2010-04-12 Zornmärket 100 år

Anders Zorn: Brudboken, 1883. Beskuren.Zornmarket 100 arI ar ar det 100 ar sedan Zornmarketdelades ut forsta gangen, vilket Hembygdenuppmarsammar med ett par artiklari detta nummer. I denna artikelberattas framst om Anders Zorn ochbans intresse for folkkulturen.Nils AnderssonInitiativtagare till den forsta riksspelmansstammanfor 100 ar sedan varAnders Zorn och Nils Andersson.Nils Andersson foddes 1864 pa enbondgard i Hofterup i Skane. Redan somliten vallpojke skar ban sig sin forsta pilepiva (flojt av piltra) och visade sig hagott musikora. Han fick lara sig spelafiol av den ka'nde spelmannen PerMunkberg i Barseback, men det blevtvarflojten som blev hans instrument.1887 gjorde Nils Andersson sina forstafolkmusikuppteckningar: 23 latar efterLorens Brolin i Abbekas. Efterhandspred sig hans uppteckningsarbete tillstora delar av Sverige.Anders ZornAnders Zorn foddes i Mora 1860 ochvaxte upp under enkla forhallanden.1875 flyttade han till Stockholm for attstudera vid Konstakademin. Fran 1881reste han mycket, framst till Englandoch Spanien. Efter giftermal med EmmaLamm 1885 bosatte han sig i narhetenav Mora. Brollopsresan gick till Ungernoch Turkiet. 1893 reste han over tillUSA for att mala portra'ttTotalt sett var Zorn under flera arframst bosatt utomlands, da'r han forsorjdesig som portrattmalare och umgicksi fina kretsar. Kanske ar det dettakulturmiljobyte saval geografiskt somklassmassigt som far honom att uppmarksammafolkkulturen och pa sina utlandsresormalar han manniskor i derastypiska kladsel, liksom han redan tidiglmalar svensk folkkultur. Men att malafolklivsbilder var heller inget okant iSverige, dar en stor ma'ngd konstnareigjorde detta under andra halften av1800-talet.Zorn flyttade tillbaka till Mora 1896.Aven om han malat en hel del motiv medsaval folkliv som nakna kvinnor redantidigare, sa tycks dessa motiv nu oka iomfattning. Och manga av de naknakullorna har fortfarande folkdraktensharband pa sig; i en del fall ser man ocksadrakten ligga pa en bank i bakgrunden.Zorn och musikenMen Zorns folkkulturintresse begransadesinte till folkdrakterna och miljon.Aven den folkliga dansen och musikenintresserade honom.Fran 1896 berattar han: En dag roddevi (prins Eugen och Zorn) Hemulaanupp till Hemus och pa dtervdgengick vi upp i Morkarlby. Da foil detmig in att skicka efter en spelman ochvi gick in pa en gard. Snart samladesfolk och en sextioaring oppnade dansenmed en sjungande polska och savar dansen i full gang. Man satte utstolar at oss och prinsen var i extasover skadespelet. Prinsen insisteradepa att Zorn skulle mala detta motiv, mendet drojde till aret darpa, 1897, da Zornmalade Midsommardans. Sa har skriverhan: Denna tavla malades da underjuni och en del av juli manad eftersolnedgangen och jag ar glad attha gjort den. Jag hade just da gettAnders Zorn: Badande kullor, 1906.Folkdrdkternas harband har de fortfarandepa.Anders Zorn: Till dans, 1880. Beskuren.Anders Zorn: Midsommardans, skiss, ca1897. Foto: Zornsamlingarna.HEMBYGDEN 2/2010

