Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ...

pol.gu.se

Hela programmet som broschyr - Statsvetenskapliga institutionen ...

Mod att mötasDe allra flesta barn är livs- och överlevnadskonstnärer.Med obändig kraft strävar de framåti sin utveckling, nyfikna och förväntansfulla pådet goda i livet. I den spontana leken formar ochbearbetar de sina föreställningar om världen, redoatt ta nya roller, de prövar känslor och utforskarnya världar och äventyr. Men vi vet att många barntyvärr utsätts för besvikelser och påfrestningarsom äventyrar deras fortsatta växande. Som vuxnaanar vi ibland i mötet med ett barn en tyngd, rädslaeller kanske sorg som kan utgöra ett tillfälligt ellermer varaktigt hinder på barnets väg. I ett sådantmöte kan vi utgöra en viktig skillnad genom attfinnas till på ett närvarande och äkta sätt.Under seminariet kommer vi att tala om sådanamöten och vad som hjälper oss som vuxna attsamla det mod som krävs för att effektivastbistå barnet.Michael Lundgren, psykolog, författare ochverksam på ungdomsmottagning, arbetar medutbildning och handledning. Kerstin Kristensen,pedagog, författare, verksam som kvinnofridskonsult.LikabehandlingslagenNy lag som främjar barns och elevers lika rättigheter- en möjlighet att utveckla värdegrundsarbete.Du får information om den nya lagen, ”Omförbud mot diskriminering och annan kränkandebehandling” (SFS 2006:67) och dess förarbetensamt hur den kan vara ett redskap för att utvecklavärdegrundsarbetet i verksamheten.Jannicke Hansson, Center för SkolutvecklingGöteborg .Pedagogisk dokumentationoch IUP i förskolanPedagogisk dokumentation gör det möjligt att följaen läroprocess över tid, vilket är en förutsättningför att kunna följa upp och utvärdera verksamhetenoch därmed vara ett redskap för att påverka lärandemiljönför såväl barn som pedagoger. Dokumentationhandlar om att utveckla och om att utvecklassamt om att äga sitt lärande och sitt uppdrag. Hurkan IUP bli ett led i en sådan utveckling, ett utvecklingsredskapsom barn och pedagoger ”äger”gemensamt?Ann-Charlotte Lindgren, universitetsadjunkt,Göteborgs universitet m fl.Sinnesträningen i lärprocessen-teori och praktik i montessoripedagogikenI Sverige har antalet montessoriskolor på senare årökat kraftigt. Som en följd av den utbredning sommontessoripedagogiken fått, växer också ett alltstörre behov av att få kunskap om vad montessoriundervisningverkligen är och den diskussion somomger Montessoris idéer är minst lika livlig, intensivoch full av kontroverser idag, som den var närde publicerades första gången. Montessoripedagogikeninnefattar många olika delar såsom praktisktarbete, språk, matematik och kultur (geografi,biologi, botanik, zoologi, fysik, kemi, historia)samt sinnesträning. Föreläsningen grundar sig iforskning om sinnesträningen inom Montessorispedagogik, och följs upp av en grupp förskollärareoch lärare från en montessoriskola, som berättarhur dessa teorier visar sig i praktiken.Kerstin Signert, doktorand vid Göteborgs universitetsamt representanter från Montessoriskolan iCentrum, Göteborg.Små barns matematik-erfarenheter från ett pilotprojektI ett 30-tal arbetslag i olika kommuner har lärarei förskolan under ett år fått möjlighet att utvecklasitt kunnande i och om matematik för barn i åldern1– 5 år. Syftet har varit att utarbeta ett kompetensutvecklingsprogramsom fördjupar och vidgar detkunnande i och om matematik och didaktik, somförskolans lärare behöver för att kunna stimuleraoch utmana barns intresse för och lärande i matematikenligt Lpfö 98. Under föreläsningen gestalrika exempel på hur barnböcker, vardagssituationeroch tema kan vara utgångspunkt för barnsoch vuxnas upplevelser, dokumentationer ochreflektioner om matematik. Fokus i förskolans matematikarbeteriktas mot kreativitet och skapandeaktiviteter där matematik kan komma till uttryck it ex rörelse, musik, språk, lek och bild.Elisabet Doverborg, förskollärare, forskare ochprojektledare samt Lillemor Emanuelsson , lågstadielärareoch projektledare, båda vid Nationelltcentrum för matematikutbildning, NCM.Social kompetens i förskolan- att bygga broar mellan teori och praktik iförskolanFöreläsningen kommer att handla om hur socialkompetens upplevs i vardagen både hos barn ochvuxna. Begrepp som ofta används i samband medsocial kompetens förklaras och sätts in i förskolansvardag. Kari beskriver mycket träffsäkert enförskolepersonals vardag. Hon tar utgångspunkti händelser från det dagliga arbetet och beskriverglädjeämnen och svårigheter på ett underhållandesätt. Med denna ansats resonerar Kari om kvaliteti arbetet. Hur förskolan på ett enkelt sätt återkopplarprocesskvalitet till föräldrar. Föreläsningenkommer även att ta upp hur man kan ”omvandla”handling till ord och hur man skapar processkvalitetoch hur man dokumenterar det.Kari Pape, förskollärare, föreståndare och pedagogiskledare inom förskolan.Arrangör: CEBUH, Centrum för Barns ochUngdomars HälsaUniverseum som inspirerandeoch lärande miljöOBS! På UniverseumIbland kan klassrummet upplevas som begränsandenär det gäller undervisning inom naturvetenskapoch teknik. Universeum har fantastiskamöjligheter för lärare att ge både sig själv ochsin klass fördjupning inom dessa områden. Medhjälp av kompetent personal och unika miljöervill vi informera om och inspirera till att delta ivåra lärarfortbildningar och skolprogram. Skolprogrammetriktar sig till alla åldrar. En aktuellforskare kommer att hålla en föreläsning kopplattill någon av våra utställningar som är Vattnetsväg genom Sverige, Akvariehallen med sina hajar,Regnskogen samt Hands-on-utställningar påexperimentavdelningarna Explora och Kalejdo.Dessutom erbjuds möjlighet att med guider göraen rundvandring i huset.Forskare från Göteborgs universitet samt Universeumspedagoger.Arrangör: Universeum, som ligger i direkt anslutningtill Svenska mässanÖmma öron och Hesa halsarRösten och hörseln är dina viktigaste arbetsredskap.Använder du dem rätt på jobbet? Medhumor, musikalitet och lätta konkreta övningarmedvetandegör vi några av pedagogens vanligastearbetsmiljöproblem. Om bullersanering, röstvård,arbetsro och bra pedagogiska material.Andreas Lindahl, journalist, pedagog och altviolinist,Francis Shaughnessy, sångpedagog och sångaremed examen från Musikhögskolorna i Örebrooch Göteborg.Seminarier måndagAlla har något viktigt att berätta!15.00-16.20Hur kan alla känna sig delaktiga? Kommunikation,kroppens uttrycksförmåga och lekfullhet användsför att stärka barnens förmåga till självkänsla,samarbete och språkutveckling. Delta i en rytmiskresa i form av en workshop där Pontus Edmarberättar och visar hur man kan arbeta med barninom förskola och grundskola. Fokus ligger påberättelsen och rytmiken används som metod isamarbete med förskollärare och lärare i ämnensom svenska, engelska osv.Pontus Edmar, rytmikpedagog Bergsjönskulturskola.Att arbeta med webbquest sommetod -Göteborgsresan och Luft att andas15.20-16.20Metoden webbquest, utvecklad av Bernie Dodgeoch Tom March (San Diego State University), utgörett bra stöd för dig som vill låta eleverna arbetasjälvständigt, problembaserat, och ämnesintegreratmed Internet som redskap. Kring ett ämnesområdeskapar man en webbresurs - en webbquest - meden tydligt beskriven uppgift, handledningar ochresurser till såväl lärare som elever. Eleverna lärsig att, utifrån tydligt satta mål, själva söka kunskappå nätet inom de ramar som uppgiften ochde givna resurslänkarna i webbquesten ger dem.Under seminariet får du lära dig mer om metodenwebbquest samt ta del av spännande erfarenheteroch exempel från skolor som testat metoden utifrånwebbquestarna ” Göteborgsresan” och ”Luftatt andas”. Målgrupp: Främst Grundskola år 5-9,Gymnasieskola. Seminariet är ett samarbete mellanCenter för Skolutveckling Göteborg ochGöteborg Stad Trafikkontoret. Ylva Bergstedt,Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla, CamillaHenriksson.Barnboksfiguren flyttade in iklassrummet - vad hände då?14.50-16.30Under flera år har Castor, Linnea, Findus och enrad andra barnboksfigurer i språkutvecklingsprojektet”Barnboksfiguren – en tillgång på olikaplan” brevväxlat med eleverna i en F-3-klass.Figurerna och alla problem de behöver hjälp medutgör tillsammans med elevernas egna erfarenheter,tankar och funderingar den röda tråden iundervisningen. Inriktningen på arbetet är ytterstberoende av vilka frågor som intresserar eleverna.I kommunikationen med barnboksfigurerna fåreleverna möjlighet att möta skriftspråket i ettlustfyllt och meningsfullt sammanhang.Ulla Sundemo, lärare på Internationella Skolan iGårdsten F-3 i Angered.


