RAPPORT Gåshaga Brygga, Lidingö Stad Fördjupad miljö- och ...

RAPPORTGåshaga Brygga, Lidingö StadFördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusivekompletterande miljöteknisk markundersökning2008-10-15Upprättad av: Arnulf HedenvindGranskad av: Marie Arnér

RAPPORTGåshaga Brygga, Lidingö StadFördjupad miljö- och hälsoriskbedömninginklusive kompletterande miljötekniskmarkundersökning2008-10-15KundNCC Construction Sverige AB170 80 SOLNAKonsultWSP Environmental121 88 Stockholm-GlobenBesök: Arenavägen 7Tel: +46 8 688 60 00Fax: +46 8 688 69 22WSP Sverige ABOrg nr: 556057-4880Styrelsens säte: Stockholmwww.wspgroup.seL:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0KontaktpersonerNCC Construction Sverige AB:WSP Environmental:Danne StattinArnulf HedenvindAnna ForsgrenMarie Arnér10076882 2 (27)

InnehållSammanfattning 41 Inledning 61.1 Bakgrund till genomförd utredning 61.2 Uppdrag och syfte 62 Områdesbeskrivning 72.1 Markförhållanden 82.2 Grundvatten och brunnar 82.3 Dag- och spillvatten 93 Markanvändning 93.1 Tidigare och nuvarande verksamhet 93.2 Områdesindelning 94 Omfattning av genomförd undersökning 105 Föroreningssituation 105.1 Föroreningar i jord 116 Fördjupad riskbedömning 136.1 Problembeskrivning 136.2 Indelning i kvalitetsklasser 166.3 Spridningsbedömningar 166.4 Bedömning av exponering 186.5 Beräkning av riskkvoter och platsspecifika riktvärden 206.6 Bedömning av representativa halter 217 Sammanvägd riskbedömning 237.1 Akuta hälsoeffekter 237.2 Hälsorisker med nuvarande markanvändning 237.3 Platsspecifika riktvärden 237.4 Åtgärdsförslag 25Referenser 26L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0BilagorSammanfattning av WSP:s tidigare undersökningar inom Gåshaga Brygga nr 10 Bilaga 1Skiss över tidigare verksamheter och markanvändning Bilaga 2Skiss över aktuell markanvändning Bilaga 3Beskrivning och dokumentation av genomförda undersökningar Bilaga 4Dokumentation av fältarbeten och provhanteringBilaga 4aSammanställning av fältnoteringar samt utförda analyserBilaga 4bFoton från fältbesökBilaga 4cLaboratorierapporter: Organiska föreningar i jordBilaga 4dLaboratorierapporter: Metaller i jordBilaga 4eLaboratorierapporter: Totalhalt organiskt kol och pHBilaga 4fLaboratorierapporter: GrundvattenBilaga 4gResultat från genomförda undersökningar - våren 2008 Bilaga 5Halter i plan jämfört mot KM/Bakgrundsnivå Bilaga 6Representativa halter för kvalitetsklasserna A till D Bilaga 7Beräkning av platsspecifika riktvärden Bilaga 8Envägskoncentrationer för kvalitetsklasserna A till DBilaga 8aÄmnes- och platsspecifika indataBilaga 8bBeräkning av riskkvoter Bilaga 9Områden med halter över platsspecifika riktvärden Bilaga 10RitningarMiljöteknisk markundersökning. Provtagningspunkter och -ytor i planM10310076882 3 (27)

L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0SammanfattningWSP Environmental har på uppdrag av NCC Construction Sverige AB utfört undersökningarav föroreningssituationen i mark och grundvatten inom Gåshaga Brygga,Lidingö Stad. Hälsorisker med nuvarande markutnyttjande har bedömts och platsspecifikariktvärden har utarbetats för skydd av hälsa och miljö. Markundersökningoch fördjupad riskbedömning har omfattat radhusområdet, en kommunal lekplatsoch grönyta norr om radhusområdet (Figur 1).Under de senaste 10 åren har Gåshaga Brygga utvecklats från industriområde till ettattraktivt bostadsområde. Bland tidigare verksamheter fanns bland annat en margarinfabrik,kol- och koksupplag och en acetonfabrik. Dessa verksamheter har på olikasätt påverkat markförhållandena och stora delar av området är utfyllt. Påträffadeämnen kan komma från tidigare verksamheter, tillförda fyllnadsmassor eller diffustvia luftföroreningar.Inför exploateringen av Gåshaga Brygga år 2000 och projekteringen av radhusengenomfördes flera mark- och grundvattenundersökningar. De riktades mot misstänktaföroreningskällor från tidigare verksamheter som till exempel avloppsledningar,cisterner, tankgård, tvätteri och avfallshantering. Baserat på dessa undersökningargenomfördes en urgrävning av förorenad jord i anslutning till en spillvattenledning.WSP har under 2006 till 2008 utfört kompletterande undersökningar. Av dessaframgår att uppmätta halter i grundvattnet, eller i övergångszonen mellan Höggarnsfjärdenoch grundvattnet, underskrider riktvärden för grundvatten och Socialstyrelsensgränsvärden för dricksvatten. De låga halterna visar att utlakning och spridningav föroreningar med grundvattnet till Höggarnsfjärden är liten. Områdets påverkanpå vattenlevande djur och växter och vattenkvaliteten i Höggarnsfjärden är därmedliten.Undersökningarna visar vidare att vissa metaller 1 , PAH 2 , och tyngre oljeämnen förekommeri förhöjda halter i jorden. Påträffade ämnen är inte flyktiga och påverkarinte inomhusmiljön. Halterna i de naturliga jordarterna är generellt lägre än i fyllningen.Markföroreningarna förekommer diffust i lägre halter inom området och påolika nivåer. Högre halter har påträffats inom ett område i anslutning till Hus 8. I enpunkt, på en meters djup, har bekämpningsmedel påträffats 3 .Den genomförda miljö- och hälsoriskbedömningen har utgått från påträffade föroreningaroch föroreningsnivåer, markutnyttjande och spridningsförutsättningar. Hälsoriskernahar bedömts genom beräkning av den mängd 4 föroreningar som människorkan exponeras för utgående från en skattning av representativa medelhalterna 5 i området.1 Kadmium, kvicksilver, bly, zink och kobolt.2 Polycykliska aromatiska kolväten. Cirka 200 ämnen. Vanligt förekommande ämne sombildas av organiskt material vid höga temperaturer. Finns ibland annat i avgaser, rök, däck,tjära, asfalt, motorolja, sot och kreosot (impregneringsmedel). Har låg flyktighet.3 Bekämpningsmedlen DDD, DDE och DDT.4 Dosen, uttryckt som mg per kg kroppsvikt och dag, beräknades.5 Försiktigt medelvärde avser medelvärdets övre 95-procentiga konfidensnivå (UCLM95).Syftet är att inte underskatta medelhalterna och att ta hänsyn till dataunderlagets osäkerhet.Det är högst 5 % sannolikhet att det sanna medelhalten ligger högre än de beräknade represnetativa.10076882 4 (27)

Med oförändrad markanvändning visar beräkningarna att de ämnen som påträffats iförhöjda halter inte ger någon exponering som överskrider medicinska bedömningarav vad som är acceptabelt 6 . Bär och frukter från området och grönsaker från uteplatserkan ätas i nuvarande utsträckning.För att säkerställa skydd av hälsa och miljö vid en eventuell förändrad markanvändningi framtiden, har påträffade halter jämförts mot beräknade platsspecifika riktvärden.Vid beräkningen har hänsyn tagits till möjliga men mindre troliga framtidaförändringar som kan öka riskerna, till exempel en ökad odling av grönsaker ochmarkarbeten. Inom ett begränsat område vid Hus 8 förekommer halter PAH (polycykliskaaromatiska kolväten) över de platsspecifika riktvärdena (se blåmarkering iFigur 1). Med en förändrad markanvändning kan det därmed inte uteslutas att detfinns en förhöjd hälsorisk om människor kommer i kontakt med dessa ämnen. I områdeti övrigt har däremot inga ämnen påträffats som kan tänkas påverka människori området med en förändrad markanvändning.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0Figur 1. Område som omfattas av markundersökningen och den fördjupade riskbedömningen.Gulmarkerade områden visar separata fastigheter. Gråmarkerade partier visar uteplatsermed underlagrande jord. Lekplatsen och gräsytan i norra delen av området utgör kommunalmark. Blått visar området med förhöjda halter PAH vid Hus 8.6 Internationella eller nationella medicinska bedömningar av tolerabelt dagligt intag (TDI)för ämnen men tröskeleffekt eller referenskoncentration (RfC) för genotoxiska (cancerogena)ämnen.10076882 5 (27)

1 Inledning1.1 Bakgrund till genomförd utredningInför exploateringen av Gåshaga Brygga och projekteringen av radhusen genomfördesflera mark- och grundvattenundersökningar inom området. Undersökningarnagenomfördes av J&W och SWECO. Undersökningarna riktades till misstänkta föroreningskällorfrån tidigare verksamheter som avloppsledningar, cisterner, tankgård,tvätteri, avfallshantering mm. Baserat resultaten genomfördes en begränsad urgrävningav förorenad jord kring en spillvattenledning. I övriga delar av området rekommenderadeSWECO inget omhändertagande av förorenad jord.Undersökningar som utfördes innan radhusen byggdes gjordes med dåtidens laboratorieanalyser.För organiska ämnen analyserades summan av ämnesgrupper somalifater och aromater. Ur dessa analyser kan inte t.ex. halten av enskilda PAHföreningarutläsas (PAH; polycykliska aromatiska kolväten). De summerade halternakan inte heller jämföras mot dagens analyser och riktvärden. Källor till PAHföroreningenkan vara tidigare verksamheter, äldre asfaltsrester och luftnedfall fråntrafik och andra diffusa källor.WSP har efter detta genomfört ett par markundersökningar i kvarteret runt Hus 8(Gåshaga Brygga nr 4-12). Syftet med dessa undersökningar var att utreda förekomstav eventuella flyktiga ämnen i jorden som skulle kunna påverka inomhusmiljöni radhusen. Resultatet från dessa undersökningar sammanfattas i Bilaga 1. Sammanfattningsvisvisade undersökningarna att marken inte innehåller flyktiga ämnensom påverkar inomhusmiljön negativt. I undersökningarna påträffades polycykliskaaromatiska kolväten (PAH) över de generella riktvärdena för känslig markanvändning(KM). Denna ämnesgrupp har låg flyktighet och påträffades i varierande halterpå olika nivåer i fyllningen.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.01.2 Uppdrag och syfteWSP Environmental har på uppdrag av NCC Construction Sverige AB utfört enfördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljötekniskmarkundersökning inom Gåshaga Brygga, Lidingö Stad. Markundersökningen ochriskbedömningen har omfattat radhusområdet och en kommunal lekplats och grönytanorr om radhusområdet (Figur 3).Genomförd kompletterande markundersökning har haft till syfte att undersöka denallmänna förekomsten, utbredningen och koncentrationen av eventuella markföroreningar;−inom hela området,− kring förmodade punktkällor från tidigare verksamheter som avfallshanteringsområde,tvättanläggning, cisterner mm.Miljö- och hälsoriskbedömningen inom har haft syftet att utreda om påträffademarkföroreningar utgör en;− hälsorisk med nuvarande markanvändning,−−−hälsorisk om markanvändningen förändras något,risk för miljön inom området,risk för omgivande miljö - det vill säga Höggarnsfjärden.10076882 6 (27)

2 OmrådesbeskrivningUtredningsområdet benämns Gåshaga Brygga och ligger på östra delen av Lidingö,vid Höggarnsfjärden, se Figur 2. Inom området finns radhus, (färdigställda 2002)och en kommunal lekplats, belägen norr om radhusen, se Figur 3. Tidigare hade områdetfastighetsbeteckningen Lyftkranen 3.Figur 2. Karta över Gåshaga Brygga (utdrag ur www.hitta.se).Undersökningsområdet är ca 18 400 m 2 och sluttar mot öster och Höggarnsfjärden.Områdets ligger i en sluttning med dess högsta punkt (knappt 10 m över havet) i densydvästligaste delen. Närmast fjärden ligger radhusen ca 3,5 m över havsnivån. Söderom området sluttar marken ned mot en Talluddens båtklubb. Radhusen närmastfjärden har byggts på pirar ut i vattnet och har bryggor i anslutning till fastigheterna.I sydväst finns radhus i suterräng.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0Figur 3. Område som omfattas av markundersökningen och den fördjupade riskbedömningen.Gulmarkerade områden visar separata fastigheter. Gråpartier visar uteplatser med underlagrandejord. Observera att lekplatsen och gräsytan i norra delen av området utgörkommunal mark.10076882 7 (27)

2.1 MarkförhållandenGåshaga Brygga ligger inom ett område med berg i dagen och lerfyllda svackor enligtjordartskartan (SGU, Ae nr 1). Det naturliga jordtäcket är därför i allmänhettunt.Tidigare markundersökningar har visat att jordlagren består av fyllning med varierandemäktighet. Fyllningen överlagrar lera eller morän på berg. Ibland ligger fyllningendirekt på berget. Fyllningens mäktighet varierar mellan 1 till 3 m medan heladet lösa jordtäckets mäktighet ibland sträcker sig ned till 5 m.Nivån på bergytan varierar. Berg i dagen finns både väster, söder och norr om området.Radhusen i områdets södra och västra del har sannolikt anlagts på eller närabergytan.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0Figur 4. Områden där grundvatten bedöms förekomma i det övre magasinet inom GåshagaBrygga. Uppskattningarna utgår från genomförda undersökningar och topografin före områdetexploaterades.2.2 Grundvatten och brunnarGrundvatten finns inom begränsade ytor av området (se Figur 4). Söder om Hus 8finns ett område med grundvatten som utifrån våra undersökningar har lokal utbredning.Tryckytan ligger djupt, ca 3 m under markytan i lera eller sandig, grusig morän.Grundvatten i fyllningen saknas inom stora delar av området. Närmast Höggarnsfjärden,som är områdets recipient, finns däremot grundvatten som har godhydraulisk kontakt med fjärdens vatten, vilket innebär att det tidvis är bräckt.Det finns inga dricksvattenbrunnar inom Gåshaga Brygga. Sannolikt förekommeringa äldre brunnar för dricksvattenuttag eftersom området tidigare varit industrimark.10076882 8 (27)

2.3 Dag- och spillvattenGåshaga Brygga består till 70 – 80 % av hårdgjorda ytor eller byggnader, delvis påpirar. En stor del av nederbörden avrinner med dagvattnet direkt till Höggarnsfjärden.Idag finns bara dagvattenledningar inom området men tidigare fanns även spillvattenledningarfrån margarinfabriken inom området och närliggande Bigner & Co.Dessa var tidigare sammankopplade och leddes ut i Höggarnsfjärden under dagenslekplats och radhusens norra delar (se Bilaga 2).3 MarkanvändningL:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.03.1 Tidigare och nuvarande verksamhetGåshaga Brygga var tidigare ett industriområde. Verksamheter som acetonfabrik,kol- och koksupplag, AGA, paraffinlager och margarinfabrik har funnits inom området.Industriverksamhet bedrevs mellan 1960 till 1992. Anläggningarnas läge visasi Bilaga 2.Acetonfabriken låg i norra delen av området. I södra delen av margarinfabrikenfanns verkstad, avfallshantering, fatrengörning, syratank mm. Väster och sydvästom margarinfabriken fanns en tankpark med oljecisterner och en tvätthall. Läget förAGAs verksamhet, paraffinlagret samt kol- och koksupplaget är för oss okänt.På grannfastigheten Lyftkranen 2, nordväst om Gåshaga Brygga, ligger Bigner &Co som tillverkar och saluför kemisk-tekniska produkter. Verksamhet har pågåttsedan 1949. Tidigare har färg, lack och sprayer tillverkats och idag produceras marinaplast och fogmassor, rengöringsmedel, rostskydd och färgborttagningsprodukter.Inom Lyftkranen 2, har Sweco tidigare utfört en markundersökning (Sweco, 1995).Metaller som koppar, krom och zink samt opolära alifatiska kolväten påträffades imarken. Spridningsrisken till Lyftkranen 3 bedömdes vara låg förutom längs spillvattenledningensom gick norr om Lyftkranen 2 och 3, längs nuvarande gatan GåshagaBrygga och vidare mot öster och Höggarnsfjärden.Inom den före detta margarinfabriken finns idag Bonver Media som distribuerarhyr- och köpfilm, musik och multimediaprodukter. Bonver har lager och kontorinom fastigheten. Dagens verksamhet bedöms inte medföra några risker för markmiljön.3.2 OmrådesindelningInom Gåshaga Brygga används marken på olika sätt. Upptill 43 % av området utgörsav hårdgjorda ytor som byggnader, körytor, gångbanor, plattsatta uteplatsermm. Knappt 30 % av området utgörs av grönytor. Utesluts den kommunala delen avundersökningsområdet är andelen grönytor och hårdgjorda ytor 17 % respektive 50%. Mindre än 5 % av området utgörs av grusytor och sedummatta. Tabell 1 visarfördelningen av aktuell markanvändning och i Bilaga 3 visas markanvändningen iplan.10076882 9 (27)

Tabell 1. Markutnyttjande inom Gåshaga Brygga inklusive och exklusive kommunalt område(grönområde norr om radhusen, se Figur 3).Kategori Användning Yta [m²]Hårdgjorda ytorbyggnader, körytor, gångbanor,uteplatserGrönytor buskage, gräsytor, trädgårdar ¹(uteplatser), lekplatsHela områdetExklusive kommunaltområdeFördelningYta [m²] Fördelning7890 43 % 7890 50 %5290 29 % 2750 17 %Pirarbryggor, byggnader och uteplatser4600 25 % 4600 29 %Övriga ytor grusytor och sedummattor 590 3 % 590 4 %¹ Avser radhusens uteplatser som till största delen är belagda med markplattor och grus.4 Omfattning av genomförd undersökningGenomförda undersökningar redovisas i Bilaga 4 med tillhörande underbilagor. Undersökningenhar omfattat provtagning av jord och grundvatten inom allmänna ytoroch jord inom radhusens uteplatser, se Figur 3. Med allmänna ytor avses mark mellanradhusen som gräs- och grusytor mm. Bilder från området visas i Bilaga 4c.Inom allmänna ytor har ytliga jordprover tagits för hand med spade i samlingsprovför ytor med enhetlig karaktär, t.ex. grus- och gräsytor. Djupare prover har tagitsmed jordskruv och borrbandvagn i provpunkter riktade mot punktkällor från tidigareverksamheter samt provpunkter från äldre undersökningar där förhöjda halter funnitsmed äldre laboratorieteknik. Provpunkter har också placerats slumpmässigtinom området. Bilder visas i Bilaga 4c.Inom radhusens uteplatser har ytliga prover tagits för hand med spade i enskildaprovpunkter. Inom trädgårdsliknande uteplatser vid Hus 7 (Figur 3) har också ettsamlingsprov av ytlig jord tagits från hela ytan. Bilder från provtagningen visas iBilaga 4c.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0Samtliga jordprover har analyserats med scanninganalyser på WSP:s fältlaboratorium.Laboratorieanalyser av jord och grundvatten har utförts med avseende på metalleroch organiska ämnen (se Bilaga 4). Breda så kallade screeninganalyser av organiskaämnen har till övervägande del utförts. I analysen undersöks de vanligast förekommandeämnen kvalitativt och kvantitativt. Dessutom söks eventuellt okändaämnen igenom förutsättningslöst och kvantifieras med mindre noggrannhet (semikvantifiering).5 FöroreningssituationFöroreningssituationen bedöms utifrån de undersökningar som WSP har utfört inomområdet. Detta inkluderar undersökningarna under våren 2008, 2006 och 2007.Sweco:s och J&W:s tidigare markundersökningar inom området har inte använts iutvärderingen eftersom dåtida analysmetoderna inte kan jämföras mot dagens. Jordkan också ha omblandats och tillförts området under radhusbygget. Däremot harinformation från tidigare undersökningar nyttjats som underlag för kompletterandeprovtagning.Resultatet från undersökningarna kommenteras och sammanställs i Bilaga 5 ochfältprotokoll redovisas i Bilaga 4b10076882 10 (27)

5.1 Föroreningar i jordI Tabell 2 redovisas ämnen som påträffats över Naturvårdsverkets generella riktvärdeför känslig markanvändning – KM (till exempel bostadsmark). Ämnena har delatsin i jord från allmänna ytor för olika nivåer och uteplatser. Inom området har iförsta hand ämnen med ingen eller låg flyktighet påträffats som bly, zink, kobolt,PAH cancerogena , PAH övriga och tyngre oljekolväten (alifater >C16-C35). Kvicksilverförekommer också i enstaka prover strax över KM.PAH har även påträffats i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde förmindre känslig markanvändning – MKM (till exempel industrimark) i några prover.Tabell 2. Ämnen som påträffats i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden förkänslig markanvändning – KM. För indelning i allmänna ytor och uteplatser se M103 ochFigur 3. (m.u.my. = meter under markytan).Allmänna ytorUteplatserNivå (m.u.my.) 0‐0,3 0,3 ‐ 2 > 2 0‐1Ämnen över KMKadmiumPAH cancKvicksilverPAH cancÄmnen över MKMKadmiumBlyKvicksilverZinkTyngre oljekolväten7PAH cancPAH övrigaPAH cancPAH övrigaKadmiumKoboltZinkPAH cancPAH övrigaPAH cancPAH övrigaL:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0I Bilaga 6 visas utbredningen av prover där halten överskrider antingen KM ellerbakgrundsnivån inom allmänna ytor samt uteplatserna 8 .Allmänna ytor 0-0,3 mKadmium över KM finns i 08A1 (se Bilaga 6) som ligger inom den kommunala delenav undersökningsområdet.Cancerogena PAH över bakgrundsnivån och KM finns endast inom 08C. Inom08A3, 08B, 08C och 08H överskrids endast KM (se Bilaga 6).Allmänna ytor 0,3-2,0 mCancerogena PAH överskrider KM och bakgrundshalterna i riktvärdet för KM i 11provpunkter. Dessa finns utspritt över hela området. I 08F finns cancerogena PAHöver bakgrundsnivån och KM i fyllningen strax under gräsmattan.De högsta halterna cancerogena PAH i undersökningen finns sydväst och norr omHus 8 i provpunkterna 06W06, 06W07 och 06W10 (se Bilaga 6 och Figur 5). Halternavarierar i jordprofilen (0,3 till 2 m) vilket analyser av olika nivåer från sammaprovpunkt visar i Bilaga 5. Sydväst och norr om området har inga andra ämnen iförhöjda halter påträffats. Detta delområde har en annan ämnessammansättning ochhaltnivå jämfört med övriga delar av området och bedöms därför separat.Inom den tidigare margarinfabrikens avfalls- och oljehanteringsområde, nordvästom Hus 6, finns också några prover med enstaka högre halter cancerogena PAH.7 Alifatiska kolväten C16-C358 Observera att bakgrundshalterna för bly och cancerogena PAH är högre än riktvärdet förKM.10076882 11 (27)

Där förekommer också enstaka förhöjda halter övriga PAH och alifater >C16-C35(se Figur 5). Ämnessammansättning och haltnivåer skiljer sig dock inte från omgivandejord i samma utsträckning som området vid Hus 8 och har därför inte bedömasseparat.Inom tidigare avfalls- och oljehanteringsområdet har bekämpningsmedlen DDD(diklordifenyldikloretan ), DDE (diklordifenyletan) och DDT (diklordifenyltrikloretan)påträffats. För dessa ämnen finns inga svenska riktvärden utan halterna jämförsmot nederländska miljö- och hälsoriskriktvärden. Halterna underskrider de nederländskariktvärdena och risken bedöms därmed vara låga (se Bilaga 5). Bekämpningsmedlensutbredning är avgränsad till ett mindre område vid ”B” i Figur 5.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0Figur 5. Området med förhöjda halter cancerogena PAH vid Hus 8, läge för tidigare margarinfabrikensavfallas och oljehanteringsområde samt läge för påträffade bekämpningsmedel.Förekommande bekämpningsmedel är DDD, DDE och DDT och finns inom ett litet avgränsatområde med fyllning, omkring 1 m under marktyan (B).Allmänna ytor under 2,0 mCancerogena PAH riktvärdet för KM i flera provpunkter kring Hus 8 (se Bilaga 6).Norr om Hus 6, vid margarinfabrikens tidigare verkstad, har cancerogena och övrigaPAH över KM påträffats i ett prov.I ett prov fanns också tyngre alifater i fraktionerna C20-C30. Uppmätt halt överskriderKM för fraktionerna >C16-C35.Kring Hus 8 finns också kobolt, kadmium och zink över KM i enstaka prover.Inom allmänna ytor under 2 m finns både fyllning och naturliga jordarter som leraoch morän. Halterna är generellt lägre i naturliga jordarter under fyllningen.10076882 12 (27)

Uteplatser ned till 1 mSamtliga prover utom två togs i fyllning under uteplatserna. De övriga togs i trädgårdsliknandeuteplatser med vid Hus 7 där fyllningen hade ett större mullinslag.Samtliga prover från uteplatserna underskrider bakgrundsnivån för cancerogenaPAH. Fyra av proven hade halter över KM.Kvicksilver strax över KM 9 påträffades i ett prov från fyllning 0,3 till 0,9 m undermarkytan i ett av proven från trädgården vid Hus 7. Halterna överskrider bakgrundsnivånmen ligger under halterna som finns i Stockholms park och naturmark(se Bilaga 5).Samlingsprovet 08G, som togs av ytlig mulljord ned till 0,3 m för hela trädgårdsytanvid Hus 7 visar halter under rapporteringsgränsen för organiska ämnen. Ingetämne överskred riktvärdet för KM.5.1.1 Föroreningar i grundvattenFöroreningsnivån är låg och alla påträffade organiska ämnen underskrider riktvärdenaför grundvatten. Det finns dock spår av bensinrester söder om Hus 8 där dettidigare legat en bensincistern. Tyngre kolväten (alifater >C16-C35) finns också ilåga halter i grundvattenrören öster om Hus 8 och norr om Hus 1 (se Figur 4). Lågahalter xylen och ftalater finns också i grundvattenröret norr om Hus 1. Möjligen kanxylen ha sitt ursprung från spillvattenledning som tidigare fanns inom området.Samtliga metallhalter underskrider gränsvärden för dricksvatten (Socialstyrelsen,2003).6 Fördjupad riskbedömningL:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.06.1 ProblembeskrivningUnder de senaste 10 åren har Gåshaga Brygga utvecklats från industriområde till ettattraktivt bostadsområde. Verksamheter har på olika sätt påverkat markförhållandena.Stora delar av området är utfyllt och i dessa fyllningsmassor har vissa ämnenpåträffats i förhöjda halter. För skydd av hälsa och miljö är det viktigt att:−−−markföroreningar inte innebär en hälsorisk på kort och lång sikt.djur och växter motsvarande områdets förutsättningar skyddas.markföroreningar från området inte påverkar Höggarnsfjärden negativt.6.1.1 Riskbedömningens avgränsningarRiskbedömningen har gjorts för två fall:- Nuvarande markanvändning.- Framtida förhållanden med viss förändring av markanvändningen.Hälsoriskbedömningen för dagens markutnyttjande görs genom att eventuella effekterbedöms utifrån så kallade riskkvoter. Detta görs genom att mängden föroreningmänniskor kan utsättas för (dosen 10 ) beräknas utifrån påträffade halter. Dosen jäm-9 Uppmätt kvicksilverhalt var 1,1 mg/kg TS och riktvärdet för KM är 1 mg/kg TS.10 Dosen uttrycks som mg per kg och kroppsvikt och dag.10076882 13 (27)

förs därefter med den dagliga dos som människor kan utsättas för utan förhöjd hälsorisk.Om den beräknade dosen är större än den tolerabla nivån, dvs. kvoten ärstörre än 1, finns en risk att förekommande markföroreningar kan ge negativa hälsoeffekter.En kvot under 1 motsvarar en låg risk dvs. tolerabel risk utifrån miljömedicinskabedömningar. Beräkningarna följer Naturvårdsverkets modell (rapport 4639,Naturvårdsverket, 1997a).För att säkerställa skydd av hälsa och miljö vid en eventuell förändrad markanvändningi framtiden, har påträffade halter jämförts mot beräknade platsspecifika riktvärden.Vid beräkningen har hänsyn tagits till möjliga men mindre troliga framtidaförändringar som kan öka riskerna, till exempel en ökad odling av grönsaker ochmarkarbeten. Om halterna överskrider platsspecifika riktvärden kan en risk inte uteslutas.Beräkningarna följer Naturvårdsverkets modell (rapport 4639, Naturvårdsverket,1997a).Den fördjupade riskbedömningen omfattar också bekämpningsmedlen DDT, DDEoch DDD som saknar riktvärden i Sverige.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.06.1.2 FöroreningskällorFöroreningskällor kan delas in i primära och sekundära. Primära källor utgörs avcisterner, avloppsledningar, tvättanordningar eller andra processer från vilka markochgrundvattenföroreningar kan ha skapats. Primära källor kan både vara befintligaoch historiska. Tidigare primära källor inom området är avvecklade men kan t.ex. hautgjorts av spillvattenledningar, cisterner (markförlagda och ovan jord), verkstäder,oljelager, tvätthall mm. Tjärasfalt från parkeringsytor kan också ha skapat föroreningarnai fyllningen. Fyllning kan också i sig innehålla förhöjda halter av föroreningarberoende på ursprung.Sekundära källor är jord, grundvatten och anläggningar som förorenats av primärakällor och från vilka föroreningar kan spridas vidare. Idag bedömer vi att det endastfinns en sekundär föroreningskälla inom Gåshaga Brygga i form av fyllningsjorden.Grundvattnet bedöms inte utgöra någon källa. Organiska ämnen har påträffats sombl.a. kan kopplas till tidigare bensincistern men halterna har varit låga och underskriditriktvärdena.Det finns ingen självklar källa till påträffade föroreningar inom undersökningsområdet.Möjligen kan fyllningen utanför tidigare margarinfabrikens avfalls- och oljehanteringsområdenordväst om Hus 6 utgöra en sekundär föroreningskälla eftersomdet påträffats relativt många olika ämnen i varierande halter inom detta område.Området med förhöjda halter cancerogena PAH sydväst till norr om Hus 8 särskiljersig från det övriga området genom de högre halterna samtidigt som relativt få andraämnen hittats i förhöjda halter. Möjligen utgör området en sekundär källa från någontidigare verksamhet som exempelvis rester från tjärasfalt. Fyllningen kan ocksåha något annat ursprung antingen från området eller externt.6.1.3 Skyddsobjekt, skyddsvärde och känslighetGåshaga Brygga utgörs av ett radhusområde blandat med kontors och lagerverksamheti den gamla margarinfabriken. Norr om radhusen finns en kommunal lekplatsoch gräsyta. Boende och yrkesverksamma som vistas inom området är objektsom vi bedömer ska skyddas. Med det menar vi att markföroreningar inte skall påverkamänniskor som vistas dagligen eller under sin yrkesverksamma tid inom området.Det gäller särskilt barn som vi bedömer är de mest känsliga individerna somvistas inom området.10076882 14 (27)

