Forskningsplanen för min avhandling

och statens finansieringsandel. Clark införde också ett stakeholder- eller intressentperspektiv i sinmodell. Clark har under 1990- och 2000-talet använt modellen i internationella komparativastudier tillsammans med empiriskt material. Utgående från de här studierna har Clark definieratkännetecken för akademiska professionen vid framgångsrika universitet (Clark 1998 och 2004).Åse Gornitzka och Peter Maassen har tillämpat Clarks forskning och skapat en hybridmodell sombeskriver nya styr- och finansieringsmekanismer för universiteten (Higher Education Policy 13(2000), 267-285). I deras modell betonas olika intressenters starkare roll också för europeiskauniversitet. William Locke och Ulrich Teichler har betonat det så kallade Stakeholder Society –fenomenets betydelse för karriärvillkor för den akademiska professionen (Locke, W. & Teichler, U.2007), publicerat på internet av Open Research Online: http://oro.open.ac.uk/11784/). MauriceKogan har fokuserat på förändringar inom universiteten ur framför allt policy-, aktörs- ochdiversifieringsperspektiv (Kogan med flera 2000).Forskningsdirektör Timo Aarrevaara vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitetoch dess nya enhet HEGOM (Higher Education Governance and Management) har erbjudit mig enmöjlighet att delta i ett internationellt komparativt forskningsprojekt(http://www.esf.org/activities/eurocores/running-programmes/eurohesc/eurohesc-projects.html)mellan forskargrupper i nio olika europeiska länder med fokus på förändringar i den akademiskaprofessionen och organiseringen av arbetet vid universiteten. Det här projektet har sin grund iprojektet CAP (Changing Academic Profession) som genomfördes 2007-2008 i 18 länder i fleravärldsdelar (RIHE International Seminar Reports, No.12, September 2008). CAP-projektet byggdepå en kvantitativ enkätundersökning om hur akademisk personal vid universitet och för vissadeltagarländers del också vid självständiga forskningsinstitut upplevde sina anställningsvillkor ochsina arbetsuppgifter.Finland beslöt tillsammans med några andra deltagarländer i CAP-projektet att gå inför enkombination av den kvantitativa analysen av CAP-enkätsvaren med kvalitativa, men struktureradetemaintervjuer kring förändringar i den akademiska professionen. Länder som inte deltog i CAP,men som ämnar delta i det nya komparativa projektet, kommer att inleda med en motsvarandeenkätundersökning som CAP för att få tillräckligt med bakgrundsinformation.3