Du är aldrig den jag tror att du är- om människosyn och goda möten14.50-16.20Goda möten uppstår inte hur som helst. För attett möte ska bli nytt - och därmed något mer änen repetition av tidigare möten - fordras öppenhetoch närvaro. Tomas Sjödin är pappa till tre pojkar.Familjens äldste son avled i en fortskridandehjärnsjukdom, en sjukdom som tog funktion efterfunktion ifrån honom. Den yngste sonen lider avsamma sjukdom. När människors dagar tillsammansär räknade skärps blicken för det närmaste.Det till synes obetydliga kan plötsligt få avgörandevärde. Möten blir viktiga, varje ögonblick en nåd.Kan man ta något av detta uppvärderande av dealdrig så korta mötena med sig in det vardagligaarbetet? Vad är det i så fall som möjliggör det?Tomas Sjödin, pastor och författare.Förskolebarns gemensamma lekar- mening och innehåll15.10-16.10Vad gör egentligen barnen i sina lekar och vadbetyder lekarna för barnen? Med utgångspunkt iatt barn är sociala aktörer och att det är i gemenskapmed andra som mening skapas så kan lekenbeskrivas i innehållsliga termer som överlevnadoch maktförhållanden. I lekens sociala dimensionanvänder barnen lekens innehåll för att skaffa sigoch behålla sin statusposition, både innehåll ochrekvisita används för att skapa en social ordning igruppen. Annica Löfdahl, PhD, Karlstad universitet.Huvudräkning för alla- metod och material som leder eleven i desslärande14.45-16.15Efter många års arbete med matematik på gymnasietsyrkesinriktade program har Bräckegymnasietinsett vikten av att eleverna har en grundläggandeautomatiserad kunskap i matematik för att de skakunna utveckla sina kunskaper och använda demutanför klassrummet. Därför har lärarna tagit framett undervisningspaket för eleverna som alla kommeratt få prova att arbeta med. De kommer ävenatt visa ett projekt som genomförts på skolan däreleverna fått arbeta hemma med materialet undereget ansvar. Målgrupp: lärare från år tre till nio pågrundskolan och lärare på gymnasiets yrkesinriktadeprogram. Leif Maerker, matematiklärare,speciallärare och projektledare för KAM-projektetsamt Carina Ylipää, specialpedagog, båda frånBräckegymnasiet.Livschanser– utgångspunkt för din tid vid Vittras skolor!15.20-16.20Vittras idé är att öka livschanserna under livetsolika skeenden genom utbildning och lärande. Ensträvan efter och en önskan att barn och ungdomarska få möjlighet att växa – bli självständiga individeroch reflekterande människor med kunskaperoch färdigheter för livet. Arbetet bygger på varjeenskild elevs möjligheter och behov där respektenför varandra och våra olikheter är en grundsten.Om ni är nyfikna på hur två erfarna pedagogerarbetar med sin idé inom Vittra så kom och lyssnapå och samtala med föreläsarna.Anna Rosenqvist och Anna Rosengren, pedagogervid Cederholmsskolan i Göteborg.Naturvetenskap och teknik för alla– om ett skolutvecklingsprogram14.45-16.15 OBS! På UniverseumNaturvetenskap och teknik för alla - NTA - är ettskolutvecklingsprogram med syfte att stimuleranyfikenhet och öka intresset för naturvetenskapoch teknik hos både elever och lärare. NTA riktarsig till klasser från förskolan till år åtta.NTA drivs i ett samarbete mellan Kungl.Vetenskapsakademien (KVA), Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien(IVA) och kommuner ochfristående skolor runt om i Sverige. Här berättasom hur man arbetat med programmet på skolori Ale kommun. Mona Gidhagen, pedagog vidUniverseum, Göteborg.Några frågor?- om utvecklingssamtalets avslutning14.50-16.20Ett utvecklingssamtal ”ska vara ett samtal mellanjämlika parter som lyssnar på varandras uppfattningaroch synpunkter” (Skolverket). Hur är detmed den saken? I denna presentation fokuserassamtalets avslutning då elev och förälder oftaerbjuds tillfälle att lyfta egna frågor.Johan Hofvendahl, disputerade på sin avhandling,”Riskabla samtal”, i mars 2006 vid Linköpingsuniversitet.Pedagogisk handledning- och kvalitet i förskolan14.45-16.25Genom kontinuerlig pedagogisk handledning medfokus på lärarens lärande och barns utveckling ochlärande, kan läroplanen tolkas, analyseras, levandegörasoch omsättas i praktiken. Kristina Rönnekeoch Elisabeth Bateman från Högsbo berättarhur de arbetar med systematisk kvalitetsutvecklingi förskolan. De ger exempel och knyter sammanutifrån förbättringsområdena från Kvalitetsdialogenför Göteborgs stad, Flerspråkig utveckling iförskolan, IUP, Skolverkets inspektion och Lpfö98. Kristina Rönneke, verksamhetsutvecklare samtElisabeth Bateman, förskollärare vid Tunnlandsgatansförskola, båda från Högsbo.Skriv-och läsprocessen på dator15.20-16.20Marianne Udéhn och Cecilia Dys arbetar i en åldersblandadklass år 1-3 på Aspen Montessoriskolai Lerum, och vill berätta om hur de arbetar medArne Tragetons metod att skriva sig till läsning pådatorn. Några exempel är: Den första skriv- ochlästräningen i år 1, samtal vid parskrivandet, hurbarnen i år 2 och 3 själva skapar en skrivprocessmed diskussioner och den röda tråden. De berättarockså om barn som kämpat med sin motorik ochsom tappat lusten för skrivandet som nu gärnaskriver när de får använda datorn som redskap.Med denna metod ser de barn som lär sig tala,skriva och läsa på ett för dem roligt och lockandesätt. Dessa erfarenheter vill gärna Marianne ochCecilia dela med sig till er av under detta tema.Marianne Udéhn, montessorigrundskollärare ochCecilia Dys, montessorilärare på AspenMontessori, Lerum.Språk genom musik15.20-16.20Musik är ett språk som barn förstår. Med hjälp avmusiken tränas motorik, social kommunikationoch språk. Sång och musik skapar samvaro ochgemenskap mellan pedagogen och barnet. Musikenförmedlar närhet och trygghet. Genom musikfår barnet möjlighet att uttrycka sig och få utloppför sina känslor och upplevelser. Teresa Hedborganvänder musiken som ett pedagogiskt hjälpmedelför att stimulera barns språkutveckling och skapaglädje och harmoni. Utgångspunkten är att barnkan uppleva med alla sinnen med hjälp av musik.Genom att varva teori och praktik ger Teresa Hedborgdig flera förslag på redskap till att användamusiken som ett pedagogiskt hjälpmedel, men detviktigaste kanske är att du blir inspirerad.Teresa Hedborg, förskollärare i Hjällbo, Göteborg.Språkutvecklingsanalys- att bedöma och stödja andraspråkseleversspråkutveckling15.00-16.00För att kunna stödja elevernas språk- och kunskapsutvecklingpå bästa sätt är det viktigt attanvända lämpliga verktyg för att ta reda på vareleverna befinner sig i sin språkutveckling. Performanceanalysenär ett sådant verktyg.Mio Karlernäs, lärare och utvecklingsledare påISG Långmosseskolan.Ungdomar och skuldfällan14.50-15.50Alltför många ungdomar i dagens Sverige hamnari en skuldfälla på grund av okunskap. De kännerinte till de ekonomiska konsekvenserna av attha en betalningsanmärkning, t.ex. att man intefår låna pengar, öppna telefonabonnemang, hyralägenhet eller att man kanske inte ens får ett jobb.Kronofogdemyndigheten vill inte att ungdomar avokunnighet eller misstag ska få ekonomiska problemoch hamna i skuldfällor. Föreläsarna kommermed anledning av ovanstående att presenteraett alldeles nytt utbildningsmaterial för alla läraresom kan användas i undervisningen. Anna-KarinRegenberg, kommunikatör samt Ann ChristineSvahn, kommunikatör, båda från Kronofogdemyndigheten,Göteborg.Utomhuspedagogik15.20-16.20Undervisning där man använder utomhuspedagogik,lek och rörelse kan genomföras i alla ämneni skolan och kännetecknas av tematiska arbetssättdär upplevelsen sätts i centrum. Du som pedagogmåste ofta använda en del av din tid att undertryckaden kroppliga aktiviteten i flera inlärningssituationer.Seminariet visar hur man med hjälp avlek, rörelse och utomhuspedagogik kan skapa ettalternativ där man kan utveckla lärandet med allasinnen. Ann-Marie von Otter, universitetsadjunktGöteborgs universitet.Vad är det som pågår?- om nationella utvecklingsinsatser i matematik15.10-16.10Under de senaste åren har mycket hänt sompåverkar matematikämnet i utbildningssystemet.Matematikdelegationen har presenterat sittbetänkande som har remissbehandlats. Nationellaoch internationella utvärderingar har beskrivit ettmatematikämne i kris. Löften om en större nationellkraftsamling för matematik har upprepats avregeringen. I väntan på denna pågår olika insatser.I föreläsningen ges en sammanfattande beskrivningav dessa insatser med fokus på kompetensutvecklingoch mångfald. En längre beskrivningav innehållet i föreläsningen finns på NCM:swebbplats under ”Aktuellt - studier, satsningar,reformer”.Bengt Johansson, föreståndare för NationelltCentrum för Matematikutbildning (NCM) vidGöteborgs universitet.


Center för Skolutveckling Göteborg(tidigare Skolutvecklingsenheten)Center för Skolutveckling Göteborg är en gemensam resurs för förskolor och skolor iGöteborg. Enskilda pedagoger, arbetslag och skolor kan ta del av Center för Skolutvecklings utbudoch själva medverka i dess verksamhet. Det kvalitativa förbättringsarbetet ska vila på vetenskapliggrund. Därför är också forskare och lärarutbildare betydelsefulla samarbetspartners.Du kan ta del avinspirationsdagar, kunskaps- och erfarenhetsutbyte, utvecklingsinsatser, forskarkontakter, bokutgivningoch webbinformation.Aktuella utvecklingsområden 2006Forsknings- och utvecklingsmöjligheter för pedagoger, inkludering/exkludering, nycirkus, organisationsutveckling,IT, progression, styrdokument, hälsa och rörelse, skolledarutveckling, kvalitetsutveckling,matematik, betyg och bedömning, VFU, skriv- och läsutveckling.Attraktiv Skola - Mötesplats GöteborgVästsveriges största årliga skolkonferens i Göteborg under vecka 44. Konferensen erbjuder besökarnaett stort utbud av föreläsningar med över 100 teman och seminarier under tre dagar.SkolledarkonferensParallellt med skolkonferensen Attraktiv Skola - Mötesplats Göteborg pågår en tvådagars konferensför skolledare på Burgårdens Utbildningscentrum. Den riktar sig till rektorer och ledareinom de olika skolformerna. Ett separat programinnehåll gäller för dessa dagar. Anmälan skervia webbsidan, www.goteborg.se/skolutveckling.För uppdaterad information, eventuella ändringar och utförligare beskrivningargällande teman och seminarier se www.goteborg.se/skolutveckling


