Ladda ner gratis - Vinnova

För att lite närmre studera skadestatistiken hos kommuner som har fixartjänst i kommunalregi togs statistik fram baserat på datum (år) när fixartjänsten infördes (år 0 i figur 8innebär startåret för fixartjänsten vilket är olika för de olika kommunerna) samt för treår innan fixartjänsten infördes och tre år efter det att fixartjänsten införts. Sjuttiosexkommuner hade startår som möjliggjorde jämförelse tre år före och tre år efter.Figur 8 Antal personer över 65 år/100 000 invånare över 65 år som fått slutenvård, 3 år före/efterinförande av fixartjänst. De städer som har data för alla tidpunktern= antal kommunerNär det gäller fallolyckor (som inkluderar alla fallolyckor, även utomhus) kan ingadirekta trender ses utan det ligger förhållandevis konstant. När det gäller höftfrakturerfinns en svag trend som antyder att dessa frakturer minskat sedan införande av fixartjänsterna(år 0). Om denna trend i minskning av höftfrakturer beror på införande avfixartjänsten kan vi i denna studie dock inte svara på och som redovisas i figur 7 har dengenerella trenden i landet varit att höftfrakturer minskat.4.4.6 Hypotetiskt räkneexempelI detta kapitel följer ett hypotetiskt räkneexempel för att visa hur utfallet av en samhällsekonomiskanalys kan bli med olika antaganden om fixartjänsters effektivitet i termer avatt förebygga fallolyckor och frakturer. Räkneexemplet är förenklat på så vis att endastdirekta kostnader förknippade med fallskador beaktas, det vill säga kostnader relateradetill vård och omsorg. Vidare antas alla skador som kräver slutenvård bestå av frakturer.Inverkan på livskvalitet och aspekter såsom trygghetskänsla och meningsfull sysselsättninghar inte, inom ramen för denna beräkning, kunnat kvantifieras och är därför inteinkluderade. Dessa aspekter är positiva bieffekter av fixartjänster som bör beaktas vidställningstagande till om fixartjänster är väl använda resurser, ur såväl ett samhälleligtsom ett kommunalt perspektiv.48