Djur och växter som kan anses normalt förekommande i ett område med blandadkontors- och bostadsbebyggelse ska skyddas. Med detta avser vi t.ex. att eventuellförorening inte ska påverka etablering av gräsmattor, träd och andra kulturväxter.Husdjurs ska kunna vistas normal inom området och omgivande vatten ska inte påverkas.6.1.4 Spridnings- och exponeringsvägarSkyddsobjekten kan komma i kontakt och exponeras av markföroreningar genomföljande spridningsvägar:− via damm och ånga till inomhus- och utomhusluft,− via grönsaker och växter som tar upp föroreningar från jord och markvatten,− via direkt intag av jord och hudkontakt vid markarbeten och lek,− via grundvatten som sprids i marken och strömmar ut i närbeläget ytvatten.Risken att komma i kontakt med förorenad jord minskar med ökat jorddjup.6.1.5 Konceptuell modell och framtidscenarierEn konceptuell modell beskriver hur föroreningskällor, spridning och exponering avföroreningar är kopplade till varandra. I Figur 6 åskådliggörs dessa kopplingar i ettblockdiagram ur humantoxikologisk synvinkel för olika typer av jord på olika nivåer.Den konceptuella modellen används som utgångspunkt för beräkningarna under6.5.Sekundära källorFrigörelse mekanismSpridningsvägExponering Allmänna ytor Utepl.DamningVindNivå 0-0,3m 0,3-2 m 0-2 mDamningInandning damm x x xJord/fyllningIntagIntag jord jord x x xL:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0GrundvattenUppt. växterUtlakningFörångningÅngaGrönsakerGrundvattenpptagUpptag hud hud x x xInandningInandning ånga ångaIntag Växter grönsaker/växterIntag Intaggrundv. - - -grundv.Intag fiskIntag fisk - - -Ur ett ekotoxikologiskt perspektiv är kopplingarna enklare eftersom markföroreningarsjälvfallet kan ha effekter på ekologin som direkt lever eller livnär sig på denförorenade jorden. Ekologin i närliggande recipient, eller Höggarnsfjärden, kan ocksåpåverkas av markföroreningar från platsen. Det kan t.ex. ske genom att markvattenlakar ut föroreningar som sedan sprids med grundvattnet till recipienten. InomGåshaga Brygga kan detta främst förekomma inom den kommunala delen norr omradhusområdet eftersom det är där grundvatten finns som kan påverka fjärden.xUtexInnexInnex - xFigur 6. Blockdiagram med föroreningskällor, frigörelsemekanismer och spridningsvägarkopplade till exponeringsvägar och olika kvalitetsklasser för den humantoxikologiska riskbedömningen.”X” motsvarar relevant exponteringsväg och ”-” ej relevant.10076882 15 (27)

Det finns enligt detaljplanen inga avsikter att förändra markanvändningen inom området.Framtida markanvändning kommer därför att motsvara dagens. Större förändringarryms inte heller om marken även fortsättningsvis ska används till bostadsändamål– radhusområde. Mindre förändringar kan däremot inte uteslutas som till exempelatt större delar av uteplatserna odlas upp och att gräsytor inom de allmännaytorna till viss del används till grönsaksodling.Grundvattnet i det lösa jordtäcket inom området är begränsat (se Figur 4). Någonframtida användning av grundvattnet som till exempelvis bevattning är därför intetrolig. Äldre brunnar saknas också inom området. Närmast Höggarnsfjärden finnssannolikt gott om grundvatten. Detta vatten kan inte användas till bevattning eftersomdet tidvis är bräckt.6.2 Indelning i kvalitetsklasserProvtagningen inom Gåshaga Brygga delades in i allmänna ytor och uteplatser. Deallmänna ytorna delades också in i nivåer. Samma indelning har gjorts i den fördjupaderiskbedömningen eftersom det speglar hur marken används och i vilken omfattningmänniskor och miljö kan komma i kontakt med markföroreningar. Samtidigtdelas jorden in i kvalitetsklasser med någorlunda likartade jordartsförhållanden.Kvalitetsklasserna visas i Figur 7.Allmänna ytorABUteplatserDCL:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0Figur 7. Kvalitetsklassernas läge i markprofilen för allmänna ytor och uteplatser.Kvalitetsklass A finns mellan radhusen medan övriga jordkategorier kan förekommaunder radhusen. Naturliga jordarter som morän och lera finns endast i kvalitetsklassC.Minerogen fyllning (material som består av fasta oorganiska ämnen) finns inom allaklasser men har olika sammansättning. Inom klass A utgörs minerogen fyllning avsorterat grus medan det inom klass B och C utgörs det av osorterade mineralfraktioneravsedd för konstruktioner som vägar, gångbanor, gräsytor, grusytor mm. Mullhaltigfyllning utgörs av jord som är avsedd att odlas i. Den finns inom gräsytor,buskage och uteplatser med trädgård i klass A respektive D.6.3 SpridningsbedömningarSpridning av markföroreningar kan ske med grundvattnet via utlakningsprocesser,via vind och damning, föroreningsångor som sprids i luften och via upptag i grönsa-10076882 16 (27)

ker. Spridning via damning, föroreningsångor och via grönsaker antas motsvara antagandensom gjorts i Naturvårdsverkets modell för beräkning av generella riktvärdenför känslig markanvändning. För lakning och spridning med grundvatten finnsvissa platsspecifika modifieringar enligt nedan.6.3.1 Infiltration och grundvattenflödenInfiltrationen av nederbörden inom området bedöms vara låg eftersom stora delar avområdet är hårdgjort eller bebyggt. Infiltration förekommer inom genomsläppligaytor som gräsytor och icke hårdgjorda delar av radhusens uteplatser.Utspädning mellan markens porvatten och grundvatten antas vara 1/15 i det generellaberäkningarna för KM. För samtliga kvalitetsklasser A till D antas en utspädningpå 1/30 vilket motsvarar det generella antagandet för MKM riktvärden. Detta bedömsvara ett försiktigt antagande.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.06.3.2 Lakbarhet och fasthållningsprocesserAv organiska ämnen i jorden som påträffats inom Gåshaga Brygga har PAH:er påträffatsi förhöjda halter. Tyngre alifater och bekämpningsmedel somDDD/DDE/DDT har också hittats. Dessa organiska ämnen har låg löslighet i vatteneftersom de är fettlösliga. Lakning och spridning med grundvattnet bedöms därmedvara låg för dessa ämnen. Laboratorieanalyserna av grundvattnet visar också dettaeftersom inga PAH:er eller bekämpningsmedel förekommer över rapporteringsgränsen.Tyngre alifater har dock påträffats i låga halter.Metaller lakar i större utsträckning än de flesta organiska ämnen. Spridning medgrundvatten är en viktig spridningsväg för metaller. I deras lakningsprocess är markenspH mycket viktig. Höga pH minskar lakningen för de flesta metaller med undantagför arsenik för vilken rörligheten ökar med ökat pH.Lakning av metaller kan förväntas vara låg från marken inom Gåshaga Brygga tillföljd av markens förhöjda pH jämfört med vad som antagits i Naturvårdsverketsmodell. Undantaget är arsenik där högre halter skulle kunna förväntas. Grundvattenprovernavisar generellt låga metallhalter, även för arsenik.För fasthållningsprocesser (sorption) är halten organiskt kol (TOC) viktig för bådeorganiska ämnen och metaller. Andelen fina jordfraktioner som lera är också viktigtför metaller. Inom de olika kvalitetsklasserna har TOC uppmätts från 2,6 % inomytlig jord till 0,5 % i den djupaste jorden. Uppmätta TOC-halter har använts vid beräkningav både riskkvoter och platsspecifika riktvärden.6.3.3 Recipient och utspädningFörorenat vatten från området kan nå närliggande Höggarnsfjärden antingen somgrundvatten, med ytavrinning eller via dagvatten. Stora delar av området är bebyggteller utgörs av hårdgjorda ytor (68 % inklusive pirar). En stor del av nederbördenkommer därför att avledas med dagvattnet eller avrinna direkt till fjärden utan attpassera fyllnadsmassorna.Grundvatten från området strömmar dock i viss mån ut i Höggarnsfjärden. Utspädningenmellan grundvatten och fjärden är mycket stor eftersom lite grundvattenfinns i området samtidigt som fjärdens volym och omsättning är stor.Av försiktighetsskäl och för att skydda strandnära ekologi har vi antagit en utspädningmotsvarande det generella fallet för KM vid beräkningar av platsspecifika riktvärden.10076882 17 (27)

6.3.4 Nuvarande och framtida belastning på HöggarnsfjärdenVi bedömer att föroreningsbelastningen på Höggarnsfjärden av föroreningar frånfyllningen är låg och att belastningen inte kommer att öka i framtiden. Detta grundarsig på att spridningsmöjligheterna är små eftersom lite grundvatten bildas inom områdetoch att dagens grundvattenanalyser visar låga halter för både organiska ämnenoch metaller.6.4 Bedömning av exponeringL:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.06.4.1 Exponeringsvägar och exponeringstider förhälsoriskbaserade riktvärdenFöljande exponeringsvägar kan vara möjliga inom Gåshaga Brygga:−−−−intag jord,inandning damm,upptag via huden,inandning av föroreningsångor,− intag av grönsaker.Exponering via intag av jord antas förekomma dagligen ytlig jord (klass A och D, seFigur 7). Vi har tagit hänsyn till att barn vistas varje dag inom området och kan exponerasför förorenad jord via t.ex. smutsiga fingrar. Större dammpartiklar inkluderasockså i direkt intag av jord eftersom dessa fastnar i munnen som sedan kan sväljas.För kvalitetsklass B antas exponering via intag av jord kunna förekomma 80dagar eller tillfällen per år. Det kan vara vid större schaktarbeten och liknande. Förklass C antas intag jord kunna förekomma 10 dagar/tillfällen per år. Den lägre exponeringstideni klass C antas eftersom djupare markarbeten under 2 m är ovanliga.Samtliga antaganden är försiktiga.Upptag av markföroreningar via hud bedöms motsvara vad som antagits för generellaKM-riktvärden för klasserna A och D. Hudkontakt med föroreningar kan i dessaklasser förekomma ca vart fjärde eller femte dag sett till hela året. Exponering viahud kan till exempel förekomma när barn leker i förorenad jord, arbeten i rabatteroch liknande sysslor. På större jorddjup minskar sannolikheten för hudkontakt. Förklass B kan kontakt förekomma vid schaktarbeten och andra anläggningsarbeten ochhar antagits förekomma 20 dagar/tillfällen per år. För klass C har vi antagit att dettasker 10 dagar/tillfällen per år. Samtliga antaganden bedöms vara försiktiga.Upptag av markföroreningar via damm följer i princip motsvarande resonemangsom för hudupptag. Skillnaden är att exponeringstillfällena är fler eftersom ytligjord kan damma året om för klass A och D och att schakt kan stå öppna och dammaunder längre tider för klass B.Inandning av ångor antas förekomma dagligen för samtliga klasser. Eventuell exponeringantas ske via inandning inomhus för samtliga klasser utom A där endast exponeringav ångor kan förekomma utomhus. Klass A utgörs av fyllning som inteförekommer under byggnader som t.ex. gräsmattor, grusytor och sedummattor.10076882 18 (27)

6.4.2 Exponering via intag av frukt och grönsakerUpptag av PAH i grönsaker och fruktMarkföroreningar kan tas upp i grönsaker och finnas i både rotfrukten, stam ochblad. Inom området förekommer flera prover med förhöjda PAH-halter varför upptagi grönsaker och frukt har utforskats.Danska Miljöstyrelsen har genomfört undersökningar avseende upptag av PAH igrönsaker, frukt och bär på kraftigt PAH-kontaminerad jord med medelhalter upptill 20 ggr högre än medelhalter inom Gåshaga Brygga (för cancerogena PAH). Undersökningenvisade att det fanns en direkt koppling mellan ökad föroreningshalt imarken och halten i grönsakerna men att det inte fanns ett samband med bär ochfrukt (Miljöstyrelsen, 2000). En direkt kontakt mellan PAH-förorenad jord ochväxtdelen ansågs vara en förutsättning för upptag i grönsakerna. Det kan ske antingengenom att det växer i den förorenade jorden eller att förorenad jord stänker upppå blad och stam. I studien kunde ingen transport av PAH från rot till övriga delarav växten urskiljas (Miljöstyrelsen, 2000). Andra studier har dock visat att grönsakersom morötter kan transportera organiska ämnen från rot till blad (Collins et al.,2006).Huvudupptaget för PAH i växternas blad sker via gasupptag från omgivande luftoch inte genom transport via växtens stam. Eftersom spridning av föroreningar iväxter utgör en diffusionsprocess finns det ingen anledning att misstänka högre föroreningshalteri frukt och bär jämfört med växtens blad. Sannolikt beror upptaget avfettlösliga ämnen som PAH av växtens fetthalt och halt organiskt kol (Collins et al.,2006).Vi bedömer därmed att risken är låg att PAH från fyllningen tas upp i bär och fruktfrån träd och buskar. Bedömningen baseras på Danska Miljöstyrelsens utredningsom visar att PAH från marken inte kan kopplas samman med PAH i frukt. Den huvudsakligaupptaget av PAH i frukt och bär är via gasupptag från omgivande luft.Vi bedömer därmed att det inte finns behov av skydd för intag av frukt och bär inågon kvalitetsklass.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0Exponeringsantaganden för grönsakerMarken inom Gåshaga Brygga har delats upp efter hur markföroreningar kan spridassamt exponera människor och miljö. Indelningen har också gjorts efter jordart.Klasserna B och C utgörs av fyllning med lägre innehåll av organiskt material jämförtmed klass A och jord från uteplatserna inom klass D. Kvalitetsklasserna B ochC har en blandning av både finare och grövre fraktioner och är ingen lämplig odlingsjordpå grund av sin textur, brist på fukthållande kapacitet och sannolikt låganäringsinnehåll. Odling av grönsaker bedöms därför inte vara relevant för kvalitetsklassernaB och C varken med nuvarande eller en förändrad markanvändning.Inom klasserna A och D finns däremot bättre odlingsförutsättningar i gräsmattor ochi vissa av de trädgårdsliknande uteplatserna. Jorden inom dessa klasser är också fyllningmen har redan från början bättre odlingsegenskaper som högre mullhalt, näringsinnehålloch bättre fukthållande förmåga jämfört med underlagrande fyllningeni klass B och C.Idag förekommer en viss odling av bär och grönsaker inom uteplatserna vid Hus 7.På sikt går det inte att utesluta en ökad grönsaksodling i jord inom uteplatserna detvill säga en viss förändrad markanvändning. Uteplatsernas area varierar från ca. 2510076882 19 (27)

till 80 m 2 . Större grönsaksodlingar är därför inte möjliga inom uteplatserna. Grönsakerfrån uteplatserna bedöms därmed inte heller i framtiden utgöra en betydande delav det dagliga grönsaksintaget för boende inom Gåshaga Brygga. För antagna exponeringstiderse Bilaga 8 och Bilaga 9.I grönytor inom allmänna ytor kan intag av grönsaker, eller växter, inte uteslutas.Det kan vara t.ex. svamp eller andra vilda växter men också grönsaker. Någon störreomfattning av odlade grönsaker/växter bedöms inte vara möjlig inom grönytor utanatt helt ändra på områdets radhuskaraktär.6.4.3 Nedbrytningsprocesser, biologisk tillgänglighet ochbioackumulationI den här utredningen har inga mätningar av förekommande ämnens biologiska tillgänglighet,bioackumulation eller nedbrytning utförts. Den fördjupade riskbedömningenutgår därför från samma försiktiga antaganden som Naturvårdsverket gör vidberäkning av generella riktvärden för KM. All förorening antas vara biologiskt tillgängligoch kunna bioackumuleras. Ingen nedbrytning antas.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.06.5 Beräkning av riskkvoter och platsspecifika riktvärdenBedömningen av effekter utförs genom att doser eller koncentrationer beräknas förplatsen där negativa effekter kan uppstå. I den här utredningen görs detta på två sättutifrån två perspektiv: (1) med nuvarande markanvändning genom beräkning avriskkvoter utifrån påträffade representativa halter, (2) med viss förändrad markanvändninggenom beräkning av platsspecifika riktvärden och jämförelse mot påträffaderepresentativa halter. Båda metoderna använder Naturvårdsverkets modell förriktvärden för förorenad mark.Effekter som förekommande ämnen i påträffade halter kan ha på människor inomområdet idag, med nuvarande markanvändning, bedöms genom beräkning av riskkvoter.Baserat på representativa halter från området beräknas dosen människor exponerasför per dag från olika ämnen i marken. Dosen beräknas för varje relevantexponeringsväg se Figur 6. Doserna från varje exponeringsväg summeras och dividerassedan mot ämnets toxikologiska referensvärde – TRV, som motsvarar medicinskabedömningar av vilket intag som anses acceptabelt 11 . En kvot över 1 för ettämne kan medföra negativa effekter på människor ur ett livstidsperspektiv utifrånhur människor lever och använder marken idag. En kvot under 1 visar att det finnsen låg risk för negativa effekter på människor inom området (lägre risk än låg riskförekommer inte i det här sammanhanget).Effekter som förekommande ämnen kan ha på människa och miljö i framtiden meden möjlig men mindre trolig förändrad markanvändning bedöms genom att påträffadehalter jämförs mot platsspecifika riktvärden. Dessa beräknas ur ett livstidsperspektivoch baseras på samma TRV som riskkvoterna. De platsspecifika riktvärdenaberäknas för miljö- och hälsorisker för relevanta exponeringsvägar. I beräkningarnatas hänsyn till att markanvändningen kan komma att förändras t.ex. att större del avuteplatserna odlas och att växter och grönsaker odlas inom allmänna ytor som dagensgräsmattor. Representativa halter jämförs sedan mot de platsspecifika riktvärdenaför att bedöma eventuella negativa effekter på människa och miljö.11 Internationella eller nationella medicinska bedömningar av tolerabelt dagligt intag (TDI)för ämnen med tröskeleffekt eller referenskoncentration (RfC) för genotoxiska cancerogenaämnen.10076882 20 (27)

TRV baseras på internationella och nationella bedömningar av tolerabelt dagligtintag (TDI) för ämnen med tröskeleffekter och referenskoncentrationer (RfC) förgenotoxiska (cancerogena) ämnen. I den här riskbedömningen har vi använt TRVmotsvarande vad som antagits vid beräkning av de generella riktvärdena samt i förekommandefall de uppdateringar som gjorts sedan de generella riktvärdena togsfram (se Bilaga 8 och Bilaga 9).I Sverige saknas generella riktvärden för bekämpningsmedlen DDD, DDE och DDTsom påträffats nordväst om Hus 6. Platsspecifika riktvärden har därför tagits framför dessa ämnen. Riktvärdena styrs av miljöeffekter inom området vilket är naturligteftersom ämnena är bekämpningsmedel för insekter (så kallade insekticider).Vi har valt att använda samma modell som Naturvårdsverket använder för det miljöeffekterinom området. För KM-riktvärdena utgör miljöriktvärdet för ekologininom området av halva nederländska ekotoxikologiska riktvärdet, 0,5E NL . För mindrekänslig markanvändning (MKM) motsvaras det nederländska ekotoxikologiskariktvärdet, E NL . För kvalitetsklass A och D har vi antagit halva och för klass B heladet nederländska ekotoxikologiska riktvärdet (se Tabell 3). För samtliga kvalitetsklasserinkluderas miljörisker i närliggande recipient.Tabell 3. Antagna miljöriktvärden för ekologin inom området samt miljörisker i närligganderecipient.Kvalitetsklass Allmänna ytor UteplatserExponeringsvägA0‐0,3 mB0,3‐2 mC2 – x mD0‐2 m KM MKMMiljörisker inom området 0,5 E NL E NL ‐ 0,5 E NL 0,5 E NL 0,5 E NLMiljörisker i närliggande recipient Ja Ja Ja Ja ja jaFör DDD, DDE och DDT har vi i linje med hur Naturvårdsverkets modell tagit frammotsvarande riktvärden. Vi har valt 0,5 E NL för klasserna A och D samt E NL förklass B. För klass C antas ingen skyddsvärd ekologi förekomma eftersom jorddjupetär stort.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0Samtliga beräkningarna av riskkvoter och platsspecifika riktvärden baseras på Naturvårdsverketsmodell i rapport 4639 (Naturvårdsverket, 1997a).6.6 Bedömning av representativa halterFöroreningar förekommer heterogent i jord varför representativa halter för olikajordtyper beräknas. Vi bedömer att en representativ halt motsvarar medelvärdetsövre konfidensgräns på 95 % nivån – UCLM95. Detta är ett försiktigt mått på medelvärdetoch beskrivs i Bilaga 7. ITabell 4 redovisas ämnen där UCLM95 överskrider KM för olika kvalitetsklasserför hela området. Ämnen med UCLM95 över riktvärdet för KM bedöms vidare iden sammanvägda riskbedömningen.Tabell 4. Sammanställning av UCLM95 över riktvärdet för KM för fyra ämnen inom kvalitetsklassernaA till D. Tabellen är en sammanställning från Bilaga 7. Halterna anges img/kg TS.Markkategori Klass A Klass B Klass C Klass D KMPAH cancerogena. 0,76 6,6 30 0,52 0,3PAH övriga ‐ ‐ 48 ‐ 20Alifater >C16‐C35 ‐ 242 ‐ ‐ 100Kobolt ‐ ‐ 73 ‐ 3010076882 21 (27)

Inom kvalitetsklass A utgör samlingsprovet för de enskilda ytorna redan en representativhalt. Varje yta 08A1 till 08H bedöms därför också separat för cancerogenaPAH och kadmium i den sammanvägda riskbedömningen eftersom dessa halteröverskrider KM-riktvärdena. Observera att UCLM95 har beräknats för gräsytornainom området eftersom de är en stor del av de allmänna ytorna och har delats upp i6 enskilda ytor. För gräsytorna är det främst UCLM95 för kadmium som jämförsmot platsspecifika effektnivåer.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.010076882 22 (27)

7 Sammanvägd riskbedömning7.1 Akuta hälsoeffekterNaturvårdsverkets generella modell för riktvärden i förorenad jord tar inte hänsyntill akuttoxiska hälsoeffekter. För vissa ämnen kan akuttoxiska effekter uppstå i relativtlåga halter som ligger nära generella riktvärden och som platsspecifika riktvärdenkan hamna över.Arsenik är ett sådant ämne som har påträffats inom området. För arsenik kan akuttoxiskaeffekter uppstå om ett barn på 10 kg äter 5 g arsenikförorenad jord med enhalt av 100 mg/kg TS (Naturvårdsverket, 2007b). Inom Gåshaga Brygga ligger arsenikhaltengenerellt kring bakgrundshalten (ca 7 mg/kg TS). I ett prov har haltenuppmätts till 21,6 mg/kg TS, vilket underskrider halten där akuttoxiska effekter kanuppstå.Vi bedömer utifrån genomförda undersökningar att det inte förekommer några ämneni så höga halter att akuttoxiska effekter kan uppstå.7.2 Hälsorisker med nuvarande markanvändningRiskkvoter har beräknats för ämnen där UCLM95 i någon kvalitetsklass överskriderKM riktvärdet. Riskkvoter har beräknats för cancerogena PAH, alifater >C16-C35,och kadmium. Av försiktighetsskäl har riskkvoten beräknats även för kvicksilver dålaboratorieanalysernas rapporteringsgräns ligger nära KM och att det därmed integår att utesluta att halterna ligger nära riktvärdet. Riskkvoterna beskrivs utförligt iBilaga 9. Resultatet från riskkvotsberäkningarna redovisas iTabell 5.Tabell 5. Sammanställning av summerade doser och riskkvoter för ämnen där UCLM95överskrider KM-riktvärdet.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0ÄmneSumma Dos(mg/kg kroppsvikt, dag)RiskkvotPAH cancerogena 0,0000040 C16-C35 0,00036

damm, Eon=ekologi på plats, Eoff = ekologi närbeläget ytvatten, bg = bakgrundshalt, ”-” =ej relevant).A B C DAllmänna ytor0‐0,3 mAllmänna ytor0,3‐2 mAllmänna ytor2 ‐ x mUteplatser0‐1 mMetallerArsenik 7 bk 14 is 90 is 7 bkKadmium 6 Eon 12 Eon 200 Eoff 5 igKobolt 100 Is 250 Eon 4 000 is 85 isKvicksilver 3,5 is 1,2 iv 17 iv 1 ivAlifater>C16‐35 100 Eon 1000 Eon 330 000 alla 100 EonAromaterPAH övriga 20 Eon 40 Eon 250 Eoff 20 EonPAH cancerogena 1,5 id 10 id 60 id 1,4 bkPesticiderDDT 0,5 Eon 1 Eon ‐ 0,5 EonDDD 20 Eon 40 Eon ‐ 20 EonDDE 0,7 Eon 1,4 Eon ‐ 0,7 EonRiktvärdesnivån för arsenik i klass A och cancerogena PAH i klass D har anpassatstill den regionala bakgrundsnivån. Flera av riktvärdena styrs av ekologin inom området.I kvalitetsklass C finns inget riktvärde för pesticider eftersom endast miljöriskerinom området beaktas för dessa ämnen vilket inte beaktas för djup fyllning iklass C.Observera att de platsspecifika riktvärdena är mycket höga för vissa ämnen och kantill och med motsvara fri fas, t.ex. alifater >C16-C35. Detta visar vid vilka nivåernegativa effekter på människa och miljö kan uppstå och inte vilka halter som är acceptablaatt lämna kvar vid exempelvis en åtgärd.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.07.3.1 HälsoriskerFör att bedöma risken för att negativa hälsoeffekter kan uppstå på grund av påträffademarkföroreningar i de olika kvalitetsklasserna jämförs representativa halter(UCLM95 från Bilaga 7) mot de hälsobaserade platsspecifika riktvärdena som redovisasi Bilaga 8.Förändrad markanvändning kan t.ex. vara att grönsaker börjar odlas inom yta 08Celler att damningen ökar från ytan. I fyllningen under 08C och 08B kan till exempelomfattande markarbeten leda till att schakter står öppna och dammar.Sydväst och norr om Hus 8 överskrider UCLM95 för cancerogena PAH de hälsoriskbaseraderiktvärdena för kvalitetsklass A och B (se Bilaga 10). Delyta 08Cöverskrider riktvärdet för klass A. Fyllningen under delar av 08C och 08B överskriderriktvärdet för klass B (se II i Figur 8). Inom dessa delar av området går det inteatt utesluta en förhöjd risk för negativa hälsoeffekter med avseende på cancerogenaPAH om markanvändningen inom området ändras.För hela området underskrids UCLM95 de hälsobaserade platsspecifika riktvärdenaför samtliga kvalitetsklasser för samtliga påträffade ämnen vilket del ”I” i Figur 8åskådliggör. Vi bedömer att påträffade markföroreningar inom området i allmänhetutgör en låg risk (lägre risk än låg risk förekommer inte i detta sammanhang) förnegativa hälsoeffekter även vid förändrad markanvändning.10076882 24 (27)

IHälsorisker allmänt inom områdetAllm.ytor UteplatserIIHälsorisker sydväst och norr om Hus 8Allm. ytor0,3 mABD0,3 mABA08B08C1,0 m2,0 mC2,0 mCFigur 8. Sammanställning av hälsorisker för olika kvalitetsklasser A till D i profil. A utgörförhållandet allmänt inom området och B sydväst till norr om Hus 8. Grön färg motsvararrepresentativa halter under det platsspecifika riktvärdet för respektive kvalitetsklass.Orangefärg motsvarar representativa halter över platsspecifika riktvärden.7.3.2 MiljöriskerSamtliga representativa halter för kvalitetsklasser A till D i Bilaga 7 underskrider deplatsspecifika miljöriskbaserade riktvärdena i Bilaga 8. Vi bedömer att förekommandeämnen i marken inom Gåshaga Brygga utgör en låg risk för miljön inom områdetoch i närliggande Höggarnsfjärden.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.07.4 ÅtgärdsförslagDen sammanvägda riskbedömningen avseende hälso- och miljörisker visar att detför området i stort inte finns något behov av riskreduktion vare sig med nuvarandemarkanvändning eller med en möjlig förändrad markanvändning.Inom ett område sydväst till norr om Hus 8 kan risk för negativa hälsoeffekter inteuteslutas på grund av förhöjda halter av PAH-föroreningar om markanvändningenförändras i framtiden. Vi bedömer därför att hälsoriskerna bör reduceras för PAH.WSP föreslår att fyllningen kontrolleras och att massor som överstiger de platsspecifikariktvärdena grävs ur kring Hus 8 enligt Bilaga 10. Kontroll utförs av schaktväggaroch –botten.Schakt i förorenad jord är anmälningspliktig. Anmälan ska lämnas till den lokalatillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena påbörjas. Inför schakt- och markarbetenaska kontrollplan samt miljö-, hälso- och säkerhetsplan upprättas. Dessa dokumentbifogas normalt anmälan om efterbehandlingsåtgärd.Stockholm 2008-10-15WSP EnvironmentalAvd. Mark och Vatten, StockholmArnulf HedenvindMarie Arnér10076882 25 (27)