tisdag31 oktoberStorföreläsning för allakl. 8.30-9.30Undervisningsidéer genom tidernaPedagogisk och didaktisk forskning har länge poängterat lärande, vilket ibland fått till följd att undervisning har kommit iskymundan. Denna föreläsning kommer att ta upp några historiska såväl som dagsaktuella idéer om undervisning ochbeskriva dem.Silwa Claesson, universitetslektor, Göteborgs universitet.Temaföreläsningar kl. 10.15-14.15Dans i skolanNationellt centrum för främjande av fysiskaktivitet hos barn och unga (NCFF) inleder medatt berätta om sitt uppdrag med ”Dans i skola”,ett utvecklingsprojekt som genomförs i samarbetemed Kulturrådet och Myndigheten för Skolutveckling.Några uppgifter för det nya samarbetet är attdokumentera och lyfta fram kommuner, skolor ochhögskolor som arbetar med dans i skolan, verkaför kompetensutveckling i dans för olika lärargrupperoch stimulera metodutveckling, forskningoch utvärdering. Därefter sker ett samtal om dansi skolan mellan Märta Pastorek, danspedagog ochutbildad skolledare och Hugo Tham, dansare.Samtalet kretsar kring danspedagogikens nu ochdå (vad som förändrats och vilka fördomar somfinns), om styrdokumenten och deras öppningkring estetiska läroprocesser, om skrivningar iläroplanerna m.m.Märta Pastorek, danspedagog samt Hugo Tham,dansare, båda från NCFF.Erfarande och synvändorGrundskolan tenderar att bli en treämnesskola därfokus är på svenska, matematik och engelska. Menkanske är SO-ämnena skolans viktigaste ämnendärför att de ska ge eleverna de kunskaper och deattityder som behövs för att befästa och fördjupademokratin. Då behöver lärare, och blivande lärare,ha bra verktyg för att stimuleras att fördjupaskolans medborgarfostran. ”Erfarande” står föratt lärandet innefattar att elevers erfarenheter ståri centrum men också att undervisningen ska geeleverna erfarenheter. ”Synvändor” står för attlärande också innefattar att möta det okända, att fånya perspektiv som utmanar och berör.Det är i skärningspunkten mellan elevernas ochandras erfarenheter, mellan det kända och detokända samt mellan olika perspektiv, som vilär. Presentationen ger exempel på tematiseradSO-undervisning och erfarenhetsbaserat lärandeframförallt riktad mot äldre åldrar i grund- ochgymnasieskola.Tore Almius, f d universitetsadjunkt, Bo Andersson,prof. emeritus, Per-Olof Hansson, universitetsadjunkt,Elisabeth Hesslefors Arktoft,universitetslektor, Siv Karlström, adjunkt, RolandSeverin, f d universitetslektor, Bengt Tedeborg,universitetsadjunkt och Vilgot Oscarsson, universitetslektor.Alla är eller har varit lärarutbildarevid Göteborgs universitet.Fler språk, fler möjligheter- språken som verktyg i lärandetEtt målmedvetet och långsiktigt arbete medbarns och elevers språkutveckling är nyckeln tillkunskapsutveckling och skolframgång. Bristandeförmåga att läsa och skriva är en påfallande vanligorsak till skolmisslyckanden och utanförskap.Framgångsrika satsningar på ett systematisktarbete med att stödja elevers språkutveckling visar,att det är möjligt att hjälpa i stort sett alla eleveratt lära sig läsa och skriva och att utveckla dessaförmågor i relation till de nationella målen.Enligt läroplanen ska alla lärare ”samverkamed andra lärare /.../ så att eleven får stöd i sinspråk- och kommunikationsutveckling” under helaskoltiden. Vilka grundläggande förhållningssättoch attityder till flerspråkighet finns på skolan?Hur kan skolans alla lärare arbeta och samverkaför att på ett effektivt sätt främja flerspråkigaelevers läsutveckling i syfte att parallellt utvecklaläsförmågan och tillägnandet av ämneskunskaper?Margareta Ljungqvist, Anna-Lena Olsson och KarinNyström från Myndigheten för Skolutvecklingsamt representanter från idéskolorna Centralskolani Falköping och Internationella Skolan iGårdsten Göteborg.Föräldrar och skola– från inflytande till ömsesidigt förtroendeRelationen mellan föräldrar och skola har påtagligtförändrats under senare år. Föräldrars rätt attbestämma över de egna barnens utbildning harstärkts och föräldrar har dessutom getts ett störreutrymme att utöva inflytande i skolan. När hemoch skola kommit närmare varandra och föräldrardragits in i skolan har det också medfört ökadeförväntningar och krav på lärare att skapa godarelationer till föräldrar. Frågan är hur detta går tilloch vad man menar med en god lärar- föräldrarelation.I föreläsningen presenteras, utifrån aktuellforskning, några olika förhållningssätt till föräldrasamverkan,vilket kan fungera som redskapför att bättre förstå vad föräldrars delaktighet ochinflytande kan innebära. Föreläsningen mynnar uti ett ställningstagande för en relation till föräldrarsom bygger på tillit och ömsesidigt förtroende.Lars Erikson, universitetslektor vid Örebrouniversitet.Inspireras av Carl von Linné!Carl von Linné fyller 300 år under 2007! SkolprojektLinné, som är en särskild satsning på skolaninom ramen för det nationella jubileet, presenteras.Projektet vill ge inspiration och bidra med godaidéer till ett tvärvetenskapligt arbete där naturvetenskapingår i ett brett sammanhang.Hur kan dramatiseringar användas i skolan?NAVET, science center från Borås, presenterarmöjligheterna med drama utifrån temat Carl vonLinné och hållbar utveckling. De fortsätter sedanmed att på olika sätt visa hur närmiljön runt skolankan användas och utvecklas för att bli en viktigresurs i undervisningen. Målgrupp: grundskolan.Britt-Marie Lidesten, projektledare SkolprojektLinné, Riitta Carlström, Erik Vikstrand och AnnaGunnarsson från NAVET, Science center i Borås.IT- för samverkan, effektivitet och flexibilitetSkolan är en arbetsplats där många människormöts. En mängd olika aktiviteter, möten ochkonferenser pågår samtidigt. Information omorganisation, samordning, planering och dokumentationav vad som sker är en förutsättning för attarbetet ska fungera och mål uppnås. IT möjliggörmöten oberoende av tid och rum vilket öppnarmöjligheter för samverkan, flexibel undervisningoch variationsrik organisation. IT kan utveckla ocheffektivisera administrativa rutiner och planeringinom en skola vilket i sin tur kan skapa resurserför det lokala utvecklingsarbetet.Under temat får ni möta lärare och elever som testatspännande former för samverkan och flexibel


undervisning. Vi får även se exempel på hur lärareeffektiviserat sin administration och planering medhjälp av IT-stöd.Ylva Bergstedt, Lars-Göran Börjesson, StefanOsla, Center för Skolutveckling Göteborg m fl.KänsloresanEn workshop där musik och känslor står i centrum.Workshopen inleds med en teoretisk bakgrundtill Elisabet Löfbergs och Tommie Haglundsarbetssätt. Deltagarna får prova grundstenarnasom metoden bygger på: musiklyssning, rörelseoch bildskapande samt måla eller dramatiserasagor till musik. Föreläsarna utgår från fantasioch kreativitet som livsviktiga ingredienser förbarns utveckling och för det livslånga lärandet. Ennyckel till fantasin är musiken. Barnen lotsas ini den klassiska musiken med hjälp av berättelsersom stimulerar fantasin och inlevelseförmågan.Metoden vänder sig i första hand till lärare somarbetar med barn 5-9 år men lärare som undervisarandra åldersgrupper är också välkomna. OBS!Begränsat antal platser.Tommie Haglund, tonsättare och Elisabet Löfberg,pianopedagog.Arrangör: Musik i VästMobbning i skolan- grundläggande fakta och ett effektivt åtgärdsprogramEtt vetenskapligt utvärderat åtgärdsprogram motmobbning presenteras och forskningsresultat frånstora mobbningsundersökningar i Norge redovisas.Åtgärdsprogrammet används framgångsrikt i fleraländer och här presenterar stadsdelen Högsbo sinaerfarenheter av implementeringen/organiseringenav åtgärdsprogrammet på fyra skolor. Temat kommerockså att innehålla en översikt över vad internationellforskning säger om mobbning och våldi skolan, och de faktorer som påverkar uppkomstoch utveckling av sådana problem.Dan Olweus, professor i psykologi vid universiteti Bergen, Norge, som har forskat om mobbningoch våld bland barn och ungdomar i mer än 30 årsamt Göran Englund, lärare i Högsbo, Göteborg.Mångkultur & InterkulturellpedagogikVems verklighet förmedlas i skolan och på museer?Tillämpar vi interkulturell pedagogik? Behövervi resa ut i världen för att förstå världen? Vi kännerigen begrepp som globalisering, internationalisering,etnicitet och identitet i debatten, men hurser det ut i verkligheten? I praktiken? Seminarietinkluderar såväl teori som praktisk tillämpning.Konst och Kulturutveckling, Västra Götalandsregionen,ger under Mångkulturåret en seminarieseriesom riktar sig till lärare, pedagoger, kommunikatöreroch andra som arbetar med grupperoch mötet med konst. Här ges ett smakprov sominkluderar såväl teori som praktisk tillämpning(workshop).Caroline Ljungberg, forskare i pedagogik Lundsuniversitet, Terese Raymond, CIU, Centrum förInternationellt Ungdomsutbyte, samt Cecilia Parsberg,konstnär, som arbetat med konstprojektetTapeten i Rinkeby.Arrangör: Konst och Kulturutveckling, VästraGötalandsregionenMänskliga rättigheter?- det tar vi efter jullovet!Mänskliga rättigheter är såväl en juridisk, moralisksom politisk fråga med allt större vikt.Varför har vi de rättigheter vi har, efterlevs de ochvems ansvar är det? Rättigheter ses ofta som enangelägenhet för andra, långt borta. Men hur serrespekten för mänskliga rättigheter ut i Sverigeidag? Kunskap i och om rättigheter är en viktigdel av skolans uppdrag. Vad betyder det för lärareoch elever?Lennart Engström,Göteborgs Stad Levandehistoria, Elisabeth Abiri och Anna Brodin frånCentrum för studiet av de mänskliga rättigheternavid Göteborgs universitet.Om att förstå vår världDet är av avgörande betydelse att vi har en insiktsfulluppfattning om hur samhället fungerar ochförändras, såväl historiskt som i vår samtid. Enförståelse av komplexa sammanhang är ett viktigtredskap för att kunna hantera våra liv i en föränderligvärld. Frågan är på vilka sätt vi kan stimuleraoch stödja ungdomars förståelse av världen?Programmet omfattar en simuleringsworkshop,övningar i produktions- och arbetsorganisation iMinifabriken, samt föreläsning, diskussion ochpraktiska tips. Målgrupp: år 7-9 samt gymnasieskolan.Henrik Olsson, historiker, Jerry Alrup, tekniskpedagog vid Innovatum Kunskapens Hus.Arrangör: Innovatum Kunskapens HusRetorik i skolan- lika viktigt som att lära sig skriva?Fjärilar i magen? Hjärtklappning? Tunghäfta?Lugn, det finns bra och enkla knep att ta till föratt lära eleverna våga tala inför publik! Att kunnahålla anföranden och göra presentationer är enkunskap som borde höra till de grundläggandefärdigheterna i dagens kommunikationssamhälle,en praktisk kunskap som eleverna har nytta ochglädje av genom hela sin utbildning, i både yrkesochprivatliv.Föreläsningen ger praktiska exempel på hur mankan arbeta med retorik i skolan. Dessutom gör vinågra retorikövningar tillsammans. Älvdalsskolani Älvdalens kommun arbetar mycket framgångsriktmed retorik och har också fått nationella priserför detta. När man arbetar med retorik, arbetarman också för demokrati och dess värdegrunder.”Retorik som Röda Tråden” ger eleverna värdefullkunskap för livet!Karin Beronius, adjunkt i språk och lärare i retorik,egen företagare.Sekretess och anmälningsplikt-i förskola och skolaFörskolan och skolan har ett stort ansvar attsamverka med och ge stöd till barn, elever ochderas nära anhöriga. Då kan även olika myndigheterbehöva kontaktas, t.ex. andra förskolor/skolor,socialtjänst, sjukvård och polis. Här blir frågan omsekretessgränser och om dokumentationskrav viktiga.Frågor ställs ofta om exempelvis vad man kansäga till annan personal, vad kan lämnas till andramyndigheter utanför den egna verksamheten, vadär en allmän handling, vilka brott kan polisanmälasoch hur fungerar anmälningsplikten till socialtjänsten.I kombination med konkreta fallexempelmed anknytning till förskolan och skolans vardag,görs en krånglig lagstiftning begriplig för alla.Alla skolverksamheter behandlas, från förskola tillgymnasium.Staffan Olsson, Södertälje, författare, debattör ochtidigare lärarutbildare i 20 år.Skola 2021– framtidens kunskap, skola och lärande?Skola 2021 är namnet på ett projekt som genomförsav Kairos Future AB i samarbete med Myndighetenför Skolutveckling. Syftet är att kartläggade drivkrafter och omvärldsförändringar som påverkaroch kommer att påverka arenan för lärandeoch skolutveckling i framtiden. Ett annat syfte äratt i ett framtidsperspektiv belysa skolans roll i detframtida samhället och vad som kännetecknar en”bra” skola i framtiden. Tidsperspektivet är 2021.Studien utgörs av en kvantitativ och en kvalitativdel. Resultaten av studien kommer att offentliggörasnågon gång under hösten 2006.Göran Krafft, seniorkonsult och strategiskrådgivare med 10 års konsulterfarenhet. Han ärbeteendevetare i grunden samt projektledare förSkola 2021.Sluta räkna – börja se!Att ha en god taluppfattning är grunden för allvidare matematik. Ur innehållet: matematik somspråk – positionssystemet – förberedande algebra -tallinjen. Föreläsningen vänder sig till lärare i helagrundskolan och behandlar framför allt hur eleverkan bygga upp en god känsla för tal.Ulla Öberg, tidigare universitetsadjunkt vid Malmöhögskola med lång erfarenhet av lärarutbildning,fortbildning och utbildning av specialpedagoger.Hon har också erfarenhet av att undervisa imatematik i alla skolår i grundskolan.Stad i staden- en resa genom en stadsdelOBS! Starttid kl. 8.30-14.15Under detta tema arbetar vi med ”Staden somklassrum” genom dramatisering av frågor kringtrafik och förbindelser i en stadsdel. Tillsammansmed arkitekterna och stadsvandringsguiderna LisaÅhlström och Einar Hansson gör vi en dramatiseradoch interaktiv stadsvandring (klä er varmt).Därefter får ni gruppvis med stöd av arkitekter,trafikplanerare och arkitektur- och trafikpedagoger,planera och testa egna upplägg på en vandring.Målgrupp: lärare år 7-9, gymnasium. OBS! Begränsatantal platser!Lisa Åhlström, arkitekt och stadsvandringsguide,Einar Hansson, arkitekt och stadsvandringsguide,Mie Svennberg, arkitekturkonsulent, GöteborgsStad Kultur, Ulrika Lundquist, arkitekt, lärare, GöteborgsStad Stadsbyggnadskontoret, Anna-LenaLindström, trafikingenjör, Camilla Henriksson,trafikpedagog, Göteborgs Stad Trafikkontoret.Arrangör: Trafik för livet, Göteborgs Stad TrafikkontoretTeatersamtal med barn-hur man pratar om teaterupplevelser medbarngrupperLärare och andra pedagoger tycker ibland att detär svårt att efterbearbeta en scenkonstupplevelsemed barnen. Ofta pratar man om handlingen och”vad tyckte du?”, men hur används teaterspråket?Vad betyder dramaturgi, scenerier, scenografi, pro-


