes pedagogiska praktik.När Erixon (2007) lakoniskt konstaterar att: ”Skola är skola och verksamheteni skolan bedrivs inom vissa ramar. Det måste vi acceptera och detär inte något konstigt med det” (Erixon, 2007, s. 50), har han naturligtvisrätt. Lortie (1975) talar t.o.m. om ”The Organizational Imperative”(Lortie, 1975, s. 2), dvs. det organisatoriska imperativet. Skolan måstebedrivas inom några slags ramar. I detta avhandlingsarbete diskuteras intehuruvida skolan skulle kunna styras under andra organisatoriska formerän de som gäller idag.Denna avhandlings studieobjekt är undervisningsprocessen, i en snävarebemärkelse läraren och det innehåll som behandlas, och de socialaoch politiska implikationer som kan uttolkas ur denna process samt deyttre och inre ramfaktorer som påverkar, begränsar och möjliggör undervisningen.De centrala frågeställningarna i avhandlingen är vilka uppfattningarom svenskämnets roll och funktion i gymnasieskola och samhällefyra lärare ger uttryck för och vilka motiveringar de anger för dessa uppfattningar,samt hur dessa uppfattningar och motiveringar konkretiserasi undervisningen. Studien har alltså både ett ämnesdidaktiskt perspektivoch ett läroplansteoretiskt perspektiv.Vad skall undervisningen innehålla och varför med just detta innehåll?Hur skall undervisningen bedrivas och varför just på detta sätt? Vilket ärsjälva syftet med undervisningen, dvs, varför denna undervisning? När skallundervisningen bedrivas? Dessa frågeställningar är de övergripande, generellaämnesdidaktiska frågeställningar som tas upp i denna studie. En meringående diskussion, analys och utveckling av begreppet ämnesdidaktikoch ämnesdidaktikens frågeställningar kommer att presenteras nedan.De ytterligare redskap som kommer att användas i analysen för att belysastudiens frågeställningar är följande begrepp: transformation, yttreoch inre ramar/ramfaktorer, läroplanskod, lärarkod och skolkod, samtklassifikation och inramning. Samtliga analysredskap skall ses som starkt65