L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.0ReferenserATSDR, 1999: Toxicological profile for cadmium.Collins C, et al., 2006: Plant uptake of non-ionic organic chemicals. EnvironmentalScience and Technology, nr 40 s 45-52.Efron, Bradley and Tibshirani, Robert, J.,1993: An Introduction to the Bootstrap,Chapman & Hall/CRC, New York, ISBN 0-412-04231-2.Livsmedelsverket, 2001: Livsmedelsverkets författningssamling, Föreskrifter omändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten.LIVSFS 2005:10.MDEP, 1994: Background documentation for the development of MCP numericalstandards. Massachusetts Department of Environmental Protection, USA.Naturvårdsverket, 1996: Generella riktvärden för förorenad mark. Beräkningsprinciperoch vägledning för tillämpning. Rapport 4638Naturvårdsverket, 1997a: Development of generic guideline values – models anddata used for the development of generic guideline values for contaminated soils inSweden. Rapport 4639.Naturvårdsverket, 1997b: Åtgärdskrav vid efterbehandling. Vägledning för säkerställandeav att acceptabla resthalter och restmängder uppnås – metoder och säkerhet.Rapport 4807.Naturvårdsverket, 1997c: Bakgrundshalter i mark. Halter av vissa metaller och organiskaämnen i tätort och på landsbygd. Rapport 4640.Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet, 1998: Förslag till riktvärden förförorenade bensinstationer. Rapport 4889Naturvårdsverket, 2007a: Riskbedömning av förorenade områden, En vägledningfrån förenklad till fördjupad riskbedömning. Remissversion 2007Naturvårdsverket, 2007b: Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning ochvägledning. Remissversion 2007RIVM 2001a. Technical evaluation of the Intervention Values for Soil/sediment andGroundwater. Human and ecotoxicological risk assessment and derivation of risklimits for soil, aquatic sediment and groundwater, (Lijzen J P A, Baars A J, Otte PF, Rikken M, Swartjes F A, Verbruggen E M J, Wezel A P van), RIVM Bilthoven,Report nr 711701023.RIVM 2001b. Ecotoxicological Serious Risk Concentrations for soil, sediment and(ground)water: updated proposals för first series of compounds, RIVM report711701 020 (Verbruggen E M J, Posthumus R, and van Wezel A P), April 2001.RIVM 2001c: Re-evaluation of human-toxicological maximum permissible risk levels.Report 711701 025.Samsøe-Petersen et al. 2000: Optagelse af metaller og PAH forbindelseri grøntsager og frugt. Miljøstyrelsen, Miljøprojekt Nr. 571. 2000.Sweco, 1995: Bigner & Co, Markmiljöundersökning. Uppdragsnr. 11010102, daterad1995-12-19.TPHCWG (1997). Development of fraction specific Reference Doses (RfDs) andRef-erence Concentrations (RfCs) for Total Petroleum Hydrocarbons (TPH). Vol-10076882 26 (27)

ume IV, TPH Criteria Working Group, Toxicological Technical Action Group(http://www.aehs.com).van den Berg R (1995): Blootstelling van de mens aan bodemverontreiniging. Eenkwalitatieve en kwantitatieveanalyse, leidend tot voorstellen voor humaan toxicologischeC toetsingswaarden. Rapportnr 725201006. Modified version of originalreport from 1991. RIVM (National Institute of Public Health and EnvironmentalProtection), Netherlands.WHO 1993: Guidelines for drinking-water quality, 2nd edition, volume 1, Recommendations.WHO 2006a: Guidelines for drinking-water quality. First addendum to third edition.Volume 1. Recommendations.Internetwww.naturvardsverket.se : ” http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-imiljon/Bedomningsgrunder-for-miljokvalitet/Grundvatten/Metaller-/Bedomning-avtillstand/”.2008-06-12.PRIO-databasen. www.kemi.se:L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\10076882-MMU_Gåshaga_Brygga 081015.docMall: Rapport Advanced.dot ver 1.010076882 27 (27)

Bilaga 1Sammanfattning av WSP:s tidigare undersökningarinom Gåshaga Brygga nr 10

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 1 1 (8)Miljötekniska markundersökningar – GåshagaBrygga 101 Uppdrag, syfte och strategiWSP Environmental genomförde på uppdrag av NCC Construction Sverige AB miljötekniskprovtagningar inom kring Gåshaga Brygga nr 10 (Kv. Lyftkranen 10), Lidingöstad.Undersökningarna utfördes inledningsvis med syftet att utreda förekomst av eventuellaflyktiga ämnen kring kvarteret Gåshaga Brygga nr 6-12 som skulle kunna påverka inomhusmiljöni kvarterets radhus. I ett senare skede genomfördes också en undersökningför att undersöka mindre flyktiga ämnen i det övre jordlagret. Arbetet omfattadekartläggning av eventuella markföroreningars sammansättning och koncentration samten hälsoriskbedömning med fokus på exponering via ånga. Förekommande markföreningarjämfördes också mot resultat från tidigare provtagning av inomhusluft.Strategin omfattade relativ tät provtagning med skruvborr i provpunkter runt om kvarteretGåshaga Brygga nr 6 - 12. Provtagningen fokuserade på flyktiga ämnen i jord ochgrundvatten eftersom dessa kan ha betydelse ur hälsosynpunkt ovan marken, t.ex. i inomhusmiljön.Halvflyktiga ämnen undersöktes också. Breda så kallade screeninganalyserutfördes för att ringa in eventuellt förekommande föroreningar.2 Resultat2.1 Scanninganalyser i med fältinstrumentScanninganalyser utfördes av jordproven genom att luften ovan proven mättes medPID-instrument i en sluten diffusionstät påse. Resultaten ger en relativ halt av organiskaämnen i provet men är känslig för vilken sammansättning föroreningen har, temperatur,fukthalt, total organisk halt mm. Scanninganalyserna används för att välja ut provettill ackrediterad laboratorieanalys. I efterskott kan dock bedömningar av flera provgöras utifrån PID-mätningarna tillsammans med laboratorieresultaten och övriga fältindikationersom färg, lukt och läge i jordlagerföljden.Generellt låga PID-halter påträffades i provpunkterna kring kvarteret Gåshaga Brygga6-12 (< 5 ppmv i luften ovan jordprovet). I en punkt fanns dock kraftig indikation omkolväten (> 2000 ppmv) i jord 0,5 till 1 m under markytan. PID-halterna avtog medökat jorddjup provpunkten. Vidare fanns svagt förhöjda halter i ett par provpunkter iprov nära grundvattenytan.WSP Environmental

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 1 2 (8)2.2 Laboratorieanalyser2.2.1 Organiska ämnen i jordBaserat på scanninganalyserna och fältindikationer som färg, lukt och läge i jordlagerföljdenvaldes ett antal prover ut för laboratorieanalys. Inledningsvis analyserades 8jordprov vid laboratorium. Analyserna utfördes med screeninganalys där resultatet jämförskvalitativt mot ett bibliotek omfattande 40 000 ämnen. Semikvantifierade 1 halterredovisas i Tabell 1.Tabell 1. Påträffade organiska ämnen, deras semikvantifierade halter och klassificering avseendemiljö- och hälsofarlighet.Prov DjupHaltKlassificeringpunkt m.u.my Ämne[mg/kg]Miljö- och hälsofarligW02 0,5-1,0 Ett flertal olika terpener 1-100 SaknasTricyklen 0.1-1 Saknasβ-myrcen 0.1-1 MiljöfarligTerpinolen 0.1-1 IrriterandeC4-Aromater 1 - 10 SaknasOmättade kolväten ca 10 Saknas4-Terpinenol ca 10 Miljöfarlig, Farlig vid förtäringα-Terpineol ca 10 IrriterandeL-Verbenon ca 10 SaknasTerpin ca 10 SaknasW02 3,0-3,5 PAH 0.1-1 för resp PAH Vissa är miljö- och hälsofarliga, vissa inte1-Amino-4-hydroxiantrakinon osäker identifiering SaknasSiloxaner 0.1-1 Några; miljöfarlig, irriterandeW03 3,6-4,0 Alkaner C20-C32 ca 1000 SaknasW05 3,4-4,0 PAH 0.1-1 för resp PAH Vissa är miljö- och hälsofarliga, vissa inteButylhexadekanoat 0.1-1 SaknasButylstearat 0.1-1 SaknasW06 3,5-4,0 PAH 0.1-1 för resp PAH Vissa är miljö- och hälsofarliga, vissa inteButylhexadekanoat 0.1-1 SaknasButylstearat 0.1-1 SaknasDekahydro-alkylnaftalen osäker identifiering SaknasW07 2,0-2,4 PAH 0.5-5 för resp PAH Vissa är miljö- och hälsofarliga, vissa inte2-hexanon 0.01-0.1 Reproduktionstoxisk, Kategori 3Alkylerade PAH 0.5-5 för resp PAH SaknasDihydroabietinsyra, metylester ca 0.5-5 SaknasW08 0,5-1,0 PAH 0.1-1 för resp PAH Vissa är miljö- och hälsofarliga, vissa inteButylhexadekanoat 0.1-1 SaknasButylstearat 0.1-1 SaknasW10 2,0 -2,5 PAH 0.5-5 för resp PAH Vissa är miljö- och hälsofarliga, vissa inteAlkylerade PAH 0.1-1 för resp PAH Saknas1 Semikvantifiering är en mindre noggrann kvantifiering jämfört med kvantifiering vid normalanalys. Redovisade halter utgör ofta maxhalter.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 1 3 (8)- Terpener och olika alkoholer fanns i prov W02 (0,5-1,0) och var upphov tillden höga PID-halten.- PAH (polycykliska aromatiska kolväten) påträffas allmänt i undersökta provpunkter.- Tyngre alkaner påträffades på stor jorddjup i ett prov (W03).De mest allvarliga ämnena som påträffades bedömdes var PAH (polycykliska aromatiskakolväten) som utgör en grupp ämnen som bland annat bildas vid förbränning ochupphettning av organiskt material. PAH:er finns i allt från bildäck, asfalt, byggmaterialtill bränd mat, cigarettrök mm. Olika PAH fanns i nästan alla undersökta prover och ärvanligt förekommande i fyllningsjord. Deras miljö- och hälsofarlighet är varierande.I provpunkt W02 (0,5-1,0) fanns de högst halterna av flyktiga ämnen. Inget av ämnenafanns dock i både i inomhusmiljön och i jorden.Det finns naturligt förekommande kolväten i jord som ger utslag på screeninganalysen.För dessa ämnen finns ingen klassificering av deras miljö- och hälsofarlighet i Tabell 1.I tabellen finns också ämnen som inte är naturliga men som av olika skäl saknar klassificering.På grund av de allmänt förekommande PAH:erna utfördes kompletterande kvantitativlaboratorieanalys av PAH i tre prover. Analys utfördes av de två prover med högst indikationom PAH och i det ytligaste provet. Resultatet redovisas i Tabell 2.PAH:erna som påträffades allmänt i provpunkterna i den första undersökningen hargenerellt låg flyktighet. Mycket höga halter krävs därför för att PAH ska utgöra en exponeringsriskför människor i t.ex. inomhusmiljö via inandning av ånga, vilket den förstaundersökningen hade till syfte att undersöka. Däremot finns det andra viktiga exponeringsvägarför PAH:er som intag via växter, inandning av damm och direkt intag avjord. Dessa exponeringsvägar kan vara viktiga i ytlig jord varför en kompletterandeundersökning utfördes där också ytliga jordlager undersöktes. Den genomfördes inomramen för ett kontrollprogram som också hade till syfte att klarlägga om PAH:er rör siguppåt i jordlagerföljden.Den kompletterande undersökningen utfördes våren 2007 och redovisas i Tabell 2. Undersökningengenomfördes ned till 1 m under markytan i fyra provpunkter.Tabell 2. Laboratorieanalyser av PAH i 11 prover från 2006 och 2007. Halterna anges i mg/kgTS och jämförs mot riktvärdet för KM.Provpunkt Provtagning Nivå PAH cancerogena PAH övrigaW02 2007 0,05-0,5

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 1 4 (8)- Halten PAH cancerogena överskred riktvärdet för KM i alla provpunkter på bådanivåerna utom i provpunkt W02.2.2.2 Organiska ämnen i grundvattenOrganiska ämnen i grundvattnet har undersökts vid två tillfällen i två grundvattenrör.Screeninganalys av flyktiga och halvflyktiga kolväten utfördes liksom analys av PAH.Resultatet redovisas i Tabell 3.Tabell 3. Laboratorieanalyser av organiska ämnen i två grundvattenrör kring kvarteret GåshagaBrygga 6-12. Halterna från provtagningen 2006 utgör semikvantifierade halter. Halternaanges i µg/l. (e.p = ej påträffad; e.a.=ej analyseradProvpunktÄmneProvtagning2006Provtagning2007W02 Bis(2-etylhexyl)ftalat 0,2 e.a.Heinecosan (C16) 0,2 e.a.Oktacosan (C18) 0,4 e.a.Eicosan (C20) 0,9 e.a.Riktvärden aÅngor ibyggnader DricksvattenS:a alifater > C16-C35 1,5 e.a. e.r. 100PAH cancerogena e.p.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 1 5 (8)2.2.3 Metaller i jordSammanlagt har 15 prover analyserats med avseende på metaller i det två undersökningarnafrån 2006 och 2007. I undersökningen från 2006 gjordes ett urval fördelat påbåde djupa och ytliga prover medan alla prover analyserades från undersökningen2007. Resultatet från laboratorieanalyserna redovisas i Tabell 4.Tabell 4. Sammanställning av metaller over bakgrundsnivåer och KM-riktvärden i jordprovfrån markundersökningarna, 2006 och 2007. Halterna anges i mg/kg TS.Punkt Nivå Arsenik Kadmium Kobolt Krom Nickel Vanadin ZinkW02 0,05-0,5

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 1 6 (8)Tabell 5. Metallhalter i grundvatten från provtagningen 2006. Halterna anges i µg/l och jämförsmot Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten.ProvpunktGränsvärdeW02W06Filtrerad ja jaArsenik

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 1 7 (8)AlifaterAlifater påträffades på stor jorddjup i en provpunkt (W03). Alifaterna utgörs av alkanerC20-C32 vilket är typiska oljeämnen. Oljeföroreningen finns i leran närmast berget ochbedöms vara mycket begränsad eftersom den inte återfinns i några närliggande provpunkter.Oljan bedöms vara äldre eftersom den är delvis nedbruten vilket syns i kromatogrammetfrån laboratorieanalysen.Alkanhalten C20-C32 bedöms inte utgöra någon hälsorisk via inandning av ånga somundersökningarna hade till syfte att undersöka.AromaterPolycykliska aromatiska kolväten – PAH, påträffades i de flesta av analyserade fyllningsproverbåde i djupare och ytligare provpunkter. Halterna varierade mellan provpunkternaoch det fanns ingen trend för olika jorddjup. Ur genomförd undersökningkunde ingen tendens att PAH rör sig uppåt i jordlagerföljden urskiljas. PAH förekommerheterogent i fyllningsjorden oavsett jorddjup.I screeningundersökningen påträffades C4-aromater 0,5 till 1 m under markytan i W02.Ämnesgruppen utgöras av alkylerade bensener med totalt fyra kolatomer. Det kan t.ex.vara tetrametylbensen eller dietylbensen och motsvarar aromater C8-C10 i Naturvårdsverketsoch SPIMFAB:s riktvärden för förorenade bensinstationer. Föroreningen harinte påträffats i någon annan närliggande provpunkt och bedöms vara begränsad kringW02. Förekomst av C4-aromater kan sammankopplas med föroreningen av terpener.Halten PAH:er och andra aromater bedömdes inte utgöra någon hälsorisk via inandningav ånga.TerpenerDe monoterpenalkoholer som förekommer i provpunkt W02 kan ha sitt ursprung i essentiellaoljor (som aromtillsatser i livsmedel) eller i terpentin (lösningsmedel i färg).Sammansättningen beror på råvarans ursprung. Verbenon och α-terpineol återfinns iessentiella oljor från rosmarin och mejram med flera örter, och terpinen-4-ol i s.k. ”teatree oil” och liknande. Terpin finns med i en lista över godkända aromämnen i livsmedeloch används som medicin eftersom den har en slemlösande egenskap. Terpentinenssammansättning beror på vilken trädart som är ursprunget. Ämnena härrör troligen frånmargarinfabriken, eller möjligen från färgfabriken men kan också ha sitt ursprung i deträrester som fanns i provet.α-Terpineol är bäst beskriven gällande toxikologiska data och kan vara irriterande.Dess isomer 4-Terpinenol (Terpinen-4-ol) är farligt vid förtäring och miljöfarlig. Förverbenon och terpin saknas fakta vilket det också gör för flera andra terpener. Det kanha sin orsak i att det inte är någon av de vanligen beskrivna terpenerna eller att derashälsoeffekter hitintills inte prioriterats av vetenskapen som potentiellt toxikologiska.Att övriga vanligt förekommande monoterpenkolväten inte förekommer i jordprovet iså stor uträckning, kan bero på avdunstning (kolvätena är oftast flyktigare än dessa alkoholer)samt att alkoholerna eventuellt binds hårdare till jord.Flera av de i jorden påträffade terpenerna och deras alkoholer har inte några hälsoeffektereller har inte prioriterats som potentiellt toxikologiska. De har använts som luktämnenoch kan mycket väl vara en rest från margarinfabriken.Övriga organiska ämnen

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 1 8 (8)I provpunkt W05, W06 och W08 (på varierande djup) har ämnen som tillhör gruppenfettsyraestrar påträffats. Dessa härrör troligen från margarinfabriken. De är inte flyktiga.Siloxaner har påträffats i en punkt. Dess ursprung kan vara fyllnadsmaterial. Ämnenaär generellt inte flyktiga och återfinns på stora jorddjup, 3 till 3,5 m under markytan.Djupt i provpunkt W07 (2,0-2,4 m under markytan) har 2-Hexanon påträffats. Ämnetär ett lösningsmedel för bland annat oljor och fetter och kan förekomma i färgborttagningsmedeloch lacker. Källan kan vara rester i fyllning eller färg/lack från färgfabriken.Ämnet är klassificerad som reproduktionstoxisk, kategori 3 (möjlig risk för nedsattfortplantningsförmåga) och har måttlig flyktighet.MetallerMetaller förekommer generellt i låga halter under både riktvärdet för KM och antagenbakgrundshalt. Den mest allvarliga halten är kobolt i W02 som tydligt överskrider KMriktvärdet.Provet ligger mycket djupt, 3 till 3,5 m under markytan, och kan idag inteexponera människor och miljö. Hög kobolthalt har bara påträffats i 1 av 15 prov. Föroreningenhar påträffats i naturlig jordart under fyllning varför koboltföroreningen kanha sitt ursprung i fyllningen strax ovanför provet. Ytliga fyllningsprov i samma provpunktvisar låga kobolthalter.I provpunkt W10 har både kadmium och zink påträffats strax över KM-riktvärdet. Metallernaär kemiskt ganska lika och är ofta associerade med varandra. De förhöjda halternaligger djupt och har inte påträffats högre upp i jordlagerföljden.

Bilaga 2Skiss över tidigare verksamheter och markanvändning

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 2Tidigare markanvändningWSP Environmental

Bilaga 3Skiss över aktuell markanvändning

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 3Nuvarande markanvändningWSP Environmental

Bilaga 4Beskrivning och dokumentation av genomförda undersökningar

Uppdragsnr: 10076882 1 (3)BILAGA 4Beskrivning och dokumentation av genomfördaundersökningarL:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\Bilaga 4.docMall: Pm - 2003.dot ver 1.0Granskad Uppdragsnummer10076882UppdragsnamnNCC Construction Sverige AB, Kompletterande markprovtagning,Gåshaga Brygga, Lidingö stadHandläggareArnulf HedenvindKundNCC Construction Sverige AB.Syfte och ändamålDatum2008-10-15Rev. datum-FältteknikerGunnar Karlsson, Gert Eriksson, MagnusDalenstam, Arnulf HedenvindKundens kontaktperson/projektledareDanne StattinKompletterande markundersökning inom GåshagaBrygga, WSP uppdrag 10076882. Undersökningen hartill syfte att undersöka PAH-halter i fyllning inom ej undersökta delar av radhusområdet samt utföra bredareoch moderna analyser kring tidigare misstänkta källområden. Undersökningen ska ligga till grund förmiljö- och hälsoriskbedömning.Strategi och provtagningsmönsterMarken inom Gåshaga Brygga används idag för olika ändamål. Vissa ytor är grönytor andra bebyggdaeller används till vägar och gångytor. Det finns idag inga planer på förändrad markanvändningen inomområdet. Marken kan delas in efter hur marken används och hur eventuella föroreningar kan exponeramänniskor och miljö.Ytlig provtagning omfattar öppna ytor som gräsytor, lekplatsen, grusytor och liknande där jorden blottas.Ytorna delas in i delytor omkring 500 m² stora med ungefär likartade jordart och exponeringsförhållanden.Från varje delytorna har ett samlingsprov tagits och analyserats från sex slumpmässigt placerade stickprov.Provet utgör jord från hela nivån 0 till 0,3 m. Provtagningen ger en god uppfattning och medelhalterinom respektive delyta.Prov från djupare jord har tagits inom allmänna ytor som delytorna ovan och hårdgjorda ytor som asfaltoch markplattor. Proverna har tagits med borrbandvagn och jordskruv. Provpunkter har riktats mot misstänktapunktkällor från tidigare industriverksamheter och provpunkter med förhöjd halt utifrån äldre laboratorieanalyser.Vissa prover har också placerats slumpmässigt. Jordprov har tagits som samlingsprov förvarje 0,5 m eller i mindre nivåer efter jordartsgränser. Provtagningen ger en god uppfattning och föroreningarnasutbredning i profil men är stickprovsmässig i plan.Jordprov från uteplatserna har tagits från markytan ned till 0,3 m under hårdgjorda ytor som markplattoroch grusgångar samt från markytan till 0,9 m inom uteplatsen med trädgård. Samlingsprov togs för helaWSP Environmental121 88 Stockholm-GlobenBesök: Arenavägen 7Tel: +46 8 688 60 00Fax: +46 8 688 69 22WSP Sverige ABOrg nr: 556057-4880Styrelsens säte: Stockholmwww.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10076882 2 (3)det undersökta jordlagret.OmfattningUpprättande av provtagningsplan.Fältarbete omfattade:• Jordprovtagning med borrbandvagn och skruvborr i 20 provpunkter.• Jordprovtagning av ytlig jord 0 till 0,3 m inom 11 ytor. Ett samlingsprov för varje yta sammanfördesfrån 6 slumpmässiga stickprov.• Jordprovtagning inom uteplatser på fram och baksida av 8 radhus i sammanlagt 13 provpunkter.För 3 radhus fanns jord endast på framsidan.• Funktionskontroll av befintliga grundvattenrör i W02 och W06.• Installation av grundvattenrör i provpunkt W20 samt rensning av rör med bailer.• Provtagning av grundvatten i W20 en vecka efter installation inklusive omsättning av minst 3brunnsvolymer innan provtagning. Brunnarna W02 och W06 hade mycket liten vattentillgångoch kunde inte provtas.• Scanninganalys av samtliga jordprover med PID-instrument (instrument med fotojonisationsdetektor).• Laboratorieanalys av jord- och grundvattenprover.Utvärdering samt miljö- och hälsoriskbedömning.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\Bilaga 4.docMall: Pm - 2003.dot ver 1.0FältarbetstidFältarbete har utförts den 26-27 februari, 4 mars, 18 mars och 30 maj 2008.ScanninganalyserScanninganalys av flyktiga ämnen utfördes på samtliga jordprover. Luftvolymen ovan jordprovet i diffusionstätprovtagningspåse analyserades med PID-instrument av typ PhoCheck 1000Ex. PID-mätning är enhalvkvantitativ mätning av kolvätehalten i jorden. Instrumentet kalibrerades mot 100 ppm isobutylen ochresultat redovisas som ppmv isobutylenekvivalenter. Mätningen är relativ och har utförts i head-space påprovtagningspåse. Mätning har skett på rumstempererade och homogeniserade prover. Resultatet beror avföroreningens sammansättning eftersom olika ämnen och blandningar har olika respons på instrumentet.Provets temperatur, jordartssammansättning, fuktighet och organiska halt påverkar också resultatet.LaboratorieanalyserLaboratorieanalyser av jord och grundvatten har gjorts i följande omfattning:Analys Metod Ingående ämnen/föreningarMetaller ICP/AES As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg,, Ni, Pb, Voch Zn m. fl.MetallerScreening semivolatila(halvflyktiga)kolvätenScreening volatila(flyktiga) kolvätenICP/AESsnabbanalysGC‐MSGC‐MSAllmännaytor 0,3‐xAllmännaytor 0,3‐x Uteplatser Grundvatten11 5 13 1Som ovan ‐ 47 ‐ ‐Kvalitativ och kvantitativ analysav de mest vanligt förekommandeföroreningarna samt en kvalitativoch halvkvantitativ bestämningav övrigt förekommandeämnen.Kvalitativ och kvantitativ analysav de mest vanligt förekommandeföroreningarna samt en kvalitativoch halvkvantitativ bestämningav övrigt förekommandeämnen.11 12 11 1‐ 3 ‐ 1PAH. GC‐MS 16 st PAH (EPA) 2 4 ‐ ‐Pesticider GC‐ECD 16 st PAH (EPA) ‐ 6 ‐ ‐

Uppdragsnr: 10076882 3 (3)L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\Bilaga 4.docMall: Pm - 2003.dot ver 1.0Samtliga analyser har utförts av ALS Analytica, som är ackrediterat av SWEDAC med reg. Nr 1087. Föranalys av organiska ämnen anlitar Analytica ackrediterade europeiska underleverantörer.Metallanalyserna av jordprover har gjorts på material < 2 mm. Vattenprover har dekanterats före analys avorganiska ämnen och filtrerats (0,45 µm)innan analys av metaller.Tidigare undersökningar och undersökningsunderlag• NCC Construction Sverige AB, Gåshaga brygga nr 10, Lidingö Stad, Komplettering till PM - Miljötekniskmarkundersökning, WSP uppdrag 10076882, daterad 2007-04-03.• NCC Construction Sverige AB, Gåshaga brygga nr 10, Lidingö Stad, PM Miljöteknisk markundersökning,WSP uppdrag 10076882, daterad 2006-09-07.• NCC Construction Sverige AB, Gåshaga brygga nr 10, Lidingö Stad, Rapport Miljöteknisk provtagning,WSP uppdrag 10076882, daterad 2006-08-29.• Markmiljöundersökning, Gåshaga Brygga, VBB VIAK, 1999-02-18, Uppdr. Nr. 1154109000.• PM angående omhändertagande av del av avloppsledning samt oljepåverkad jord vid Gåshagabrygga, Lidingö. VBB VIAK, 1999-12-15. Uppdr. Nr. 1154109000.• Utdrag ur geoteknisk undersökning, plan och sektioner, erhållna av beställaren. Det framgår intevem eller när dessa borrningar har utförts.• Exteriör kraft och belysning, hus 8, ritning nr E63:0001 daterad 2000-03-03.• Tele i mark, hus 8, ritning nr E64:0001 daterad 2000-03-14.• VS-installationer i och under platta, hus 8, ritning nr V506:8911 daterad 2000-03-17.• El-installationer, kanalisation, hus 8, ritning nr E616:8012 daterad 2000-04-06.• VA-plan ritning nr R52:0001 daterad 2000-05-18.• Rör i mark, hus 8, ritning nr E61:0001 daterad 2000-11-23.• El-installationer, kraft och belysning, hus 8, ritning nr E636:8212 daterad 2001-03-01.• El-installationer, Tele, hus 8, ritning nr E646:8212 daterad 2001-03-01• Kartskiss Bilaga 2, tillhörande genomförandebeskrivning SBK 98:354:VKartunderlagDigitalt kartunderlag för redovisning har erhållits från NCC 2006-05-11. Koordinatsystem Lidingö Stadssystem.Utsättnings- och avvägningsdataUtsättning har skett från befintliga terrängföremål.Ingående handlingar-

Bilaga 4aDokumentation av fältarbeten och provhanteringMall: Pm - 2003.dot ver 1.0

MILJÖTEKNISKA MARKUNDERSÖKNINGARANVISNINGAR SAMT DOKUMENTATION AVFÄLTARBETE OCH PROVHANTERING1 (3)BILAGA 4a10076882Uppdragsnummer: 10076882 Handläggare: Arnulf HedenvindUppdragsnamn: Fördjupad Miljö ochHälsoriskbedömning inklusiveFälttekniker: Gunnar Karlsson, Gert Eriksson,Magnus Dalenstam, Arnulf HedenvindkompletterandemarkundersökningFältarbetstid: Februari-Maj 2008Dessa generella anvisningar bygger på WSP Environmentals rutiner för provtagning och provhantering i miljötekniskamarkundersökningar. WSP Environmentals rutiner baseras på branschpraxis och på de anvisningar som finns i SGFsfälthandbok för miljötekniska markundersökningar (rapport 2004:1). Anvisningarna gäller ett standardförfarande vid enmiljöteknisk markundersökning. I vissa undersökningar är det befogat med specifika förfaranden och en annan kvalitetsnivå.Anvisningar för denna typ av undersökningar upprättas separat.Dokumentation om att anvisningarna följts och i vilken utsträckning avsteg har gjorts görs för att på ett tydligt sätt redovisahur fältarbete och provhantering har utförts i varje enskilt uppdrag. Dokumentet utgör därmed även en kvalitetssäkring avfältarbete och provhantering.Ansvarig fälttekniker dokumenterar avsnitt I- IV. Handläggare ansvarar för att dokumentera den skuggande delen av avsnittIV.I - PROVTAGNING AV MARK1. Provtagningarna utförs av en fältingenjör/fälttekniker som hargenomgått SGFs utbildning i miljötekniska markundersökningar -del 1.2: Jordprov tas normalt ut som samlingsprov per halvmetersintervall.Provtagningen och intervallen anpassas så att olika jordarter eller jordmed t ex olika färg eller luktegenskaper inte blandas.3. Varje provpunkt beskrivs i djupled avseende mineralogisksammansättning, ev. missfärgning och övriga egenskaper.Anvisningarna har följts:Ja Nej, Ingår ej(se kommentar)XXX4. Samtliga jordprover insamlas i diffusionstäta plastpåsar(t ex rilsan) direkt från skruvprovtagaren eller provgropen. X5. Jordprover insamlas i glasburk direkt från skruvprovtagaren ellerprovgropen vid indikation (lukt, färg et c) på organiska föroreningar,misstänkt flyktiga eller reaktiva ämnen.X6. Jordprover insamlas i glasburk direkt från skruvprovtagareni anslutning till grundvattenytan, vid misstänkt oljeförorening i mark.X7. Provtagningsutrustningen rengörs mellan varje provtagningsnivåoch varje provtagningspunkt enligt SGF kvalitetsnivå B8. Om området är kraftigt förorenat kontaktas handläggaren, somavgör om fältindikationerna motiverar att SGF kvalitetsnivå B används.9. Provkärl och provtagningsutrustning förvaras och transporteras iförslutning så att de inte kontamineras före installation och användning.XXX