scenium, smink, mask och kostym? Blir föreställningenannorlunda om kostymerna är vita iställetför svarta, och vem bestämmer hur det ska vara?Kom och se teater tillsammans med oss och prataom föreställningen med en professionell dramaturgfrån Riksteaterns Unga Riks, Joakim Stenshäll. Viser Älvsborgsteaterns nyskrivna föreställning för6-9-åringar, ”Jorden är min filt!” av Sofia Fredénoch har livliga samtal efteråt. Lärarhandledingingår. Representanter från Backa teater, Göteborg.Arrangör: Backa teater, Riksteatern VästraGötaland, Västsvenska Teater och DansUtomhusmatematik- lära in matematik uteAtt regelbundet förlägga en del av matematikundervisningenutomhus innebär att kunna förverkligamånga delar av läroplanens mål som inte låtersig göras lika lätt inomhus. Det gäller inte minsti arbetet med att praktiskt och konkret bekantasig med geometrin, eller för att få insikt om hurmatematiken kan ha gestaltat sig för t.ex. stenåldersmänniskorna.Utomhus, vare sig det är påskolgården, i skogen eller i en park, finns mångamöjligheter att också upptäcka matematikens estetiskavärden liksom att förstå, kommunicera ochlösa konkreta problem i meningsfulla sammanhang.Föreläsningen ger konkreta och praktiskatips om hur man kan gå tillväga för att förverkligautematematiken. Det ges också utrymme för attsjälv få pröva några ”uteövningar”.Marie Ståhl, 1-7 lärare och arkitekt med flera årserfarenhet av utomhuspedagogik.Vad tar vattnet med sig på sinväg?Vattnet är ständigt i rörelse och vattnet på jordengår runt i ett evigt kretslopp. Vatten tar i sitt flödemed sig många ämnen ur luft och mark på sin vägmot havet. Hur påverkar dessa ämnen vattnetsegenskaper och organismerna som lever i dettavatten? Forskare från institutionerna för kemi ochzoologi diskuterar. Förslag på illustrerande laborationerföljs av analyser av temat ur ett didaktisktperspektiv. Målgrupp: Lärare på gymnasiet ochandra intresserade.Lennart Sjölin , professor, Jan Stenson ochChrister Gruvberg, forskarstuderande, Göteborgsuniversitet.Vägledande samspel– ICDP, International Child DevelopmentProgrammesVägledande Samspel är ett hälsofrämjandeprogram anpassat för barn i olika åldrar och inomverksamhetsområden som förskola, skola, barnhälsovårdoch socialtjänst. Det syftar till att stimuleraoch utveckla ett positivt samspel i vardagsarbetetmellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellanvuxna utifrån barnperspektivet. Programmetbygger på forskningsresultat rörande faktorer somskapar en utvecklingsfrämjande uppväxtmiljö ochprogrammet påverkar både lärande och arbetsmiljöi positiv riktning. Genom detta förhållningssätthävdas den moderna barnsynen, barnperspektivetoch FN:s barnkonvention. Lilian Berggren,psykolog i Örebro kommun, lärare och forskare påÖrebro universitet. Har under många år arbetatmed kompetensutveckling i Sverige.Medarrangör: Centrum för Barns och UngdomarsHälsa i Göteborg (CEBUH)Seminarier tisdagDansa en saga- danslek/improvisation utifrån en saga14.40-16.20Under seminariet kommer deltagarna få ta delav följande moment: berättarövningar, danslek,dramatisering, övningar för ökad kropps- ochrumsmedvetenhet, enkla andningsövningar, tillitsövningar,iscensättning av eget tema där rörelsenberättar, blir dans. I ceremonier och ritualer harmänniskan alltid uttryckt sig genom dansen, detvill säga det ickeverbala, gränsöverskridandespråket, som ger den fysiska bilden form. Sagogestaltningär en uttrycksform som kan förena justberättande och dans. Hugo Tham, dansare medmångårig pedagogisk erfarenhet.Arrangör: Västra Götalandsregionen, Konst- ochKulturutveckling/DanskonsulenternaDet är på frågan det hänger!14.40-16.20I matematikundervisningen är det viktigt att ställafrågor så att det sker ett lärande och inte bara enkontroll. Bra frågor har inte bara, eller ens, ett rättsvar utan ska sätta igång en process så att lärandesker. Ulla Öberg, tidigare universitetsadjunkt vidMalmö högskola med lång erfarenhet avlärarutbildning, fortbildning och utbildning avspecialpedagoger.Drakbergsskolan- hur man kan arrangera arenor för både barnsoch vuxnas lärande?15.00-16.00Drakbergsskolan är en friskola med kooperativarbetsform och undervisningen och synen på barngrundar sig på den franske pedagogen CélestinFreinets tankar. Det innebär att skolan i sitt arbetemed eleverna strävar efter att de ska känna lust attlära, och att de två grundpelarna är elevmedverkanoch att skolan är en levande del i samhället.Förhållningssättet präglas av att man som pedagogär lyhörd mot elever och aktuella händelser ochlåter detta påverka innehållet i skolans arbete.Seminariet visar hur kan man organisera arbetetså att lärande möten sker för både barn och vuxnasamt tid för planering och reflektion skapas.Inger Nyqvist, rektor, Raija Törnroos, lärare m fl.Fysikaliska leksaker14.40-16.20Detta seminarium erbjuder en ”experimentverkstad”i mini-format där det finns möjlighet förbesökaren att själv få pröva på att experimenteraoch förstå den pedagogiska principen med fysikaliskaleksaker. Per-Olof Nilsson som är professor imaterialfysik på Chalmers har under åren funnit attvetenskaplig kommunikation är mycket underutvecklad.För att förbättra situationen har han sedan8 år bedrivit en permanent experimentverkstadmed 260 experiment för åldrarna mellan 6 - 99år. Verksamheten har fått pris och utmärkelserbåde i Sverige och utomlands. Per-Olof Nilssonavslutar med en show med avancerade och häftigademonstrationer.Per-Olof Nilsson, professor i materialfysik påChalmers tekniska högskola.Gott skolklimat- hur får man det?14.50-15.50Hur får man elever, personal och föräldrar atttillsammans arbeta för att utveckla trygghet, självförtroendeoch ansvarstagande? Här berättar trelärare, från tre olika skolor i Göteborg om sitt arbetemed det socialt och emotionellt lärande ämnetLivskunskap, sett utifrån olika infallsvinklar ochförankringsmetoder. Vidare berättar man om hurman aktivt arbetat med metoder för att öka samverkanoch delaktighet vad gäller elever, föräldrar,stadsdelen i övrigt samt föreningsverksamheten.Linda Svensson, lärare Glöstorpsskolan, AnnikaRegfeldt, lärare Tynneredsskolan samt PatrikSwärd, lärare Hovåsskolan.Hot och Våld- vad gör man?15.10-16.10Eva Eriksson Soleimani, rektor i Bergsjön harsjälv mordhotats och misshandlats under arbetstid.Varför polisanmälde hon inte? Varför gjorde honinte arbetsskadeanmälan? Efter att ha arbetat medHot- och Våldsplanen i Bergsjön finns en helt nykunskap hos henne och nu berättar hon om hurman kan agera. Skoljuridik och vanliga lagar motbrott lyfts fram på ett tydligt sätt genom att exempelfrån vardagen tas. En föreläsning för rektorer iförskola och skola, pedagoger, skyddsombud m fl.Eva Eriksson Soleimani, rektor på Backegårdsskolan,Bergsjön i Göteborg.Hörselhälsa- forskare och praktiker samverkar vid designav undervisning14.50-16.30Lärare och forskare samarbetar i ett projekt därman utifrån aktuell forskning designar en undervisningom ljud, hörsel och hälsa i grundskolanssenare år. Flera olika skolämnen är inblandade såsombiologi, fysik, kemi, teknik och musik. Syftetär att öka elevernas lärande inom området och attelevernas ansvarstagande för sin egen och andrashörselhälsa ska öka. Undervisningen designas medhjälp av elevernas förkunskaper och genomsyrasav formativ utvärdering. Lärarna berättar om sinaerfarenheter av projektet och hur dessa kan bidratill att utveckla undervisningen inom andra områden.Eva West, universitetsadjunkt och doktorandIPD, Göteborgs universitet, Lise-Lotte Stig, Munkegärdeskolan,Susanne Westin och Ulrika Hanse,Thorildskolan samt Cristine Lysell, Ytterbyskolan,Kungälv.Kulturell tid och individuella rytmer- elevers balansakter mellan tvetydigakulturella uppmaningar i skolan14.50 -16.30Utgår från gymnasieelevers beskrivningar av skolanstid, den kulturellt skapade och förutbestämdatiden som ”styr” elevers handlingar i skolan. Menäven av tiden i skolan, deras individuella upplevelseroch erfarenheter av skoltidens villkor. Dessaolika dimensioner av tid samspelar och existerarsamtidigt i elevers vardagliga liv. Deras förståelseav skolans aktuella erbjudanden om eget ansvaroch mer självständigt arbete har sin grund i hurde, eller deras ”tidssjälv”, lyckas balansera mellandem.Jutta Balldin, Stockholms universitet, disputeradei februari (2006) med avhandlingen ”Kulturell tidoch individuella rytmer. Gymnasieelever om tidenspedagogiska villkor.”


