Norska Livsmedelsverkets rapport - Svenskt Vatten
Norska Livsmedelsverkets rapport - Svenskt Vatten
Norska Livsmedelsverkets rapport - Svenskt Vatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
LRF sammanfattar VKMs îRiskbedˆmning om fˆroreningar i slamî<br />
Den norska vetenskapskommittÈn fˆr mat (VKM) har p uppdrag av norska livsmedelsverket,<br />
Mattillsynet, gjort en riskbedˆmning av ett antal fˆroreningar i avloppsslam, se tabell 1.<br />
Urvalet grundades p en inventering, dels av befintlig information om fˆrekomsten i norskt<br />
slam, dels av tillg‰nglig toxikologisk data. Mot bakgrund av slamanv‰ndning p norska jordar<br />
ber‰knades miljˆkoncentrationerna (predicted environmental concentrations, PECs) av<br />
kemikalier i jord och vatten liksom exponering fˆr m‰nniska och djur. Detta gjordes med<br />
hj‰lp av matematiska riskbedˆmningsmodeller baserade p riktlinjer som ges i EUs Technical<br />
Guidance Document (TGD). Riktlinjerna anpassades till norska fˆrhÂllanden n‰r det var<br />
mˆjligt.<br />
VKM gjorde en bedˆmning dels utifrÂn dagens slamm‰ngd som sprids p norsk Âkermark (40<br />
ton/ha/10 Âr) dels med en 50 % ˆkning (60 ton/ha/10 Âr). Man studerade odlingar med<br />
antingen livsmedelsgrˆdor eller foderproduktion.<br />
Metaller Kadmium (Cd), Bly (Pb), Kvicksilver (Hg), Nickel (Ni),<br />
Zink (Zn), Koppar (Cu), Krom (Cr)<br />
Organiska fˆreningar Polycykliska aromatiska kolv‰ten (PAH)<br />
Polyklorerade bifenyler (PCB)<br />
Ftalater (DEHP, DBP)<br />
Oktylfenol och oktylfenoletoxylater<br />
Nonylfenol och nonylfenoletoxylater<br />
Linj‰r alkylbenzensulfonater (LAS)<br />
L‰kemedelsgrupper Fluoroquinoloner (antibiotika)<br />
Tetracykliner (antibiotika)<br />
Hormoner<br />
Tabell 1. Riskbedˆmda ‰mnen i <strong>rapport</strong>en.<br />
Riskbedˆmningen hade en del begr‰nsningar. T.ex. genomfˆrdes ingen bedˆmning av<br />
patogener eller av kemikalier som eventuellt interagerar i slammet.<br />
Effekter p jordmiljˆn<br />
Metaller<br />
Ber‰kningar gjordes p jord med en maximal norsk slamtillfˆrsel (40 ton ts/ha/10 Âr). I<br />
Sverige sprids slam vanligen som en 5-Ârs giva ber‰knat p fosform‰ngden. Detta inneb‰r att<br />
maximalt 110 kg fosfor sprids per hektar Âker i normalfallet. Medelhalten fosfor i det svenska<br />
slammet ‰r 27 kg fosfor per ton ts. FemÂrsgivan blir d 4,1 ton ts slam/ha. Som en j‰mfˆrelse<br />
med den 10-Âriga, norska givan p 40 ton ts/ha ñ som <strong>rapport</strong>en utgÂtt frÂn ñ utgˆr<br />
motsvarande, svenska 10-Ârs giva endast 8,1 ton ts slam/ha ((22 kg *10 Âr)/27 kg = 8,1).<br />
Man kom till slutsatsen att ingen av metallerna kommer n PEC-v‰rdena inom 100 Âr. Detta<br />
antogs inneb‰ra lÂg risk. Jordkoncentrationen av Cd, Hg, Cu och Zn kommer att ˆka 2-4<br />
gÂnger under 100 Âr som fˆljd av upprepad slamanv‰ndning. Detta kan j‰mfˆras med svenska<br />
NaturvÂrdsverkets fˆrslag p ny slamfˆrordning, <strong>rapport</strong> 5214, d‰r icke essentiella ‰mnen inte<br />
ska tillfˆras jorden om det medfˆr en fˆrdubbling i marken p kortare tid ‰n 500 Âr senast Âr<br />
2025 (ingÂr i REVAQ-regelverket idag). Norsk lagstiftning delar upp slam i fyra<br />
kvalitetsklasser baserat p metallinnehÂll. Klassen styr fr‰mst m‰ngden slam som fÂr spridas<br />
p Âkermark. Tabell 2 visar vilka norska gr‰nsv‰rden som g‰ller fˆr metaller i slam som<br />
anv‰nds i jordbruket med den slamgiva som riskbedˆmningen utgick ifrÂn. Detta j‰mfˆrs med<br />
svensk reglering.