MILJÖTEKNISKA MARKUNDERSÖKNINGARANVISNINGAR SAMT DOKUMENTATION AVFÄLTARBETE OCH PROVHANTERING2 (3)BILAGA 4a1007688210. Provtagningspunkterna mäts in mot känd referenspunkt. XI - PROVTAGNING AV MARK (forts)Provtagning från skruvborr11. Provtagning sker direkt från skruven. Lös jord tas bort längst ut påborrflänsarna. Jordmaterial från skruvens ytskikt rensas bortinnan prov tas ut.Anvisningarna har följts:Ja Nej, Ingår ej(se kommentar)XProvtagning i provgrop från schaktvägg12. Hela gropen grävs klart innan provtagning startar. Provtagningsställeti schaktväggen skrapas rent från löst material innan prov tas ut.XII - INSTALLATION AV PROVTAGNINGS/GRUNDVATTENRÖR13. Grundvattenrör installeras i öppna hål som förborrats med vatten som spolmedium.Mellanrummet upptill mellan borrhålet och grundvattenröret tätas medbentonit för att förhindra inläckage av ytvatten. Vid filterdelen fylls sand.X14. Hur rören sätts dokumenteras i installationsprotokoll där bl.a. följandeuppgifter anges: grundvattenrörets dimensioner, djup till rörspets,filtrets över- och underkant, påträffad grundvattenytan, placering avtätande lager samt avstånd från markyta till rörets överkant.15. Rören förvaras och transporteras i förslutning och skyddas motkontaminering före installation.16. Grundvattenrören är tillverkade av ofärgad polyetylenplast(PEH/HDPE).XXX17. Rör förses med låsbart lock. X18. Markyta och rörets överkant avvägs i lägsta punkten i förhållandetill lokal fixpunkt. Referenspunkt och höjdsystem anges.X19. Grundvattenrören märks upp med beteckning enligt anvisning. XIII - PROVTAGNING AV GRUNDVATTEN20. Provtagning av grundvatten sker ca en vecka. Rören omsätts 3 dagarefter montering samt vid provtagningstillfället.21. Grundvattenprovtagning sker från den förmodade renaste mot denmisstänkt mest förorenade delen av undersökningsområdet.22. Lod och övrig utrustning som används för vattenprovtagningsköljs med vatten och torkas av mellan varje provtagningspunkt.XXX

MILJÖTEKNISKA MARKUNDERSÖKNINGARANVISNINGAR SAMT DOKUMENTATION AVFÄLTARBETE OCH PROVHANTERING3 (3)BILAGA 4a1007688223. Varje provtagning sker med ny vattenhämtare (engångsbailer). X24. Vattenprover som skall genomgå laboratorieanalystas ut i de kärl som laboratoriet föreskriver för respektive analys.XIII - PROVTAGNING AV GRUNDVATTENAnvisningarna har följts:Ja Nej, Ingår ej(se kommentar)25. Grundvattenprovtagning sker enligt principer:A: Grundvattenröret omsätts med minst 3-5 rörvolymer vatten. XB: Vattenytan lodas mot den lägsta punkten på rörets överkant. XC: Prov tas ut genom att vattenhämtaren töms långsamtgenom slang i botten, som förs ner i provtagningsflaskan.XD: Konduktivitet, pH och temperatur mäts in-situ. XE: Avstånd till rörets botten mäts upp. XF: Grundvattnet omsätts återigen. XIV - PROVHANTERING26. Provkärl märks med etiketter som anger datum, uppdragsnummer,provpunkt, provnummer, djup och signatur.27. Innan och under transport till laboratoriet förvaras prover mörktoch svalt.XXIfylls av handläggare:28. Beställda analyser dokumenteras genom beställningssedlar sombekräftas via mottagningsverifikat från laboratoriet. Verifikatsparas i uppdragspärm.29. Jordprover förvaras mörkt och svalt (max +7º C) i diffusionstäta påsaroch sparas i 1 månad efter provtagningstillfället, för eventuellt behovav kompletterande analyser, om inte annat överenskommits med kund.30. Vattenprover förvaras i svalt (max +4º C) och sparas i tre veckor efterprovtagningstillfället, för eventuellt kompletterande analyser.31. Kasserade förorenade prover lämnas till en av tillsynsmyndighetgodkänd mottagningsstation.XXXXAnvisning nr Kommentar13 Inget spolmedium har använts.Signatur

Bilaga 4bSammanställning av fältnoteringar samt utfördaanalyserMall: Pm - 2003.dot ver 1.0

Uppdragsnr.: 10076882Bilaga 4b - allmänna ytor 0-0,3mWSP Environmental 10076882 Kommentarer: Analyser:Beställare: NCC Constraction Sverie AB 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. M= metaller som As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg m flGåshaga Brygga - allmänna ytor 0-0,3 m 2. Organiska kolväten - analys med fotojonisationsinstrument (PID). Halterna redovisas SV = GC-MS screening semivolatila (halvflyktiga) föreningarsom isobutenekvivalenter.TP = Totalt organiskt kol + pH3. Analysrapporter och resultat redovisas separat.Sammanställning av fältnoteringar samt utförda analyserPunkt Nivå Prov Prel. geoteknisk Anmärkning Grundvattennivåer Scanninganlys Labanalyser 3Nivå[m u my] nr Benämning 1 datum (RH00) PID 2 M SV TP Kommentar08A1 Samlingsprov A1:1-6 Del av lekpark och gästbrygga - kommunal mark 0 x x x0 - 0,30 1 F/mu + F/grsast Mullskikt ca. 0,10 m 00 - 0,30 2 F/mu + F/grst Mullskikt ca. 0,20 m 00 - 0,30 3 F/mu + F/grsa Mullskikt ca. 0,05 m 00 - 0,20 4 F/mu + F/grst Mullskikt ca. 0,05 m. Invid gångväg - hård 00 - 0,30 5 F/sa Inom lekyta belagd med sand invid sandlåda. 00 - 0,30 6 F/mu + F/stgr Mullskikt ca. 0,10 m 008A2 Samlingsprov A2:1-6 Del av lekpark och gästbrygga - kommunal mark 0 x x x0 - 0,30 1 F/sagr 00 - 0,30 2 F/sagr + F/le 00 - 0,30 3 F/sagr 00 - 0,30 4 Fsagr + F/le 00 - 0,30 5 F/le 00 - 0,30 6 F/le 008A3 Samlingsprov A3:1-6 Del av lekpark och gästbrygga - kommunal mark 0 x x x0 - 0,30 1 F/mu + F/sagr Mullskikt ca. 0,20 m 00 - 0,30 2 F/mu + F/sagr Mullskikt ca. 0,05 m 00 - 0,30 3 F/mu + F/salet Mullskikt ca. 0,10 m 00 - 0,30 4 F/mu + F/salet Mullskikt ca. 0,10 m 00 - 0,25 5 F/sagr Gångbana mot gästbrygga. Hårt packad. 00 - 0,30 6 F/mu + F/sagr Mullskikt ca. 0,05 m. Tegel, betong i F under Mu. 008A4 Samlingsprov A4:1-6 Del av lekpark och gästbrygga - kommunal mark 0 x x x0 - 0,30 1 F/mu + F/let Mullskikt ca. 0,05 m 00 - 0,30 2 F/mulet Mullskikt ca. 0,30 m. 00 - 0,30 3 F/mu + F/stgr Mullskikt ca. 0,25 m 00 - 0,30 4 F/mu + F/let Mullskikt ca. 0,25 m 00 - 0,30 5 F/mu + F/sa Mullskikt ca. 0,10 m. Sanden var svagt rödaktig (mycket fältspat!?) 00 - 0,30 6 F/mu + F/stgr Mullskikt ca. 0,25 m 0

Uppdragsnr.: 10076882Bilaga 4b - allmänna ytor 0-0,3m08B Samlingsprov B:1-6 Grusyta med träd norr om Gåshaga Brygga nr 6 0 x x x0 - 0,30 1 F/grsa 00 - 0,30 2 F/grsa 00 - 0,30 3 F/grsa st 00 - 0,30 4 F/grsa 00 - 0,30 5 F/grsa 00 - 0,30 6 F/grsa 008C Samlingsprov C:1-6 Grönyta väster och söder om Gåshaga brygga 6-12 0 x x x0 - 0,03 1 F/sagr Sedummatta anlagt på nät och geotextil, grunt prov 00 - 0,30 2 F/mu + F/grsa Mullskikt ca. 0,05 m 00 - 0,30 3 F/mu + F/grsa Mullskikt ca. 0,10 m 00 - 0,30 4 F/mu + F/grsa Mullskikt ca. 0,05 m 00 - 0,30 5 F/musa + F/sagr Mullskikt ca. 0,20 m 00 - 0,30 6 F/mu + F/sagr Mullskikt ca. 0,10 m 008D Samlingsprov D:1-6 Inom bouleplan 0 x x x0 - 0,30 1 F/sagr Grovt material 00 - 0,30 2 F/sagr Grovt material 00 - 0,30 3 F/sagr Grovt material 00 - 0,30 4 F/sagr Grovt material 00 - 0,30 5 F/sagr Grovt material 00 - 0,30 6 F/sagr Grovt material 008E Samlingsprov E:1-6 Grönyta söder om fd. margarinfabrik 0 x x x0 - 0,30 1 F/mule Mullskikt ca. 0,05 m 00 - 0,30 2 F/mugrst Mullskikt ca. 0,05 m, små bitar av lila mtrl 00 - 0,30 3 F/mule Mullskikt ca 0,05 m 00 - 0,30 4 F/mule Mullskikt ca 0,25 m 00 - 0,30 5 F/musa Mullskikt ca 0,05 m 00 - 0,30 6 F/mule Mullskikt ca 0,1 m 008F Samlingsprov F:1-6 Grönyta öster om Gåshaga Brygga nr 18-24 0 x x x0 - 0,30 1 F/Mu + F/lesasi Mullskikt ca. 0,05 m 00 - 0,30 2 F/Mu + F/lesasi Mullskikt ca. 0,15 m 00 - 0,30 3 F/Mu + F/lesasi Mullskikt ca 0,05 m 00 - 0,30 4 F/Mu + F/lesasi Mullskikt ca 0,2 m 00 - 0,30 5 F/mu + F/Le trärester Mullskikt ca 0,1 m 00 - 0,30 6 F/Mu + F/lesasi Mullskikt ca 0,1 m 0

Uppdragsnr.: 10076882Bilaga 4b - allmänna ytor 0-0,3m08F:Mu Samlingsprov F:1-6 Mullskikt inom grönyta 08F 0 x0 - 0,15 1 F/Mu 00 - 0,15 2 F/Musa 00 - 0,10 3 F/Mull, sa 00 - 0,15 4 F/Mu (sa) 00 - 0,05 5 F/Mu 00 - 0,10 6 F/Mu 008F:F Samlingsprov F:1-6 Fyllningsskikt inom grönyta 08F 0 x0,15 - 0,30 1 F/le, sten 00,15 - 0,30 2 F/lest 00,1 - 0,30 3 F/grsale 00,15 - 0,30 4 F/grsalest 00,05 - 0,30 5 F/sale 00,1 - 0,30 6 F/grsale 008G Samlingsprov G:1-6 Grönyta uteplatser inom Gåshaga Brygga 18-24 0 x x x0 - 0,30 1 F/grsale Mullskikt ca 0,1 m 00 - 0,30 2 F/grsale Mullskikt ca 0,1 m 0 Grävde på kabel, kabeln aningens sk0 - 0,30 3 F/Sale Mullskikt ca 0,2 m 00 - 0,30 4 F/le Mullskikt ca 0,2 m 00 - 0,30 5 F/legr Mullskikt ca 0,2m 00 - 0,30 6 F/Sale Mullskikt ca 0,2 m 008H Samlingsprov H:1-6 Grönyta söder och väster om Gåshaga Brygga 39-63 0 x x x0 - 0,30 1 F/mu + F/stgr Mull = 0,15 m 00 - 0,30 2 F/mu + F/stgrlet Bitar av betongledning. Mull = 0,1 m 00 - 0,25 3 F/mulesa Stopp mot berg 00 - 0,05 4 F:sa Sedummatta grund prov, anlagt på nät och geotextil. Gummipartiklar. 00 - 0,02 5 F:sa Sedummatta grund prov, anlagt på nät och geotextil. Gummipartiklar. 00 - 0,02 6 F:sa Sedummatta grund prov, anlagt på nät och geotextil. Gummipartiklar. 0

Uppdragnr.: 10076882Bilaga 4b - allmänna yttor 0,3-x mWSP Environmental 10076882 Kommentarer: Analyser:Beställare: NCC Constraction Sverie AB 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. MS= snabbanalys av As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg mf.l.Gåshaga Brygga - allmänna ytor 0,3-2 m 2. Organiska kolväten - analys med fotojonisationsinstrument (PID). M = As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg m.fl.Halterna redovisas som isobutenekvivalenter.V = GC-MS screening volatila föreningar3. Analysresultaten redovisas separat. SV = GC-MS screening semivolatila föreningarTP = Totalt organiskt kol + pHP = pesticider (DDT, DDE, DDD mfl)Sammanställning av fältnoteringar samt utförda analyserPunkt Nivå Prov Prel. geoteknisk Anmärkning GrundvattennivåerScanninganlys Labanalyser 3Nivå[m u my] nr Benämning 1 datum (RH00) PID 2 MS M V SV TP P Kommentar08W11 0 - 0,2 1 F/mu 0 x0,2 - 0,6 2 F/makadam 0 x0,6 - 1,3 3 F/asfaltsagrträ 2 x x x1,3 Stopp08W12 0 - 0,5 1 F/saMu 0 x x0,5 - 1,0 2 F/muSa 0 x1,0 - 1,4 3 F/sagr tegel 0 x x x1,4 - 1,7 4 F/sagr storsten 0 x1,7 - Stopp08W13 0 - 0,4 1 F/saMu 0 x0,4 - 1,0 2 F/letsagramu 0 x1,0 - 1,4 3 F/sagrmu (lite asfalt) 0 x x x1,4 Stopp08W14 0 - 0,5 1 F/mMuMakadam 0 x0,5 - 1,1 2 F/Makadam storsten 0 x1,1 Stopp08W15 0 - 0,5 1 F/SaMu 0 x0,5 - 1,2 2 F/saMu 0 x1,2 Stopp, betong08W16 0 - 0,5 1 F/saMu 0 x0,5 - 1,0 2 F/letgrst 0 x x1,0 - 1,5 3 F/sagr (frigolit) 0 x1,5 - 2,0 4 F/sagr 0 x x2,0 - 2,3 5 F/sagr 0 x x2,3 - Stopp08W17 0 - 0,5 1 F/Makadam 0 x0,5 - 1,0 2 F/Storsten Makadam 0 x1,0 - 1,4 3 F/sagr storsten 0 x x x1,4 StoppBilaga 4b_Fältnotering, scanninganalsyer,labanalyser 2008-10-15

Uppdragnr.: 10076882Bilaga 4b - allmänna yttor 0,3-x mWSP Environmental 10076882 Kommentarer: Analyser:Beställare: NCC Constraction Sverie AB 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. MS= snabbanalys av As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg mf.l.Gåshaga Brygga - allmänna ytor 0,3-2 m 2. Organiska kolväten - analys med fotojonisationsinstrument (PID). M = As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg m.fl.Halterna redovisas som isobutenekvivalenter.V = GC-MS screening volatila föreningar3. Analysresultaten redovisas separat. SV = GC-MS screening semivolatila föreningarTP = Totalt organiskt kol + pHP = pesticider (DDT, DDE, DDD mfl)Sammanställning av fältnoteringar samt utförda analyserPunkt Nivå Prov Prel. geoteknisk Anmärkning GrundvattennivåerScanninganlys Labanalyser 3Nivå[m u my] nr Benämning 1 datum (RH00) PID 2 MS M V SV TP P Kommentar08W18 0 - 0,15 1 F/Mu 0 x0,15 - 0,5 2 F/sagrlet 0 x x0,5 - 1,0 3 F/sagrlet 0 x1,0 - 1,5 4 F/let Storsten 0 x1,5 - 1,9 5 F/samu glas storsten 1 x x1,9 - 2,5 6 SasigrMn 1 x x x2,5 - 3,0 7 sisagrMn 1 x3,0 - 4,0 8 sisagrMn 0 x08W19 0 - 0,1 1 F/järnskrot, asfalt, sagrMu 0 x0,1 - 0,5 2 F/sagrasfaltLet 0 x x0,5 - 1,1 3 F/samu 0 x x x1,1 Stopp08W20 0 - 0,1 1 F/glasLetMu 0 x0,1 - 0,5 2 F/Letsagrst 0 x0,5 - 1,2 3 F/sagrastLet 0 x x4 4:an utgår ej prov1,2 - 1,6 5 sisagrMn 0 x1,6 - 2,0 6 sisagrMn 1 x2,0 - 2,5 7 sisagrMn 2 x x x2,5 - 2,9 8 sisagrMn 1 x2,9 StoppGv 1,0-2,0 grundvattenrör PEH 63 m Däcksel 2008-02-27 1,408W21 0 - 0,5 1 F/sagrmu 0 x x0,5 - 1,0 2 F/sagrlet 0 x1,0 - 1,5 3 F/sagr,tegel,let 0 x1,5 - 1,9 4 F/sagr,tegel,let 0 x x x1,9 Stopp08W22 0 - 0,3 1 F/saMu 0 x0,3 - 0,7 2 F/SagrstMu 0 x0,7 StoppBilaga 4b_Fältnotering, scanninganalsyer,labanalyser 2008-10-15

Uppdragnr.: 10076882Bilaga 4b - allmänna yttor 0,3-x mWSP Environmental 10076882 Kommentarer: Analyser:Beställare: NCC Constraction Sverie AB 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. MS= snabbanalys av As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg mf.l.Gåshaga Brygga - allmänna ytor 0,3-2 m 2. Organiska kolväten - analys med fotojonisationsinstrument (PID). M = As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg m.fl.Halterna redovisas som isobutenekvivalenter.V = GC-MS screening volatila föreningar3. Analysresultaten redovisas separat. SV = GC-MS screening semivolatila föreningarTP = Totalt organiskt kol + pHP = pesticider (DDT, DDE, DDD mfl)Sammanställning av fältnoteringar samt utförda analyserPunkt Nivå Prov Prel. geoteknisk Anmärkning GrundvattennivåerScanninganlys Labanalyser 3Nivå[m u my] nr Benämning 1 datum (RH00) PID 2 MS M V SV TP P Kommentar08W23 0 - 0,5 1 F/sagrmu Provtagen 2008-05-30 00,5 - 1,0 2 F/grsa 01,0 - 1,5 3 F/grsa 21,5 - 2,2 4 F/grsa 22,2 Stopp08W24 0 - 0,5 1 F/grmusa Provtagen 2008-05-30 10,5 - 1,0 2 F/sagr 01,0 - 1,5 3 F/sagst 11,0 - 1,8 4 F/grsa 11,5 - 2,3 5 saLe 02,2 Stopp08W25 0 - 0,5 1 F/grmusa Provtagen 2008-05-30 00,5 - 1,0 2 F/sast 21,0 - 1,5 3 F/stgrsa 11,5 - 4 F/stgrsa 35 xStopp08W26 0 - 0,5 1 F/sastgr Provtagen 2008-05-30 00,5 - 1,0 2 F/sast 21,0 - 1,8 3 F/sast 01,8 Stopp08W27 0 - 0,5 1 F/sagr Provtagen 2008-05-30 20,5 - 1,0 2 F/sagrst 51,0 - 1,4 3 F/sast 6 x1,4 Stopp08W28 0 - 0,5 1 F/stsagr Provtagen 2008-05-30 00,5 - 1,3 2 F/grst 0 x1,3 StoppBilaga 4b_Fältnotering, scanninganalsyer,labanalyser 2008-10-15

Uppdragnr.: 10076882Bilaga 4b - allmänna yttor 0,3-x mWSP Environmental 10076882 Kommentarer: Analyser:Beställare: NCC Constraction Sverie AB 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. MS= snabbanalys av As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg mf.l.Gåshaga Brygga - allmänna ytor 0,3-2 m 2. Organiska kolväten - analys med fotojonisationsinstrument (PID). M = As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg m.fl.Halterna redovisas som isobutenekvivalenter.V = GC-MS screening volatila föreningar3. Analysresultaten redovisas separat. SV = GC-MS screening semivolatila föreningarTP = Totalt organiskt kol + pHP = pesticider (DDT, DDE, DDD mfl)Sammanställning av fältnoteringar samt utförda analyserPunkt Nivå Prov Prel. geoteknisk Anmärkning GrundvattennivåerScanninganlys Labanalyser 3Nivå[m u my] nr Benämning 1 datum (RH00) PID 2 MS M V SV TP P Kommentar08W29 0 - 0,5 1 F/mugrsa Provtagen 2008-05-30 10,5 - 1,0 2 F/grsa 11,0 - 1,5 3 F/stgrsa 01,5 - 1,9 4 F/grsa 01,9 Stopp08W30 0 - 0,5 1 F/stsagr Provtagen 2008-05-30 / svag oljelukt 15 x0,5 - 1,0 2 F/sast 31,0 - 1,5 3 F/grsast 21,5 - 2,0 4 F/sagr + saLe 10 x2,0 StoppBilaga 4b_Fältnotering, scanninganalsyer,labanalyser 2008-10-15

Uppdragnr.: 100768882Bilaga 4b - utplatserWSP Environmental 10076882 Kommentarer: Analyser:Beställare: NCC Constraction Sverie AB 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. M= metaller som As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg m flGåshaga Brygga - Provtagning inom uteplatser 2. Organiska kolväten - analys med fotojonisationsinstrument (PID). Halterna redovisas SV = GC-MS screening semivolatila (halvflyktiga) föreningarsom isobutenekvivalenter.TP = Totalt organiskt kol + pH3. Analysrapporter och resultat redovisas separat.Sammanställning av fältnoteringar samt utförda analyserPunkt Nivå Prov Prel. geoteknisk Anmärkning Scanninganlys Labanalyser 3[m u my] nr Benämning 1 PID 2 M SV TP Kommentar0808Wr08a 0 - 0,3 1 F/sa Små markplattor 0 X X X0808Wr08b 0 - 0,3 1 F/sagr sten Grusyta och små markplattor 0 X X X08Wr31a 0 - 0,3 1 F/sagr sten Grusyta och små markplattor 0 X X08Wr33a 0 - 0,3 1 F/sagr sten Grusyta och små markplattor 0 X X X08Wr35a 0 - 0,3 1 F/sagr sten Små markplattor 0 X X08Wr55a 0 - 0,3 1 F/sagr sten Små markplattor och grus/stenyta 0 X X08Wr55b 0 - 0,3 1 F/sagr sten Stora markplattor 0 X X X08Wr59a 0 - 0,3 1 F/sagr sten Små markplattor 0 X X X08Wr59b 0 - 0,3 1 F/sagr sten Stora markplattor 0 X X08Wr61a 0 - 0,3 1 F/sagr sten Små plattor, grusyta och mindre damm 0 X X X08Wr61b 0 - 0,3 1 F/sagr sten Stora markplattor 0 X X08Wr20a 0 - 0,3 1 F/musagr Gräsyta mellan träd och mur mot radhus Mullskikt ca 0,1 m 0 X X X08Wr20b 0 - 0,9 1 F/musale Gräsyta, mullskikt ca 0,3 m 0 X X

Uppdragsnr.: 10076882Bilaga 4b - grundvattenWSP Environmental 10076882 Kommentarer: Analyser:Beställare: NCC Constraction Sverie AB 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. M = As, Ca, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg m.fl.Gåshaga Brygga - Djup provtagning - Miljöteknisk provtagning av jord och grundvatten 2. Organiska kolväten - analys med fotojonisationsinstrument (PID). V = GC-MS screening volatila föreningarHalterna redovisas som isobutenekvivalenter.SV = GC-MS screening semivolatila föreningar3. Analysresultaten redovisas separat.Sammanställning av fältnoteringar samt utförda analyserPunkt Prov Anmärkning Grundvattennivåer pH Konduktivitet Syre TempLabanalyser 3nr Botten Nivå (RH00) M V SV Kommentar07W20 1,91 1 6,99 790 10,4 2,8 1 1 107W02 3,24 3,47 8,01 525 10,5 8

Bilaga 4cFoton från fältbesök

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 4c 1 (4)FotodokumentationFigur 1. Provgrop vid uteplats 08W55b.Figur 2. Provgrov inom 08Wr33a. Fyllningen är hård, grusig och sandig. Längre ned finnsfinare partiklar.WSP Environmental

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 2 (4)Figur 3. Provgrop 08W20b. Provgropen grävdes ned till ca 1 m.Figur 4. Uteplatser vid ingång till Gåshaga Brygga nr 8 och 6. Stora partier är plattsatta. Sedummattaskymtar till vänster.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 3 (4)Figur 5. Vid gränsen mellan gräsyta och parkeringsyta i förgrunden har bekämpningsmedel ilåga halter påträffats. Mot vänster fanns tidigare margarinfabrikens avfalls- och oljehanteringsområde.Figur 6. Vy mot Hus 7 och uteplatser.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 4 (4)Figur 7. Vy över gräsmatta söder om Hus 8. Mitt i bilden syns grundvattenrör W06.

Bilaga 4dLaboratorierapporter: Organiska föreningar i jordMall: Pm - 2003.dot ver 1.0

Bilaga 4eLaboratorierapporter: Metaller i jordMall: Pm - 2003.dot ver 1.0

Bilaga 4fLaboratorierapporter: Totalhalt organiskt kol och pHMall: Pm - 2003.dot ver 1.0

Bilaga 4gLaboratorierapporter: GrundvattenMall: Pm - 2003.dot ver 1.0

Bilaga 5Resultat från genomförda undersökningar - våren 2008Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 1 (16)ResultatResultatet har sammanställts från WSP:s undersökningar från 2006, 2007 och våren2008.Marken inom Gåshaga Brygga har provtagits inom två huvudkategorier; (1) allmännaytor och (2) uteplatser. Till de allmänna ytorna räknas också den kommunala lekplatsenoch grönytan norr om radhusområdet. Inom de allmänna ytorna har jorden delats in itre nivåer:− 0-0, 3 m,− 0,3-2 m,− 2-x m.Provtagning av översta nivån har gjorts förhand med spade i olika delytor baserade pålikartad användning som t.ex. gräsytor. För varje delyta har ett samlingsprov analyseratsfrån sex slumpmässiga stickprov. Prov från de andra nivåerna inom allmänna ytorhar tagits i provpunkter med skruvborr. Dessa utgör samlingsprov från olika nivåer avjordlagerföljden. Proven har sammanförts efter jordarter eller för varje 0,5 m.Uteplatserna utgör i huvudsak provpunkter från fyllning under markplattor, eftersom deflesta uteplatserna är hårdgjorda. Vid Hus 7 finns trädgårdsliknande uteplatser. Fråndessa har ett gemensamt samlingsprov tagits från sex slumpmässiga provpunkter.1 BakgrundshalterJord kan antas vara förorenad om organiska ämnen eller metaller överskrider bakgrundshalten.Naturvårdsverket definierar bakgrundshalt som naturlig halt tillsammansmed det diffusa antropogena tillskottet.Inom naturlig jord används de regionala bakgrundshalter i morän från SGU:s geokemiskakarta över Östra Svealand och Stockholm (SGU, 2007). I karteringen ingick ingaanalyser av organiska ämnen. I naturlig jord antas låga halter organiska ämnen förekommanaturligt. Bakgrundshalten för organiska ämnen i naturlig jord sätts därför tilllaboratoriets rapporteringsgräns (seTabell 1).Huvuddelen av marken inom Gåshaga Brygga utgörs av fyllning. Av naturliga skäl ärbakgrundshalter svåra att fastställa för fyllning på grund av dess varierande ursprung.Det finns två relevanta referenser för bakgrundshalten i fyllning, de nationella bakgrundshalternasom Naturvårdsverket tagit fram (rapport 4640, Naturvårdsverket,1997c) och bakgrundshalter i Stockholms park- och naturmarker som Stockholms StadsMiljöförvaltning tagit fram (J&W, 2001). Båda undersökningarna bygger på över 100jordprov. För att anta försiktiga bakgrundshalter bedömer vi att det lägsta värdet fråndessa två undersökningar sätts som bakgrundshalt för respektive ämne. För PAH:erfinns två nivåer en för ytlig fyllning 0-0,3 m och en för djupare fyllning under 0,3 m (seTabell 1).WSP Environmental

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 2 (16)Tabell 1. Sammanställning av antagna bakgrundshalter för naturliga jordarter (morän) ochfyllning inom Gåshaga Brygga. Halterna anges i mg/kg TS. Observera de mycket höga bakgrundshalternai Stockholms park- och naturmark för bly, koppar, zink och kvicksilver.ÄmneNivå(m)NationellaBakgrundshalterytlig tätortsmoränPark‐ ochNaturmark Stockholm aAntagenbakgrundshalti fyllningAntagenbakgrundshaltnaturlig jord bPAH cancerogena 0 ‐ 0,3 2,5 c 1,4 1,4 ‐0,3 ‐ x 2,5 c 0,7 0,7 ‐PAH övriga 0 – 0,3 2,6 c 1,5 1,5 ‐0,3 ‐ x 2,6 c 0,6 0,6 ‐Arsenik alla 13 5,7 6 7Bly alla 88 381 88 15Kadmium alla 0,7 0,53 0,53 0,1Krom alla 39 42 39 35Kobolt alla 8 13 8 9Koppar alla 42 124 42 22Kvicksilver alla 0,18 6,8 0,18 ‐Nickel alla 21 27 21 19Vanadin alla 55 ‐ 55 ‐Zink alla 152 232 152 64a Hämtat från jord Undersökning av föroreningar i park- och naturmark i Stockholm, uppdrag Miljöförvaltningen,Stockholms Stad (J&W, 2001).b Hämtat från Geokemiska kartan för Östra Mälardalen med Stockholm (SGU, 2007).c Utgör tätortsjord, inte nödvändigtvis ytlig morän.2 Allmänna ytor 0 – 0,3 mAllmänna ytor ned till 0,3 m under markytan har delats in i olika delytor om ca. 500 m 2med likartad markanvändning. Delytorna utgörs av gräsytor, grusytor, gräsyta med lekplats,trädgård och blandytor bestående av både gräs- och sedummattor. Samlingsprovför varje delyta har tagits från sex slumpmässiga stickprov 0-0,3 m. Samlingsprovenhar analyserats på laboratorium. Både samlingsprov och stickprov har analyserats medscanninginstrument.2.1 Resultat från scanninganalyserAlla jordprover från delytorna har mätts med PID-instrument 1 . Det fanns ingen indikationom kolväten i något av proverna (0 ppmv 2 ). Samtliga PID-mätningar och fältbedömningarfinns sammanställda i Bilaga 4b.1 PID (photo ionization detector) är ett instrument med fotojoniseringsdetektor för analys avkolväten i luften ovan provet. Mätning sker i diffusionstät plastpåse. Analysen indikerar förekomstav kolväten med kokpunkt upp till 350 °C. Instrumentets respons varierar för olika ämnenoch är generellt hög för flyktiga och aromatiska kolväten och låg för tyngre alifatiskakolväten. Mätningen är relativ och beror, förutom av föroreningens sammansättning, av fukthalt,jordartssammansättning, temperatur och provets organiska halt.2 ppmv = part per million volume .