Vad är en mångkulturell skola?15.10-16.10Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Vadbetyder det för skolan? Hur hanterar vi uppslutningenbakom en värdegrund med respekten förelevernas kulturella mångfald? Vilka skillnaderaccepteras i ett mångkulturellt Sverige? Vadförstår vi med ordet kultur? Det finns tendenser attbara skillnader som tillför det etablerade samhälletbejakas – gärna falafel och bhangra-musik, meninte lika gärna slöjor och arrangerade giftermål.Var går gränserna för kulturell tolerans - eller hurska vi förstå och hantera de motsättningar somsom uppstår i det mångkulturella Sverige och dessskolor? Seminariet försöker ge redskap att skiljamångkulturell svensk demokrati från svensk kultur.Vad menar vi egentligen med mångkultur?Klas Grinell, fil dr i idéhistoria, Göteborgs universitet.Vi och Dom - främlingsfientlighet, rasismoch synen på den andre14.40-16.20En föreläsning där vi tittar på den bild vi får frånfilm, TV och även nyheter – av människor ochhändelser i vår värld. Vad betyder geografisk ochkulturell närhet för vår syn på andra människor?Hur fördomsfulla är bilderna i populärkulturenjämfört med TV-nyheterna? Johan Holmberg ochMikael Kowalski, Filmpedagogerna Folkets Bio.Arrangör: Film i VästUtställningenMed på utställningen finns både kommersiella utställareoch goda exempel från förskola/skola/gymnasieskola. Denär öppen dagligen mellan 8.00-17.00, med undantag förmåndag då det är öppet till 18.00.Mässutställare och Goda skolexempelCEBUH, Konsument Göteborg, Kulturinstitutioner samtkulturkonsulenter från Västra Götalandsregionen, Lärarförbundet,Lärarnas Riksförbund, Specialpedagogiskainstitutet, Trafikkontoret, Borås Högskola, Fridaskolan,Stadskansliet Göteborg, GR Utbildning, IntroduktionsskolanBergsjön, Fronter, Bioresurs, Klassmorfar, Center förSkolutveckling Göteborg, Apple, Den globala skolan, NCM,Myndigheten för Skolutveckling, Göteborgs universitet,Kronofogdemyndigheten m.fl.För uppdaterad information, eventuella ändringar och utförligare beskrivningargällande teman och seminarier se www.goteborg.se/skolutveckling


onsdag1 novemberKvarteret Sverige i den globala byn- hur inspirerar skolan till ett lustfyllt engagemang för rättvisa och hållbar utveckling?Stefan Edman, författare och före detta lärare i bland annat ekologi samt miljörådgivare tillregeringen.Storföreläsning för allakl. 8.30-9.30Temaföreläsningar kl. 10.15-14.15Den meningsfulla språkväven- om textsamtalets möjligheter att utvecklabarns läsförståelseOm berättande, gemensam läsning, litteratursamtaloch reflekterande skrivning för barn i åldrarna6-12 år. Föreläsningen kommer att ge didaktiskaexempel på hur gemensamt läsande, samtalandeoch skrivande i olika genrer utvecklar barns läsförståelse.Boken, ”Den meningsfulla språkväven”,vars innehåll ligger till grund för föreläsningenhar fått mycket goda omdömen i pedagogisk pressoch av Bibliotekstjänst.Rigmor Lindö, universitetslektor Institutionen förpedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.Den nya gymnasieskolanHur kommer den nya gymnasieskolan att se utnär eleverna börjar i augusti 2007? Vad innebärförändringarna? Hur går Skolverket vidare?Skolverket presenterar huvuddragen i revideringenav gymnasieskolan, Gy 07. Grundtanken i dennya gymnasieskolan är helhet och sammanhang.Vägen dit går genom 11 steg, där några av stegenär ämnesbetyg och större kurser, gymnasiearbetetsnya roll och att en gymnasieexamen införs. Ävensamverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnenbetonas starkare än tidigare. I föreläsningenredovisas också principen för hur nya ämnenoch kurser är konstruerade så att ett system medämnesbetyg kan ersätta de nuvarande kursbetygen.Föreläsningen ger dig det du behöver veta för attvara uppdaterad på utvecklingen i gymnasieskolan.Det kommer även att finnas möjlighet att ställafrågor.Kerstin Stråhle, universitetsadjunkt, Göteborgsuniversitet, Peter Bohman, undervisningsråd,Skolverket.En levande IUP i vardagenFrån och med januari 2006 ska alla elever i grundskolanha en individuell framåtsyftande utvecklingsplan(IUP). Här förklaras hur man kan se IUPsom en del av det pedagogiska vardagsarbetet.Projekt Framåtanda bygger på tre elevaktivaverktyg, t.ex. kontakt- och utvecklingsboken somär elevens ”ryggrad” i skolarbetet. Här dokumenteraselevens lärande och här sköts kommunikationenmellan skola och hem. Målportfolion somdokumenterar processen till måluppfyllelsen iämneskunskaperna. Dialogboken som är en socialreflektionsbok mellan elev och pedagog. IUP:ngrundar sig på dessa verktyg.Den pedagogiska modell som här visas skapar entydlig kommunikation mellan pedagog, elev ochförälder. Meningen är att eleven ska vara aktivi sitt lärande, föräldern ska vara informerad omlärandeprocessen och pedagogen ska känna ettökat stöd i sin yrkesroll.Målgrupp: All personal inom grundskola/särskola.Carina Jerlov och Marie Bredman är förändringsledarei projekt Framåtanda, Kungälvs kommun.De är båda 4-9 so/sv-pedagoger och har 10 årserfarenhet av arbete i både kommunal och privatverksamhet.En skola för alla-likvärdighet, delaktighet, gemenskap ochlärandeSkolsystemet och utbildningen spelar en strategiskroll för att nå denna ambition. Tolkningarna av”en skola för alla” är många och förutsättningarnaskiljer sig åt . Men genom att alla är ansvariga frånförvaltningschef och rektor till den enskilda lärarenhandlar det om att arbeta utifrån kunskaper,organisation, resurser och individer. Vilka synsätt,förhållningssätt och arbetssätt behöver vi för attanta utmaningen om likvärdig utbildning?Inkludering är ett begrepp som kommit att ståsom ett svar på frågorna ovan. Men vad menar vimed begreppet och hur hänger det ihop med delaktighet?Hur vet vi när detta har uppnåtts? Är detupplevelse av detta hos den enskilde eller är detnär man organisatoriskt löst det? Hur man ser påfrågan har betydelse för de olika yrkesroller somfinns inom verksamheten. Vad blir specialpedagogensuppgift och roll i en skola för alla? Hur kande olika verktyg och arbetsformer som skolan har(ex utvecklingsplaner, åtgärdsprogram, elevhälsan,resursteamet) bli samverkande krafter?Tone Engen, Specialpedagogiska Institutet.FöräldrasamverkanSamverkan mellan föräldrar och personal är ettkomplicerat och mångfacetterat samspel. Det ärviktigare att göra sig medveten om betingelsernaför samverkan än att få tips om hur man rentkonkret ska ”göra”. Föreläsningen handlar ombetingelserna; att vara förälder, kunskaper, attityder,krav, förväntningar. Som en röd tråd genomföreläsningen löper vikten av kommunikation ochsamspel. Att möta varandra som människor och idetta möte konstruera ett fungerande och givandesamarbete. Föreläsningen tar upp kommunikation,olika kontaktformer, utvecklingssamtal och IUP.Lisbeth Flising, universitetslektor vid Göteborgsuniversitet.Göteborg under ytan-mänskliga rättigheter med mångfald, genus,könsidentitet och sexuell läggning i fokusEn workshop med utgångspunkt i hur mänskligarättigheter måste vara en del av den kommunalavardagen och hur ett brett anti-diskrimineringsarbeteär en förutsättning för att arrangera organisationerför mångfald.Workshopen innehåller föreläsning, värderingsövningar,film- och textmaterial som problematiserarvåra föreställningar om könsroller och inställningaroch attityder som omger sexuell läggning. Delarav materialet är specifikt riktat till skolan somarbetsplats framtaget inom ramen för Equalprojektet”Under Ytan” där Göteborgs Stad deltar sompilotkommun.Agneta Starfelt, Anna Jacobson, Lars Lilled ochSeroj Ghazarian, Göteborgs Stad StadskanslietHälsoäventyr- på vilket sätt kan hälsa stimulera lärandet?Med hälsoäventyrspedagogik får elever ochlärare en möjlighet att utforska sambandet mellanlärande och hälsa. Tillsammans med kunskapsladdadehälsopedagoger och lustfylld rekvisita bjudsdu på metoder som skapar inspiration och nyfikenhet.Du får smakprov från olika program som rörlivsstil, mat, rörelse och relationer. Hälsoäventyret


