sou-2015-52-rapport-fran-bergwallkommissionen

Allmänna utgångspunkter SOU 2015:52öppna frågor ska den hörde först få tillfälle att med egna ordberätta. Detta för att inte styra den hörde åt något specifikt håll.Därefter ska förhörsledaren ställa kontrollfrågor och ge den hördemöjlighet att förtydliga eller fördjupa sin framställning.Förhörsuppgifter som motsägs av utredningen eller av uppgiftersom den hörde tidigare har lämnat ska uppmärksammas och denhörde ska konfronteras med det. Ledande frågor bör som huvudregelundvikas eftersom de kan uppfattas som försök av förhörsledarenatt styra in den hörde på ett visst svar. Svar på ledandefrågor har dessutom lågt bevisvärde. Däremot kan ledande frågoranvändas för att kritiskt granska den hördes berättelse. På detsättet kan den hördes trovärdighet och uppgifternas tillförlitlighetprövas. JO har uttalat att det under ett polisförhör med en misstänktär tillåtet att ställa ledande frågor på samma sätt som det ärtillåtet att göra det under ett korsförhör vid en huvudförhandling(JO 2013-02-22, dnr 2959-2011). Mot bakgrund av att även vittnenoch målsäganden i en rättegång kan få sina utsagor noggrant prövadeansåg JO att det kan finnas skäl att ställa ledande frågor äventill dem under polisförhör men att det kan strida mot kraven påsaklighet och objektivitet att söka frammana uttalanden på detsättet. Enligt JO får bedömningen av vad som är tillåtet göras frånfall till fall och med beaktande av de skäl förhörsledaren haft för attställa sina frågor på det sätt han eller hon gjort.Förhörsledaren får inte använda medvetet oriktiga uppgifter ochinte heller löften om förmåner, hot, tvång eller utmattning. En förutsättningför att hålla förhör är dessutom att förhörspersonen är isådan kondition att ett förhör kan genomföras. Enligt uppgifterfrån Polishögskolan är rekommendationerna i dag att förhör intebör hållas med personer som är drog- eller medicinpåverkade.Polishögskolan lär även ut att bensodiazepiner kan leda till att denhördes funktioner mattas av, att den hörde får svårt att minnasdetaljer och att empatin försvinner. Denna kunskap är dock förhållandevisny och kan inte ens i dag anses allmänt känd blandpoliser.En särskild förhörsteknik, som i dag även ingår i polisutbildningen,är den kognitiva förhörsmetodiken, även kallad kognitivintervju. Metoden bygger på forskning om hur det mänskliga minnetär organiserat och består av flera olika komponenter som ansesunderlätta för den hörde att minnas. En del av den kognitiva för-44