Mellan retorik och praktik Edmund Knutas - Lärarutbildning - Umeå ...

More documents

Recommendations

Info

ReferenserAhlström, K-G. & Wallin, E. (2000). Reflektioner över didaktikbegreppeti Sverige. I Didaktik – perspektiv och problem. C-A. Säfström & P-OSvedner. (red.). Lund: Studentlitteratur.Alvesson, M. Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.Alvesson, M. Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund:Studentlitteratur.Andersson, I. (2006). Lärares samarbete över professionsgränserna. I Lärares arbete – Pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv.A-K. Boström och B. Lidholt. (red.). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.(Forskning i fokus; 29).Andersson. B. (2000). Om ämnesdidaktikens natur, kultur och värdegrund. Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogikoch didaktik. Enheten för ämnesdidaktik.Alexandersson, M. (1994). Metod och medvetande. Göteborg: Göteborgsuniversitet. (Göteborg Studies in Educational Sciences 96). (Acta UniversitatisGothoburgensis). Diss.Alexandersson, M. Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump – informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.(Forskning i fokus; 18).Alexandersson, M., & Limberg, L. (2005). In the shade of the KnowledgeSociety and the importance of Information Literacy. Paper presentedat the EARLI Conference, Cyprus.Alsheimer, L. (2004). Bildningsresan. Från ensidig instrumentell utild utbildning till sammanhangsskap. Stockholm: Prisma.Arfwedson, G. (1979a). Lärares arbete. Rapport. Forskningsgruppen förläroplansteori och kulturreproduktion. Stockholm: Högskolan för lärarutbildningi Stockholm. Institutionen för pedagogik.Arfwedson, G. (1979b) Skolan och lärarna: om skola, närsamhälle ochlärares arbetsvillkor. Rapport. Forskningsgruppen för läroplansteorioch kulturreproduktion. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning iStockholm. Institutionen för pedagogik.Arfwedson, G. & Arfwedson, G. (1994). Didaktik för lärare. Stockholm:HLS Förlag. (Didactica: 1).Ask, S. (2005). Tillgång till framgång. Lärare och studenter om stadieövergången till högre utbildning. Växjö: Växjö universitet. Institutionenför humaniora. Licentiatavhandling.310
Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden.Malmö: Liber. 9-57, 103-132.Bengtsson, J.& Kroksmark, T. (1994). Allmänmetodik. Allmändidaktik.Lund: Studentlitteratur.Bergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen – en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen.(Malmö Studies in Educational Siences 36). Diss.Bergöö, K. (2005). Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämne i ettlärarutbildningsperspektiv. Malmö: Malmö Högskola. Lärarutbildningen.(Malmö Studies in Educational Sciences 20). Diss.Bergöö, K. Ewald, A. (2003). Liv, identitet, kultur. I Utbildning och demokrati. Vol. 12. Nr. 2.Bernstein, B. (1971). On the Classification and Framing of EducationalKnowledge. In Knowledge and Control. (ed.) M. F. D. Young. London:Collier and MacMillan.Bernstein, B. (1983). Om samhällsklass och den osynliga pedagogiken.I Makt, kontroll och pedagogik. U.P. Lundgren. B. Bernstein. Stockholm:LiberFörlag.Bernstein, B. (1983). Några aspekter av relationerna mellan utbildningoch produktion. I Makt, kontroll och pedagogik. U.P. Lundgren. B.Bernstein. Stockholm: LiberFörlag.Bernstein, B. (1996/2000). Pedagogy, symbolic control and identity : theory,research, critique. Lanham, Md. : Rowman & Littlefield Publishers.Bommarco, B. (2006). Texter i dialog. En studie i gymnasieelevers textläs textläsning. Malmö: Malmö Högskola. Lärarutbildningen. (Malmö Studies iEducational Sciences 25). Diss.Brink, L. (1992). Gymnasiets litterära kanon. Urval och värderingar i läromedel 1910-1945. Uppsala: Uppsala universitet. Avdelningen för litteratursociologivid Litteraturvetenskapliga institutionen. Diss.Brink, L. (2006). Konsensus om kanon? Kanonbild och ämnesuppfattninghos 75 litteraturlärare. L. Brink & R. Nilsson (red.). I Kanon och tradition. Ämnesdidaktiska studier om fysik, historie- och litteraturundervisning. Gävle: Högskolan Gävle. Lärarutbildningen. (Lärarutbildningensskriftserie nr 2).Bullough Jr, R. V. (2001) “Pedagogical content knowledge circa 1907and 1987: a study in the history of an idea.” In Teaching and TeacherEducation. (17) 655-666.Callewaert, S. Kallos, D. (1992) Den rosa vågen i svensk pedagogik. IForskning om utbildning. En antologi. S. Selander (red.). Stockholm/Skåne: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. 32-41.311