Oasen Vara är en del av det regionala folkhälsoarbeteti Västra Götalandsregionen och fungerar sommetodutvecklingsenhet med inriktning på barn ochunga. På Hälsoäventyret är den kreativa processenständigt i rörelse. Hälsopedagogerna ifrågasätteroch utmanar, vänder och vrider på idéer och sermöjliga vägar att nå ut med hälsobudskap till barnoch unga. I Göteborg finns flera hälsoäventyr; Tigern,Älgen, Björnen. Dessutom har skolpersonalutbildats i hälsoäventyrspedagogik.Elisabeth Stigson från Hälsoäventyret OasenVara, samt hälsopedagoger från Göteborg.IT- lärande och framtidenMänniskan har under alla tider använt verktygtill hjälp för sitt lärande. Ett kollektivt minne harbyggts upp och tagits tillvara, såväl i bondesamhälletsom efter den industruella revolutionen.Utvecklingen i vårt samhälle sker i en rasandetakt. Befintlig teknik förfinas och nya innovationerdyker upp. IT erbjuder en stor variation avuttrycksformer och arbetssätt. Med hjälp av ITbesöker elever platser och deltar i skeenden i fantasineller i en simulerad verklighet. Experimentsom tidigare varit svåra att genomföra utförs numed enkelhet. Besöket på savannen känns verkligt,atomens uppbyggnad blir synlig, man kan befinnasig i orkanens öga och leva andra människors liv.För barn och unga blir allt detta en naturlig del avlivet och för skolans del är det viktigt att ständigtreflektera kring hur användningen av IT i olikaformer kan bidra till ett ökat lärande.Ett tema fyllt av inspiration, konkreta exempel ochkittlande framtidstankar om IT och lärande. YlvaBergstedt, Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla,Center för Skolutveckling Göteborg m. fl.I konfliktens centrum- om vi inte vill gå förbi…Konflikter i klassrummet, stökigt i korridoren?Mobilerna på? Hur får man elever att ”lyda”?Hur agerar man när klassens ”kung” tar över? Enungdomsgrupp spelar upp en typisk konfliktsituationfrån skolan tillsammans med föreläsarna.Utifrån den kommer föreläsarna att problematiseraoch teoretisera vad den kan handla om. Vi bjuderdessutom in publiken att kommentera och föreslålösningar. Ungdomarna spelar upp en ny variant.Föreläsare såväl som publik kommenterar ochproblematiserar. På detta sätt tänkte vi gå in i konfliktenscentrum och sätta fokus på såväl praktiksom teori.Bengt Edström, universitetslektor, Ilse Hakvoort,universitetslektor, Kerstin Wendt-Larsson, universitetsadjunkt,Arja Kostiainen universitetsadjunkt,Agneta Plengier-Gaal, universitetsadjunkt,Birgitta Friberg, universitetsadjunkt,Anna-Karin Schuller, universitetslektor, GunillaGranath, bitr. forskare, Göteborgs universitet.Kollegahandledning- ger professionell utvecklingKollegahandledning är en metod med vars hjälpkollegor på samma arbetsplats eller inom sammaprofession handleder varandra kring egna problemoch frågeställningar inom yrket. Professor PerLauvås är upphovsman till metoden. Kollegahandledningär starkt strukturerad för att få en naturligprogression i samtalet – strukturen gör att man påett nästan automatiskt sätt närmar sig frågeställningen/problemetskärna och undviker att hamnai ett alltför ytligt och vardagligt samtal. Dessutomgör strukturen ”de talföra mer tänkande” och de”tystlåtna mer pratsamma”. Strukturen har alltsåen demokratiserande inverkan. Man sysslar alltidmed autentiska problem för att handledningenska bli av stort värde för den konkreta yrkesutövningen.Vidare är det alltid en i gruppen som ägerproblemet, detta för att undvika att hamna i enallmän diskussion. Kvaliteten ökar om man tränarsig i att ställa frågor som fokuserar och öppnarupp. Medtag gärna något problem eller någon frågeställningsom du har i din verksamhet och somdu kan tänka dig att lyfta vid en av dessa övningar.Föreläsningen innehåller teori kring metoden och”pröva på”- övningar.Dick Aurell, Rektorsutbildningen, Göteborgsuniversitet.Ledarskap för pedagoger– hur EQ kan ge arbetsro i klassrummet/barngruppenSjälvkännedom: Ju mer jag vet om mig själv,desto större chans har jag att handla sakligt ochförnuftigt. Empati: Utifrån kunskap om mig själv,se och förstå barnens och kollegornas perspektiv.Ansvar: Förståelse av värdet av utveckladförmåga till ansvar. Kommunikation: Identifieraoch utveckla min egen kommunikationsförmåga.Konflikthantering: Det finns inget korrekt sätt attgöra det felaktiga på.Sofia Norberg, civilingenjör och författare tillboken Makt, känslor och ledarskap i klassrummet.Länge Leve Livet- föreläsning, filmvisning och mini-workshop4 000 gymnasieelever i Göteborg har redan settfilmen ”Länge Leve Livet”. I denna föreläsningfår ni se filmen Länge Leve Livet, som handlar omrattonykterhetens konsekvenser. Vi informerar omdrogförebyggande arbete och i en miniworkshopfår ni ta del av den lärarhandledning som tagitsfram för arbete med elever kring filmen. Såvälfilm som lärarhandledning har fått mycket godabetyg i den utvärdering som gjorts. ”Heltäckandeoch mycket aktuell information”.”Det bästa varkombinationen med film och övningar.”Lärarhandledning är framtagen inom Trafik förlivet Göteborgs Stad Trafikkontorets program förskolan i ett samarbete med Kunskapskällar´n ochdrogsamordnare i Göteborg.Erika Marklund, projektledare Länge leve liveti Göteborg och dramapedagog, Camilla Henriksson,trafikpedagog och programansvarigTrafik för livet, Ove Lundgren, projektledareKunskapskällar´n, Ulla Kungur, drogsamordnare.Arrangör:Trafik för livet, Göteborgs Stad TrafikkontoretLärande för hållbar utveckling- i praktiken!Konkreta exempel på hur man kan arbeta medlärande för hållbar utveckling i skolan på ett såvälidémässigt som ytterst konkret plan.Vi varvar idé, teori och praktik på ett underhållandesätt.Thomas Krigsman, föreståndare för Centrum förlärande i hållbar utveckling i Stockholm, Lärarhögskolanoch Skolverket. Dessutom representanterfrån skolor i Göteborg.Arrangör: Arbetsgruppen Världen i Skolan– Skolan i Världen, som består av representanterfrån: Centrum för studiet av mänskliga rättigheteroch Institutionen för Statsvetenskap, Göteborgsuniversitet, Göteborgs Stad Utbildning, GRUtbildning, Lärarförbundet, Center för SkolutvecklingGöteborg, Den Globala Skolan/Sida ochGlobal ForumLärandemiljö och pedagogiskanalys- LP-modellenI LP-modellen tar lärarna utgångspunkt i sinaegna utmaningar i skolvardagen och genom att användabestämda arbetsprinciper hittar de fram tilloch genomför förändringar i egen undervisning.Modellen kan användas på både lärandeproblematikoch beteendeproblem i skolan. Avsikten äratt skapa en lärandemiljö som ger goda förutsättningarför socialt och ämnesmässigt lärande hosalla elever. Efter att ha utprovats på 14 skolor ärnu 120 norska skolor igång med modellen ochforskningsresultat visar att genom att användamodellen så har man fått bättre ämnesmässigaresultat i norska, matematik, engelska, naturämnenoch miljöämnen, ökad social kompetens, reduktionav bråk och oro i undervisningen, färre konflikteroch en klar nedgång i mobbning. Föreläsningenkommer att presentera principerna för att användamodellen i skolan.Dr. Thomas Nordahl, forskare vid Högskolan iHedmark, Norge. Har tidigare arbetat som lärareoch de 10 senaste åren som skolforskare. Han harskrivit en rad böcker och artiklar om pedagogikoch specialpedagogik.Matematik och nyfikenhet- experiment och argumentationGäller det att 3 = 0? Hur tar man reda på om någotgäller i matematik? Hur gör eleven och hur görforskaren? Vilken roll har experimentet och vilkenroll har den matematiska argumentationen? Ivilken utsträckning kan matematik lämna utrymmeför upptäckarglädje? Hur ger vi den nyfikne lustatt botanisera i matematiken och självförtroendei, och glädje av, att argumentera matematiskt?Brukar du stöta på elever som behöver extrastimulans utöver det som kurslitteraturen och dengemensamma undervisningen erbjuder och vadgör du då? Chalmers och Göteborgs universitet harinitierat en grupp som arbetar med att sammanställamaterial som vänder sig till gymnasieeleveri denna kategori. Gruppen, som består av bådegymnasielärare och högskolelärare, börjar med attberätta om materialet de tagit fram och om hur dukan använda det. Sedan följer en diskussion där dufår vara med och påverka innehåll och utformningenav kommande material, så att det skall kommatill användning i många klassrum.Samuel Bengmark, universitetslektor vid Chalmersoch Göteborgs universitet, Eva Fulöp, lärare påHulebäckgymnasiet, Calle Flognman, lärare påFässbergsgymnasiet och NCM, Bernhard Behrens,universitetslektor vid Chalmers tekniska högskolaoch Göteborgs universitet.MatematikverkstadI en matematikverkstad får elever möta olikaaspekter av matematikämnet och de kan lära medhjälp av fler sinnen än vad som är möjligt omlektionerna enbart består av arbete med siffror ochsymboler i en lärobok. En väl fungerande matematikverkstadunderlättar också för lärare att planeraoch genomföra en omväxlande undervisning somleder till att fler elever får ett fördjupat och vidgatkunnande i matematik. Föreläsningen som utgårfrån boken ”Matematikverkstad”, tar upp praktiskafrågor kring organisation, lokal, inredning, materialoch aktiviteter. Arbete i en matematikverkstadbehöver struktur. Det ges därför förslag påsystem för att ordna allt material, exempel påplaneringsunderlag för lektioner samt hur eleverkan dokumentera och utvärdera sitt eget lärande,


