Ladda ner gratis - Vinnova

Fixartjänsterna skapades ursprungligen många gånger genom så kallade ”plus-jobbare”(en anställningsform i form av en arbetsmarknadsåtgärd) där staten subventioneradeverksamheten. Sedan statsbidraget togs bort har antingen verksamheten upphört ellerförsök har gjorts med att övergå till tjänst på fastare basis, antingen i kommunens egenregi eller som frivilligverksamhet. I flera kommuner har uppföljning av fixartjänstenskett i samband med att projekttiden för försöksverksamheten upphört.Kommunernas målsättning är att minska antalet fallolyckor, och de ger också uttryckför en känsla av att så är fallet. Några tydliga effekter har dock inte kunnat utläsas ifallskadestatistiken, vilket möjligen kan förklaras av att man inte hunnit se effekterna avfixartjänster över längre tid.Utöver att minska fallolyckor uppger kommunerna att fixartjänsten bidrar till ökadsocial hälsa både hos fixarna och hos brukarna, en ökad trygghetskänsla hos de äldre,avlastning för anhöriga, och större möjlighet för de äldre att bo kvar hemma.En annan vinst som lyfts fram av kommunerna är att fixartjänsten även kan ge enmöjlighet till meningsfulla arbetsuppgifter åt arbetslösa som deltar i arbetsmarknadsinsatseri kommunens regi. Tjänsten har även beskrivits kunna ge meningsfull sysselsättningåt människor med olika funktionsnedsättningar inom ramen för dagligverksamhet.Personer som arbetar med fixartjänsten har själva uppgivit i kommunernas egna utvärderingaratt arbetet är roligt och stimulerande. Tjänsten är ofta mycket uppskattad ochfixarna får mycket beröm från sina kunder. Känslan är därför att de flesta kunder ärnöjda. De handlingar som vi tagit del av ger en samstämmig bild av en uppskattadverksamhet, där det finns en stark vilja och ett stort engagemang bland personalen att påfastare basis kunna bedriva fixarverksamheten.Ett problem som lyfts fram i exempelvis Gislaveds kommun är att antalet fallolyckorinte har minskat på grund av att inomhusjobben inte har fått det genomslag som bedömts.Gislaved är en kommun som tidigare tagit betalt för sin verksamhet och där denstörsta efterfrågan är för utomhusarbete. En tänkbar förklaring som uppges av kommunenär att brukarna troligtvis kunnat tycka att det är för dyrt att betala en avgift påexempelvis 70 kronor i timmen för att få en glödlampa bytt. Sedan 2011 erbjuderkommunen därför inomhusarbete kostnadsfritt.Att informationen inte alltid når ut till medborgare har lyfts fram som en svårighet iflertalet kommuner. Flera kommuner har i sina verksamhetsuppföljningar påtalat attnyttjandegraden inte varit så hög och att det därför har tagit tid att etablera tjänsten. Somåtgärd har man i Klippans kommun exempelvis lämnat in förslag på utvidgning avmålgruppen för fixartjänst att omfatta personer över 70 år (tidigare var målgruppen75 år äldre) för att få fler att efterfråga tjänsten. Även i Väsby kommun påtalas attinformation bör förtydligas och spridas till alla som har rätt att nyttja tjänsten. Detpåtalas även att fixaren måste vara nåbar med både fast och mobil telefoni och vidarepåtalas nödvändigheten att förtydliga sin identitet genom att exempelvis bära väst medkommunens logotyp.35