Metaller Norsk reglering fˆr slamspridning<br />
p jordbruksmark, privata tr‰dgÂrdar<br />
och parker<br />
(maxtillfˆrsel: 40 ton ts/ha/10 Âr)<br />
g/ha och Âr, ber‰knat enl. klass I<br />
SNFS<br />
1994:2<br />
g/ha och Âr<br />
Fˆrslag pÂ<br />
ny slamfˆrordning<br />
(NV <strong>rapport</strong> 5214)<br />
g/ha och Âr<br />
Kadmium(Cd) 3,2 0,75 0,35<br />
Bly (Pb) 240 25 25<br />
Kvicksilver (Hg) 2,4 1,5 1<br />
Nickel (Ni) 120 25 25<br />
Zink (Zn) 1600 600 600<br />
Koppar (Cu) 600 300 300<br />
Krom (Cr) 240 40 40<br />
Tabell 2. Norsk reglering samt rÂdande och fˆrslag p kommande svensk lagstiftning g‰llande gr‰nsv‰rden fˆr<br />
metallm‰ngder i slam som anv‰nds i jordbruket. Fˆr mer utfˆrlig beskrivning av den norska lagstiftningen, se<br />
tabell 7 i <strong>rapport</strong>en.<br />
Cd, Hg, och Pb ‰r av s‰rskilt intresse beroende p deras toxiska egenskaper och en ˆkning av<br />
dem ‰r oˆnskad ‰ven om jordkoncentrationerna inte ˆverskrider befintliga s‰kerhetsnivÂer.<br />
Cd tas l‰tt upp v‰xterna vilket fÂr till fˆljd att en ˆkning av Cd-halten i jorden ˆkar<br />
m‰nniskans exponering av metallen. Efter 100 Âr kommer dock Cd-halten, efter en upprepad<br />
anv‰ndning av avloppsslam med nuvarande norska Cd-halter (0,8 mg/kg ts) p en<br />
genomsnittlig jord, enligt <strong>rapport</strong>en vara under dagens maximala tillÂtna jordkoncentration fˆr<br />
ytterligare tillfˆrsel av avloppsslam. Svenska Cd-medelv‰rdet ‰r 0,9 mg/kg ts. 1 Slam frÂn<br />
REVAQ-certifierade reningsverk hade under 2008 medelhalten 0,75 mg Cd/kg ts.<br />
Organiska ‰mnen<br />
Oktylfenol, nonylfenol och LAS ‰r de organiska fˆroreningar som bedˆmdes ˆverstiga<br />
befintliga s‰kerhetsnivÂer i jordbruksmark. De tv fˆrstn‰mnda ‰r derivat av alkylfenol som<br />
anv‰nds som tensider i bl.a. rengˆringsmedel. LAS ‰r en tensid som kan fˆrekomma i<br />
tv‰ttmedel. 2 Koncentrationerna ‰r dock som hˆgst vid slamspridningstillf‰llet eftersom<br />
fˆroreningarna snabbt sˆnderfaller i jorden. Kunskapen om ‰mnenas effekt p jord ‰r<br />
begr‰nsad och d‰rfˆr anv‰ndes k‰nda effekter av ‰mnena i vattenmiljˆ som referens.<br />
Tillg‰ngliga data om fˆrekomsten av ‰mnena i norskt slam ‰r begr‰nsad och nivÂerna os‰kra.<br />
PCB ‰r en samling svÂrnedbrytbara miljˆfarliga ‰mnen som idag ‰r fˆrbjudna i de flesta<br />
l‰nder. Att de trots detta fˆrekommer i slam beror p l‰ckage frÂn gamla produkter. PAH ‰r<br />
en grupp cancerogena ‰mnen som framfˆr allt bildas vid fˆrbr‰nning. Vissa av PCB och PAH<br />
fˆrv‰ntas ackumulera med upprepad slamtillfˆrsel under en 100 Ârs period. Dock ber‰knas<br />
koncentrationerna vara lÂngt under befintliga s‰kerhetsnivÂer. Mot denna bakgrund anser<br />
VKM att de undersˆkta organiska fˆroreningarna utgˆr en liten risk.<br />