Anders Zorn: Midsommardau.Morkarlby en ny long mtynJHg. Denmalades rod varjt mtdsommarjag ansdz och anstr fortfanmde «ommin heliga plikt an narvara och ledaklddningen av densamma. For rrsnin gen kl. 12 midsommarnattem harmin drdng, den kdre Verner. fan varaoverste. Ndr den veil var rest speladesupp en polska och en IdngdansAnders Zorn: Dans i Gopsmorstugan, 1914.Nils Andersson och Anders Zorn samarbetade. Har noterar Nils Anderssonmusikpa den av Anders Zorn (t h) anordnade Gesundatdvlingen1906. Foto: Gerda Soderhmd / Leksands lokalhistoriska arkivdansades kring stangen och in po.gdrdarna, en dndlos orm av ungdom.Sedan dansades inne pa nagon gardtill soluppgangen. Se ddr vad mintavla forestdller.Zorn ordnade ocksa traditionell dansi sin Gopsmorstuga for traktens ungdomar.Zorn + AnderssonSommaren 1902 beso'kte Nils AnderssonDalarna for att uppteckna gamlalatar och traffade da Anders Zorn. Hanbesokte honom senare flera ganger ochupptecknade bl a latar efter Hins Anders,som Zorn malade hosten 1904.Zorn gjorde ocksa en etsning med sammamotiv men spegelvant.Sa har berattar Erik Axel Karlfeldtom ett besok hos Zorn: Ack, dessakvdllar i stugornas eldsken. dti denvackrast sjungande av nordiska nuinarteroch var kanske djupast tonandefolkmusik blandade sina klanger!Jag var med, da den gamle tvdn-iggenHins Anders, storspelmannenframfor andra, som ej hade rort enfiol pa tjugu ar, halvt med vald fordestill Zorngarden, ddr han formaddesspela dagarna igenom, medanZorn etsade hans portrait och NilsAndersson frdn Malmo upptecknadehansunderbara melodiforrad. SjdlvAnders Zorn: Hins Anders. 1904HEMBYGDEN 2/2010

salt jag och lyssnade. Jag tyckte, attett folks innersta vart mig uppenbaratav denne motstravige konstndroch poet. Jag fornam ensamheten ochsvdrmodet, jag sag brollopstag ochsorgefolje och horde gdstabudenshogburna brus.Sakert diskuterade Zorn och Anderssonhur man kunde sto'dja spelmansmusiken.Nils Andersson hade ocksa under1904 och 1905 forsokt fa Nordiskamuseet att ordna en spelmanssta'mma.Kontakten med Nils Andersson gav Zorniden att inbjuda hornblasare och flolspelma'ntill en ta'vling 1906 for att aterupplivade gamla latarna.Geundatavlingen 1906Att ordna tavlingar lag i tiden. De olympiskaspelen hade borjat 1896 och Zornvar mycket sportintresserad och hadesjalv stor tavlingslust. Besokare utmanadesga'rna pa skridskoakning, skidakning,ridning, simning eller faktning. Somkonstna'r drevs han ocksa av ett standigtkrav pa fullandning och han fickunder aren otaliga medaljer, ordnar ochutmarkelser. Zorn hade bidragit tillidrottsta'vlingar i trakten och det var sakertnaturligt for honom att ordna entavling aven nar det ga'llde folkmusik.Anders Zorn: Hornbldserska, 1905. Foto:Zornmuseet.Anders Zorn: Sparf Anders, 1909.Domare var Zorn sjalv, Nils Anderssonsamt rektor Janne Romson franMora folkhogskola.Aven om tavlingen va'l forst mottesmed viss skepsis, sa var det fina priser;forstapriset i resp klass (hornlatar respfiollatar) var 50 kr, andrapriset 30 kr ochtredjepriset 20 kr. Man lyckades fa 16ta'vlande i varje klass.Anders Zorn hade la'mpliga kontakteroch folkkultur var ganska inne vidden har tidpunkten, sa aven Stockholmstidningarnaskrev om arrangemanget.Liknande tavlingar ordnades aren na'rmastefter pa ett par stallen i landet varjesommar - i manga fall med Zorn ochAnderssom som domare - och drogmycket publik.Riksspelmansstamman1910Nils