NYTT I SEXUALPOLITIKEN Nr 10/2005 - RFSL

NYTT I SEXUALPOLITIKENNr 10/2005 (oktober 2005)ISSN 1401-9639 (tryckt version)ISSN 1401-9655 (elektronisk version)Utgivet av Riksförbundetför sexuellt likaberättigande (RFSL)Riksdagens allmänna motionstidRiksdagens HBT-grupp har i år inte lämnat in någragemensamma motioner under riksdagens allmännamotionstid. Det innebär att flertalet motioner som gällerHBT-frågor har väckts av varje parti för sig. Enpartipolitisk obunden riksdagsledamot har dock ställt sigbakom några motioner från miljöpartiet. Folkpartiet,centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet har var för sigväckt övergripande motioner i HBT-frågor med ett stortantal yrkanden, medan moderaterna och kristdemokraternainte har väckt motioner om enbart HBT-relaterade frågor.Nedan redovisas partivis de motioner som innehållersärskilda yrkande om HBT-personers situation. Demotioner som i brödtexten nämner ordet HBT-personervid någon exemplifiering redovisas inte.ModeraternaModeraterna har inte lämnat in någon parti- ellerkommittémotion om HBT-personers situation. I någramotioner behandlas dock HBT-relaterade frågor. I enmotion (2005/06:Ub621 av Sten Tolgfors m. fl. (m) omjämställdhet och diskriminering inom utbildningsväsendetförespråkas att all diskrimineringslagstiftning ska se ut påsamma sätt och att de fyra diskrimineringsombudsmännenska släs samman till en gemensam myndighet, som ska ha iuppdrag att utöva tillsyn över diskriminering. I motionenanser motionärerna att HBT-perspektivet måste finnas medi den ordinarie sexualundervisningen.KristdemokraternaI en partimotion 2005/06:L313 av Göran Hägglund m. fl.(kd) krävs att riksdagen ska upphäva lagen omhomosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar liksomllagändringen som möjliggör för att lesbiska att fåinsemination på sjukhus samt att utredningen omkönsneutrala äktenskap ska läggas ned.Chatrine Pålsson m. fl. (mp) anser i sin motion2005/06:So712 om biopolitik att riksdagsbeslutet omlesbiska pars möjlighet till insemination ska rivas upp.Frågan om könsneutrala äktenskap behandlas i motion2005/06:L343 av Mikael Oscarsson och Per Landgren (kd)som kräver att en folkomröstning ska arrangeras omregeringens utredningen föreslår ett könsneutralt äktenskap.I motion 2005/06:U380 om hiv/aids i ett globaltperspektiv föreslår Rosita Runegard m. fl. (kd) attregeringen ska verka för att diskrimineringen avhomosexuella upphör.Holger Gustafsson m. fl. (kd) tar i sin motion2005/06:U383 om mänskliga rättigheter upp frågan omhatbrott mot HBT-personer. I motionen konstateras atteffektivare diskrimineringslagar, stärkt arbete medvärdegrundsfrågor i skolan och ett kompetent rättsväsendesom prioriterar kampen mot hatbrott är viktiga faktorer föratt värna alla människors värde – oavsett sexuell identitet.Också Olle Sandahl m. fl. (kd) behandlar i sin motion2005/06:Ju463 om polisen i medborgarnas tjänst frågan omhatbrott mot homosexuella och anser därvid att polisenmåste prioritera hatbrotten.CenterpartietI en omfattande motion (2005/06:L341) av KennethJohansson m. fl. (c) om öppen samhällsgemenskap för alla– motion om HBT-frågor lämnas sammanlagt 20 olikayrkanden inom skilda områden. I motionen sägs bl. a. attdet är dags att fullt ut erkänna alla personers lika rätt ochvärde oavsett vem man älskar. Familjegemenskapen är tillför alla. Bland motionens olika förslag som lyfts fram i ensammanfattning återfinns följande krav:• Könsneutral äktenskapslagstiftning.• Internationellt erkännand genom FN-konventionen atträtt till likabeärättigande och frihet från diskrimineringför HBT-personer är en mänsklig rättighet.• Ett uttalat HBT-perspektiv i svensk utrikespolitik.• En slutlig översyn av all svensk lagstiftning ochmyndighetsutövning i syfte att ta bort alladiskriminerande bestämmelser till åt 2008.