allt kopplat till grundskolans styrdokument samtnationella diagnoser och prov.Elisabeth Rystedt och Lena Trygg är bådaanställda vid Nationellt Centrum för Matematikutbildning,NCM och har under senare år medverkati ett flertal kompetensutvecklingssatsningar därlärare byggt matematikverkstäder på sina egnaskolor.Naturvetenskap och teknik- ÄR roligt och engagerande!Science centers visar vägen. Spännande upplevelseri tre workshops ger svar på följande frågor:Hur kan besök på ett science center underlätta förlärare att få mer engagerade elever och varieradundervisning? Vad är det för speciellt med ett sciencecenters sätt att arbeta? Vilka science centersfinns i Västsverige och vad kännetecknar dessa?Workshop 1: NAVET, engagerar, dramatiserar ochutmanar! Du kommer att möta kommissarieInga och hjälpa henne i krimlabbet samt diskuteraFAIR TRADE med NAVETs bananer.Workshop 2: Molekylverkstan. Många prylar somunderlättar vår vardag är tillverkade av polymeramaterial. Ett sådant material är gummi, varsjättemolekyler ger upphov till många spännandeegenskaper.Station 1: Designa gummiband. Med flytande latex,färg och fantasi kan du designa superelastiskagummiband.Station 2: Experimentera med gummi. Varförkänns ett utdraget gummiband varmt? Blir ettgummiband längre eller kortare om man värmerdet? Hur kan man dra en strumpsticka genom enballong utan att det smäller? Genom experimentkan deltagarna själva upptäcka några av gummitshemligheter.Workshop 3: UniverseumNätverket för Science center i Väst. Balthazari Skövde, Dalenium i Stenstorp, InnovatumKunskapens Hus i Trollhättan, Molekylverkstan iStenungsund, NAVET i Borås och Universeum iGöteborg.Nationella resurscentra i naturvetenskap- en resurs för dig som är lärare!Konkret, praktisk och kreativ NO-undervisning fördig som arbetar i grundskolan. Här får du ta del aven mängd idéer som utgår från barnens/elevernasnyfikenhet och lust att lära. Här presenteras någraförsök som utvecklar och sätter igång tankar hosbåde lärare och elever och visar på en vardagsnäraundervisning med enkel utrustning i biologi, fysikoch kemi. Efter en gemensam genomgång medinformation om hur du som lärare kan utnyttjanationella resurscentra för inspiration, kompetensutveckling(kurser, konferenser) och som resursvid arbete med NO i skolan, ges tillfälle att ta delav hands-onmaterial samt olika aktiviteter somplaneras av resurscentra.Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknikvid Uppsala universitet, Nationellt resurscentrumför fysik vid Lunds universitet, Kemilärarnasresurscentrum vid Stockholms universitet, trenationella resurscentra som alla arbetar medinspiration till undervisningen i skolan.Slöjdlek– ett aktivt sätt för unga att lära känna sittkulturarv!Slöjdlek är en verkstad/utställning där spel, lekar,slöjd, sägner och traditioner förpackats i en kreativoch lockande form. Slöjdlek blåser liv i vår kulturhistoria,ger de unga en tråd tillbaka och inte minstro att lyssna och slöjda. Leken är universell ochdärför tror vi att Slöjdlek fungerar lika bra för alla,oavsett var eller av vem man är född.Vi ger en liten tuva av vår tradition att stå på ochdärifrån kan man leta likheter och olikheter ur sinaegna minnen. Slöjdlek ger: tvärkulturell upplevelse,ämnesövergripande innehåll, viktig länk tillhembygden, koppling till natur och miljö, språkligstimulans, fysisk aktivitet.Lena Yalinkilic, hemslöjdskonsulent i Västra Götalandarbetar bl a med fortbildning för pedagoger.Dessutom ytterligare två hemslöjdskonsulenter.Arrangör: Hemslöjd Västra GötalandSokratiska samtal som metodDet sokratiska samtalet är snarare ett förhållningssätthos deltagarna än ett arbetssätt. Föreläsningenger individen ett mer utvecklat tänkande, bättresocial kompetens och ökat självförtroende somtänkande och lärande individ, färdigheter i logik,argumentation samt ett eget etiskt förhållningssätt.Barn och vuxna deltagare ges under samtalet rättatt delta som fullvärdiga medlemmar i ett utvecklandesamtal och lärandet bör därför kunna ge ettkommunikativt mönster där den gemensammadialogen är bas för lärandet. Här ges ett smakprovpå fördjupningskursen som inkluderar såväl teorisom praktisk tillämpning (workshop). Att lära siganvända det sokratiska samtalet som ett professionelltverktyg är kursens mål.Ann Pihlgren, rektor för Freinetskolan Mimer iNorrtälje samt forskare inom pedagogik vid Högskolanför lärarutbildning i Stockholm.Arrangör: Konst och Kulturutveckling, VästraGötalandsregionen och Nordiska AkvarellmuseetSpännande berättelser- tillsammans med barnHar du tänkt på att en berättelse kan liknas vid enhinderbana? Huvudkaraktären är löparen som villta sig från start till mål och arbetar sig förbi hinderpå vägen. Publiken väntar andlöst - hur ska det gå?Vi välkomnar dig till en praktisk dag med mångalekfulla övningar att använda i förskola och skola,en verktygslåda från filmdramaturgin.Veronica Grönte, grundskollärare och läromedelsförfattare,Jönköpings kommun. Carina Dahlin,förskollärare och IT-pedagog, Mariebo förskola,Jönköpings kommun.Arrangör: Film i Väst och Regionbibliotek VästraGötalandSeminarier onsdagAnd I like to speak English too14.40-16.20Hur kan man bedöma elevers muntliga språkfärdigheti engelska i år 5? Vilka bedömningsfaktorerkan användas? Under seminariet diskuteras denmuntliga delen av ämnesprovet i engelska i år 5(Äp 5) och vad elever tycker om att tala engelskaoch att ha muntliga prov. Seminariet kommer att tautgångspunkt i dvd:n, ”... and I like to speak Englishtoo”, som Skolverket skickade ut till landetsskolor i januari 2006.Cecilia Nihlén, universitetsadjunkt, Dorte VellingPedersen, biträdande forskare, båda vid Göteborgsuniversitet.Filmskapande i särskolan14.50-16.10Film i Sörmland besökte våren 2003 Katrineholmmed ett projekt som ledde till att pedagoger frånsärskolan fick upp ögonen för film. Under de årsom gått har särskolans lärare arbetat med attintegrera film i den dagliga verksamheten. Filmskapandetger barnen en möjlighet att se saker ochangripa problem ur andra perspektiv. Föreläsarenkommer att berätta om det praktiska arbetet medeleverna, delge sina erfarenheter och inspirera tillfilmskapande. Hon har tidigare arbetat på Nävertorpsskolandär en eftermiddag i veckan ägnas åtfilmundervisning med elever i skolår 9 och 10.Agneta Winkler, lärare i estetiska ämnen på särskolanÄngen i Katrineholm.Arrangör: Film i VästFramgångsalternativ14.50-16.20Framgångsalternativ (FGA), handlar dels om ettförhållningssätt från lärarens sida men också omde metoder som ett sådant förhållningssätt ledertill. Som ett resultat av det projekt som Myndighetenför Skolutveckling startade och kallade förFramgångsalternativ har skolan börjat utvecklaett arbetssätt i framför allt Livskunskapen. Detinnebär bl a hur lärare kan arbeta med att hjälpaeleverna att utveckla sina kompetenser efter hureleven själv vill. Det handlar också om vad elevernaönskar att skolan ska förändra för att kunnahålla igång denna utveckling. Föreläsarna kommeratt berätta en del om hur de arbetade med projektetoch hur de har gått vidare på basis av de resultatsom de fick fram.Lena Bilén, lärare i ma/no och Terje Adkins, lärarei bild, båda på Internationella Skolan i Gårdsten,Göteborg.Fysikaliska leksaker14.40-16.20Detta seminarium erbjuder en ”experimentverkstad”i mini-format där det finns möjlighet förbesökaren att själv få pröva på att experimenteraoch förstå den pedagogiska principen med fysikaliskaleksaker. Per-Olof Nilsson som är professor imaterialfysik på Chalmers har under åren funnit attvetenskaplig kommunikation är mycket underutvecklad.För att förbättra situationen har han sedan8 år bedrivit en permanent experimentverkstadmed 260 experiment för åldrarna mellan 6 - 99 år.Verksamheten har fått pris och utmärkelser både iSverige och utomlands. Föreläsaren avslutar meden show med avancerade och häftiga demonstrationer.Per-Olof Nilsson, professor i materialfysik påChalmers tekniska högskola.Förebyggande arbete på gymnasiet- hur arbetar man med detta när många forskaresäger att det är för sent att göra något?15.00-16.00Ett pilotprojekt startade 2004 på BurgårdensUtbildningscentrum, med syfte att kunna påverkaungdomars attityder till droger. En styrgruppmed representanter för elever, lärare, elevhälsan,skolledning och skolvärdar bildades. Efter enkartläggning av skolans förebyggande arbete valdestyrgruppen ut fyra hörnstenar att arbeta med:utveckla arbetet att nå elevernas föräldrar, utvecklaföreningslivet i och på skolan, implementeranågon form av samtalsbaserad undervisningsmetodsamt utveckla samarbetet mellan skolhälsanoch den pedagogiska verksamheten. ElisabethKarlsson, kurator och Agneta Ehnebom, lärare påBurgårdens Utbildningscentrum berättar tillsam-


mans med Nicklas Kartengren från IOGT omhur man har arbetet med detta projekt där skolan,föräldrarna och föreningslivet är involverade ochhur man kan övervinna hindren.Elisabeth Karlsson, kurator, Agneta Ehnebom,lärare i livsmedels- hygien-, närings- och livskunskapsamt Nicklas Kartengren, IOGT.Glittrande ögon och glödande kinder14.50-16.10”Ögat säger till hjärnan och hjärnan tänker ochsäger till händerna att fånga en fjäril” 4-åring iReggio Emilia.Varje samtal med barn är ett äventyr och man slutaraldrig att förvånas över hur kloka barn är. Omvi verkligen börjar lyssna på barnen med intressesom inte är låtsat, får vi ett fantastiskt material. Attse bilder tillsammans och tala om dem ger upphovtill nya tankar. Barn är kunniga, nyfikna med lustatt lära. Vi måste bemöta barnen med sammanyfikenhet. Seminariet kommer att handla omhur man samtalar om bilder, hur berättelser växerfram ur bilden och hur lyckliga barnen blir när deupptäcker glädjen till det egna arbetet.Britten Löfqvist, konstkonsulent i Göteborg.Arrangör: Göteborgs Stad KulturGöteborgs Praktiska Gymnasium- modellskola 200615.15-15.55Arbetsplatsförlagd utbildning är skolans koncept.Det man inte lär sig ute - lär vi ut inne.Seminariet visar en annorlunda gymnasieutbildningmed förankring i arbetslivet. Under de treåren varvas teori med praktik på företag. Elevernautbildas på en arbetsplats några dagar i veckan dären handledare tillsammans med en karaktärsämneslärareföljer elevernas arbete och framsteg.Jan Ekander, rektor vid Göteborgs PraktiskaGymnasium.Kulturell friluftsdag15.10-16.10Dan Viktor och Markus Ahlberg kombinerar musikoch svenska språket på ett sätt som uppmuntrartill eget skapande. Med visor, låtar och dikterstimuleras läs- och skrivlusten och du får med diginspiration och idéer till nya arbetssätt och tipspå hur du kan uppmuntra elevernas kreativitet. Iskolorna arbetar de med en föreställning/workshopsom framför allt riktar sig till högstadieungdomar.Elever och lärare bjuds in till en interaktiv konsertsom påminner mycket om teatersport. De tar framtexter genom att göra textlekar med publiken somlockar fram spontanitet och kreativitet. Sedansorterar publiken och musikerna tillsammans textmaterialetoch väljer musikstilar. Avslutningsvisväver Dan och Markus ihop låten och sjunger ochspelar tillsammans med publiken. Obs! Begränsatantal platser.Dan Viktor, ordkonstnär och gitarrist, MarkusAhlberg, keyboard, tuba och trombon - MångstersOrkester.Arrangör: Musik i VästKvalitetsarbete i praktiken14.50-16.05En skolas kvalitet måste bedömas utifrån mångaolika faktorer som: ledning, organisation, delaktighet,kommunikation, arbetssätt, arbetsklimat,samarbete m m. Förbättringsarbete innehåller både”synligt” och ”osynligt” arbete.Barbro Heimler, rektor, Berit Kappers-Pettersson,förskollärare, Marie Nordfält-Pryde, lärareoch Birgitta Åberg, specialpedagog, samtliga frånGunnestorpsskolan i Göteborg.Lärande för hållbar utveckling- metoder för det dagliga arbetet14.40-16.00Seminariet innehåller metoder, metodtips ochövningar kring hur man kan arbeta med lärandeför hållbar utveckling. Målgrupp: Alla som arbetari förskola och skola. Anna Mogren, Den globalaskolan och Karl Alfredsson, GR Utbildning.Arrangör: Arbetsgruppen Världen i Skolan– Skolan i Världen, som består av representanterfrån Centrum för studiet av mänskliga rättigheteroch Institutionen för Statsvetenskap, Göteborgsuniversitet, Göteborgs Stad Utbildning, GRUtbildning, Lärarförbundet, Center för SkolutvecklingGöteborg, Den Globala Skolan/Sida ochGlobal ForumMultimedia- i modersmålsundervisningen15.20-16.20Digitala sagor, enkla animerade berättelser, korsordoch lektioner i geografi och historia är baranågra av alla de saker man kan göra tillsammansmed sina elever i modersmålsundervisningen. Underseminariet visar modersmålslärare från SpråkenhetenBiskopsgården exempel på hur man medhjälp av IT kan göra modersmålsundervisningenmer effektiv och attraktiv för eleven. Lärare frånSpråkenheten Biskopsgården, Ylva Bergstedt,Lars-Göran Börjesson, Stefan Osla, Center förSkolutveckling Göteborg.Mångkulturella möten i dans14.40-16.20När det fysiska uttrycket blir ett gemensamt språkoavsett kulturell bakgrund och geografisk hemvist.En seminarieworkshop med erfarenheter kringprojektet ”Möten i Göteborg” samt sång- ochdanslekar från Sverige och världen.Maria Rudbo, danskonsulent i Göteborg samtGunilla Sellersjö och Gunnel Sjögren, kulturpedagoger.Arrangör: Göteborgs Stad KulturNjudungsgymnasiet- en idéskola för yrkesutbildning15.00-16.00Skolan driver tillsammans med yrkesrådet ett positivtämnesövergripande utvecklingsarbete inomindustriprogrammet som tar sin utgångspunkt i ettverklighetsbaserat lärande. Lärarna samarbetar föratt integrera kärn- och karaktärsämnen och därmedskapas förutsättningar för att ge eleverna en gedigenutbildning som efter avslutade studier kan ledatill arbete och vidare studier.Tord du Rietz, rektor på IP, Ewa Blom, programrektorsamt lärare från Njudungsgymnasiet.Passioner i gymnasieskolan-och problembaserat lärande (PBL)15.10-15.55Från och med hösten 2005 har eleverna på Angeredsgymnasiethaft möjlighet att samtidigt somman går sin utbildning kunna välja en ”passion”utifrån sitt intresseområde, t ex fotboll, ridning,boxning, fitness, mode & design, och juridik.Samtliga elever på skolan arbetar dessutom utifrånprojektbaserat lärande, man låter eleverna fåarbetsuppgifter i längre sammanhängande projekt,där olika kurser/ämnen ingår. Man utgår frånelevens egna frågor och funderingar för att ökaelevernas engagemang, initiativ och delaktighet.För att eleverna ska få den kunskap som kursplanenföreskriver får de inför varje projekt enstudieguide över vad de ska lära sig, betygskriterier,hur kunskaperna ska prövas och referenslistoröver böcker, etc.Ulf Dahlqvist, rektor, Leif-Göran Klittermark,projektledare Nystart Angeredsgymnasiet.Resursbank NO för skolår 1-914.50-16.30I detta seminarium presenterar fyra föreläsare sittarbete med att skapa en bedömningsresurs/resursbankför de naturvetenskapliga ämnena som skavara användbar från skolår 1 med en klar progressioni innehållet till skolår 9. Uppdraget från Skolverketär att först starta med de senare skolårenoch sedan fylla på med de tidigare skolåren. Hurkan man utforma denna resursbank tillsammansmed lärare och elever i grundskolan och hurkan den bli en tillgång för lärare och elever i detdagliga skolarbetet med naturvetenskapliga ämnenär frågeställningar som gruppen utgår från. De presenterarsina erfarenheter med arbetet så här långtsamt förslag på innehåll och användningsområdeni resursbanken.Björn Andersson, professor emeritus, Frank Bach,universitetslektor samt Jan Landström, universitetsadjunkt,Göteborgs universitet.Skolan mitt i byn- ett ”vinna - vinna” koncept15.00-15.50Vad händer i skolan och närsamhället när skolanöppnas på kvällar och helger? InternationellaSkolan i Gårdsten har sedan några år öppnat sinadörrar för föräldrar och föreningsliv sju dagari veckan. Föreningarna erbjuder aktiviteter somidrott och läxläsning för barn och unga och skolanblir en naturlig träffpunkt i stadsdelen. När boendeoch föreningar erbjuds lokaler för sina aktiviteterökar också delaktigheten och engagemanget iskolan.Wathik Shawki, ordförande i InternationellaFöreningsrådet i Gårdsten, Eva Eckerbrant, rektorInternationella Skolan i Gårdsten, Göteborg.Samverkan Stenungsund14.45-16.15Hur kan man hitta former som gör det möjligt attförbättra förutsättningarna för elevers lärande iväxelspelet teori - praktik? I Stenungsund bedrivsett annorlunda och engagerat arbete med att skapanärmare relationer mellan företag och skola isyfte att utveckla lärprocessen för eleven. Vidseminariet kommer vi att presentera olika metoderoch former för hur det nära samarbetet mellande lokala företagen och skolan kan skapas ochutvecklas. Företrädare för de företag som ingåri utvecklingsarbetet, bl.a. Lars-Erik WikströmPerstorp/Oxo samt skolledning och lärare frånNösnäsgymnasiet.Skolregler i elevers ögon-om värdepedagogiken i grundskolan14.40-16.20Skolregler utgör en del av värdegrundsarbetet.Inom ramen för en fältstudie på två skolor har 139yngre elever intervjuats i grupper på två till fyraelever om bl a regler på skolan. Analysen ger enbild av att eleverna tycker att de flesta reglerna påskolan är bra och anger olika skäl för detta. Samtidigtuttrycks också kritik mot eller frågeteckeninför vissa regler. Om eleverna inte tror på förkla-