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 3 (16)2.2 Jordartsbedömning av jord inom allmänna ytor 0-0,3 mInom gräsytor finns överst mulljord med underlagrande fyllning som är sandig, grusigoch ibland lerig. Grusytorna består av grus och sand. Sedummattorna utgörs av sedum(en mattbildande fetbladsväxt) över ett tunt lager rödaktig sandig silt uppblandat medgummipartiklar. Under sedummattan ligger en geotextil. Lekplatsen består av sandlåda,grusgångar och gräsmatta.2.3 Organiska ämnenITabell 2 visas de organiska ämnen som påträffats över rapporteringsgränserna inomallmänna ytor 0-0,3 m. Samtliga analyserade prover redovisas. Laboratorierapporterfinns i Bilaga 4d.Tabell 2. Sammanställning av organiska ämnen som har påträffats över rapporteringsgränsenför delytorna inom allmänna ytor 0-0,3 m. Halterna anges i mg/kg TS utom där annat anges.Provpunkt 08F har analyserats för hela jordvolymen 0 till 30 cm (08F) samt för överlagrandemullskikt (08F:Mu) och underlagrande fyllning (08F:F). Halter över bakgrundshalten markerasmed *; över KM-riktvärdet med fet stil.AlifaterÖvriga halvflyktigaProvyta Kategori TS (%) >C16‐C35 PAH cancerogena PAH övriga föreningar08A1 Gräs 85,2

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 4 (16)ga PAH. I överlagrande gräsmatta överskrider inte mullskitet (08F:Mu) bakgrundsnivån08F.− Riktvärdet för KM överskrids för cancerogena PAH inom 08H, 08C, 08B,08A3 och fyllningsjorden i 08F:F.2.4 MetallerI Tabell 3 redovisas metallhalter för allmänna ytor 0-0,3 m för de element somöverskridit bakgrundshalten eller riktvärdet för KM (känslig markanvändning). Laboratorierapporternafinns sammanställda i Bilaga 4e.Tabell 3. Sammanställning av metaller i jord inom allmänna ytor 0-0,3 m. Metaller över rapporteringsgränsen,bakgrundshalten eller riktvärdet för KM redovisas. Halter anges i mg/kg TSutom där annat anges. Halter över bakgrundshalten markeras med stjärna och över KMriktvärdetmed fet stil. Blandyta består av gräs- och sedummatta.Exponeringsyta Kategori TS (%) Arsenik Kadmium Kobolt Krom Zink08A1 Gräs 83,7 6,83* 0,948* 5,2 44* 8708A2 Gräs 93,1

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 5 (16)−−−Inom gräsytorna är TOC och pH högre jämfört med vad som antagits för KM.Inom grusytorna är TOC lägre och pH högre jämfört med vad som antagits förKM.Inom blandytorna är TOC och pH något högre jämfört med vad som antagitsför KM.3 Allmänna ytor 0,3 – 2 m3.1 ScanninganalyserSamtliga 102 prov från provtagningarna 2006 till 2008 från allmänna ytor 0,3-2 m harmätts med PID-instrument. En sammanställning av mätningarna redovisas i Tabell 5.Scanninganalyser och fältbedömningar från finns sammanställada i Bilaga 4b.Tabell 5. Sammanställning av prover med PID-halter över 5 ppmv. Obs. halterna är relativaoch visar halten i luften ovan jordprovet.Bedömning PID‐halt ProverMåttlig 5‐35 06W05:1 08W25:4 08W27:2 08W27:3 08W30:1 08W30:435‐100 ‐Hög 100‐250 06W02:3 06W02:4 06W02:5 06W02:06250‐200 ‐Mycket hög >2000 06W02:2−−−PID-halter över 5 ppmv har påträffats i sammanlagt 11 prover från 5 provpunkter.Sammantaget har 102 prover i 29 provpunkter undersökts.Måttliga PID-halter mellan 5 och 35 ppmv har påträffats i 6 prover.Höga PID-halter mellan 100 och 250 ppmv har påträffats i fyra prover frånsamma provpunkt, 06W02.− Mycket hög PID-halt har påträffats i ett prov, 06W02:2De mycket höga PID-halterna vid 06W02 återfanns inte vid förnyad provtagning påsamma plats, 2007. Omfattningen av flyktiga ämnen vid 06W02 bedöms vara mycketbegränsad i både plan och profil. Observera att resultaten inte ger direkta halter i jordenutan är relativa. Mätningarna används dels för att välja ut prover till lab3.2 JordartsbedömningarInom allmänna ytor 0,3-2 m har grusig, sandig fyllning påträffats. Fyllningen har haftinslag av lera och enstaka prov har innehållit trä, tegel och asfalt. Flera provpunkter haravslutats vid berg eller block omkring 1 m under markytan.I tidigare undersökningar som WSP utfört kring Gåshaga Brygga nr 10 har jorddjupenvarit större. Där har jordlagerföljden utgjorts av fyllning över lera följt av morän ellerberg.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 6 (16)3.3 Organiska ämnen i jordVi provtagningen 2006 omkring Hus 8, genomfördes en typ av screeninganalys därpåträffade ämnen förutsättningslöst tas fram och semikvantifieras. Resultaten ger engod överblick av vilka ämnen som förekommer och i ungefär vilka halter.Två prover från allmänna ytor 0,3-2 m undersöktes med screeninganalysen, 2006. Iprov 06W02:2 indikerades mycket höga halter flyktiga organiska ämnen med PIDinstrumentet.I provet påträffades främst terpener men också alkoholer, aromater mm imindre omfattning. Vid provtagningen 2007 på samma plats och nivå i jordlagerföljdenåterfanns inga indikationer om flyktiga ämnen. Det andra provet (06W08:2) innehöllfrämst PAH:er.Drygt 20 jordprover från allmänna ytor 0,3-2 m har analyserats med avseende på specifikaorganiska ämnen. Flera prover under undersökningarna 2008 har utförts med enblandning av screeninganalys och vanlig analys där de vanligast förekommande ämnenakvantifieras normalt.I Tabell 6 redovisas prov från allmänna ytor 0,3-2 m där halterna överskrider rapporteringsgränsenför något organiska ämnen. Samtliga prover utgörs av fyllning. Laboratorierapporternaredovisas i Bilaga 4d.Tabell 6. Sammanställning av organiska ämnen i prover från allmänna ytor 0,3-2 m. Ämnenmed halter över rapporteringsgränsen redovisas. Halter över bakgrunden redovisas med en *,halter över KM med fet stil. Halterna anges i mg/kg TS utom för TS som anges i %. (”-”= ejundersökt.)Prov TS Alifater Aromater Övriga ämnen(%) >C10‐C12 >C12‐C16 >C16‐C35 Toluen PAH canc PAH övriga07W06:1 94,4 ‐ ‐ ‐ ‐ 4,72* 4,09* ‐07W06:2 95,8 ‐ ‐ ‐ ‐ 14* 18,3* ‐07W07:1 93,6 ‐ ‐ ‐ ‐ 11* 8,13* ‐07W07:1 94,0 ‐ ‐ ‐ ‐ 2,23* 1,56* ‐06W08:2 99,8 ‐ ‐ ‐ ‐ 0,82* 0,44 ‐07W10:1 95,6 ‐ ‐ ‐ ‐ 7,51* 6,28* ‐07W10:2 93,6 ‐ ‐ ‐ ‐ 17,5* 11,4* ‐08W11:3 91,3

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 7 (16)−−KM-riktvärdet för cancerogena PAH överskrids i 16 av 21 analyserade prov.KM-riktvärdet för alifater >C16-C35 överskrids i 2 av 10 analyserade prov.− KM-riktvärdet för övriga PAH överskrids i 1 av 21 analyserade prov.I prov 08W11:3 påträffades bekämpningsmedlet DDD (diklordifenyldikloretan) i screeninganalysen.Halten semikvantifierades till 1 mg/kg TS. För att kvantifiera haltennoggrannare kvantifierandes prover med normalanalys. Dessutom avgränsades föroreningeni plan och profil genom att överlagrande prov analyserades och nya provpunktertogs radiellt ut från 08W11. Fem fyllningsprov analyserades med avseende på bekämpningsmedel.Resultatet från laboratorieanalyserna redovisas i Tabell 7. Laboratorierapporterna redovisasi Bilaga 4d. Halterna jämförs mot de nederländska humantoxikologiska (SRC 4 hum )och ekotoxikologiska (SRC eco ) riktvärdena (RIVM, 2001b). Samtliga undersökta proverutgörs av fyllning.Tabell 7. Sammanställning av bekämpningsmedelsanalyser inom Gåshaga Brygga. Ämnen medhalter över rapporteringsgränsen redovisas. Halterna anges i mg/kg TS. (SRC hum = nederländskthumantoxikologiskt riktvärde: SRC eco = nederländskt ekotoxikologiskt riktvärde).Ämne 08W11:1 08W11:2 08W11:3 08W26:2 08W27:3 08W30:4 SRC hum SRC ecoTS 105°C 83,3 94,3 91,3 91,8 95,6 91,5DDT (p,p'‐DDT)

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 8 (16)3.4 Metaller i jordFrån allmänna ytor 0,3-2 m har 40 jordprov analyserats med avseende på metaller meden snabbmetod utan TS korrektion. För att verifiera snabbmetoden analyserades 5 parallellaprov med normal analys. Det fanns en mycket god överensstämmelse mellansnabbmetoden och den normala metoden varför endast en korrektion av TS kunde görasför de snabbanalyserade proven. Halterna från snabbanalysen har korrigerats för engenerell TS-halt på 86,7 % som motsvarar medeltorrsubstansen för genomförda organiskaanalyser i jordkategorin. Inom området kunde inte någon skillnad i TS-halt urskiljasmellan ytliga och djupa prover.I Tabell 8 redovisas prover med halter över bakgrundshalten eller riktvärdet för KM förfyllningsprov ned till 2 m under markytan. I Bilaga 4e redovisas laboratorierapporterna.Tabell 8. Sammanställning av metaller i prover från allmänna ytor 0,3-2 m. Prov där haltenöverskrider bakgrundshalten eller riktvärdet för KM redovisas. Halter över bakgrundshaltenmarkeras med * och halter över KM med fet stil. Halterna anges i mg/kg TS där proverna korrigeratsför en allmän TS-halt på 86,7 %.Element Arsenik Kadmium Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Nickel Bly Zink06W02:2 21,6* 0,09 4,6 15,9 18,3

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 9 (16)Tabell 9. Sammanställning av metaller från ett urval prover från allmänna ytor 0,3-2 m. Provdär halten överskrider bakgrundshalten eller riktvärdet för KM redovisas. Halter över bakgrundshaltenmarkeras med * och halter över KM med fet stil.ELEMENT 08W12:1 08W17:3 08W18:5 08W19:3 08W21:1 Bakgrund KM 1 MKM 1TS 73 94,7 81,6 81,1 89,2Arsenik 4,45

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 10 (16)4 Allmänna ytor 2 – x m4.1 ScanninganalyserSamtliga jordprov från allmänna ytor under 2 m har mätts med PID-instrument. I08W18:6, 08W18:7, 08W20:7 och 08W20:8 fanns svaga indikationer på kolväteföroreningarnamed PID-halter mellan 1 och 2. Dessa halter visar antingen mycket lågahalter flyktiga kolväten eller förekomst av tyngre kolväten.I 06W05:8, 06W06:7 och 06W06:8 har måttliga halter upp till 26 ppmv uppmätts. Halternavisar antigen måttliga halter flyktiga kolväten men kan också visa förekomst avtyngre kolväten i högre halter.Samtliga scanninganalyser och fältbedömningar finns sammanställada i Bilaga 4b.4.2 JordartsbedömningarInom allmänna ytor under 2 m har siltig, sandig morän påträffats med visst inslag avsandig, grusig fyllning. I något enstaka prov har sandig lera påträffats strax ovan berg.Prov från jord under 2 m har erhållits i 13 provpunkter.4.3 Organiska ämnen i jordTabell 11 redovisas analyserade prover från allmänna ytor under 2 m för ämnen därhalterna överskrider rapporteringsgränsen. Laboratorierapporterna redovisas i Bilaga4d.Tabell 11. Sammanställning av organiska ämnen i prover från allmänna ytor djupare än 2 m.Ämnen med halter över rapporteringsgränsen redovisas. Halter över bakgrunden redovisas meden *, halter över KM med fet stil. Halterna anges i mg/kg TS utom för TS som anges i %.Prov Jordart TS Alifater Aromater Övriga(%) >C5‐C8 Toluen PAH canc PAH övriga06W07:5 Fyllning ‐ ‐ 7,5* 5*07W10:5 Fyllning ‐ ‐ 13* 11*08W16:5 Fyllning 88,1 ‐ ‐ 46* 64* ej det08W18:6 Morän 91,7

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 11 (16)−KM-riktvärdet för både cancerogena PAH överskrids i samtliga tre analyseradeprover.− KM-riktvärdet för övriga PAH överskrids i ett av fyllningsproven.I provpunkterna 06W02:6, 06W05:8 och 06W06:8 har halvkvantitativa screeninganalyservisat att PAH:er förekommer i halter mellan 0,1 till 1 mg/kg TS. I cancerogenaPAH ingår 7 st PAH. Halten cancerogena PAH bör således ligga mellan 0,7 och 7mg/kg TS vilket överskrider riktvärdet för KM. För övriga PAH, 9 st, ligger haltenmellan 0,9 och 9 mg/kg TS vilket underskrider KM-riktvärdet.I prov 06W03:8 har alkaner C20-C32 påträffats i ca 1000 mg/kg TS. Alkanerna kangrupperas i fraktionen alifater >C16-C35 för vilken KM-riktvärdet ligger på 100 mg/kgTS. Riktvärdet för KM överskrids sannolikt för alifater >C16-C35 i 06W03:8.4.4 MetallerSamtliga prover från 2008 inom allmänna ytor under 2 har analyserats med avseendepå metaller. Det har gjorts med en snabbanalys som motsvarar normal analys utan TSkorrektion.I efterhand har proven korrigerats för en allmän TS-halt på 86,7 %. I tidigareundersökningar har ett urval prover analyserats med avseende på metaller.Prover med metaller i halter över bakgrundsnivån redovisas i Tabell 12. Totalt har 11prover analyserats. Resultatet från Laboratorierapporterna redovisas i Bilaga 4e.Tabell 12. Sammanställning av metaller från ett urval prover från allmänna ytor 2-x m. Provdär halten överskrider bakgrundshalten. Halter över bakgrundshalten markeras med * och halteröver KM med fet stil.ELEMENT Jordart Kadmium Kobolt Krom Koppar Nickel Bly Zink06W02:6 Sand/Fyllning? 0,080 259* 39,2* 30,7* 18,7 24,1* 95*06W03:8 Lera 0,160* 11,0* 32,0 34,0* 23,6* 39,4* 131*06W05:8 Sand 0,150* 3,7 23,7 14,4 7,3 12,7 4006W07:5 Fyllning 0,200* 9,8* 46,5* 33,1* 23,5* 33,7* 116*06W10:5 Fyllning 0,470* 8,2 34,7 28,3* 19,5* 27,6* 438*08W16:5 Fyllning 0,156* 3,4 15,2 22,3* 9,1 28,0* 84*Bakgrund 0,1* 9* 35* 22* 19* 15* 64*KM 1 0,4 30 120 100 35 80 350MKM 1 12 250 250 200 200 300 7001 Motsvarar generella och branschspecifika riktvärden för känslig markanvändning och mindre känslig i NV rapport4638.−Bakgrundshalten för kadmium, kobolt, krom, koppar, nickel, bly och zink harpåträffats i jord från allmänna ytor under 2 m. I 6 av 11 prov har något ellernågra av ämnena överskridit bakgrundsnivån.− KM-riktvärdet för kadmium och zink överskrids i ett fyllningsprov, 06W10:5och kobolt i ett fyllningsprov 06W02:6.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 12 (16)4.5 Analys av TOC och pHEtt prov, 08W20:7, har analyserats med avseende på TOC och pH från allmänna ytorunder 2 m enligt följande:TOC = 0,4 %pH = 8,5Vid beräkning av de generella riktvärdena har TOC antagits till 2 % för metallerna ochde flesta organiska ämnena (Naturvårdsverket, 1997a). För beräkning av riktvärden förfraktionerade alifater och aromater har en lägre TOC-halt antagits på 0,5 % (Naturvårdsverketoch SPIMFAB, 1998) vilket ligger i nivå med5 Uteplatser 0 – 1 mStörre delen av radhusområdets uteplatser utgörs av hårdgjorda ytor (markplattor ellergrus). Från hårdgjorda ytor har prov tagits i punkter som samlingsprov från hela detundersökta jordlagret. Marken var mycket hård varför dessa prov tagits till ca 30 cmdjup.Prov har också tagits inom uteplatser med trädgårdar som finns inom Hus 7. Dels haren punkt tagits till ca. 1 m djup och dels har ett samlingsprov från hela trädgårdsytansamlats upp från sex slumpmässiga prov. Samlingsprovet utgörs av jord ned till 0,3 m.5.1 Resultat av scanninganalyserSamtliga prover från uteplatserna har analyserats med PID-instrument. Inget prov gavnågot utslag. Samtliga scanninganalyser och fältbedömningar finns sammanställda iBilaga 4b.5.2 Bedömning av jordarterProv från uteplatserna utgörs av fyllning från 0 till 0,3 m under markytan utom08Wr20b. Detta prov togs i radhusets trädgård ned till 0,9 m. Fyllningen är minerogenoch består av de flesta fraktioner från ler till sten. Inom vissa radhus var fyllningen rensand. I 08Wr20b var fyllningen minerogen på djupa nivåer och mullrik i ytligare nivåer.I 08Wr20a var fyllningen delvis mullhaltig.I samlingsprovet från uteplatserna med trädgårdar var fyllningen till övervägande delmullrik. Stickproven togs ned till 0,3 m.5.3 Organiska ämnenSamtliga 14 jordprover från undersökningen av uteplatserna har analyserats med screeninganalysav halvflyktiga organiska ämnen. ITabell 13 redovisas prover där halterna överskrider rapporteringsgränsen för något organisktämne. Laboratorierapporterna redovisas i Bilaga 4d.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 13 (16)Tabell 13. Sammanställning av organiska ämnen i provpunkter och trädgårdsyta (08G) frånuteplatserna. Ämnen med halter över rapporteringsgränsen redovisas. Halter över bakgrundsnivånmarkeras med * och över riktvärdet för KM med fet stil. Halterna anges i mg/kg TS utomför Torrsubstans som redovisas i %. (e.d. = ej detekterat).ELEMENT 08Wr08b 08Wr20a 08Wr20b¹ 08Wr55b 08G Bakgrund KM 2 MKM 2Torrsubstans (TS) 105°C 94,1 80,8 79,6 95,3 84 ‐ ‐ ‐Alifater>C16‐C35

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 14 (16)−−−Bakgrundshalterna för kobolt överskrids i 8 prover.Bakgrundshalten för nickel överskrids i ett prov.KM-riktvärdet för kvicksilver överskrids i 1 av 13 analyserade prover. Provetutgörs av 08W20b som tagits i trädgården vid Gåshaga Brygga nr 20 och utgörsav fyllningsprov med överlagrande mullskikt.5.5 Analys av TOC och pHAv prover från uteplatserna har 5 stycken analyserats med avseende på TOC (totalt organisktkol) och pH. I Tabell 15 redovisas resultaten. Laboratorierapporterna redovisasi Bilaga 4f.Tabell 15. Sammanställning av TOC och pH från prover inom uteplatserna, Gåshaga Brygga..ELEMENT 08Wr08a 08Wr08b 08Wr20a 08Wr55b 08Wr59b 08G Generellt antagetTOC % av TS 0,6 0,6 2,8 0,2 0,3 3,1 2pH 9 9 7,7 8,6 8,1 7,4 5‐7−−TOC är lägre än vad som antagits för de generella riktvärdena i samtliga proversom utgörs av minerogen fyllning. I ett prov med mullrik fyllning, 08Wr20aoch 08G, som tagits i trädgårdsliknande jord är halten högre än det generelltantagana.Samtliga prover överskrider pH-intervallet som antagits för de generella riktvärdena.6 GrundvattenI undersökningen från 2008 har grundvatten bara påträffats i provpunkt 08W20 somligger nära Höggarnsfjärden. Grundvattnet bedöms ha god hydraulisk kontakt medfjärden.I tidigare undersökningar kring Gåshaga Brygga nr 4-12 har grundvatten påträffatsinom ett begränsat område söder om och möjligen under Gåshaga Brygga nr 12 ochdelvis nr 10. Grundvattenrör finns i 08W02 och 08W06.6.1 Organiska ämnen i grundvattenGrundvattnet i 08W02, 08W06 och 08W20 har analyserats med screeningmetod förflyktiga och halvflyktiga kolväten. 08W02 och 08W06 har också analyserats med specifikaanalysera av petroleum. I

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 15 (16)Tabell 16 redovisas påträffade ämnen över rapporteringsgränserna. I Bilaga 4g redovisaslaboratorierapporten. Riktvärdet för miljörisker i ytvatten och ångor i byggnader harhämtats från riktvärden i grundvatten vid bensinstationer (Kemakta, 2006).

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 16 (16)Tabell 16. Resultat från screeninganalyser av flyktiga och halvflyktiga organiska ämnen igrundvattenprov från 08W02, 08W06 och 08W20. Ämnen över rapporteringsgränserna redovisas.Halterna anges i µg/l. (e.r. = ej relevant). Proven har dekanterats innan analys.Alifater08W02 08W06 08W20RiktvärdeMiljöriskeri ytvatten 1Riktvärdeångor i byggnader 1Heinecosan (C16) 0,2 ‐ ‐‐Oktacosan (C18) 0,4 ‐ ‐ ‐ ‐Eicosan (C20) 0,9 ‐ ‐ ‐ ‐Alifater >C16‐C35 1,5 ‐ 26 5 000 2 e.r.AromaterToluen ‐ 1,5 ‐ 1 000 7 000Etylbensen ‐ 0,2 ‐ 1 000 6 000Xylener ‐ 0,6 0,2 1 000 20 000Trimetylbenser b ‐ 1,5 ‐ 3 000 800Övriga ämnenn-dekansyra ‐ 2 ‐ ‐ ‐Dodekansyra ‐ 18 ‐ ‐ ‐Tetradekansyra ‐ 4 ‐ ‐ ‐n-hexandekansyra ‐ 10 ‐ ‐ ‐Bis(2-etylhexyl)ftalat 0,2 ‐ ‐ ‐ ‐Ftalater (semi-vol.) ‐ ‐ 11 ‐ ‐1 Riktvärden har hämtats från ”Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer”, Kemakta, 2006.2 Riktvärdet omfattar alifater >C12-C35.‐−−−−Tyngre alifater har påträffats i 08W02 och 08W20. Halterna underskrider riktvärdenaför miljörisker i ytvatten och ångor i byggnader.Bensinrester i form av toluen, etylbensen, xylen och trimetylbensen har påträffatsi 08W06. Halterna ligger tydligt under riktvärdena för ångor i byggnaderoch miljörisker i ytvatten. Sannolikt kommer resterna från tidigare bensincisternsom låg intill röret.Nedbrytningsprodukter från alkaner har påträffats i 08W06 i form av alkanernassyror som dekansyra, dodekansyra, tetradekansyra och hexadekansyra.Sannolikt utgör dessa också bensinrester från tidigare bensincistern som låg intillröret.Ftalater har påträffats i 08W02 och 08W20 för vilken det inte finns något riktvärde.Ftalater kan vara en kontaminering från provtagning eller laboratorieanalyseneftersom ämnet finns i stora mängder som mjukgörare i plast. Det kanockså vara rester från markförlagda plaströr och liknande.6.2 Metaller i grundvattenMetaller i grundvattnet har analyserats i 08W02, 08W06 och 08W20. Rapporteringsgränsernavar höga för metallanalysen av 08W20 varför detektionsgränserna för arsenik,kadmium och bly togs fram. Resultatet för metaller som det finns gränsvärden församt ett urval av övriga metaller redovisas i Tabell 17.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 5 17 (16)Tabell 17. Resultat från metallanalyser av grundvatten. Gränsvärdena har hämtats från Livsmedelsverketsföreskrifter om dricksvatten (SLVFS, 2001) och jämförvärden från Naturvårdsverket4918. Halterna anges i µg/l. Analysen har utförts på filtrerat prov. Resultaten för detektionsgränseringår inte i laboratoriets ackreditering.08W20Element 08W02 08W06 08W20 Detektionsgräns Jämförvärde GränsvärdeArsenik

Bilaga 6Halter i plan jämfört mot KM/Bakgrundsnivåver 1.0

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 6 1 (4)Halter över KM/bakgrund inom allmänna ytor 0-0,3 mPAHc = cancerogena PAHWSP Environmental

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 6 2 (4)Halter över KM/bakgrund allmänna ytor 0,3-2 mPAHc = cancerogena PAHPAHö = övriga PAHAlif >C16-C35 = alifater >C16-C35Pb = blyCd = kadmiumZn = zinkHg = kvicksilverAs = arsenikTerpener! i 06W02 har påträffats vidundersökning 2006 men inte vid förnyadprovtagning i samma provtagningspunkt,2007.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 6 3 (4)Halter över KM/bakgrund inom allmänna ytor 2-x mPAHc = cancerogena PAHPAHö = övriga PAHCd = kadmiumZn = zinkAs = arsenikOBS.PAH* har påträffats i 06W02, 06W05 och06W06 och alifater C10-C20* i 06W03.Halterna har semikvantifierats ochöverskrider sannolikt KM-riktvärdet.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 6 4 (4)Halter över KM/bakgrund inom uteplatser 0-1 mPAHc = cancerogena PAHHg = kvicksilver

Bilaga 7Representativa halter för kvalitetsklasserna A till DMall: Pm - 2003.dot ver 1.0

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 7 1 (5)Representativa halter för kvalitetsklasserna A till DFyllning är en jordart med mycket heterogent innehåll där föroreningshalter ofta varierarmycket till och med i samma prov. Representativa halter måste därför tas fram förpåträffade ämnen där något prov överskrider KM. Med hänsyn till aktuella exponeringsvägaroch fördelningen av förekommande ämnen har medelvärdets övre konfidensgränspå 95 % nivån valts (UCLM95). Det betyder att medelvärdet med 95 % sannolikhetligger under den valda nivån och utgör ett försiktigt mått på medelvärdet.För ytlig jord inom allmänna ytor 0-0,3 m är analyserna av samlingsproven 08A1 till08H redan representativa halter eftersom dessa tagits från 6 slumpmässiga stickprov.För gräsytor har dock UCLM95 beräknats eftersom de omfattar 6 delytor. UCLM95har också beräknats för samtliga delytor inom allmänna ytor 0-0,3 m.För de olika kvalitetsklasserna redovisas aritmetisk medelhalt, medianhalt, UCLM95,90:e percentilen och maxhalt. I den här utredningen är flera ämnen fördelning svår attbestämma. Dataunderlaget är också litet för vissa ämnen. UCLM95 har därför beräknatsgenom bootstrapping (Efron & Tibishirani, 1993) som är en statistik metod somkan användas vid okänd fördelning eller då dataunderlaget är litet. I de statistiska beräkningarnahar halter under rapporteringsgränsen antagits till halva rapporteringsgränsen.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\Bilaga 7 statistik resultat.docMall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0Allmänna ytor 0 till 0,3 mYtlig jord, från 0 till 0,3 m under markytan har undersökts. Hårdgjorda ytor som asfaltoch markplattor har inte undersökts. Jorden har delats in i delytor omkring 500 m 2 storaför specifika markkategorier som gräsytor, grusytor, trädgård och blandytor beståendeav sedum- och gräsmatta. Ett samlingsprov från varje delyta har analyserats. Samlingsprovetbaseras på 6 slumpmässigt placerade stickprov.Beskrivande statistik som medelvärde, median, UCLM95, 90:e percentilen, max ochmin har sammanställts för samtliga ytor och för gräsytorna (6 delytor). För övrigamarkkategorier redovisas max- och minhalt. Den beskrivande statistiken finns sammanställdi Tabell A och visar ämnen som överskrider KM-riktvärdet.Tabell A. Beskrivande statistik för olika markkategorier av prov från allmänna ytor 0 till 0,3 minom Gåshaga Brygga. Ämnen med halter över KM redovisas. Halterna anges i mg/kg TS. Halterover riktvärdet för KM markeras med fet stil.MarkkategoriAntalytorMinhaltAritmetisktmedelhaltMedianhalt UCLM9590:eperc.Maxhalt KM Andel >KMGräsytor 6PAH cancerogena. 0,27

