Norska Livsmedelsverkets rapport - Svenskt Vatten
Norska Livsmedelsverkets rapport - Svenskt Vatten
Norska Livsmedelsverkets rapport - Svenskt Vatten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Metaller Norsk reglering fˆr slamspridning<br />
p jordbruksmark, privata tr‰dgÂrdar<br />
och parker<br />
(maxtillfˆrsel: 40 ton ts/ha/10 Âr)<br />
g/ha och Âr, ber‰knat enl. klass I<br />
SNFS<br />
1994:2<br />
g/ha och Âr<br />
Fˆrslag pÂ<br />
ny slamfˆrordning<br />
(NV <strong>rapport</strong> 5214)<br />
g/ha och Âr<br />
Kadmium(Cd) 3,2 0,75 0,35<br />
Bly (Pb) 240 25 25<br />
Kvicksilver (Hg) 2,4 1,5 1<br />
Nickel (Ni) 120 25 25<br />
Zink (Zn) 1600 600 600<br />
Koppar (Cu) 600 300 300<br />
Krom (Cr) 240 40 40<br />
Tabell 2. Norsk reglering samt rÂdande och fˆrslag p kommande svensk lagstiftning g‰llande gr‰nsv‰rden fˆr<br />
metallm‰ngder i slam som anv‰nds i jordbruket. Fˆr mer utfˆrlig beskrivning av den norska lagstiftningen, se<br />
tabell 7 i <strong>rapport</strong>en.<br />
Cd, Hg, och Pb ‰r av s‰rskilt intresse beroende p deras toxiska egenskaper och en ˆkning av<br />
dem ‰r oˆnskad ‰ven om jordkoncentrationerna inte ˆverskrider befintliga s‰kerhetsnivÂer.<br />
Cd tas l‰tt upp v‰xterna vilket fÂr till fˆljd att en ˆkning av Cd-halten i jorden ˆkar<br />
m‰nniskans exponering av metallen. Efter 100 Âr kommer dock Cd-halten, efter en upprepad<br />
anv‰ndning av avloppsslam med nuvarande norska Cd-halter (0,8 mg/kg ts) p en<br />
genomsnittlig jord, enligt <strong>rapport</strong>en vara under dagens maximala tillÂtna jordkoncentration fˆr<br />
ytterligare tillfˆrsel av avloppsslam. Svenska Cd-medelv‰rdet ‰r 0,9 mg/kg ts. 1 Slam frÂn<br />
REVAQ-certifierade reningsverk hade under 2008 medelhalten 0,75 mg Cd/kg ts.<br />
Organiska ‰mnen<br />
Oktylfenol, nonylfenol och LAS ‰r de organiska fˆroreningar som bedˆmdes ˆverstiga<br />
befintliga s‰kerhetsnivÂer i jordbruksmark. De tv fˆrstn‰mnda ‰r derivat av alkylfenol som<br />
anv‰nds som tensider i bl.a. rengˆringsmedel. LAS ‰r en tensid som kan fˆrekomma i<br />
tv‰ttmedel. 2 Koncentrationerna ‰r dock som hˆgst vid slamspridningstillf‰llet eftersom<br />
fˆroreningarna snabbt sˆnderfaller i jorden. Kunskapen om ‰mnenas effekt p jord ‰r<br />
begr‰nsad och d‰rfˆr anv‰ndes k‰nda effekter av ‰mnena i vattenmiljˆ som referens.<br />
Tillg‰ngliga data om fˆrekomsten av ‰mnena i norskt slam ‰r begr‰nsad och nivÂerna os‰kra.<br />
PCB ‰r en samling svÂrnedbrytbara miljˆfarliga ‰mnen som idag ‰r fˆrbjudna i de flesta<br />
l‰nder. Att de trots detta fˆrekommer i slam beror p l‰ckage frÂn gamla produkter. PAH ‰r<br />
en grupp cancerogena ‰mnen som framfˆr allt bildas vid fˆrbr‰nning. Vissa av PCB och PAH<br />
fˆrv‰ntas ackumulera med upprepad slamtillfˆrsel under en 100 Ârs period. Dock ber‰knas<br />
koncentrationerna vara lÂngt under befintliga s‰kerhetsnivÂer. Mot denna bakgrund anser<br />
VKM att de undersˆkta organiska fˆroreningarna utgˆr en liten risk.<br />
L‰kemedel<br />
Informationen g‰llande fˆrekomsten av l‰kemedel i norskt slam ‰r knapph‰ndig. D‰rfˆr<br />
gjordes en riskbedˆmning i flera steg. Den potentiella koncentrationen i slam ber‰knades<br />
utifrÂn statistisk data p m‰ngden sÂld l‰kemedel, ca 1400 st, och produktionsvolymen slam.<br />
D‰refter uteslˆts en rad l‰kemedel p grund av bl.a. vattenlˆslighet och fˆrsumbar<br />
miljˆtoxicitet. Resultatet blev en lista p 14 l‰kemedel som kan fˆrekomma i jorden p grund<br />
1 r 2006 enligt SCB, Slamproduktion 2006 och Jordbruksverket; Jordbruksstatistisk Ârsbok 2009<br />
2 Anv‰ndningen av LAS i tv‰ttmedel i Sverige har minskat p grund av byte till mindre miljˆpÂverkande<br />
anjontensider. I andra l‰nder ‰r fortfarande anv‰ndningen av LAS i tv‰ttmedel stor. Huvudsakliga anv‰ndningar<br />
av LAS i Sverige ‰r i allrengˆringsmedel och diskmedel.
Change language