ingen till varför en regel finns eller inte uppfattarförklaringen som resonabel så tycks de heller intetillskriva själva regeln något större värde.Robert Thornberg, Linköpings universitet, doktoreradevåren 2006 med avhandlingen ” Skolansregler är inte så begripliga”.Stresshantering och mental träning15.00-16.00Elever har idag stor press på sig. Ungdomarna ska,förutom att klara skolan, ha en givande fritid ochgärna ägna sig åt sport eller något kreativt. De skavara lyckade. Och ofta ska man säga ja, för att fåuppskattning.På Schillerska gymnasiet i Göteborgerbjuds elever i år 2 och 3 en kurs i stresshanteringsom ger ungdomarna styrka att sätta gränser försig själva, så att de ibland vågar säga nej. Elevernafår bl a lära sig olika avslappningstekniker, göraen individuell stressprofil och gå igenom vilkapositiva effekter skratt har för hjärnan. Som en rödtråd genom kursen går den inre mentala träningensom kallas IMT. Det handlar mycket om träningför att förbättra självförtroendet där tankens kraftlyfts fram. Föreläsaren kommer även att berättaom Friskvårdsforum som erbjuder förebyggandefriskvård för all personal inom den kommunalagymnasieskolan.Lena Berg, lärare i idrott och hälsa på Schillerskagymnasiet i Göteborg.Dessutom presenteras några av de pågående utvecklingsarbetensom förekommer för att kommatill rätta med problemen. Under föreläsningendiskuteras även de nya kursplanerna i matematikför gymnasieskolan 2007, och hur man försöktunderlätta övergången till högskolestudier medhjälp av nya skrivningar i kursplanerna.Båda föreläsarna har varit anställda som experterför att utforma de nya kursplanerna i matematikför gymnasieskolan 2007.Anette Jahnke, NCM, Hvitfeldtska gymnasiet,ledamot i Matematikersamfundet samt Lars Mouwitz,NCM som har lång erfarenhet som gymnasielärarei matematik.Toleransarbetet på Ytterbyskolan-ett demokratiskt arbetssätt14.50-15.30På Ytterbyskolan förekommer ingen åsiktsregistrering.Alla elever har rätt att tänka fritt och havilka åsikter de vill. Eleverna får dock inte utsättaandra för kränkande behandling genom ord ochhandling. Om en elev kränker en annan person påskolan bedömer vi att risk föreligger att eleveninte når ett av målen i samhällskunskap. För attutveckla elevers tänkande måste man tillämpa detmest grundläggande som finns i demokratin, nämligendet öppna och fria samtalet. Vi arbetar aktivtoch framgångsrikt med dialoger med våra elever.Vi visar också de elever som har blivit kränkta ellerkänner sig hotade att demokratin givetvis ävenär till för deras skull. På seminariet presenterar vifler förslag på hur vi arbetar för ökad tolerans.Ann-Charlotte Brandberg och Margareta Nyström,rektorer på Ytterbyskolan i Kungälv.Utomhuspedagogik14.40-16.20Undervisning där man använder utomhuspedagogik,lek och rörelse kan genomföras i alla ämneni skolan och kännetecknas av tematiska arbetssättdär upplevelsen sätts i centrum. Du som pedagogmåste ofta använda en del av din tid att undertryckaden kroppliga aktiviteten i flera inlärningssituationer.Seminariet visar hur man med hjälp avlek, rörelse och utomhuspedagogik kan skapa ettalternativ där man kan utveckla lärandet med allasinnen.Ann-Marie von Otter, universitetsadjunkt Göteborgsuniversitet.Övergången gymnasiet-högskolan- två olika matematikkulturer?14.50-15.50De senaste åren har övergångsproblemen mellangymnasieskola och högskola uppmärksammats,särskilt vad gäller matematikämnet. I denna föreläsningdiskuteras olika orsaker till problemen ochresultat från några angelägna rapporter redovisas.


Attraktiv Skola - Mötesplats Göteborg30 oktober - 1 november 2006För femte året i rad anordnar Göteborgs Stad Västsveriges största skolkonferens för lärare,skolledare, fritidspedagoger, förskollärare, barnskötare, lärarutbildare, forskare, lärarstuderandeoch andra med intresse för utbildning, från förskola till gymnasieskola. Arrangemangetsker i samverkan med universitet och högskolor, kulturinstitutioner i Västra Götalandsregionen,samt verksamma ledare och pedagoger som delar med sig av sina erfarenheter.Erfarenhetsutbyte - ny kunskapSkolkonferensens syfte är dels att presentera en bredd av aktuell forskning och lyckade praktiska exempelmen också att sprida kunskap och väcka inspiration, ge tillfälle till dialog och möjlighet att skapa nätverk.Mötesplatsen erbjuder temaföreläsningar, seminarier och en utställning där företag, organisationer, kommuner,skolor och forskare delar med sig av kunskap och erfarenheter. Under tre dagar genomförs nära60 olika temaföreläsningar som djupdyker inom sina speciella ämnesområden. Eftermiddagarna erbjuderytterligare förkovring via alla de seminarier som ni har att tillgå.Datum: 30 oktober - 1 november 2006Plats: Svenska Mässan & Burgårdens UtbildningscentrumTid: 08.00-17.00, måndag öppet till 18.00Pris: per deltagare 300 kr/dag för anställda i Göteborg Övriga: 375 kr/dagAlla priser är exklusive moms. I priset ingår storföreläsning, temaföreläsning, seminarier och kaffe. Anmälanär bindande och pengar betalas inte tillbaka för outnyttjad biljett. Biljetten kan dock överlåtas tillannan vid förhinder.AnmälanAnmälan görs via www.goteborg.se/skolutveckling. Här finns mer utförlig information om programmet,mässutställare, anmälan, lunchalternativ m m. Gruppanmälan kan med fördel göras. Här kan du ocksåprenumerera på information om konferensen, och få hjälp med boende under konferensdagarna. Anmälankan göras under perioden 14 augusti - 2 oktober.LunchLunch kan förbeställas till Svenska Mässan och Burgården.Programupplägg måndag - onsdagKl. 08.30-09.30Storföreläsning i KongresshallenKl. 10.15-14.15Parallella teman, avbrott för lunchKl. 14.40-16.30Parallella seminarier, olika långa, exakta tider anges för varje seminariumMåndag 30 oktober kl. 16.30-18.00Mottagning på Svenska Mässan för måndagens deltagare. Bokas vid anmälan.Frågor om programmete-post: gunilla.carlsson@stadshuset.goteborg.se, telefon: 031-612397e-post: anne-katrine.kall.hedberg@stadshuset.goteborg.se, telefon: 031-612734Center för Skolutveckling Göteborg404 82 Göteborgwww.goteborg.se/skolutveckling

More magazines by this user
Similar magazines