Page 1 and 2:
Mellan retorik och praktikEn ämnes
Page 3:
Knutas, Edmund, 2008: Mellan retori
Page 6:
ponerande. Dina kommentarer och fö
Page 9:
Beatrice...........................
Page 13 and 14:
såsom t.ex. läroplaner, kursplane
Page 15 and 16:
menar att individcentreringen är t
Page 17 and 18:
i gymnasieskolan med begreppen pers
Page 19 and 20:
litteraturhistoriska inslaget i sve
Page 21 and 22:
tolka, kritiskt granska och analyse
Page 23 and 24:
Ytterligare en aspekt som hör ihop
Page 25 and 26:
finns renodlade i de konkreta under
Page 27 and 28:
Man kan därmed konstatera att argu
Page 29 and 30:
tar sig uttryck i den konkreta unde
Page 31 and 32:
Med socialpsykologiska kvalifikatio
Page 33 and 34:
Syfte och frågeställningarDenna s
Page 35 and 36:
De fyra lärarna som ingår i studi
Page 37:
as på debatten om svenskämnet i s
Page 40 and 41:
ta något som pekar på att yrkessk
Page 42 and 43:
Huvudsyftet med Ullströms (2003) a
Page 44 and 45:
ildningsämne” som nummer ett. So
Page 46 and 47:
också att lärare rekommenderar el
Page 48 and 49:
(1992b) ”högre” och ”lägre
Page 50 and 51:
Lundströms studie fokuserar hur fy
Page 52 and 53:
Forskning om lärares arbete ur ett
Page 54 and 55:
2004, s. 57). Att undervisa för li
Page 56 and 57:
ade skolan, har lett till att lära
Page 58 and 59:
ducerade texter”. Övriga kan bes
Page 60 and 61:
till eget arbete relaterat till der
Page 62 and 63:
inte vara vanligt förekommande. Ar
Page 65 and 66:
Kapitel 3Teoretiska utgångspunkter
Page 67 and 68:
tersom denna studie behandlar hur i
Page 69 and 70:
för att fostra eleverna till harmo
Page 71 and 72:
ämnesdidaktik framgår också vilk
Page 73 and 74:
- kunskaper om utbildningens mål,
Page 75 and 76:
Figur 2. Shulmans Model of Pedagogi
Page 77 and 78:
man kan tro att erfarna lärare bes
Page 79 and 80:
att lärarstuderande skulle kunna t
Page 81 and 82:
content knowledge” ses som ett be
Page 83 and 84:
I denna studie kommer jag att anvä
Page 85 and 86:
tion i skola och samhälle som pres
Page 87 and 88:
Utgångspunkten för arbetet med ra
Page 89 and 90:
But at the same time, it is obvious
Page 91 and 92:
Figur 5.RAMAR PROCESS RESULTATNär
Page 93 and 94:
LäroplanskodStudier av läroplaner
Page 95 and 96:
ilda statliga ämbetsmän och präs
Page 97 and 98:
tiellt delaktig medborgare och utfo
Page 99 and 100:
delse. Analogt med begreppet lärop
Page 101 and 102:
skolsammanhang mellan lärare och e
Page 103 and 104:
fall är det själva undervisningsp
Page 105 and 106:
Bernstein (1983) diskuterar också
Page 107 and 108:
edskap syftar till att, tillsammans
Page 109 and 110:
Läraren har föreställningar och
Page 111 and 112:
faktorerna för att bestämma kurse
Page 113 and 114:
Kapitel 4Metod, material och genomf
Page 115 and 116:
Alvesson & Sköldberg (1994, s. 335
Page 117 and 118:
Den kvalitativa forskningen, som bl
Page 119 and 120:
två andra lärare på samma skola
Page 121 and 122:
att utgöra underlag dels för egna
Page 123 and 124:
direkta, indirekta, strukturerande,
Page 125 and 126:
I den systematiserade analys som ge
Page 127 and 128:
sådant förfarande. Trovärdighete
Page 129 and 130:
Kapitel 5Studiens resultat - iaktta
Page 131 and 132:
De fyra lärarnas bakgrund, erfaren
Page 133 and 134:
aspekter. Genom att åberopa sin ar
Page 135 and 136:
Jag vet på något vis i ryggmärge
Page 137 and 138:
hon som mycket lika de hon själv m
Page 139 and 140:
tryck, dvs. Annas arbetarklassbakgr
Page 141 and 142:
en bestämd uppfattning om gymnasie
Page 143 and 144:
också ses som tilltro till auktori
Page 145 and 146:
ka innehållet i undervisningen, me
Page 147 and 148:
Frågan är om Beatrice menar att d
Page 149 and 150:
Skolan som institutionAdamAdam uttr
Page 151 and 152:
Bertil skiljer uppenbarligen mellan
Page 153 and 154:
pel på schematekniska problem som
Page 155 and 156:
program behöver ett ”korrekt”
Page 157 and 158:
Eleverna - gymnasieskolan och svens
Page 159 and 160:
de inte presenterar några radikala
Page 161 and 162:
det som att Bertil försöker att f
Page 163 and 164:
mig dels för att de hade sagt det
Page 165 and 166:
eleverna är praktiska. Och efterso
Page 167 and 168:
Adam lyfter fram lärarens roll som