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 7 2 (5)−−−UCLM95 för cancerogena PAH överskrider riktvärdet för KM om alla ytor beaktas.KM-riktvärdet för kadmium överskrids i 16 % av gräsytorna och i 9 % avsamtliga ytor (endast i 08A1).KM-riktvärdet för cancerogena PAH överskrids i 30 % av gräsytorna, 50 % avgrusytorna och 100 % av blandytorna.Gräsytornas UCLM95 för cancerogena PAH ligger strax under riktvärdet för KM.Gräsytorna är därmed inte särskilt förorenade trots att ca. 30 % av gräsytorna överskriderriktvärdet.Inom blandytorna överskrider båda proven KM-riktvärdet för cancerogena PAH. Vibedömer att det sannolikt är materialet som sedummattorna är anlagda på som utgörkällan till PAH:erna. Sedummattorna är anlagda på en rödaktig siltig lera med gummipartiklar.Under detta finns en geotextil över underlagrande fyllning.För cancerogen PAH och kadmium överskrider UCLM95 riktvärdet för KM. Förekommandehalter kan därför inte uteslutas ge negativa effekter på människa och miljö.Cancerogena PAH och kadmium bör därför bedömas i den fördjupade riskbedömningen.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\Bilaga 7 statistik resultat.docMall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0Allmänna ytor 0,3 till 2 mSamtliga prover inom allmänna ytor 0,3-2 m utgörs av fyllningsprover. Provpunkternahar dels riktats till misstänkta föroreningskällor från tidigare verksamheter och delsplacerats slumpmässigt inom givna ytor. Statistiska beräkningar kan därför överskattaföroreningsnivån för hela området något och bedömningarna därmed försiktiga.De högsta halter cancerogena PAH som påträffats i genomförda undersökningar finns iområdet sydväst till norr om Hus 8. Detta område bedöms vara en så kallad hot-spot.Vi har därför valt att beräkna representativa halter för detta område separat.Beskrivande statistik för jord inom allmänna ytor 0,3 till 2 m sammanställs i Tabell Bför ämnen som överskrider riktvärdet för KM i något prov.Tabell B. Beskrivande statistisk för jord inom allmänna ytor 0,3 - 2 m exklusive hot-spot, GåshagaBrygga. Halterna anges i mg/kg TS.Aritmetisktmedelvärde Median UCLM95 90:e perc. Maxhalt KMÄmneAntalPAH canc. 14 2,7 1,2 4,1 7,8 9,7 0,3 64 %PAH övriga 14 6,2 1,0 14,2 8,0 59 20 7 %Alif.>C16‐C35 10 102

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 7 3 (5)− KM överskrids för cancerogena PAH i 64 % av proven, alifater >C16-C35 i 20% och övriga PAH 7 % av proven. För metallerna arsenik, bly, kadmium, zinkoch kvicksilver överskrids KM-riktvärdet i mindre än 5 % av proven.Kvalitetsklass B exklusive hot-spot / cancerogena PAH100%90%80%70%Kumulativ frekvens60%50%40%30%20%10%0%0 2 4 6 8 10 12mg/kg TSPAHc Bakgrund KML:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\Bilaga 7 statistik resultat.docMall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0Figur 1. Kumulativa frekvensgraf för cancerogena PAH inom allmänna ytor 0,3 till 2 m exklusivehot-spot. Bakgrundsvärdet har hämtats från park- och naturmarksundersökning inomStockholms Stad.I Figur 1 framställs föroreningssituationen grafiskt för cancerogena PAH. Av figurenframgår att en stor del av proverna överskrider riktvärdet för KM. En stor del överskriderockså bakgrundsnivån, som ligger över riktvärdet. Fördelningen av cancerogenaPAH är inte normalfördelad. Den har eller log-normalfördelad enligt figuren ovan vilketmotiverar att UCLM95 beräknas genom bootstrapping.Beskrivande statistik för cancerogena PAH i fyllning inom allmänna ytor 0,3 till 2 msydväst till norr om Hus 8 redovisas i Tabell C.Tabell C. Beskrivande statistik för cancerogena PAH sydväst till norr om Hus 8.AritmetisktAntalÄmneAntal medelvärde Median UCLM95 90:e perc. Maxhalt KM >KMPAH canc. 7 8,3 7,5 11,8 15,4 17,5 0,3 100 %−−Halten cancerogena PAH överskrider KM i samtliga prover. UCLM95 liggerpå knappt 12 mg/kg TS.Inga andra ämnen över KM har påträffats inom delområdet.För cancerogen PAH och alifater >C16-C35 överskrider UCLM95 riktvärdet för KMinom allmänna ytor 0,3 till 2 m. Inom området sydväst till norr om Hus 8 överskridersamtliga analyserade prov KM. Förekommande halter kan därför inte uteslutas ge långsiktiganegativa effekter på människa och miljö. Cancerogena PAH bör därför bedömasi den fördjupade riskbedömningen.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 7 4 (5)Förutom ämnena som visas statistikt i Tabell B har bekämpningsmedel som DDD,DDE och DDT påträffats i ett par prover. Dessa ämnen har klassificerats som utfasningsämnenpå Kemikalieinspektionens PRIO-lista. Ämnena utgör främst ett ekologisktproblem eftersom de är långlivade i miljön, bioackumulerbara, har hög kroniskgiftighet och kan ge långtidseffekter i miljön. För människor är de farliga vid myckethögre koncentrationer jämfört med ekologin. Bekämpningsmedlen har avgränsats i planoch profil och finns inom en mycket begränsad del av området kring tidigaremargarinsfabrikens avfallshantering. Halterna underskrider de nederländska humanochekotoxikologiska riktvärdena (SRC human – human toxicological Serious RiskConcentrations och SRC eco – ecologic toxicological Serious Risk Concentrations) menbör bedömas vidare mot effektbaserade platsspecifika riktvärden med avseende motmiljön inom området.Allmänna ytor under 2 mProver från allmänna ytor under 2 m utgörs av fyllningsprov och naturlig jord som leraoch morän. Det är främst fyllningsproven som är förorenade och uppvisar halter överbakgrundsnivån. De flesta djupa prover kommer från området kring Hus 8. För organiskaämnen har få analysera utförts.Beskrivande statistik för jord inom allmänna ytor under 2 m sammanställs i Tabell Dför ämnen som överskrider KM i något prov.Tabell D. Beskrivande statistik för jord inom allmänna ytor 2-x m inom Gåsghaga Brygga. Halternaanges i mg/kg TS. UCLM95 = medelvärdets övre konfidensgräns på 95 % nivån.L:\365x\2006\10076882 Gåshaga Brygga 10\C-Genomförande\24-Slutversioner\03-MMUHela området -2008\05-Leverans081015\Bilaga 7 statistik resultat.docMall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0Aritmetiskmedelhalt Medianhalt UCLM95 90:e perc. Maxhalt KMAntal>KMÄmneAntalPAH canc. 4 17 10 30 36 46 0,3 75 %PAH övriga 4 20 8 48 48 64 20 25 %Kobolt 11 28 3,4 73 11 259 30 9 %Kadmium 11 0,13 0,08 0,20 0,2 0,470 0,4 9 %Zink 11 89 40 151 131 438 350 9 %−UCLM95 överskrider KM för cancerogena PAH, övriga PAH och kobolt.− KM- överskrids för cancerogena PAH i 75 % av analyserade prov, övriga PAHöverskrids i 25 % av analyserade prov och kobolt, kadmium och zink i 9 % avanalyserade prov.För cancerogen PAH, övriga PAH och kobolt överskrider UCLM95 riktvärdet för KM.Förekommande halter kan därför inte uteslutas ge långsiktiga negativa effekter påmänniska och miljö. Cancerogena PAH, övriga PAH och kobolt bör bedömas i denfördjupade riskbedömningen.Observera att beräkningen av UCLM95 för PAH-fraktionerna baseras på ett underlagsom riktats till prov med misstänkta föroreningar. Föroreningsituationen är därför överskattadesett till hela området.Uteplatserna 0 till 1 mI den här utredningen har uteplatser där fastighetsägaren gett sitt tillstånd undersökts.Provtagning har utförts dels som punktprov och dels som samlingsprov för trädgårdarnavid Gåshaga Brygga nr 18-24. Punktproven har företrädesvis tagits inom uteplatser

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 7 5 (5)som varit hårdgjorda med markplattor. Provtagning har i dessa provpunkter endast varitmöjlig att utföra ned till ca. 0,3 m. Undantaget är ett punktprov i trädgården inom GåshagaBrygga nr 20 där jord ned till 0,9 m undersökts.Beskrivande statistik för jord inom uteplatserna sammanställs i Tabell E för ämnen somöverskrider KM i något prov.Tabell E. Beskrivande statistiska för jord inom uteplatserna. Halterna anges i mg/kg TS..AritmetisktmedelhaltMedianhalt90:eperc Maxhalt KMAndel> KMÄmneAntalUCLM95PAH canc. 13 0,34

Bilaga 8Beräkning av platsspecifika riktvärden

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 1 (15)Riktvärden för markRiktvärden för mark beräknas som underlag för bedömning av vilka halter som kanaccepteras med en rimlig förändrad markanvändning. Riktvärdena skyddar hälsa ochmarkmiljö inom området samt vattenlevande organismer i närliggande ytvatten, i dettafall Höggarnsfjärden.1 Generella riktvärdenaNaturvårdsverket har utarbetat generella riktvärden och förslag till riktvärden för flertaletav de ämnen som påträffats i förhöjda halter inom området. För olika ämnen angesriktvärden för olika typer av markanvändning.KMMKMMKM GVKänslig Markanvändning (t.ex. bostäder, daghem)Mindre Känslig Markanvändning utan grundvattenuttag(t.ex. industri, kontor)Mindre Känslig Markanvändning med grundvattenuttag (t.ex. vägar, industri,kontor)Riktvärden beräknas för miljörisker (ekotoxikologiska risker inom området och i närbelägnarecipienter) och hälsorisker (humantoxikologiska risker). Det slutgiltiga generellariktvärdet väljs som det lägsta av dessa.De humantoxikologiska generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning avtänkbara exponeringsvägar, vilka skiljer sig åt mellan olika typer av markanvändning(Tabell 1) (Naturvårdsverket, 1997a).Tabell 1. Naturvårdsverkets generella modell. Exponeringsvägar för humantoxikologiska riktvärdenvid olika markanvändningar. KM = känslig markanvändning, MKM = mindre känsligmarkanvändning, MKM GV = mindre känslig markanvändning med grundvattenuttag (Naturvårdsverket1997). x = exponeringsväg som ingår i beräkning av generellt riktvärden för respektivemarkanvändning.Exponeringsväg KM MKM MKM GVDirekt upptag av förorenad jord via munnen ‐ C is x x xHudkontakt med förorenad jord ‐ C du x x xInandning av förorenat damm ‐ C id x x xInandning av gaser innehållande föroreningar ‐ C iv x x xIntag av förorenat dricksvatten ‐ C iw x ‐ xIntag av grönsaker som växer på förorenad mark ‐ C ig x ‐ ‐Intag av fisk som lever i vattendrag intill förorenad mark ‐ C if x ‐ ‐Ett referensvärde (C xx ) beräknas för varje exponeringsväg utifrån antagen exponeringstid.Referensvärdet är alltså den koncentration i jorden som ger en acceptabel risk ombara just denna exponeringsväg beaktas. Naturvårdsverkets hälsoriskbaserade riktvärdenberäknas genom att flera referensvärden för olika exponeringsvägar vägs samman.För känslig markanvändning (KM) används följande formel:WSP Environmental

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 2 (15)C hälsa = 1/(1/C is + 1/C du + 1/C id + 1/C iv +1/C iw +1/C ig +1/C if )C is = intag jordC du = upptag hudC iv = inandning ångorC id = inandning dammC iw = intag dricksvatten C ig = intag grönsaker odlade inom områdetC if = intag fiskI de fall en exponeringsväg inte är aktuell utesluts den som intag av dricksvatten, grönsakeroch fisk för mindre känslig markanvändning (MKM).Hälsobaserade riktvärden för icke-cancerogena ämnen baseras på människors tolerabladagliga intag (TDI) eller tolerabel referenskoncentration i luft (RfC) för ett specifiktämne. Om TDI och/eller RfC inte överskrids, bedöms riskerna för negativa hälsoeffektersom mycket små (lågrisknivå). För cancerogena ämnen tas hänsyn till ett livstidsintegreratvärde, då det för cancerframkallande ämnen är den totala livstidsdosen som äravgörande och inte enstaka exponeringstillfällen. Den acceptabla lågrisknivån är satttill ett extra cancerfall på 100 000 exponerade individer.Naturvårdsverkets modell hänsyn till att den sammanvägda exponeringen inte skaöverskrida respektive ämnes lågrisknivå. För vissa ämnen, t.ex. bly, kadmium, kvicksilver,nickel, PCB och dioxiner, tas även hänsyn till bakgrundsbelastning. För arsenikgörs en justering mot naturliga bakgrundshalter i jord som i Sverige är relativt hög.2 Platsspecifika riktvärdenJorden inom Gåshaga Brygga har delats in i fyra kvalitetsklasser för vilka platsspecifikariktvärden beräknas:Klass A. Allmänna ytor 0 till 0,3 m.Klass B. Allmänna ytor 0,3 till 2 m samt jord under hårdgjorda ytor.Klass C. Allmänna ytor djupare än 2 m.Klass D. Uteplatser 0 till 2 m.2.1 Antaganden för exponeringsvägar och exponeringstiderFör kvalitetsklasserna A till D har exponeringsvägar och exponeringstider/-tillfällenantagits enligt Tabell 2.Exponering via intag av jord antas förekomma dagligen för klasserna A och D som omfattarytlig jord och minska med ökat jorddjup. Inom kvalitetsklass B antas årliga exponeringstillfällenvara 80 dagar/tillfällen och inom kvalitetsklass C, 10 dagar/tillfällenper år. Det är främst vid markarbeten människor kan komma i kontakt med förorenadjord genom direkt intag som omfattar större dammpartiklar som människor sväljer ochjord som man får i sig via munnen på annat sätt som smutsig fingrar mm.Upptag av markföroreningar via hud bedöms motsvara antagande som gjort för KM iklasserna A och D dvs 80 dagar/tillfällen för barn och 45 dagar/tillfällen för vuxna.Hudkontakt kan förekomma när barn leker inom ytor med förorenad jord eller vid trädgårdsarbetenoch liknande sysslor. För klass B (fyllning under översta marklagret) bedömsdessa tillfällen vara färre eftersom jorden ligger djupare. Hudkontakt i denna kvalitetsklassbedöms främst förekomma vid ledningsarbeten eller andra anläggningsarbe-

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 3 (15)ten. Exponeringstillfällen (dagar) har antagits var 20 stycken/år för klass B. För dendjupaste jorden, kvalitetsklass C, antas hudkontakt vid 10 dagar/tillfällen per år. Samtligaantaganden bedöms vara försiktiga.Tabell 2. Antagna exponeringsvägar och exponeringstider för kvalitetsklasserna A till D samtantaganden för generella riktvärdena KM och MKM. Värdena anges i antal exponeringsdagareller -tillfällen per år.Kvalitetsklass Allmänna ytor UteplatserABCDExponeringsväg0‐0,3 m 0,3‐2 m 2 – x m 0‐2 m KM MKMIntag jord 365 80 10 365 365 129Upptag hud (jord) barn/vuxen 80/45 20/20 10/10 80/45 80/45 27/15Inandning damm 365 80 10 365 365 122Inandning ångor (utomhus) 365 nej nej nej ‐‐ ‐‐Inandning ångor (inomhus) nej 365 365 365 365 122Odling av grönsaker inom området Ja nej nej ja ja nejIntag fisk nej nej nej nej ja nejDricksvatten nej nej nej nej ja nejUpptag av markföroreningar via damm följer i princip motsvarande resonemang somför hudupptag. Skillnaden är att exponeringstiderna är högre eftersom ytlig jord kandamma året om (klass A och D) och att schakt kan stå öppna längre tider vid t.ex. ledningsoch anläggningsarbeten (klass B och C).Inandning av ångor antas kunna förekomma dagligen för samtliga klasser. Eventuellexponering antas ske via inandning inomhus för samtliga klasser utom A där endastexponering av ångor kan förekomma utomhus. Klass A utgörs av jordarter som inteförekommer under byggnader som t.ex. gräsmattor, grusytor och sedummattor. Förklass B och D antas utspädningsfaktor till inomhusluft motsvara antaganden för KMdvs. 1/20 000. För klass C antas en utspädning motsvarande normaltät jord djupare än 2m i Naturvårdsverkets och SPIMFAB:s rapport nr 4889 (1/300 000). För kvalitetsklassA antas motsvarande utspädningsfaktor för KM i utomhusmiljö (1/2 000 000).Exponering via intag av grönsaker och andra växter antas förekomma inom kvalitetsklassernaA och D men inte inom B och C. Detta utvecklas vidare under 2.1.1.2.1.1 Exponeringsantagande för intag av grönsakerFörändras markanvändningen går det inte att utesluta en ökad grönsaksodling inomallmänna grönytor och radhusens uteplatser – klass A respektive D. Uteplatsernas ringastorlek medger ingen omfattande grönsaksodling varför vi har antagit att ca 5 % av detdagliga grönsaksintaget skulle kunna komma från egenodlade grönsaker inom uteplatsernaoch 2,5 % inom allmänna grönytor som gräsmattor. Detta ger för klass A 1,5kg/år för barn och 2,5 kg/år för vuxna och för klass D, 3 kg/år för barn och 5 kg/år förvuxna (se Tabell 3).

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 4 (15)Tabell 3. Sammanställning av antaget dagligt intag och andel egenodlade grönsaker inom olikakvalitetsklasser jämfört mot det generella antagandet för KM.Platsspecifika riktvärdenAllmänna ytor UteplatserExponeringsväg/Utspädning0‐0,3 m0‐2 m KMAndel egenodlade grönsaker 2,5 % 5 % 30 %Mängd egenodlade grönsaker för barn 1,5 kg/år 3 kg/år 16 kg/årMängd egenodlade grönsaker för vuxen 2,5 kg/år 5 kg/år 32 kg/år2.1.2 Exponeringsantagande för inandning av ångorExponering via inandning av ångor bedöms förekomma inomhus för klasserna B, Coch D samt utomhus för klass A. Antagandena baseras på att alla klasser utan A kanförekomma under husen.För klass B och D har utspädningsfaktor till inomhusluft motsvara KM antagits, dvs.1/20 000. För klass C antas en utspädning motsvarande normaltät jord djupare än 2 m iNaturvårdsverkets och SPIMFAB:s rapport nr 4889 (1/300 000). För kvalitetsklass Aantas motsvarande utspädningsfaktor för KM i utomhusmiljö (1/2 000 000).2.2 Antaganden för lakbarhet och fasthållningsprocesserFör fasthållning (sorption) av föroreningar är TOC (total organisk halt) viktig. Det gällerframförallt organiska ämnen. För metaller är även jordens innehålla av finmaterialsom lera av betydelse.För att beskriva olika ämnens lakbarhet brukar fördelningskoefficienten mellan jordoch markens porvatten - K d , användas. Värdet för olika ämnens K d kan mätas för platsenmed hjälp av laktester på laboratorium.I den här undersökningen har inga laktester utförts varför generella värden för K d haranvänts. För metaller antar vi värden som antagits i Naturvårdsverkets modell. Det bedömsvara ett mycket försiktigt antagande eftersom högre pH analyserats i jorden jämförtmed vad som antagits i Naturvårdsverkets modell.För organiska ämnen beräknas K d utifrån ämnets K oc och halten organiskt kol (TOC).För generella riktvärden har 2 % TOC antagits. För alla kvalitetsklasser har TOC analyseratsoch en medelhalt beräknats som sedan använts i beräkningen av K d . Nedan visasmedelhalten för de olika klasserna:- Klass A – jord inom allmänna ytor 0-0,3 m = 2,6 %- Klass B – jord inom allämnna ytor 0,3-2 m = 2,2 %- Klass C – jord inom allmänna ytor 2-x m = 0,5 %- Klass D - jord under uteplatser = 1,5 %2.3 HälsoriskbedömningI den här delen beskrivs hur de hälsoriskbaserade riktvärdena beräknas. Avvikelser frånNaturvårdsverkets generella riktvärden redovisas i avsnitt 2.7 i den här bilagan.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 5 (15)För kvalitetsklass A antas följande exponeringsvägar:C hälsa = 1/(1/C is + 1/C du + 1/C id + 1/C iv )För kvalitetsklass B antas följande exponeringsvägar:C hälsa = 1/(1/C is + 1/C du + 1/C id + 1/C iv )För kvalitetsklass C antas följande exponeringsvägar:C hälsa = 1/(1/C is + 1/C du + 1/C id + 1/C iv )För jordkvalitetsklass D antas följande exponeringsvägar:C hälsa = 1/(1/C is + 1/C du + 1/C id + 1/C iv +1/C ig )Förkortningarna C xx motsvarar följande exponeringsvägar:C is = intag jordC iv = inandning ångorC ig = intag grönsakerC du = upptag hudC id = inandning dammFör samtliga kvalitetsklasser, utom klass A, antas exponering via ånga (C iv ) inomhus.För kvalitetsklass A antas exponering via ånga utomhus eftersom kvalitetsklassen utgörsav markkategorier som gräsytor, sedummattor och trädgårdar som inte förekommerunder byggnader.Det humantoxikologiska riktvärdet för respektive jordkvalitetsklass justeras efter sammanvägningenmot eventuella bakgrundsnivåer och om bakgrundsbelastning är högfrån andra källor.2.3.1 Intag av jord - C isFör ytlig jord inom allmänna ytor – klass A, och jord inom uteplatser - klass D, har enexponering motsvarande Naturvårdsverkets modell för KM antagits.Sannolikheten för jordintag minskar med ökat avstånd till föroreningen och i jord underhårdgjorda ytor. Antalet exponeringstillfällen har därför reducerats för klass B och C(se avsnitt 2.3.6).Exponering via intag av jord har beräknats enligt följande:TRV 6Cis= 10RisDär:ED ⋅ EF ⋅ DjiRis=BW ⋅ ATAT – Total tid [d]ED – Varaktighet [år]EF – Exponeringstid dagar per år [d/a]D ji – Dagligt jordintag [mg/d]BW – Kroppsvikt [kg]TRV – Toxikologiska referensvärdet [mg/(kg⋅d)]C is – Referenskoncentrationen i mark avseende jordintag [mg/kgTS]

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 6 (15)2.3.2 Upptag via hud - C duFör ytlig jord inom allmänna ytor – klass A, och jord inom uteplatser - klass D, har enexponering motsvarande Naturvårdsverkets modell för KM antagits.Sannolikheten för upptag via hud minskar med ökat avstånd till föroreningen och i jordunder hårdgjorda ytor. Antalet exponeringstillfällen har därför reducerats för klass Boch C (se rubrik 6.1 i huvudrapporten och avsnitt 2.3.6 i den här bilagan).Exponering via hudupptag har beräknats enligt följande:C =duDär:Rdu=TRVf Rdudu610ED ⋅ EF ⋅ DBW ⋅ ATheD he – Daglig hudexponering [mg/d]C du – Referenskoncentrationen i mark avseende hudkontakt [mg/kgTS]f du – Relativ absorptionsfaktor för hudupptag [-]2.3.3 Inandning damm - C idFör ytlig jord inom allmänna ytor – klass A, och jord inom uteplatser - klass D, har enexponering motsvarande Naturvårdsverkets modell för KM antagits.Sannolikheten för inandning av damm minskar med ökat avstånd till föroreningen och ijord under hårdgjorda ytor. Antalet exponeringstillfällen har därför reducerats för klassB och C (se rubrik 6.1 i huvudrapporten och avsnitt 2.3.6 i den här bilagan).Exponeringsbidraget via inandning av damm har beräknats enligt följande:RfCCid=fexpCDär:ad106C ad – Årlig medelkoncentration av förorenad jord i inandad luft [mg/m 3 ]C id – Referenskoncentrationen i mark avseende inandning damm [mg/kgTS]f exp – Andelen tid som spenderas på platsen [-]RfC – Toxikologiska referenskoncentrationen [mg/m 3 ]2.3.4 Inandning ånga - C ivExponeringsbidraget via inandning av ånga har beräknats enligt följande:Civ=RfCf Hexp⎡ θw+ θaH⋅ ⎢Kd+⎣ ρb⎤⎥ ⋅⎦DFia1⋅1000Där:

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 7 (15)DF ia – Utspädningsfaktorn mellan porluft och inomhusluft respektive utomhusluft [-]H – Henry’s konstant [-]C iv – Referenskoncentrationen i mark avseende inandning ånga [mg/kgTS]K d – Distributionskoefficient jord-vatten [dm 3 /kg]θ w – luft-/vatteninnehåll [m 3 luft/m 3 vatten]θ a – luft-/jordinnehåll [m 3 luft/m 3 jord]ρ b – Bulkdensiteten [kg/dm 3 ]För klass B, C och D har exponering via inomhusluft antagits eftersom dessa jordkategorierinte kan uteslutas under byggnaderna inom området. Utspädningsfaktorn (DF ia )har i det generella fallet antagits till 1/20 000 för utspädning av porluft till inomhusluftvilken har antagits för klass B och D. För klass C, som utgör jord under 2 m, har enutspädning på 1/300 000 antagits i enlighet med det generella antagandet för normaltätjord under 2 m som används vid beräkning av riktvärden för organiska ämnen vid förorenadebensinstationer (Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet, 1998).För klass A har exponering via utomhusluft antagits eftersom denna jordkategori utgörsav gräsytor, trädgårdar, sedummattor som inte kan förekomma under byggnaderna. Utspädningsfaktorn(DF ia ) för beräkning av utomhuskoncentrationer har i för de generellaberäkningarna antagits vara 100 ggr större än den generella utspädningen mellan porluftoch inomhusluft, dvs 1/2 000 000 (Naturvårdsverket, 1997a) vilket också använtsför beräkning av klass A.2.3.5 Intag av grönsaker - C igExponeringsbidraget via intag av grönsaker har beräknats enligt följande:C =igTRVR f KighplDär:CVR ig=mR ig – Dagliga genomsnittliga växtintaget [kg, växt/kg, kroppsvikt, d]CV – genomsnittligt dagligt intag [kg/d]m – kroppsvikt [kg] för barn eller vuxenTRV – Toxikologiska referensvärdet [mg/(kg⋅d)]f h – Andel odlade grönsaker inom det förorenade området [-]K pl – Koncentrationsförhållandet växt/jord [(mg/kg, planta)/(mg/kg, jord)]C ig – Referenskoncentrationen i mark avseende grönsaksintag [mg/kg TS]För beräkning av de generella riktvärdena antas att andelen grönsaker som odals inomdet förorenade området (f h ) motsvarar 30 % av det genomsnittliga dagliga intaget avgrönsaker (CV). Inom Gåshaga Brygga kan inte grönsaksodling helt uteslutas inomklass A och D eftersom grönsaksodling är möjlig i mullhaltig jord inom dessa klasser.Däremot antas att en betydligt lägre andel grönsaker kan odlas inom grönytor i klass Aoch uteplatser (trädgårdar) klass D. Inom klass A antas att 2,5 % kan komma från grönsakerodlade inom området och inom klass D 5 %.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 8 (15)Klass B och C utgörs av fyllning i vilken grönsaker inte bedöms kunna odlas tillföljdav jordartens fysikaliska struktur, låga näringsinnehåll och låga andel fukthållande material.För klass B och C har därför exponering via grönsaker uteslutits från den humantoxikologiskariktvärdesberäkningen.2.3.6 Exponeringsvägar och exponeringstiderI Tabell 4 visas antagna exponeringsvägar och exponeringstider för kvalitetsklassernaA till D. Andelen grönsaker som odals inom det förorenade området av det genomsnittligadagliga intaget av grönsaker visas också för de olika klasserna.Tabell 4. Sammanställning av exponeringsvägar och exponeringstider för platsspecifika kvalitetsklasserA till D.Kvalitetsklass Allmänna ytor UteplatserA B CDExponeringsväg0‐0,3 m 0,3‐2 m 2 – x m 0‐2 m KM MKMIntag jord – C is 365 80 10 365 365 129Upptag hud (jord) barn/vuxen – C du 80/45 20/20 10/10 80/45 80/45 27/15Inandning damm – C id 365 80 10 365 365 122Inandning ångor – utomhus – C iv 365 nej nej nej ‐‐ ‐‐Inandning ångor – inomhus – C iv nej 365 365 365 365 122Odling av grönsaker inom området – C ig Ja (2,5 %) Nej Nej Ja (5 %) Ja (30 %) NejIntag fisk – C if Nej Nej Nej Nej Ja NejDricksvatten – C iw Nej Nej Nej Nej Ja Nej