L‰kemedel<br />
Informationen g‰llande fˆrekomsten av l‰kemedel i norskt slam ‰r knapph‰ndig. D‰rfˆr<br />
gjordes en riskbedˆmning i flera steg. Den potentiella koncentrationen i slam ber‰knades<br />
utifrÂn statistisk data p m‰ngden sÂld l‰kemedel, ca 1400 st, och produktionsvolymen slam.<br />
D‰refter uteslˆts en rad l‰kemedel p grund av bl.a. vattenlˆslighet och fˆrsumbar<br />
miljˆtoxicitet. Resultatet blev en lista p 14 l‰kemedel som kan fˆrekomma i jorden p grund<br />
1 r 2006 enligt SCB, Slamproduktion 2006 och Jordbruksverket; Jordbruksstatistisk Ârsbok 2009<br />
2 Anv‰ndningen av LAS i tv‰ttmedel i Sverige har minskat p grund av byte till mindre miljˆpÂverkande<br />
anjontensider. I andra l‰nder ‰r fortfarande anv‰ndningen av LAS i tv‰ttmedel stor. Huvudsakliga anv‰ndningar<br />
av LAS i Sverige ‰r i allrengˆringsmedel och diskmedel.
av slamspridning och som ˆverstiger Europeiska l‰kemedelsmyndighetens, EMEAs gr‰ns pÂ<br />
100 µg/kg jord. Bland dessa 14 fanns antibiotika, antiinflammatoriska l‰kemedel,<br />
blodtrycks‰nkare samt l‰kemedel fˆr nervsystemet och andningsorgan. Inga hormoner kunde<br />
identifieras. Fˆrfattarna till <strong>rapport</strong>en betonar dock att fˆrekomsten av l‰kemedel kan skilja<br />
sig mellan l‰nder. T ex ingick en muskelavslappnande substans (Karisoprodol) bland de<br />
riskbedˆmda men den s‰ljs inte i Sverige.<br />
Jordkoncentrationer av l‰kemedels‰mnen var lÂg (0,01-2 mg/kg ts) och under uppskattade<br />
s‰kerhetsnivÂer. VKM drar d‰rfˆr slutsatsen att l‰kemedel i slam utgˆr en liten risk.<br />
De anv‰nda matematiska modellerna fˆr v‰xtupptag ‰r inte applicerbara p joniserande och<br />
pol‰ra fˆreningar dit ofta l‰kemedelssubstanser hˆr. D‰rfˆr riskbedˆmdes varken eventuellt<br />
v‰xtupptag av l‰kemedel eller m‰nniskors och djurs potentiella exponering.<br />
VKM menar vidare att det ‰r osannolikt att antibakteriell resistens kommer utvecklas i<br />
slambehandlad jord. Ett undantag kan vara Ciprofloxacin som finns bland de 14 riskbedˆmda<br />
l‰kemedlen. Substansen hˆr till gruppen Fluorokinoloner, ett antibiotikum som till skillnad<br />
mot flera andra l‰kemedel bryts ner mycket lÂngsamt. Ciprofloxacin som anv‰nds bl.a. vid<br />
behandling av lunginflammation och urinv‰gsinfektion Âterfinns ‰ven i analyser av slam<br />
utfˆrda i ett projekt av Stockholm <strong>Vatten</strong>. 3<br />
2005 genomfˆrdes en litteraturundersˆkning i Norge 4 d‰r man tittade p konsekvenserna av<br />
tillfˆrseln av antibiotika (och i viss mÂn ‰ven hormoner) frÂn slam och gˆdsel till jord.<br />
Fˆrfattarna till studien ansÂg att risken fˆr spridning av antibiotikaresistens med slam ‰r liten<br />
tack vare norska kravet p hygienisering av allt slam som ska anv‰ndas i jordbruk. Man<br />