• Likabehandling av homo- och heterosexuella par vidassisterad befruktning.Margareta Andersson m. fl. (c) behandlar i sin motion2005/06:A363 om Arbetsmarknaden ett förslag om att slåsamman de olika diskrimineringsombudsmännen.Härigenom menar motionärerna att man bättre kanmotverka diskriminering på arbetsmarknad bl. a. på grundav sexuell läggning.FolkpartietLiksom tidigare år har folkpartiet lagt en partimotion(2005/06:L291) av Lars Leijonborg m. fl. (fp) om sexuelltlikaberättigande.Motionen innehåller sammanlagt 46 olika yrkanden somomfattar de flesta sektorer i samhället. Bland rubrikerna kanföljande exempel nämnas:• Avskaffa partnerskapslagen – inför äktenskap för alla.• Assisterad befruktning för kvinnor i samkönaderelationer.• Lika villkor i samhället.• Skolan och högskolan.• Stöd till frivilligorganisationer.• Lesbiska och bisexuella kvinnor i vården.• Transpersoner.• Olika diskrimineringsfrågor• Bekämpa hatbrotten.• Global solidaritet.• Sveriges flyktingpolitik.Lars Leijonborg m. fl. (fp) redovisar i motion2005/06:U336) om en förändrad politik för globalutveckling olika förslag som gäller det svenskautvecklingssamarbetet. I motionen uppmärksammas attSverige ger bistånd till utvecklingsländer där HBT-personerhar få eller inga rättigheter. Den förekommandediskrimineringen av HBT-personer bör därför successivtföras in i biståndsdialogen och om möjligt motverkasgenom val av nya projekt. Det bör även tas hänsyn tillsituationen för HBT-personer i Sidas regleringsbrev.Mänskliga rättigheter i världen är temat för en motion(2005/06:U209) av Cecilia Wigström m. fl. (fp). Härkonstateras att HBT-personers grundläggande rättigheter ärmänskliga rättigheter. I en lång rad länder utsätts människorför förföljelse, polistrakasserier, fängslanden, tortyr eller ivärsta fall dödsstraff för sin sexuella läggning eller sinkönsidentitet. Motionen förespråkar därför att bl. a. attSverige bör arbeta för en internationell konvention för attundanröja diskriminering på grund av sexuell läggning ellerkönsidentitet.Cecilia Wigström m. fl. (fp) har också i en särskild motion(2005/06:U214) behandlat mänskliga rättigheter iVitryssland. I denna motion konstateras att situationen förHBT-personer i Vitryssland är allvarlig. Motionären kräverbl. a. att Sverige mer aktivt ska arbeta för att stärka olikagruppers mänskliga rättigheter.I en flyktingpolitisk motion (2005/06:Sf354) av LarsLeijonborg m. fl. (fp) krävs bl. a. att det ska finnas ett stärktskydd för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning.Folkpartiet har också en integrationspolitisk motion(2005/06:Sf 383) av Lars Leijonborg m. fl. (fp). I denmotionen behandlas bl. a. olika förslag om diskrimineringoch utanförskap. Här föreslås att de olikadiskrimineringsombudsmännen ska sammanslås till enmyndighet.En liberal idrottspolitik är namnet på en motion(2005/06:Kr375) av Lennart Kollmats m. fl. (fp) där bl. a.frågan om homofobi inom idrotten tas upp, därmotionärerna påtalar att homofobin är ett utbrett problemTvå motioner behandlar HBT-personers situation i vården.I motion 2005/06:So353 av Tina Acketoft och Ulf Nilsson(fp) om homosexuella i vården sägs att det inte ärförsvarbart i ett modernt samhälle att vissa grupper ställsutanför den trygghet vi alla ska omfattas av. Motionärernamenar att det åligger bl. a. regeringen att se till att personalinom sjukvårds- och omsorgsverksamhet får den utbildningoch den styrning som krävs för att alla, oavsett sexuellläggning, ska bemötas med respekt och medkänsla.Helena Bargholtz (fp) uppmärksamma i motion2005/06:So336 de svårigheter och problem som kan mötaslesbiska i hälsovården och vill därför att regeringen skaagera för att lesbiska situation ska förbättras.SocialdemokraternaDet var socialdemokraterna som detta år valde att intesamarbeta inom ramen för riksdagens HBT-grupp. Iställetväljer partiet att lämna flera enskilda motioner.Börje Vestlund m. fl. (s) benhandlar i riksdagsmotion2005/06:L392 frågan om könsneutraläktenskapslagstiftning. I motionen konstateras att det ärpositivt att vi nu har en utredning tillsatt som ska se påfrågan om könsneutrala äktenskap då det är angeläget attregistrerad partner i Sverige likställs med make i äktenskap.I motion 2005/06:So630 av Elisebeth Markström m. fl. (s)aktualiseras frågan om möjligheter till insemination förlesbiska. I motionen sägs bl. a. att man från riksdagshåll börklargöra att det inte finns några som helst sakliga grunderför att homosexuella ska få lägre prioritet i bedömningen