Andersson hade ju i flera ar haft enide om att ordna en stor spelmanstraffmed uppspelningar i Stockholm. Tillsammansmed Anders Zorn presenteradehan nu for olika beslutsfattare iden omen sta'mma i huvudstaden med deltagarefran hela riket - en riksspelmanssta'mma.Det fanns konkurrerande aktorer,som ville ordna en spelmanstavling,men Zorn och Andersson motsattesig bestamt tavlingsformen. da manmenade, att musik fran olika landskapinte kunde tavlingsmassigt jamforas.HEMBYGDEN 2/2010Stammans malsattning var att franfora folkmusik fran Sveriges alia laneskap. Det var Nils Andersson som bfsta'mde vilka spelman som skulle inbjidas och Anders Zorn stod som ekoncmisk garant. Totalt 75 spelman blev irbjudna, varav 65 kunde komma.Riksspelmansstamman och desform forde med sig, att vi darefter intfick sa mycket spelmanstavlingarSverige som man haft och har t exNorge och manga andra lander.Tanken var, att stamman skulle a'g;rum pa Skansens friluftsscen, men etihallande regn gjorde att man tvingade;forlagga de tva forsta dagarnas uppspelningar till Musikaliska Akademins stor;sal (Nybrokajen) och forst tredje dagerkunde de vara pa Skansen.Spelmansstamman blev mycket uppskattadav deltagarna, som fick speltupp for stor publik. Manga spelman knoiocksa vanskapliga kontakter med spelmanfran andra delar av landet och delberattas hur man dansade med varandrapa forlaggningarna.ZornmarketSom minne erholl samtliga deltagare vidriksspelmansstamman 2010 ett ma'rke isilver, ritat och bekostat av Anders Zorn.Detta ma'rke kom sedan, med ett undantag,inte mera att utdelas underZorns livstid.I borjan av 1930-talet fick SvenskaUngdomsringen for Bygdekultur (numeraSvenska Folkdansringen) genom en6'verenskommelse med Emma Zornmqjlighet att dela ut Zorns spelmansmarke.Forsta utdelningen skedde i Va'steras1933.Det blev nu inte la'ngre ett deltagarmarke,utan ett marke man spelar uppfor. For att erhalla market maste manspela upp for en jury, bli bedomd ochgodkand. Se artikel nasta uppslag.Utover silvermarket har Folkdansringenaven latit gora ma'rken i guld, somtilldelas synnerligen framstaende traditionsbarare(endast ett till tva guldmarkenper ar) och i brons. Guldmarket var1933-1955 inte enbart ett spelmansmarkeutan kunde aven delas ut for allmantfortjanstfulla insatser pa folkmusikensomrade.Med samtliga ma'rken fo'ljer ett dip-

Riksspelmanssiammon i Masikaltskaakademfen.Johp till NorrboUen ir d^nsvcnska folkmusiken repre*ect«radoch,vnre det sagdt Wrst »om «st,p*dlandetaJct fram UT etrangarna, och polkotterna,ooh geramalralfierna Ijiidk ien sfi, medryokande fart att r»an martotned-wtet tra-mpar fcakton tillian:nijui8med spelmaanen. Den s^^naka »11-mogen beskyllcs for atfc vara 6r6|c, men[ den varit i arhundradcn Och i-r an iI dag. Man Bor langdan&ea kring denI lofkJadda, stdngcn i midsommaraafetenBIjusa, ekymtimg, hor d«t taJctfaita trampetaf fofcterna pa logen odb polslcansraska svang kring granen, d£ jtilbrapanflatnmaar i spiscn, MAn^a &1 me-Jodieraa, aro si gamla att rn^en vethyr garala de aro. a\ndra 1m sin historia,ftisom StenbockeBS ^ po-Iska fx>hStenbockienfl vals, an dm »!n Raga, aa-Bom Hin och bond^n, BlftJctdlafardenoch tTolJ&tariiA. Men manga STO ocks