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 9 (15)2.3.7 Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärdenNedan redovisas de platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärdena för kvalitetsklasser Atill D jämfört med de hälsoriskbaserade generella riktvärdena.Tabell 5. Sammanställning av platsspecifika hälsoriskbaserad riktvärden för kvalitetsklasser Atill D. Riktvärdena jämförs mot de hälsobaserade generella riktvärdena för KM och MKM. Halternaanges i mg/kg TS. (eb = ej begränsande).A B C D KM MKMAllmänna ytor0‐0,3 mAllmänna ytor0,3‐2 mAllmänna ytor< 2 mUteplatser0‐2 mMetallerArsenik 7,0 bk 14 is 90 is 7,0 bk 15 40Bly 220 is 1 000 is 7 900 is 210 is 80 5 000Kadmium 7,0 is 45 is 220 du 5,0 ig 0,4 200Kobolt 100 is 580 is 4 000 is 85 is 30 3 000Koppar 11 000 is 70 000 id 320 000 alla 8 700 ig 8 000 e.b.Krom 100 000 is 290 000 is 330 000 alla 100 000 is 1 500 e.b.Kvicksilver 3 is 1,2 iv 17 iv 1,0 iv 1 7Nickel 150 id 720 id 3 500 du 150 id 35 450Vanadin 820 is 3 800 is 27 000 is 800 is 120 13 000Zink 17 300 is 110 000 is 330 000 alla 12 500 ig 5 000 e.b.Alifater>C5‐C8 19 500 ig 670 iv 2 500 iv 450 iv 70 200>C8‐10 1 900 ig 250 iv 890 iv 150 iv 100 350>C10‐12 2 700 ig 1 700 iv 5 900 iv 730 iv 220 1200>C12‐16 4 000 ig 15 000 iv 55 000 du 2 500 ig 180 500>C16‐35 92 000 is 240 000 is 330 000 alla 86 000 is 10 000 25 000AromaterBensen 2,0 ig 0,30 iv 1,4 iv 0,2 iv 0,06 0,4Toluen 850 ig 120 iv 525 iv 70 iv 10 35Etylbensen 450 ig 430 iv 1 600 iv 130 ig 12 60Xylen 840 ig 600 iv 2 300 iv 220 iv 15 70Aromater >C8‐C10 200 ig 220 iv 4 600 iv 60 ig 25 400Aromater >C10‐C35 600 ig 2 000 iv 26 000 iv 280 ig 20 200PAH övriga45 id 85 iv 300 id 35 id 25 3 000PAH cancerogena 1,5 id 10 id 60 id 1,2 ig 0,3 7För flera ämnen är hälsoriskriktvärdet mycket höga, vilket även gäller för de generellariktvärdena. Med detta menas att mycket höga halter inte ger några effekter ur hälsorisksynpunktmen är ingen nivå till vilket man kan förorena.Envägskoncentrationer för relevanta exponeringsvägar för de olika kvalitetsklassernaredovisas i Bilaga 5a.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 10 (15)2.4 MiljöriskbedömningMiljöriskbedömningen baseras på risker inom området E on-site och i närbeläget ytvattenE off-site .2.4.1 Miljörisker inom området – E on-siteNaturvårdsverkets modell för miljöbaserade riktvärden bygger på nederländska ekotoxikologiskainterventionsvärden (E NL ) (Naturvårdsverket, 1997), som antas ge skydd åtca 50 % av organismerna inom området och därmed nödvändiga markprocesser. Idagmotsvaras E NL av SRC eco . I nuvarande generella riktvärden bestämdes effektnivån förkänslig markanvändning genom att halvera det nederländska ekotoxikologiska interventionsvärdenoch för mindre känslig markanvändning motsvaras effektnivån de holländskainterventionsvärdena. Detta ger följande två effektnivåer för skydd av miljöninom området:• Känslig markanvändning – KM; ca. 75 % av arterna skyddas (0,5 E NL )• Mindre känslig markanvändning – MKM; ca 50 % av arterna skyddas (E NL )För kvalitetsklasserna A och D antas effektnivån 0,5 E NL för miljön inom området –E on-site eftersom jord inom dessa klasser bedöms ha ett högt skyddsvärde. Den biologiskaaktiviteten (marklevande djur och växter) är också hög i dessa klasser som helt ellerdelvis utgörs av ytlig jord.Jord inom kvalitetsklasserna B och C utgörs av fyllning och har redan från början ettpåverkat ekosystem. Skyddsvärdet för dessa klasser bedöms vara lågt. För kvalitetsklassB antas effektnivån E NL för miljön inom området – E on-site eftersom en viss biologiskaktivitet kan förekomma.För kvalitetsklass C, som utgörs av fyllningsjord under 2 m, antas inget skyddsvärtekosystem förekomma. Detta motiveras av att den biologiska aktiviteten minskar medökat jorddjup. Miljörisker inom området, E on-site , beaktas inte för kvalitetsklass C.För DDT, DDD och DDE har ett ekotoxikologiskt riktvärde tagits fram baserat på rubrik2.4.1. E NL motsvarar SRC 1eco i jord för de nederländska riktvärdena (RIVM,2001a). Eftersom ämnena har mycket låg vattenlöslighet kommer aldrig ekologiskarisker i närbeläget ytvatten att styra de ekotoxikologiska riktvärdena. De största ekologiskariskerna med DDT, DDD och DDE kommer att finnas i marken inom området.2.4.2 Miljörisker i närbelägen recipient – E off-siteFör skydd av närbelägen ytvattenrecipient, Höggarnsfjärden, beräknas den halt i jordsom inte ger upphov till oacceptabla effekter för det akvatiska systemet. Hänsyn tas tillutspädning mellan porvatten och grundvatten samt mellan grundvatten och ytvatten.Bedömningen baseras huvudsakligen på kanadensiska riktvärden för skydd av akvatisktliv (CCME 1996).Det ekotoxikologiska riktvärdet för E off-site -effekter beräknas enligt följande:1 SRC eco = serious risk concentration för ecological

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 11 (15)EswDär:=CWQCDF ⋅ DFswgw⎡ θw+ θaH⎢Kd+⎣ ρb⎤⎥⎦CWQC – Canadian Water Quality Criteria för skydd av akvatiskt liv(sötvatten) [mg/l]DF gw – utspädning porvatten – grundvattenDF sw – utspädning grundvatten – ytvattenK d – Distributionskoefficient jord-vatten [dm 3 /kg]H – Henry’s konstant [-]θ w – vatteninnehåll i jord [dm 3 vatten/m 3 jord]θ a – luftinnehåll i jord [dm 3 luft/dm 3 jord]ρ b – Bulkdensiteten [kg/dm 3 ]E sw – Ekotoxikologiska riktvärdet för off-site-effekter (skydd av närbelägenytvattenrecipient) [mg/kg TS]För skydd av närbeläget ytvatten görs ingen skillnad för olika jorddjup eftersom markföroreningarkan lakas ut till grundvattnet och spridas till närbelägna Höggarnsfjärdenoavsett jorddjup.Gåshaga Brygga är till stora delar bebyggt eller utgörs av hårdgjorda ytor. Detta minskarinfiltrationen av nederbörden och ger en större utspädning mellan porvatten ochgrundvatten. I de generella beräkningarna för KM-riktvärdena antas en utspädning på1/15. För samtliga kvalitetsklasser A till D antas en utspädning på 1/30 för DF gw , vilketbedöms vara ett försiktigt antagande eftersom 68 % av området är hårdgjort.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 12 (15)2.4.3 Platsspecifika miljöriskbaserade riktvärdenNedan redovisas de platsspecifika miljöriskbaserade riktvärdena för kvalitetsklassernaA till D jämfört med de miljöriskbaserade generella riktvärdena.Tabell 6. Sammanställning av platsspecifika miljöriskbaserade rikvärden för antagna kvalitetsklasserA till D för både ekologin på plats (E on-site ) och i närbeläget ytvatten (E off-site ). Ekotoxikologiskariktvärdet för respektive kvalitetsklass markeras med fetstil. Riktvärdena jämförs mot degenerella riktvärdena. Halterna anges i mg/kg TS. (NB = data saknas).A B C D KM MKMAllmänna ytor Allmänna ytor Allmänna ytor UteplatserE on‐site E off‐site E on‐site E off‐site E on‐site E off‐site E on‐site E off‐siteMetallerArsenik 20 60 000 40 30 000 ‐ 60 000 20 60 000 20 40Bly 150 840 000 300 420087 ‐ 840 000 150 840 000 150 300Kadmium 6 200 12 100 ‐ 200 6 200 6 12Kobolt 120 ND 240 ND ‐ ND 120 ND 120 250Koppar 100 120 000 200 60 000 ‐ 120 000 100 120 000 100 200Krom 120 1 000 000 250 1 000 000 ‐ 1 000 120 1 000 000 120 250Kvicksilver 5 1 500 10 780 ‐0001 500 5 1 500 5 10Nickel 100 1 000 000 200 1 000 000 ‐ 1 000 000 100 1 000 000 100 200Vanadin 125 ND 250 ND ‐ ND 125 ND 100 200Zink 350 720 000 700 360 000 ‐ 720 000 350 720 000 350 700Alifater ‐>C5‐C8 50 390 000 200 160 000 ‐ 225 000 50 225 000 50 200>C8‐C10 100 1 000 000 500 1 000 000 ‐ 1 000 000 100 1 000 000 100 500>C10‐C12 100 1 000 000 500 1 000 000 ‐ 1 000 000 100 1 000 000 100 500>C12‐C16 100 1 000 000 500 1 000 000 ‐ 1 000 000 100 1 000 000 100 500>C16‐C35 100 1 000 000 1000 1 000 000 ‐ 1 000 000 100 1 000 000 100 1000Aromater ‐Bensen 65 95 000 130 40 000 ‐ 60 000 65 60 000 12 24Toluen 25 4 000 45 1 800 ‐ 2 500 25 2 500 60 120Etylbensen 60 11 000 110 4 600 ‐ 6 400 60 6 400 60 120Xylen 9 8 500 17 3 600 ‐ 5 000 9 5 000 60 120Aromater >C8‐C10 100 150 000 200 65 000 ‐ 87 000 100 87 000 100 200Aromater >C10‐C35 20 160 000 40 65 000 ‐ 90 000 20 90 000 20 40PAH övriga 20 400 40 180 ‐ 250 20 250 20 40PAH cancerogena 20 11 000 40 4 800 ‐ 6 500 20 6 500 20 40AromaterDDT 0,5 ‐ 1 ‐ ‐ ‐ 0,5 ‐ ‐ ‐DDD 17 ‐ 34 ‐ ‐ ‐ 17 ‐ ‐ ‐DDE 0,6 ‐ 1,3 ‐ ‐ ‐ 0,6 ‐ ‐ ‐Observera att miljörisker inom närbeläget ytvatten aldrig styr de miljöriskbaseraderiktvärdena förutom för jordtyp C där ingen hänsyn tas till miljön inom området.För flera ämnen utgör riktvärdena mycket höga nivåer vilka knappast påträffas underens mycket kraftigt förorenade förhållanden. De höga halterna visar att det inte finnsnågon ekotoxikologisk risk oavsett halt vilket inte är samma sak som att vilka haltersom helst är tolerabla att lämna.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 13 (15)2.5 Sammanvägda platsspecifika riktvärdenNedan redovisas de effektbaserade platsspecifika sammanvägda riktvärdena för kvalitetsklassernaA till D jämfört med de generella riktvärdena.Tabell 7. Sammanställning av platsspecifika riktvärden för antagna kvalitetsklasser A till Djämfört mot generell riktvärdena KM och MKM. Halterna anges i mg/kg TS. Till höger om riktvärdetvisas vilken exponeringsväg som styr riktvärdet. (is = intag jord, id= intag damm, ig =intag grönsaker, iv = intag ånga, Eon = ekologi on-site, Eoff = ekologi off-site, bk = bakgrundshalt).A B C D KM MKMAllmänna ytor0‐0,3 mAllmänna ytor0,3‐2 mAllmänna ytor< 2 mUteplatser0‐2 mMetallerArsenik 7 bk 14 is 90 is 7 bk 15 40Bly 150 Eon 300 Eon 7 900 is 150 Eon 80 300Kadmium 6 Eon 12 Eon 200 Eoff 5 ig 0,4 12Kobolt 100 is 250 Eon 4 000 is 85 is 30 250Koppar 100 Eon 200 Eon 120 000 Eoff 100 Eon 100 200Krom 120 Eon 250 Eon 330 000 alla 120 Eon 120 250Kvicksilver 3,5 is 1,2 iv 17 iv 1 iv 1 7Nickel 100 Eon 200 Eon 3 500 du 100 Eon 35 200Vanadin 120 Eon 250 Eon 27 000 is 120 Eon 120 200Zink 350 Eon 700 Eon 330 000 alla 350 Eon 350 700Alifater>C5‐C8 50 Eon 200 Eon 2 500 iv 50 Eon 100 200>C8‐10 100 Eon 250 iv 890 iv 100 Eon 250 350>C10‐12 100 Eon 500 Eon 5 900 iv 100 Eon 250500>C12‐16 100 Eon 500 Eon 55 000 du 100 Eon 250500>C16‐35 100 Eon 1000 Eon 330 000 alla 100 Eon 500 1000AromaterBensen2,0 ig 0,3 iv 1,4 iv 0,2 iv 0,06 0,4Toluen25 Eon 45 Eon 525 iv 25 Eon 10 35Etylbensen60 Eon 110 Eon 1 600 iv 60 Eon 12 60Xylen9 Eon 17 Eon 2 300 iv 9 Eon 15 70Arom. >C8‐C10 100 Eon 200 Eon 4 600 iv 60 ig 40 200Arom. >C10‐C35 20 Eon 40 Eon 26 000 iv 20 Eon 20 40PAH övriga 20 Eon 40 Eon 250 Eoff 20 Eon 20 40PAH cancerogena 1,5 id 10 id 60 id 1,2 ig 0,3 7PesticiderDDT 0,5 Eon 1 Eon ‐ 0,5 Eon ‐ ‐DDD 20 Eon 40 Eon ‐ 20 Eon ‐ ‐DDE 0,7 Eon 1,4 Eon ‐ 0,7 Eon ‐ ‐2.6 Beskrivning av indata2.6.1 Ämnesspecifika och platsspecifika indataI Bilaga 5b redovisas ämnesspecifika indata som använts vid beräkning av de platsspecifikariktvärdena. Där finns också referenser redovisade. För många ämnen har sammaindata använts som för Naturvårdsverkets generella riktvärden från 1996. Om nya vär-

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 14 (15)den finns för t.ex. referenskoncentrationer för luft, tolerabelt dagligt intag eller fysikaliskindata har dessa värden använts.2.6.2 BakgrundsexponeringFör metallerna bly, kadmium, kvicksilver och nickel finns andra viktiga källor somt.ex. intag via föda vilka redan fyller upp en del av det tolerabla dagliga intaget (TDI).De platsspecifika riktvärdena har därför justerats nedåt så att inte exponering av jordfyller upp hela det tolerabla dagliga intaget. I Tabell 8 anges värden för bakgrundsexponeringsom del av TDI.Tabell 8. Värden för bakgrundsexponering för olika ämnen.Ämnen Bakgrundsexponering som del av TDI KällaBly 33 % Naturvårdsverket, 1996Kadmium 25 % Naturvårdsverket, 1996Kvicksilver 70 % Naturvårdsverket, 1996Nickel 50 % Naturvårdsverket, 19962.6.3 Riktvärdet för summerade ämnenFör PAH och alifater redovisas sammanvägda riktvärden. Det lägsta beräknade riktvärdetbland lättare respektive tyngre alifater och enskilda PAH:er styr det sammanvägdariktvärdet för dessa föreningar vilket är ett mycket försiktigt antagande.2.7 Avvikelser från de generella antagandenaDe huvudsakliga avvikelserna från Naturvårdsverkets generella antaganden med avseendepå hälsorisker är följande:• Platsspecifika riktvärden har tagits fram för jord i olika kvalitetsklasser; (A)allmänna ytor 0-0,3 m, (B) allmänna ytor 0,3-2 m samt jord under hårdgjordaytor, (C) allmänna ytor 2 – x m och (D) uteplatser 0 till 2 m.• Sannolikheten för intag av jord, hudkontakt och inandning av damm minskarmed ökat avstånd från markytan. För jordkvalitetsklassen ”djup jord och jordunder hårdgjorda ytor” har sannolikheten, uttryckt som antalet exponeringstillfälleneller -tid, reducerats jämfört med det generella fallet.• Humantoxikologisk data är uppdaterade med aktuell information från bl. a. nederländskamiljömyndigheten och WHO. I många fall innebär detta en höjningav kraven för att reducera riskerna och en sänkning av acceptabla riktvärden imark.• Inandning av gas i utomhusmiljö har beaktats för kvalitetsklass A. För övrigakvalitetsklasser har inandning av gas i inomhusmiljön beaktats.• Det finns inget grundvattenuttag inom Gåshaga Brygga varför exponering viaintag av grundvatten uteslutits vid beräkning av platsspecifika riktvärden. Tillgångenpå grundvatten är också begränsad över stora delar av området varfördet inte heller är troligt med framtida grundvattenuttag för t.ex. bevattning.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8 15 (15)• Exponering av markföroreningar via intag av grönsaker har justerats för kvalitetsklassernaA och D – ytlig jord inom allmänna ytor (ned till 0,3 m) samt jordinom uteplatserna. Inom klass B och C har exponeringsvägen uteslutits. Förklass A antas 2,5 % av det dagliga intaget av grönsakerna kunna odlas inomeventuellt förorenat område och inom klass D 5 %. I det generella fallet har 30% av grönsakerna antagits utgöra av grönsaker odlade inom det förorenade området.• Med hänsyn till områdets ringa storlek i förhållande till Höggarnsfjärdens storavattenomsättning, föroreningshalterna i grundvattnet är låga, samt att stora delarav markområdet är hårdgjort bedöms fisk påverkas försumbart av föroreningarfrån jord inom Gåshaga Brygga. Den stora andelen hårdgjorda ytorminskar infiltrationen av nederbörd och därmed föroreningsmängden frånmarkföroreningar som kan spridas via grundvattnet till fjärden. Exponering viaintag av fisk utesluts därför från de platsspecifika beräkningarna.De huvudsakliga avvikelserna från Naturvårdsverkets generella antaganden med avseendepå miljörisker är följande:• Vid beräkning av utspädning till Höggarnsfjärden har hänsyn tagits till att infiltrationenär reducerad till följd av den stora andelen hårdgjorda ytor inom GåshagaBrygga. Utspädningsfaktorn mellan porvatten och grundvatten på 1/30har antagits vilket motsvarar antagandet för MKM.• Ekotoxikologisk data är uppdaterade med aktuell information från bl. a. holländskaoch kanadensiska miljömyndigheter. I många fall innebär detta en höjningav kraven för att reducera miljöriskerna.• Behovet av skydd för marklevande organismer och markprocesser har bedömtssom litet i djup jord under 2 m och har inte beaktats vid sammanvägningen avdet platsspecifika riktvärdet för jordtyp C.

Bilaga 8aEnvägskoncentrationer för kvalitetsklasserna A till DMall: Pm - 2003.dot ver 1.0

Uppdragsnr.: 10076882Bilaga 8aHumantoxEkotoxIntag Hud‐ Inandning Inandning Växt‐ Platsspecifiktjord upptag damm ånga utomhus konsumption riktvärde StyrandeÄmne/Ämnesklass [mg/kg TS] C‐is C‐du C‐id C‐iv C‐ig Humantox E on‐site E off‐site Bakgrundsexp Jordtyp A exp.vägMetallerArsenik 4 55 161 ND 5 1,9 20 60124 ‐‐ 2 isBly 350 27956 12195 ND 8986 217,1 145 840174 0,33 145 EonKadmium 20 68 137 ND 26 6,7 6 204 0,25 6 igKobolt 140 3355 2439 ND 520 102,3 120 ND ‐‐ 102 isKoppar 50000 1000000 24390 ND 37619 11288,9 95 120050 ‐‐ 95 EonKrom(III) 150000 1000000 1000000 ND 1000000 103448,3 115 1000000 ‐‐ 115 EonKrom(VI) 300 1598 6 ND 6840 5,9 ND 3625 ‐‐ 6 idKvicksilver 20 192 4878 426 31 3,3 5 1561 0,70 3,3 igNickel 1200 1643 610 ND 8646 156,4 105 1000000 0,50 105 EonVanadin 900 21566 24390 ND 47022 819,8 125 ND ‐‐ 125 EonZink 30000 718881 1000000 ND 45317 17303,7 360 720744 ‐‐ 360 Eon‐‐Alifater ‐‐C6‐8 200000 479254 1000000 78904 32821 19520 50 385944 ‐‐ 50 EonC8‐10 10000 23963 1000000 30382 2837 1893 100 1000000 ‐‐ 100 EonC10‐12 10000 23963 1000000 216794 4658 2762 100 1000000 ‐‐ 100 EonC12‐16 10000 23963 1000000 1000000 9290 3978 100 1000000 ‐‐ 100 EonC16‐21 200000 479254 1000000 1000000 564715 92103 100 1000000 ‐‐ 100 EonC21‐35 200000 479254 1000000 ND ND 123662 100 ND ‐‐ 100 Eon‐‐PAH övriga: 2000 5325 49 10015 386 47 20 434 0 20 EonPAH cancerogena: 13 32 3 89626 5 1,6 20 11263 0 1,6 igMonoaromaterBensen 193 1143 31707 35 2,2 2,1 65 95028 0 2 igToluen 22000 87863 1000000 14383 952 849 24 4099 0 24 EonEtylbensen 9700 23244 1000000 51544 478 443 55 10844 0 55 EonXylen 18000 71888 1000000 72209 906 841 9 8466 0 9 EonFraktionerade aromaterAromater C8‐C10 4000 9585 1000000 25991 201 186 100 150643 0 100 igAromater C12‐C16 4000 9585 1000000 295948 773 605 20 156261 0 20 Eon¹ Justerad uppåt till bakgrundshalt.

Uppdragsnr.: 10076882Bilaga 8aHumantoxEkotoxIntag Hud‐ Inandning Inandning Platsspecifiktjord upptag damm ånga inomhus riktvärde StyrandeÄmne/Ämnesklass [mg/kg TS] C‐is C‐du C‐id C‐iv Humantox E on‐site E off‐site Bakgrundsexp Jordtyp B exp.vägMetallerArsenik 16 171 734 ND 14 40 30062 ‐‐ 14 isBly 1597 111826 55640 ND 1026 290 420087 0,33 290 EonKadmium 91 274 623 ND 46 12 102 0,25 12 EonKobolt 639 13419 11128 ND 578 240 ND ‐‐ 240 EonKoppar 228125 1000000 111280 ND 69590 190 60025 ‐‐ 190 EonKrom(III) 684375 1000000 1000000 ND 288918 230 1000000 ‐‐ 230 EonKrom(VI) 1369 6390 28 ND 27 ND 1812 ‐‐ 27 idKvicksilver 91 767 22256 4,3 1,2 10 780 0,70 1,2 ivNickel 5475 6573 2782 ND 720 210 1000000 0,50 210 EonVanadin 4106 86266 111280 ND 3786 250 ND ‐‐ 250 EonZink 136875 1000000 1000000 ND 107458 720 360372 ‐‐ 720 EonAlifaterC6‐8 912500 1000000 1000000 671 670 200 164172 ‐‐ 200 EonC8‐10 45625 95851 1000000 257 255 500 1000000 ‐‐ 255 ivC10‐12 45625 95851 1000000 1835 1729 500 1000000 ‐‐ 500 EonC12‐16 45625 95851 1000000 31885 15453 500 1000000 ‐‐ 500 EonC16‐21 912500 1000000 1000000 1000000 244147 1000 1000000 ‐‐ 1000 EonC21‐35 912500 1000000 1000000 ND 323009 1000 ND ‐‐ 1000 EonPAHPAH övriga: 9125 21300 223 85 84 40 184 40 EonPAH cancerogena 61 99 13 758 10 40 4765 10 idMonoaromaterBensen 878 3534 144665 0,30 0,30 130 40943 0,30 ivToluen 100375 351453 1000000 123 123 47 1754 47 EonEtylbensen 44256 92975 1000000 438 432 110 4609 110 EonXylen 82125 287553 1000000 614 608 17 3602 17 EonFraktionerade aromaterAromater C8‐C10 18250 38340 1000000 220 216 200 63802 200 EonAromater C12‐C16 18250 38340 1000000 2505 2079 40 66130 40 Eon

Uppdragsnr.: 10076882Bilaga 8aHumantoxEkotoxIntag Hud‐ Inandning Inandning Platsspecifiktjord upptag damm ånga inomhus riktvärde StyrandeÄmne/Ämnesklass [mg/kg TS] C‐is C‐du C‐id C‐ivHumantoxriktvärde E on‐site E off‐site Bakgrundsexp Jordtyp C exp.vägMetallerArsenik 128 343 5876 ND 92 60124 ‐‐ 92 isBly 12775 223652 445122 ND 7883 840174 0,33 7883 isKadmium 730 548 4985 ND 221 204 0,25 204 EyvKobolt 5110 26838 89024 ND 4095 ND ‐‐ 4095 isKoppar 1000000 1000000 890244 ND 320175 120050 ‐‐ 120050 EyvKrom(III) 1000000 1000000 1000000 ND 333333 1000000 ‐‐ 333333 EyvKrom(VI) 10950 12780 223 ND 214 3625 ‐‐ 214 idKvicksilver 730 1534 178049 63,86 17 1561 0,70 17 ivNickel 43800 13145 22256 ND 3476 1000000 0,50 3476 duVanadin 32850 172532 890244 ND 26766 ND ‐‐ 26766 isZink 1000000 1000000 1000000 ND 333333 720744 ‐‐ 333333 EyvAlifaterC6‐8 1000000 1000000 1000000 2562 2542 83544 ‐‐ 2542 ivC8‐10 365000 191702 1000000 892 885 981040 ‐‐ 885 ivC10‐12 365000 191702 1000000 6269 5936 1000000 ‐‐ 5936 ivC12‐16 365000 191702 1000000 108715 55083 1000000 ‐‐ 55083 ivC16‐21 1000000 1000000 1000000 ND 333333 1000000 ‐‐ 333333 ivC21‐35 1000000 1000000 1000000 ND 333333 ND ‐‐ 333333 idPAHPAH övriga: 490 197 107 299 297 84 84 EyvPAH cancerogena 490 197 107 2585 59 2166 59 idMonoaromaterBensen 7026 7067 1000000 1 1,4 26030 1,4 ivToluen 803000 702906 1000000 526 525 1000 525 EyvEtylbensen 354050 185951 1000000 1641 1616 2301 1616 EyvXylen 657000 575105 1000000 2352 2329 1838 1838 EyvFraktionerade aromaterAromater C8‐C10 146000 76681 1000000 768 756 29683 756 ivAromater C12‐C16 146000 76681 1000000 8597 7288 30261 7288 du

Uppdragsnr.: 10076882Bilaga 8aHumantoxEkotoxIntag Hud‐ Inandning Inandning Växt‐ Platsspecifiktjord upptag damm ånga inomhus konsumption riktvärde StyrandeÄmne/Ämnesklass [mg/kg TS] C‐is C‐du C‐id C‐iv C‐igHumantoxriktv E on‐site E off‐site Bakgrundsexp Jordtyp D exp.vägMetallerArsenik¹ 4 55 161 ND 2 1 20 60124 ‐‐ 1 igBly 350 27956 12195 ND 4493 210 145 840174 0,33 145 EonKadmium 20 68 137 ND 13 5 6 204 0,25 5 igKobolt 140 3355 2439 ND 260 86 120 ND ‐‐ 86 isKoppar 50000 1000000 24390 ND 18809 8683 95 120050 ‐‐ 95 EonKrom(III) 150000 1000000 1000000 ND 1000000 103448 115 1000000 ‐‐ 115 EonKrom(VI) 300 1598 6 ND 3420 6 ND 3625 ‐‐ 6 idKvicksilver 20 192 4878 4 15 1 5 1561 0,70 1 ivNickel 1200 1643 610 ND 4323 151 105 1000000 0,50 105 EonVanadin 900 21566 24390 ND 23511 806 125 ND ‐‐ 125 EonZink 30000 718881 1000000 ND 22659 12522 360 720744 ‐‐ 360 EonAlifaterC6‐8 200000 479254 1000000 465 16411 451 50 227544 ‐‐ 50 EonC8‐10 10000 23963 1000000 176 1418 153 100 1000000 ‐‐ 100 EonC10‐12 10000 23963 1000000 1251 2329 729 100 1000000 ‐‐ 100 EonC12‐16 10000 23963 1000000 21740 4645 2475 100 1000000 ‐‐ 100 EonC16‐21 200000 479254 1000000 ND 282358 85998 100 1000000 ‐‐ 100 EonC21‐35 200000 479254 1000000 ND ND 123662 100 ND ‐‐ 100 EonPAHPAH övriga: 2000 5325 49 58 193 35 20 251 20PAH cancerogena:¹ 13 32 3 517 3 1,2 20 6498 1,2MonoaromaterBensen 193 1143 31707 0,2 1 0,2 65 58886 0,2 ivToluen 22000 87863 1000000 87 476 73 24 2476 24 EonEtylbensen 9700 23244 1000000 303 239 131 55 6369 55 EonXylen 18000 71888 1000000 426 453 216 9 4994 9 EonFraktionerade aromaterAromater C8‐C10 4000 9585 1000000 151 101 59 100 87283 59 igAromater C12‐C16 4000 9585 1000000 1709 386 283 20 90261 20 Eon¹ Justeras upp till bakgrundshalt.

