ARBETSLIVETS FÖRÄNDRINGIdag präglas arbetslivet av en ökad osäkerhet med global konkurrens, krav på flexibilitet,en till synes permanent hög arbetslöshet och växande psykisk ohälsa. På den mång -facetterade marknaden för psykologisk ”hjälp till självhjälp” erbjuds anställda och organisationerverktyg för att få bättre kontroll över sin verksamhet.ArbetslivetsterapeutiseringDet är onekligen en mänsklig drivkraftatt försöka skaffa sig kontrollöver tillvaron. Men de verktyg vi an -vänder för att skaffa oss kontrollsätter också gränser för vad vi kankontrollera och ger därmed våra liven viss inriktning. Arbetslivet betänksidag alltmer i psykologiska termerdär både problem och lösningarframställs på psykologisk prosa ochgestaltas i psykologiska praktiker.Individer, grupper och organisationerfår här en ny syn på sig självaoch sina problem, samt nya möjligheteratt ta itu med dessa problem.Arbetslivets psykologiseringPsykologisk kunskap har använts iarbetslivet sen tidigt 1900-tal, menbåde innehåll och tillämpning harskiftat med rådande management -trender. I det Tayloristiska/Fordistiskaparadigmet <strong>som</strong> länge var förhärskandeinom organisationstyrningeni Sverige synkroniserades individernasarbete genom en långtgåendearbetsdelning, både vertikalt ochhorisontellt. Psykologisk kunskapanvändes då huvudsakligen för attpassa in rätt person på rätt plats. Ettgrundläggande problem här var attindividerna tenderade att förvandlastill ”kuggar i ett maskineri” därlönen var den huvudsakliga, kanskeenda, motivationen för att arbeta.Idag har IT skapat nya möjligheteratt på detta sätt dela och övervakaarbetet, så kallad digital Taylorism.Sedan några årtionden har emellertidäven ett alternativt sätt att styraorganisationer etablerats, baseratpå idén att maximal effektivitet upp -nås genom individuell tillfredställ -else i arbetet snarare än på bekostnadav den. Om individens personligamål kan synkroniseras med organisationenskommer de anställda attsjälva vilja, och därmed välja att, draåt samma håll <strong>som</strong> organisationen istort. Detta blir möjligt om arbetetorganiseras så att allmänt omfattadeideal <strong>som</strong> personlig utveckling, ökadsjälvinsikt, förmåga till kommunikation,etc., blir sådant <strong>som</strong> kan uppnåsi och genom arbetet. En viktigförutsättning här är det psykologiskatänkandets utbredning <strong>som</strong> gör attallt fler anställda och organisationerpratar samma språk, en annan attarbetet i hög grad anses involverasocial interaktion, vilket gör psykolo -giska verktyg till viktiga styrinstrument.Idag finns en hel industri <strong>som</strong>ägnar sig åt att torgföra arbetsrelateradpopulärpsykologi. Som doktorandvid Socialantropologiska institutionenvid Stockholms universitetGruppterapi kan vara ett sätt att utveckla ”social kompetens”, något <strong>som</strong> anses viktigt idet samtida arbetslivet. Bilden är arrangerad. Foto: Jim Löfgren.6 <strong>TAM</strong>-REVY 2/2013
Mindfulness och KBT kan, via internet och böcker, läras ut till människor påsjälvhjälpsbasis. Foto: Jim Löfgren.har jag ägnat mig åt att kartläggaoch förstå denna kultur av psykologiskautbildningsinsatser. Ett viktigtexempel här är managementkurser –ledarskapskurser, teambuilding, etc. –där deltagarna erbjuds psykologiskaverktyg för att effektivisera sinarelationer och sin självförståelse. Detekniker <strong>som</strong> lärs ut för att t ex gefeedback, skapa grupputveckling,lära sig hantera känslor, etc., kan varaav rudimentärt slag, men det är alltidmöjligt att gå vidare och fortsättafylla på sin ”verktygslåda”. Vissaindivider