menade att den kraftfulla behandlingen gˆr att risken fˆr att resistenta bakterier ska ˆverleva<br />
‰r liten.<br />
Livsmedelsproducerande djur<br />
Generellt har livsmedelsproducerande djur kort livsl‰ngd och de fˆrv‰ntas inte bli<br />
lÂngtidsexponerade av ‰mnen med ackumulationsegenskaper. Detsamma g‰ller fˆr<br />
mjˆlkproducerande djur och avelsdjur ‰ven om de har en l‰ngre livsl‰ngd. Fˆr flera ‰mnens<br />
effekter p livsmedelsproducerande djur finns det dock en begr‰nsad m‰ngd litteratur och<br />
v‰rderingar av effekterna ‰r os‰kra. Vidare ‰r kunskapen bristf‰llig g‰llande kombinerade<br />
effekter vid exponering av en blandning kemikalier.<br />
M‰nniskoexponering<br />
M‰nniskan uts‰tts potentiellt fˆr fˆroreningar h‰rrˆrande frÂn slam genom konsumtion av<br />
antingen grˆdor frÂn slambehandlade jordar, frÂn kˆttproducerande djur som betar p eller fÂr<br />
foder frÂn Âkermark gˆdslad med slam, eller genom dricksvatten.<br />
Metallintag frÂn konsumtion av mat frÂn slambehandlade jordar antas utgˆra en liten risk fˆr<br />
den generella befolkningen. I bedˆmningen antog man att 60 000 ton avloppsslam Ârligen<br />
sprids p Âkerjord (motsvarar 60 % av den totala produktionen). Detta skulle t‰cka < 5 % av<br />
spannmÂlsarealen vid maximala tillÂtna m‰ngden (40 ton/ha/10 Âr). Totala spannmÂlsarealen i<br />
Norge ‰r 310 000 ha (av den totala Âkerarealen som ‰r 1 miljon ha 5 ). PÂ grund av den<br />
begr‰nsade tillgÂngen p avloppsslam kommer andelen av Âkermarken som tar emot de<br />
maximala m‰ngderna slam vara liten.<br />
3<br />
Stockholm <strong>Vatten</strong>projektet: L‰kemedel-fˆrekomst i vattenmiljˆn, fˆrebyggande Âtg‰rder och mˆjliga<br />
reningsmetoder, 2005-2009<br />
4<br />
Status for legemidler i avl¯psslam, Rapport nr 05-049. Aquateam, 2005<br />
5<br />
<strong>Norska</strong> jordbruksdepartementet (Landbruks- och matdepartementet), 2007
Detta kan j‰mfˆras med Sveriges 1,05 miljoner ha spannmÂlsareal (av totala 2,7 miljoner ha 6 ).<br />
Sverige producerar stˆrre m‰ngd slam men anv‰nder betydligt mindre del i jordbruket och har<br />
mer ‰n dubbla Âkerarealen. I Sverige brukas ca 15 % av 240 000 ton kommunalt avloppsslam<br />
p Âkermark 7 .<br />
Vissa individer, till exempel bˆnder som enbart ‰ter grˆnsaker frÂn egen Âkermark d‰r slam<br />
anv‰nds, kan f ett intag av Cd som med tiden ˆverskrider tolererat dagligt intag (TDI) och av<br />
Cu som ˆverskrider den tolererade ˆvre intagsgr‰nsen (UL). Detta togs inte h‰nsyn till i denna<br />
studie.<br />
DÂ ingen anv‰ndbar modell finns frÂn TGD ber‰knades sambandet mellan djurs intag av Cd,<br />
Pb och Hg och koncentrationer i muskler och levern utifrÂn tillg‰nglig litteraturdata.<br />
Resultatet visade p v‰ldigt lÂga halter (
Change language