Page 169 and 170:
I Bertils berättelse tycker jag mi
Page 171 and 172:
är relevant och viktigt. Vidare vi
Page 173 and 174:
108 svensklektioner och dess kontex
Page 175 and 176:
lans teoretiska överbyggnad dvs. l
Page 177 and 178:
för de använde två lektioner til
Page 179 and 180:
Lektionen fortsätter med att Adam
Page 181 and 182:
eleverna uppmanas att själva söka
Page 183 and 184:
igång eleverna men någon större
Page 185 and 186:
ga flickor. En av eleverna har valt
Page 187 and 188:
kan spinna vidare på ett innehåll
Page 189 and 190:
ProVi gillar Bush för han är snä
Page 191 and 192:
Tema fantasyNär Bertil berättar v
Page 193 and 194:
vecklar sin fantasi och lust att l
Page 195 and 196:
valfria skrivuppgiften består i at
Page 197 and 198:
istället för att lyfta fram skön
Page 199 and 200:
arbetsuppgifter samtidigt. Bedömni
Page 201 and 202:
E: Så nu vill du få igång dem li
Page 203 and 204:
I denna uppgift fokuseras uppenbarl
Page 205 and 206:
Grupperna består av fem till sju e
Page 207 and 208:
för om skolan som institution och
Page 209 and 210:
välja vilken nivå de vill lägga
Page 211 and 212:
vända dessa läromedel. I princip
Page 213 and 214:
kelser från ämnet sker när de t.
Page 215 and 216:
Både och. Det kan vara bra. Vi job
Page 217 and 218:
slut på argument för nu börjar h
Page 219 and 220:
cident inträffar under övningen.
Page 221 and 222:
Kortare genomgångar och enskilt ar
Page 223 and 224:
är så lätt och bra att använda.
Page 225 and 226:
sammanhang är att de utredande/arg
Page 227 and 228:
Och så småningom, om man läser m
Page 229 and 230:
avgränsat i betydelsen skolämne.
Page 231 and 232:
lag för hur man kan arbeta med att
Page 233 and 234:
En intressant sidoaspekt av Annas r
Page 235 and 236:
inte minst hur detta innehåll beha
Page 237 and 238:
fantisera. De har aldrig skapat sig
Page 239 and 240:
grupparbete som tidigare beskrivits
Page 241 and 242:
Konkretion, Individualisering och S
Page 243 and 244:
Kapitel 6Fyra lärarkoder -analyser
Page 245 and 246:
Den framställning, ”representati
Page 247 and 248:
görande för att ett demokratiskt
Page 249 and 250:
idealistiska människosyn som präg
Page 251 and 252:
samspel mellan främst lärare, ele
Page 253 and 254:
ning om svenskämnets roll och funk
Page 255 and 256:
och bearbeta allt det innehåll man
Page 257 and 258:
förstås på flera olika sätt, de
Page 259 and 260: - en stor tilltro till elevernas eg
Page 261 and 262: ämnesdidaktiskt perspektiv, kan va
Page 263 and 264: skriva och tala, se och lyssna blir
Page 265 and 266: ett svenskämne med vaga gränser,
Page 267 and 268: Om denna starka inramning kopplas t
Page 269 and 270: svenskundervisning. Kursplanen för
Page 271 and 272: hället. Svenskämnet och skolan fr
Page 273 and 274: Kapitel 7Avslutande diskussion -ett
Page 275 and 276: kring styrdokumenten tycks inte fö
Page 277 and 278: per lyfts fram som viktiga (hos Ada
Page 279 and 280: övningar som skulle kunna beskriva
Page 281 and 282: så kan man säga att film har fåt
Page 283 and 284: om det fanns en levande och fokuser
Page 285 and 286: Inte heller i Annas undervisning fr
Page 287 and 288: denna aspekt i föreliggande studie
Page 289 and 290: kanske också utopiska, människosy
Page 291 and 292: hälle. Dels är underlaget för li
Page 293 and 294: gäller svenskämnet. (Mycket av de
Page 295 and 296: formation of opinions, development
Page 297 and 298: This study will also consider wheth
Page 299 and 300: Theoretical starting points and met
Page 301 and 302: is thus nearly 20 hours. All but tw
Page 303 and 304: Beatrice often expresses the view t
Page 305 and 306: subject is strongly delimited in th
Page 307 and 308: Reading and literature are viewed a
Page 309: member of society does not appear t
Page 313 and 314: Einarsson, C. (2003). Lärares och
Page 315 and 316: Gudmundsdottir, S. (1995). “Somet
Page 317 and 318: undersökningar i ett internationel
Page 319 and 320: In Knowledge base for the beginning
Page 321 and 322: Uljens, M. (1997). (red.). Didaktik
Page 323 and 324: BilagorBilaga 1Intervjufrågor om l
Page 325 and 326: Bilaga 2Campus LugnetÖverenskommel
Page 327 and 328: Doktorsavhandlingar inom den Nation
Page 329 and 330: Doktorsavhandlingar i pedagogiskt a
show all

Mellan retorik och praktik Edmund Knutas - Lärarutbildning - Umeå ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?