blir till slut så kunniga attde själva kan bjuda ut sin kunskaptill marknaden – de blir managementkonsulter.Decentralisering, flexibiliseringoch kundanpassning har vidgatmarknaden för dessa kurser. Genomantagandet att alla, mer eller mind -re, deltar i och därmed har ett ansvarför organisationens styrning – ochalltså är en sorts ”manager” – ökarmålgruppen väsentligt. Alltfler anställdabehöver enligt denna logikkunna styra sig själv, och kanske ävenandra, och behöver därmed ha envälfylld och intrimmad psykologiskverktygslåda. Inte bara pengar blirhär en motivation för arbetet. Deverktyg <strong>som</strong> lärs ut tenderar att varaav en terapeutisk karaktär, baserat påden grundläggande idén att effektivtarbete och välmående ömsesidigtunderbygger varandra. Det förefallerdå rimligt att se utbredningen avdenna självhjälpspsykologi <strong>som</strong> ettslags ”arbetets terapeutisering”.Arbetet med sig självDen process arbetets terapeutiseringutgör kan beskrivas <strong>som</strong> en självförstärkandecirkelrörelse. Organisationsstyrningenhar sedan 1980-talettagit till sig idéer, tekniker ochmetoder <strong>som</strong> utvecklats i mer terapeutiskasammanhang. Detta mer”humanistiska” sätt att styra harbidragit till att management blivitnågot av en modeindustri och förebild,vilket i sin tur inneburit attterapeutiska synsätt blivit än merspridda och fått en starkare ställningi samhället generellt. Sammantagethar denna utveckling lett till att”arbetet med sig själv” blivit något aven universalmedicin: inom den psykologiskasjälvhjälpsindustrin finnsidag knappast något problem <strong>som</strong>inte antas kunna lösas genom etteffektivt arbete med sig själv och sinarelationer.Denna ”industri” kan idag ävensägas omfatta delar av psykoterapin,där självhjälpsmetoder blivit vanligaunder 2000-talet. Den allmänna tren -den mot effektivisering av offentligaorganisationer har gjort det intressantatt i möjligaste mån lägga överdet terapeutiska arbetet på patienterna.Detta sker genom rudimentärutbildning i psykologiska teorieroch färdigheter där patienterna fårverktyg för att nå bättre självkontroll,vilket antas öka chanserna attde förblir friska och fungerar bättre iarbetet när de väl kurerats. Samtidigthar terapi-TV och psykologiskafrågespalter och manualer idag blivitvanliga i massmedia. En vildvuxenflora av psykologiska självhjälpsböcker,<strong>som</strong> erbjuder metoder föratt uppnå ökad hälsa och produktivitetpå olika områden, har samtidigtbrett ut sig.Sammantaget blir spridningen avdenna psykologiska ”know-how”genom managementkurser, terapieroch massmedia – där vi erbjudsmetoder att bearbeta oss själva föratt bli effektivare i vårt arbete, ellerbara för att bli friskare och piggareoch därmed i praktiken mer arbetsdugliga– till en inofficiell underbyggnadav den allmänt omfattadepolitiska inriktning <strong>som</strong> kallas”arbetslinjen”.Arbetets och livets möjligheterPsykologiska verktyg är inte barainstrument utan innefattar – mer änandra verktyg – även en existentielldimension där värden <strong>som</strong> självkänsla,personlig utveckling, känslohanteringoch ansvar blir viktiga sättatt förstå sig själv och sina möjlig -heter i livet. Genom att göra brukav dessa verktyg förändras inte baraorganisationer, utan också individernasliv och tänkande och därigenom,gradvis, även samhället i stort.I den mån ”verktygslådepsykologin”blir ett dominerande synsätt förändrastill och med det liv det blir möjligtatt leva.Av Hans TunestadDoktorand vid Socialantropologiskainstitutionen vid Stockholms universitet<strong>TAM</strong>-REVY 2/2013 7