Ladda ner gratis - Vinnova

5 Diskussion och slutsatserDetta projekt syftar till att kartlägga fixartjänster i Sveriges kommuner samt attpresentera en modell för beräkning av de samhällsekonomiska konsekvenserna avfixartjänster. Resultatet visar att 191 av Sveriges 290 kommuner har fixartjänster i egenregi vilket innebär att 99 inte har kommunala fixartjänster, dock har 20 av dessaidentifierats ha volontärsorganisationer/ideellt arbetande personer som utförare.Utöver den humanitära aspekten att fallolyckor medför omfattande lidande och därmedförlorad livskvalitet så är olyckorna också förknippade med stora samhällsekonomiskakostnader i form av vård och omsorg. Det är av båda dessa anledningar mycket angelägetatt försöka reducera fallolyckorna, och det är detta som är det huvudsakliga syftetmed fixartjänsterna. Detta syns även i vilka typer av arbetsuppgifter som genomförs därmånga av dem är riktade just mot att målgruppen inte ska klättra upp på stegar ellermöbler inomhus. Men även andra aspekter av fixartjänster har av kommunerna lyftsfram som viktiga, där nämns bland annat de sociala aspekterna och möjligheten attkunna erbjuda meningsfull sysselsättning till personer utanför arbetsmarknaden.Utifrån föreliggande kartläggning har det framkommit att fixartjänster i Sverigeskommuner primärt organiseras på tre sätt:• Fixartjänsten bedrivs helt i kommunal regi− Utförare är en eller flera fixare, personer inom dagligverksamhet eller personer iarbetsmarknadsåtgärd• Fixartjänsten bedrivs av räddningstjänsten i samarbete med kommunen• Fixartjänsten bedrivs av företag på uppdrag av kommunenHur kommuner väljer att organisera sin fixartjänst är upp till varje kommun utifrån dessstruktur och situation. Fyra kommuner har gått samman och organiserat två fixartjänster(två kommuner/fixartjänst). Detta skulle kunna tänkas vara en lösning för kommunerdär efterfrågan eller underlaget upplevs som lågt.I majoriteten av kommunerna är tjänsten helt kostnadsfri eller att brukaren endastbehöver stå för förbrukningsmaterialet (exempelvis säkringar eller glödlampor). Enmindre andel (9 %) tar ut en avgift för fixartjänsten. Om användningen av tjänstenpåverkas av att den är belagd med en avgift eller inte kan vi i denna rapport inte avgöra.Att tjänsten är kostnadsfri har dock anförts som en viktig aspekt för användningen avtjänsten och i en kommun har man valt att ta bort avgiften för att öka användningen.Även det motsatta har anförts: att tjänsten bör beläggas med en avgift för att kommaifrån felaktig användning. Denna fråga löses bäst på respektive kommun utifrån denaktuella situationen.Av de kommuner som tidigare haft fixartjänst men som har avvecklat sin verksamhetnämns låg efterfrågan som en anledning till varför verksamheten lagts ner. Att nå ut51