Bilaga 8bÄmnes- och platsspecifika indata

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8b 1 (5)Platsspecifika indataFysikaliska parametrarKlass A Klass B Klass CKlass DJord0-0,3 m 0,3-2 m 2-x m Uteplatser 0-2 mBulkdensitet [kg/L] 1,5 1,5 1,5 1,5Organiskt kol, f-org [%] 2,6 2,2 0,5 1,5Vattenhalt [L/L-tot] 0,31 0,31 0,31 0,31Lufthalt 0,09 0,09 0,09 0,09Utspädningsfaktor till inomhusluft, DF-ia (VFia) 0,00005 0,00005 0,00005 0,00005Jordporositet [v/v] 0,4 0,4 0,4 0,4Utomhusfaktorer för VF-beräkning (förångning via vind vid jordyta)Vindhastighet [cm/s] 225 225 225 225delta-luft, luftblandningszon [cm] 200 200 200 200L djup till förorening [cm] 50 50 50 50D-eff diffusion grundv. till ytjord. [cm2/s]Se ämnesdataSe ämnesdataSe ämnesdataSe ämnesdataW bredd parallell till vindriktning [cm] 1500 1500 1500 1500Hus, inomhusluftinomhushöjd, Lh [m] 2,4 2,4 2,4 2,4luftomsättning, Ls [1/s] 0,00038 0,00038 0,00038 0,00038Tjocklek betong [m] 0,25 0,25 0,25 0,25Z, djup till förorening [m] 0,5 0,5 0,5 0,5C0 [mg/m3] inomhus eller utomhus 0 0 0 0N-betong 0,002 0,002 0,002 0,002N-jord 0,0021 0,0021 0,0021 0,0021K -0,0027 -0,0027 -0,0027 -0,0027Diffusion till inomhusluftA area husgrund [m2] 100 100 100 100L inläckage markluft [m3/d] 2,4 2,4 2,4 2,4Vh husets volym [m3] 240 240 240 240Do diffusivitet i luft [m2/d] 0,7 0,7 0,7 0,7θa lufthalt i jord [m3/m3] 0,09 0,09 0,09 0,09ε porositet [%] 0,4 0,4 0,4 0,4D diffusivitet i jord [m2/d] 0,0014 0,0014 0,0014 0,0014vindhastighet [m/s] 1 1 1 1R gaskonstanten [J/mol K] 8,3 8,3 8,3 8,3Temperatur grader Kelvin 283 283 283 283ExponeringExponeringstiderExponeringsfrekvens, EF, jordintag [dagar/år] 365 80 10 365Exponeringsfrekvens, EF, hud-jord [dagar/år] 80 20 10 80Exponeringsfrekvens, EF, hud-sediment [dagar/år] 20 20 20 20Exponeringsfrekvens, EF, innandning damm (ute) [dagar/år] 365 80 10 365Exponeringsfrekvens, EF, innandning ånga (ute) [dagar/år] 365 365 365 365Exponeringsfrekvens, EF, innandning ånga (inne) [dagar/år] 0 365 0 365Exponeringstid vuxen [år] 58 58 58 58Exponeringstid barn [år] 7 7 7 7WSP Environmental

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8b 2 (5)Livstid [år] 65 65 65 65Data för icke gentox substanserKroppsvikt 15 15 15 15jordintag [mg jord/d] 150 150 150 150Grönsaksintag [kg/d] 0,29 0,075 0,075 0,075Dricksvattenförtäring [L/d] 1 1 1 1Hudkontakt jord - hud [mg/m2] 5100 5100 5100 5100Hudyta [m2] 0,28 0,28 0,28 0,28Exponering, jord-hud [mg jord/d] 1428 1428 1428 1428Gentoxiska substanserIntegrerat livstidsintag (oralt) [mg/kg(bw),d] 1,714 0,376 0,047 1,714jordintag barn [mg jord/kg kroppsvikt] 150 150 150 150jordintag vuxen [mg jord/kg kroppsvikt] 50 50 50 50Kroppsvikt barn [kg] 15 15 15 15Kroppsvikt vuxen [kg] 70 70 70 70Integrerat livstidsupptag (hud) 3,610 1,167 0,584 3,610Exponerad hudyta vuxen [m2] 0,17 0,17 0,17 0,17Exponerad hudyta barn [m2] 0,28 0,28 0,28 0,28Exponeringsfrekvens barn [dagar/år] 80 20 10 80Exponeringsfrekvens vuxen [dagar/år] 45 20 10 45Integrerat livstidsupptag (sedimentkontakt vid bad) 1,167 1,167 1,167 1,167Exponerad hudyta vuxen [m2] 0,17 0,17 0,17 0,17Exponerad hudyta barn [m2] 0,28 0,28 0,28 0,28Exponeringsfrekvens barn [dagar/år] 20 20 20 20Exponeringsfrekvens vuxen [dagar/år] 20 20 20 20Integrerat livstidsupptag, innandning damm [mg/kg,d] 0,0095 0,0021 0,0003 0,0095BarnFöroreningshalt i luft [mg/m3], Cad 0,041 0,041 0,041 0,041Andningsfrekvens [m3/d] 7,6 7,6 7,6 7,6Lung retention [andel] 0,75 0,75 0,75 0,75Exponeringsfrekvens [d/a] 365 80 10 365Långtidsinhalering per kroppsvikt [mg/kg,d] 0,0156 0,0034 0,0004 0,0156VuxnaFöroreningshalt i luft [mg/m3], Cad 0,041 0,041 0,041 0,041Andningsfrekvens [m3/d] 20 20 20 20Lung retention [andel] 0,75 0,75 0,75 0,75Exponeringsfrekvens [d/a] 365 80 10 365Långtidsinhalering per kroppsvikt [mg/kg,d] 0,0088 0,0019 0,0002 0,0088

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8b 3 (5)Ämnesspecifika indataÄmne TDI Ref RISKor Ref fdu Ref f bio-or RefAs 0,000006 WHO 1993 0,03 NV 1997 1 NV 1997Pb 0,0035 WHO 2006a 0,006 NV 1997 1 NV 1997Cd 0,0002 ATSDR 1999 0,14 NV 1997 1 NV 1997Co 0,0014 RIVM 2001c 0,02 som Zn 1 NV 1997Cu 0,5 WHO 2006 0,02 som Zn 1 NV 1997Cr 1,5 IRIS 1998 0,04 NV 1997 1 NV 1997Hg 0,0002 WHO 2006a 0,05 NV 1997 1 NV 1997Ni 0,012 WHO 2006a 0,35 NV 1997 1 NV 1997V 0,009 IRIS 2003 0,02 som Zn 1 NV 1997Zn 0,3 IRIS 2005 0,02 NV 1997 1 NV 1997AlifaterC6-8 2 RIVM 2001c /0,2 NV 1997 1 NV 1997TPHCWG 1997 bC8-10 0,1 RIVM 2001c /0,2 NV 1997 1 NV 1997TPHCWG 1997 bC10-12 0,1 RIVM 2001c /0,2 NV 1997 1 NV 1997TPHCWG 1997 bC12-16 0,1 RIVM 2001c /0,2 NV 1997 1 NV 1997TPHCWG 1997 bC16-21 2 RIVM 2001c /0,2 NV 1997 1 NV 1997TPHCWG 1997 bAromaterPAH canc 0,000023 WHO 1993 0,2 NV 1997 1 NV 1997(bens(a)pyren)PAH övr 0,02 IRIS 19980,1 NV 1997 1 NV 1997(naftalen)(naftalen)>C8-C10 0,04 NV 1997 0,2 NV 1997 1 NV 1997>C10-35 0,04 NV 1997 0,2 NV 1997 1 NV 1997Bensen 0,0013 NV 1997 0,08 NV 1997 1 NV 1997Toluen 0,22 NV 1997 0,12 NV 1997 1 NV 1997Etylbensen 0,097 NV 1997 0,2 NV 1997 1 NV 1997Xylen 0,18 NV 1997 0,12 NV 1997 1 NV 1997

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8b 4 (5)Ämne H Ref Koc Ref Kd RefAs - - 100 NV1997Pb - - 1000 NV1997Cd - - 100 NV1997Co - - 100 NV1997Cu - - 500 NV1997Cr - - 2000 NV1997Hg 0,47 NV1997 - 500 NV1997Ni - - 200 NV1997V - - 200 NV1997Zn - - 200 NV1997AlifaterC6-8 50 NV1997 4000 NV1997 Kd= f oc ×KocC8-10 55 NV1997 32000 NV1997 Kd= f oc ×KocC10-12 60 NV1997 250000 NV1997 Kd= f oc ×KocC12-16 69 NV1997 5000000 NV1997 Kd= f oc ×KocC16-21 85 NV1997 100000000 NV1997 Kd= f oc ×KocAromaterPAH canc 0,000016RIVM 2001aRIVM 2001a660 693(bens(a)pyren)(bens(a)pyren)Kd= f oc ×KocPAH övr 0,017RIVM 2001aRIVM 2001a955(naftalen)(naftalen)Kd= f oc ×Koc>C8-C10 0,644 NV1997 1600 NV1997 Kd= f oc ×Koc>C10-35 0,176 NV1997 5000 NV1997 Kd= f oc ×KocBensen 0,16 NV1997 74 NV1997 Kd= f oc ×KocToluen 0,19 NV1997 123 NV1997 Kd= f oc ×KocEtylbensen 0,27 NV1997 339 NV1997 Kd= f oc ×KocXylen 0,17 NV1997 263 NV1997 Kd= f oc ×KocATSDR 1999, Toxicological profile for cadmium.IRIS 1998, IRIS Integrated risk information system: http://www.epa.gov/iris/, värde utvärderat1998.IRIS 2003, IRIS Integrated risk information system: http://www.epa.gov/iris/, värde utvärderat2003.IRIS 2005, IRIS Integrated risk information system: http://www.epa.gov/iris/, värde utvärderat2005.NV 1997, Naturvårdsverket, NV, 1997: Development of generic guideline values. Rapport4639.RIVM 2001a, Evaluation and revision of the CSOIL parameter set, proposed parameter set forhuman exposure modelling and deriving intervention values for the first series of compounds.RIVM report nr 711701021.RIVM 2001c, Re-evaluation of human-toxicological maximum permissible risk levels. Report711701 025.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 8b 5 (5)TPHCWG 1997 b, Volume 4. Development of Fraction Specific Reference Doses (RfDs) andReference Concentrations (RfCs) for Total Petroleum Hydrocarbons (TPH).WHO 1993, Guidelines for drinking-water quality, 2nd edition, volume 1, Recommendations.WHO 2006a, Guidelines for drinking-water quality. First addendum to third edition. Volume 1Recommendations.

Bilaga 9Beräkning av riskkvoterMall: Pm - 2003.dot ver 1.0

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 1 (10)Bedömning av hälsorisker med nuvarande markanvändning1 Beskrivning av riskkvotsmetodikenRiskkvoter är en metod som kan användas för att konkretisera den faktiska hälsoriskensom förekomsten av ett ämne innebär. Bedömningen utgår från hur området används idagsläget och vilken exponering det medför i nuläget.Vid riskkvotsbedömningen beräknas en dos av ämnet från marken som människor utsättsför dagligen. Dosen delas med ämnets toxikologiska referensvärde (TRV). Ärkvoten över 1, eller dosen högre än TRV, kan ämnet från marken medföra negativa effekterpå människor ur ett livstidsperspektiv med aktuell markanvändning. Kvoter över1 kan också visa att området behöver utredas vidare och eventuellt delas in i olika delområden.Riskkvoterna (RK) beskrivs matematiskt enligt följande:dosRK =TRVDosen anger mängden förorening per kg kroppsvikt och dag (mg/kg·dag) som en människautsätts för från markföroreningar. TRV (toxikologiskt referensvärde) motsvararför genotoxiska ämnen RISK or (riskbaserad dagligt intag) och för icke genotoxiska ämnenTDI (tolerabelt dagligt intag). TRV uttrycks precis som dosen i mängd per kgkroppsvikt och dag (mg/kg·dag). Riskkvoten är därmed dimensionslös.Dosen som ligger tillgrund för riskkvoten utgörs av summan av deldoser från aktuellaexponeringsvägar som t.ex. intag av jord, inandning av damm med flera.Vid beräkning av platsspecifika riktvärden och riskkvoter används samma modell (Naturvårdsverket,1997a). Skillnaden mellan tillvägagångssätten är att för riktvärden beräknasen referenskoncentration ur TRV som sedan sammanvägs till ett humantoxikologisktriktvärde. Vi riskkvotsberäkningen vänder man i stället på förhållandet och dosen(TRV i riktvärdesberäkningarna) beräknas ur uppmätta halter (vilka motsvarar referenskoncentrationerna).Doserna för exponeringsvägarna summeras och divideras sedanmed TRV.För att beräkna dosen från varje exponeringsväg tas en representativ halt fram. Haltenska också vara representativ för exponeringsvägen. Till exempel är ytlig jord lämpligför exponering via damning medan djup jord är lämplig för exponering via inandningav föroreningsångor. Föroreningshalter representerar i detta fall vanligtvis av medelvärdetsövre konfidensgräns (UCLM95) för att ta hänsyn till osäkerheter.WSP Environmental

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 2 (10)2 Beräkning av doser från markföroreningar2.1 Aktuella exponeringsvägarBeräkningen av riskkvoter baseras på dagens markanvändning och de boendes nuvarandelevnadssätt. Nedan listas de exponeringsvägar som vi bedömer är aktuella:• Intag av jord via munnen.• Hudkontakt med förorenad jord.• Inandning av damm.• Inandning av ånga inomhus.• Intag av grönsaker.2.2 Ämnen och halter som legat till grund för riskkvotsberäkningI Tabell A visas de ämnen och halter som riskkvoterna beräknats från. Utifrån dagensmarkanvändning är det endast föroreningar i den ytligaste jorden, representerad somjord inom allmänna ytor 0-0,3 m, som dagligen kan exponera människor för de flestaexponeringsvägar. Undantaget är eventuell exponering av föroreningsångor varför djuparejord från allmänna ytor 0,3-2 m beaktats för doser från inandning av ånga. För exponeringvi intag av grönsaker beaktas jord från radhusens uteplatser eftersom det ärinom radhusen med trädgårdsliknande uteplatser grönsaker odlas, om än i liten omfattning.I jord inom allmänna ytor och uteplatserna har cancerogena PAH, alifater >C16-C35och kadmium påträffats i halter över KM-riktvärdet för någon av jordkategorierna.Dessutom ligger rapporteringsgränsen för analyserna av kvicksilver vid KM varförockså kvicksilver motsvarande 1 mg/kg TS beaktas. Representativa halter för respektiveämne inom de olika jordkategorierna har antagits var UCLM95 vilket är medelvärdetsövre konfidensgräns för ett 95-% konfidensintervall (se Naturvårdsverket, 1997b).För allmänna ytor 0-0,3 m har UCLM95 beräknats för samtliga markkategorier somgräsytor, grusytor, blandytor etc.Tabell A. Sammanställning av ämnenas UCLM 95 (95 % upper confindence limit of mean) förolika jordkategorier. Ämnen där UCLM95 överskrider KM (känslig markanvändning) redovisas.(e.r. = ej relevant, då inget prov överskrider KM för ämnet).ÄmneAllmänna ytor0-0,3 mAllmänna ytor0,3-2 mUteplatser0-1 mAntal prov 11 1 21 13PAH cancerogena 0,76 6,6 0,52Alifater >C16-C35

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 3 (10)2.3 Direkt intag av jordFör exponeringsvägen intag jord har modellen CSOIL (Nederländska exponeringsmodellför humantoxikologisk riksbedömning för förorenad jord) använts istället förMDEP (Massachusetts Department of Environmental Protection Bureau of Waste SiteCleanup, 1994) vilket bedöms vara en äldre modell. I Naturvårdsverkets kommanderiktvärden kommer sannolikt också modellen för CSOIL att användas (se vägledningför riskbedömningar i Naturvårdsverket, 2007a).Människor som vistas inom Gåshaga Brygga kan få i sig förorenad jord via munnenantingen genom smutsiga fingrare eller genom damm som fastnar i mun och svalg.Jordintaget antas vara högre hos barn än hos vuxna.Dosen mätt i, mg per kg kroppsvikt och dag, beräknas enligt följande för intag av jord:Cs× Ris× fbio−orDosis=610Dos isC sR isf bio-orSIt ismTT intdosen som människor exponeras för via intag av jord (mg ämne per kgkroppsvikt och dag).av ämnet i jord, i detta fall 90 percentilen (mg ämne/kg jord TS).det genomsnittliga dagliga jordintaget för icke genotoxiska ämnen och livstidsmedelvärde- R is-int , av genomsnittligt dagligt jordintag för genotoxiskaämnen (mg jord per kg kroppsvikt och dag).ämnets relativa biotillgänglighetsfaktor vid intag av jord (dimensionslös).dagliga jordintaget för barn eller vuxna (mg jord/kg kroppsvikt).antal dygn/tillfällen exponering sker för barn eller vuxna (dygn per år).kroppsvikten för barn eller vuxna (kg).antal år som man exponeras som barn eller vuxen (år).Livslängd (år).C s motsvarar UCLM95 för allmänna ytor 0-0,3 m i Tabell A ovan. R is visas i Tabell Bnedan.Tabell B. Antagande för beräkning av dos via intag av jord för människor inom Gåshaga Brygga.BarnSI (mg jord/kg kroppsvikt) 150 50Vuxnat is (dygn/år) 300 300m (kg) 15 70R is (mg jord per kg kroppsvikt, dag) 10 0,71T (år) 6 59T int (år) 80R is-int (mg jord/kg kroppsvikt,dag) 1,28Antagandena ovan motsvarar de som antagits för Naturvårdsverkets generella KMriktvärden.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 4 (10)2.4 HudkontaktFöroreningar kan tas upp genom huden i olika omfattning. Hur stor exponeringen blirberor av den exponerade hudytan, mängden av jord som kommer i kontakt med hudytan,upptaget av föroreningar genom huden och antal dygn eller tillfällen som exponeringsker.Dosen mätt i, mg per kg kroppsvikt och dag, beräknas enligt följande för upptag viahuden:DosDos duC sR duduC=s× Rdu×10fdu6×fbio−dudosen som människor exponeras för via hudkontakt (mg ämne per kg kroppsviktoch dag)halten av ämnet i jord (mg ämne/kg jord TS)den genomsnittliga dagliga hudexponeringen för icke genotoxiska ämnen ochlivstidsmedelvärde av genomsnittlig daglig hudexponerin för genotoxiskaämnen (mg jord per kg kroppsvikt och dag)f du ämnesspecifika relativa absorptionsfaktorn för upptag via huden (dimensionslös)f bio-du ämnets relativa biotillgänglighetsfaktor vid upptag genom huden (dimensionslös)SE ytexponeringen för barn eller vuxen (mg/m2)A exponerad hudyta för barn eller vuxna (m 2 ).t hudmantal dygn / tillfällen som exponering sker för barn eller vuxna (dygn / år)kroppsvikten för barn eller vuxna (kg)C s motsvarar UCLM95 för allmänna ytor 0-0,3 m i Tabell A ovan. R du visas i Tabell Cnedan.Tabell C. Antagande för beräkning av dos via hudkontakt för människor inom Gåshaga Brygga.BarnVuxnaSE (mg/m 2 )5100 5100A (m 2 )0,28 0,17t hud (dygn/år)80 45m (kg)15 70år6 59R du (mg jord/kg kroppsvikt, dag)20,9 1,5T int (år) 80R du-int (mg jord/kg kroppsvikt,dag) 2,7Antagandena ovan motsvarar de som antagits för Naturvårdsverkets generella KMriktvärden.Observera att antal dagar för hudkontakt är betydligt mindre jämfört med vad som antasför intag av jord. Anledningen är att intag jord även innefattar damm so fastnar i

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 5 (10)mun och svalg, vilket man kan utsättas för dagligen. Direkt hudkontakt med jorden antasske vid färre tillfällen.2.5 Inandning av dammMänniskor kan exponeras för markföroreningar genom inandning av damm både inomochutomhus.I beräkningarna av dosen människor kan få i sig via damm används medelvärdetsUCLM 95 för ytlig jord oavsett markkategori. Detta baserar sig på att damm sannoliktkommer från ett större område.Dosen mätt i, mg per kg kroppsvikt och dag, beräknas enligt följande för inandning avdamm:DosidC=s× Rid10× f6bio−inhDos idC sR idf bio-inhdosen som människor exponeras för via inandning av damm(mg ämne per kgkroppsvikt och dag)halten av ämnet i jord (mg ämne/kg jord TS)den genomsnittliga dagliga inandningen av damm, d.v.s. långtidsinandning föricke genotoxiska ämnen och livstidsmedelvärde – R id-int - för genotoxiska ämnen(mg jord per kg kroppsvikt och dag)ämnets relativa biotillgänglighetsfaktor vid inandning av damm (dimensionslös)RidC=ad× BR × LR × t365×mid× texpC adBRLRt idt expmårsmedelvärde av halt förorenade partiklar i inandningsluft (mg/m3)andningshastighet (m3/dygn)lungretention (dimensionslös)antal dygn eller tillfällen som exponering sker (dygn/år)andelen av tiden som exponering sker(dimensionslös)kroppsvikten (kg)C s motsvarar UCLM95 för allmänna ytor 0-0,3 m i Tabell A ovan. R id visas i Tabell Dnedan.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 6 (10)Tabell D. Antagande för beräkning av dos via inandning av damm för människor inom GåshagaBrygga.BarnVuxnaC ad 0,041 0,041BR 7,6 20LR 0,75 0,75t id 300 300t exp 1 1m 15 70år 6 59R id 0,00722 0,0041T int (år) 80R id-int (mg jord/kg kroppsvikt,dag) 0,0035Antagandena ovan motsvarar de som antagits för Naturvårdsverkets generella KMriktvärden.Vid beräkningarna har samma C ad används som för Naturvårdsverkets generella riktvärden(0,041 mg/m 3 ). Detta är ett försiktigt antagande eftersom nyare beräkningar avårsmedelvärdet för halten förorenade partiklar i inandningsluft visar ett lägre C ad . Dettakommer sannolikt att användas i Naturvårdsverkets nya riktvärden (se remissversionNaturvårdsverket, 2007a). Sannolikt kommer C ad att sättas till 0,019 mg/m 3 .2.6 Inandning av ångaMänniskor som vistas inom området kan exponeras av markföroreningar via inandningav ånga. Av naturliga skäl är det främst flyktiga ämnen som utgör en exponeringsrisk.Flyktiga ämnen har endast i enstaka prover påträffats i WSP:s undersökningar.I dosberäkningarna för inandning ånga har medelvärdets UCLM 95 för allmänna ytor0,3-2 m under markytan används. Detta förklaras av att föroreningsångor som människorkan exponera av kommer från ett större område. Mindre ”hot spots” har liten inverkan.Flyktiga ämnen förflyktigas också i ytlig jord som t.ex. allmänna ytor 0-0,3 m.Dosen mätt i, mg per kg kroppsvikt och dag, beräknas enligt följande för inandning avånga:Dos = C × R × CF × DFDos ivC sR ivCF airDF aivsivairadosen som människor exponeras för via inandning av ånga (mg ämne per kgkroppsvikt och dag)halten av ämnet i jord (mg ämne/kg jord TS)den genomsnittliga dagliga inandningen av ångor, d.v.s. långtidsinandning föricke genotoxiska ämnen och livstidsmedelvärde för genotoxiska ämnen (mgjord per kg kroppsvikt och dag / (mg/m 3 ))fördelningsfaktorn mellan porluft och jord (kg/l)utspädningsfaktorn mellan luft och porluft (dimensionslös)

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 7 (10)RivBRt ivt expm1000×BR × tiv× texp=365×mandningshastighet (m 3 /dygn)antal dygn eller tillfällen som exponering sker (dygn/år)andelen av tiden som exponering sker (dimensionslös)Kroppsvikten (kg)Antagandena ovan motsvarar de som antagits för Naturvårdsverkets generella KMriktvärden.Fördelningsfaktorn mellan porluft och jord (CF air ) beräknas enligt:CFHC wK dθ wθ aairC= H ×CwSH × CSH==⎛ θw+ θa× H ⎞ ⎛ θw+ θa× H ⎞C⎜ +⎟⎜ +⎟SKdKd⎝ ρb⎠ ⎝ ρb⎠Henrys konstant (dimensionslös)halten av ämnet i porvattnet (mg/l)fördelningskoefficienten mellan jord och vatten (l/kg)jordens vattenhalt (dm 3 vatten/dm 3 jord)jordens lufthalt (dm 3 luft/dm 3 jord)ρ b densitet (kg/dm 3 )För PAH och alifater >C16-C35 beräknas K d enligt:K = K × fdococf oc viktfraktionen organiskt kol i jorden (%)K ocfördelningskoefficienten mellan vatten och organiskt kolÄmnesspecifik indata (H, K d och K oc ) visas i Bilaga 6.För beräkningarna antas följande värden för jorden:ρ b 1,5 kg/dm 3f oc 2,5 %θ w0,31 dm 3 vatten / dm 3 jord0,09 dm 3 luft / dm 3 jordθ aJordens luft- och vattenhalt avser normaltät jord. Densitet motsvarar det generella antagandet(Naturvårdsverket, 1997a) och organisk halt ett medelvärde för ytlig och djupjord ned till 2 m.C s motsvarar UCLM95 för allmänna ytor 0,3-2 m i Tabell A ovan. R iv visas i Tabell Enedan.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 8 (10)Tabell E. Antagande för beräkning av dos via inandning ånga för människor inom GåshagaBrygga.BRt idt expmårR ivBarnVuxna7,6 20300 3001 115 706 59417 235T int (år) 80R id-int (mg jord/kg kroppsvikt,dag) 2042.7 Intag grönsakerMänniskor kan exponeras för markföroreningar genom intag av grönsaker. I beräkningarnaav dosen människor kan få i sig via intag av grönsaker används medelvärdetsUCLM 95 för jord från uteplatserna.Dosen mätt i, mg per kg kroppsvikt och dag, beräknas enligt följande för intag av grönsaker:Dosig= C × Rsig× fh× Kpl× fbio−vegDos igdC sR igf hK plf bio-vegdosen som människor exponeras för intag av grönsaker (mg ämne per kgkroppsvikt och dag)halten av ämnet i jord (mg ämne/kg jord TS)den genomsnittliga dagliga inandningen av växter, d.v.s. viktbaserad dagligexponering för icke genotoxiska ämnen och livstidsmedelvärde för genotoxiskaämnen. (mg jord per kg kroppsvikt och dag)är andelen konsumtion av växter som kommer från det förorenade området[dimensionslös].är koncentrationsförhållandet mellan växt och jord (mg/kg färsk växt)/(mg/kgtorr jord).ämnets relativa biotillgänglighetsfaktor vid inandning av damm (dimensionslös)CVR ig=mCVmär genomsnittligt dagligt intag (kg/d)kroppsvikten (kg)C s motsvarar UCLM95 för jord inom uteplatserna i Tabell A ovan. R ig visas i Tabell Fnedan.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 9 (10)Tabell F. Antagande för beräkning av dos via intag av grönsaker för människor inom GåshagaBrygga.BarnVuxnaf h 1,5 % (0,8 kg/år) 1,5 % (1,6 kg/år)CV 0,25 0,4m 15 70år 6 74R ig 0,017 0,057T int (år) 80R igt (mg jord/kg kroppsvikt,dag) 0,0065I Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) antas att 30% av det dagliga intaget av grönsaker kommer från grönsaker som odlats inom det förorenadeområdet. Det motsvarar ett grönsaksintag för barn på 16 kg/år och vuxna 32kg/år. Idag finns endast mindre trädgårdsland med en begränsad möjlighet till odling avgrönsaker varför ca 1,5 % av det dagliga intaget grönsaker antagits växa inom det förorenadeområdet. Detta ger att barn inom området äter knappt 1 kg grönsaker från områdetper år och vuxna drygt 1,5 kg/år. Vid beräkning av riskkvoter har dess antagandeanvänts.2.8 Ämnesspecifika dataÄmnesspecifika fysikaliska/kemiska- och toxikologiskadata redovisas i Tabell G.Tabell G. Ämnesspecifika kemiska/fysikaliska- och toxikologiskadata för beräkning av riskkvoterinom Gåshaga Brygga.PAH cancerogena Alifter >C16-C35 Kadmium KvicksilverTDI - 0,0002 aRISK or 0,000023 b -f du 0,2 d 0,14 df bio-or 1 d 1 dK oc 660 693 f -K d 13 214 (= f oc ×K oc ) 100 dH 0,000016 f 0a ATSDR, 1999b WHO, 1993 (benso(a)pyren)c RIVM, 2001cd Naturvårdsverket, 1997ae Naturvårdsverket, 1998f RIVM, 2001a (benso(a)pyren)g TPHCWG, 1997Förutom dessa data har en organisk halt på 2,5 % generellt antagits baserat på genomfördaTOC-analyser av jord inom allmänna ytor 0-0,3 m. I jord inom allmänna ytor0,3-2 m finns något lägre TOC-halter, 2,2 %.3 Beräkning av riskkvoterDosen människor exponeras av genom intag av jord, hudkontakt, intag damm, inandningånga och intag grönsaker visas i Tabell H.

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 9 10 (10)Tabell H. Beräknade doser för antagna exponeringsvägar inom Gåshaga Brygga. Dosernaanges i mg/kg·dag.Ämne Intag jord HudkontaktIntagdamm Inandning ånga Intag grönsakerPAH cancerogena 0,00000097 0,00000041 0,0000000058 0,000000000065 0,0000026Alifater >C16-C35 0,00010 0,000042 0,00000016 0,00022 0,000037Kadmium 0,0000050 0,0000015 0,0000000078 0,000000000 0,0000030Kvicksilver 0,000010 0,0000010 0,000000016 0,000020 0,0000016Riskkvoten för respektive ämne beräknas genom att summera doserna för samtliga exponeringsvägari tabellen ovan och därefter dividera summan med TDI eller RISK orberoende på om ämnet är genotoxiskt eller ej. De summerade doserna och riskkvoternaredovisas i Tabell I.Tabell I. Sammanställning av summerade doser och riskkvoter för ämnen som överskridit KMriktvärdetför UCLM95.ÄmneSumma Dos(mg/kg kroppsvikt, dag)RiskkvotPAH cancerogena 0,0000040 0,17Alifater >C16-C35 0,00036 0,00018Kadmium 0,0000065 0,032Kvicksilver 0,000031 0,15Observera att riskkvoten för cancerogena PAH har beräknats genom att den totala dosenför samtliga sju cancerogena PAH divideras med RISK or för den mest toxiska PAH,dvs bens(a)pyren. Detta medför att riskkvoten för cancerogena PAH är mycket försiktigeftersom samtliga PAH:er likställs med toxiciteten för bens(a)pyren.För samtliga ämnen underskrider riskkvoterna 1. Riskkvotsberäkningen visar att riskenför negativa effekter på människor, på grunda av markföroreningar inom området, ärliten utifrån hur människor lever och vistas inom området idag samt utifrån hur markenför närvarande används.

Bilaga 10Områden med halter över platsspecifika riktvärden

Uppdragsnr: 10076882 Bilaga 10Områden med åtgärdsbehovPSRV-A:Allmänna ytor 0-0,3 mPSRV-B:Allmänna ytor 0,3-2 mWSP Environmental

Ritning M103Miljöteknisk markundersökning. Provtagningspunkteroch -ytor i PLAN

±TeckenförklaringProvpunkter - 2006/2007F Störd provtagning, labanalysE Störd provtagning, fältanalysI Störd provtagning, grundvattenrör, labanalysProvpunkter - 2008F Störd provtagning, laboratorieanalysE Störd provtagning, fältanalysStörd provtagning, grundvattenrör, labanalysIProvpunkter uteplatserB Störd provtagningDelytor 0-0,3 mPGräsytaGrusytorTrädgårdBlandytaPBET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGNLidingö StadGåshaga BryggaWSP EnvironmentalAvdelningen Mark och Vatten121 88 STOCKHOLM-GLOBENTel: 08-688 60 00Fax: 08-688 69 02PUPPDRAG NR RITAD/KONSTRUERAD AV HANDLÄGGARE10076882AH AHDATUM ANSVARIG2008-10-15 AHProvtagningspunkter och -ytor i planSKALA NUMMER BETM1031:80008A4UUUUU UU UU UU UUUUUUUUU UUUUUUUUFBBFE FF 08C W08W07W06I FB08W2908W25E F 08W24FF08W26 EEF08W30 08W2308W28 08W1108W27 FF08W12F08Wr61a08W22F B 08Wr59a08Wr55aBBBFBBW04E FBFIFBBBFFUU UU UU UUP PP P PUUUPUU UUPUUIP P P P P P P P PPUUU UU UUUUUUUUUUUUUUU UUUUUUU UU UUUUUUP P P P P P PU UUU UUUU UUUPUU UUUUUP P P P PUPUU UU UUUPP P P P P P PP PUUUU UU UU UUPUUPUUUU UUUP P P P P PP P P P P P P PUUU08A3UUUUUU UUUU08A2UUUUUUUU UUUUUUU08BUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU08A1UUUUUU UU UUUUUUUUUUUUUUUUUU! !! !! !UUUUUU UUP P PUUUU UU UUP P PUU UU UUUUUU UUUUUUUUUUUUUUUP P P P P PU UUUUUUUUUUUUU UUU UUUUW0508CW10W03W0208EU UUUUU08F08GU UUUUUUUUU UUU UUUU UUU UUU UUU UUP P P PP P P9 9UUUU UU UU UU UU UUUU UUUUUUUUUUUUUUUUUUUU08H08F08D08W2108W1408W1608W1508W1708W1808W19UU UU UU UP P P P P PUU08Wr20a08W26FF08W28E FFUUP P P P P PFEF08Wr20bE08E08W1408W2908W2508W1108W3008W2708W24FF08W1208W2308W2008F08HUUUUUUUUUUUUU UU UUUUUUUUUUU08Wr61b08Wr59bU UUU UUUUUU UUUU UUUU UUUUU UUU UUU UU08W1308Wr55bW0908Wr08b08Wr31a08Wr33a08Wr35a08H8 4 0 8 16 24 32 40Meter