kring rätten till insemination.Utbildning av vårdpersonal i HBT-frågor behandlas imotion 2005/06:So262 av Christina Nenes (s). I motionenkonstateras att HBT-personer riskerar att få sämre vård änandra. Behovet av att utbilda vårdpersonal i HBT-frågor,inom vårdområden där patientens sexuella läggning kan habetydelse för vården, är därför en angelägen uppgift förregeringen.Äldre HBT-personers situation tas upp i två motioner. Imotion 2005/06:So683 av Siw Wittgren-Ahl m. fl. (s)menar man att det optimala bästa för äldre homo- ochbisexuella som är i behov av äldreboende som servicehus,sjukhem och liknande vore om det erbjöds särskiltkollektivboende för homo- och bisexuella till dem som såönskar. Motionärerna konstateras att Gayseniorerna,Golden ladies och Aktionsgruppen homosexuellapensionärer har påtalat detta behov. I en annan motion(2005/06:So684) av Anita Johansson m. fl. (s) fokueras merpå behov av ökad kunskap inom äldrevården när det gällerkunskap om HBT-personers livssituation.Transpersoners situation behandlas också i två motioner. Imotion 200/06:So685 av Cinnika Beiming m. fl. (s) föreslåsen bred översyn om transpersoner och samhället ochnämner som det goda exemplet det utrednings arbete somutfördes av homosexutredningen. I motion 2005/06:Ju526av Hillevi Larsson m. fl. (s) föreslås att hetslagstiftningenockså ska omfatta transpersoner genom att begreppetkönsidentitet ska ingå i uppräkning i brottsbalken när detgäller hatbrott.Skolan och högskolans utbildning om HBT-personerssituation är ämnet för motion 2005/06:Ub572 av VeronicaPalm m. fl. (s). finns flera förslag som gäller en förbättradutbildning. Bland förslagen märks ett om att ändrahögskoleförordningen så att kunskap om homo- ochbisexuella samlevnadsformer ingår som en del avexamensordningen för olika relevanta yrkesutbildning.Carina Hägg (s) efterlyser i motion 2005/06:Ub376 enförbättrad sex- och samlevnadsundervisning och nämnerbl. a. att HBT-elever inte känner sig inkluderade iundervisningen.Kultur och idrott ur ett HBT-perspektiv är namnet påmotion 2005/06:Kr400 av Anders Bengtsson m. fl. (s). Imotionen krävs att regeringen arbetar för att synliggöramångfalden inom ideotten och kulturen.Den enda motionen om internationella HBT-frågor harväckts av Börje Vestlund m. fl. (s) i motion 2005/06:U368med namnet HBT i Norden, EU och världen. I motionenpläderas för ett ökat engagemang när det gäller HBTfrågorna.Motionärerna föreslår också att Sverige ska arbetaför att världssamfundet ska genomföra en internationellkonferens där homo- och bisexuellas situation ebahndlas.Frågan om sexualpolitiska organisationer som folkrörelsertas upp i motion 2005/06:Kr370 av Yoomi Renström m. fl.(s) krävs att sexualpolitiska organisationer, som RFSU ochRFSL, ska ha rätt att få statsbidrag i egenskap avfolkrörelser.VänsterpartietVänsterpartiets partimotion (2005/06:L375) med Lars Ohlysom första namn innehåller sammanlagt 42 yrkanden, somspänner över ett stort antal ämnesområden. I ingressen tillmotionen sägs bl. a. att det för bänsterpartiet är självklart attalla människors kärlek ska respekteras oavsett vem manväljer att älska och att det är en självklarhet att ingen skadiskrimineras på grund av sin sexuella läggning.De krav som partiet för fram i sin motion behandlarföljande områden:• Internationellt HBT-arbete.• Rättstrygghet för HBT-personer.• Familjerätt.• Könsneutral äktenskapslagstiftning.• Assisterad befruktning.• Diskriminering inom utbildningsväsendet.• Diskriminering i arbetslivet.• Kultur för alla.• Värnpliktstjänstgöringen.• Hälso- och sjukvården.Tasso Stafilidis (v) har väckt flera motioner, antingen ensameller tillsammans med andra riksdagsledamöter frånvänsterpartiet. I motion 2005/06:Sf 376 uppmärksammarhan att det förekommer hatbrott på migrationsverketsförläggningar och vill därför att regeringen ska vidtaåtgärder som innebär att hänsyn måste tas till asylsökandeHBT-personers integritet och behov av skydd vad gällerboende eftersom de riskerar att utsättas för hatbrott.Andra motioner Tasso Stafilidis är motion 2005/06:L365om det rättsliga föräldraskapet föreslås att regeringen skautreda det rättsliga föräldraskapet gällande barn som harfler än två föräldrar och hur barns juridiska rättigheter tillsina föräldrar utöver de biologiska vårdnadshavarna skatillgodoses. Delvis samma frågeställningar behandlas också imotion 2005/06:L253 om det rättsliga föräldraksapet.Frågan om könsneutralt äktenskap och civil vigsel tas upp imotion 2005/06:L252. I motionen krävs att regeringenlägger fram förslag till lagstiftning som innebär attäktenskapslagstiftningen görs könsneutral samt att

vigselrätten tas bort från Svenska kyrkan och andratrossamfund.Ändringar i adoptionslagstiftningen föreslås i motion2005/06:L263, också av Tasso Stafilidis m. fl. (v). Blandförslagen i motionen finns också ett som innebär att detställs krav på adoptivorganisationer att samarbeta medorganisationer som accepterar samkönade par somadoptivföräldrar för att de ska få behålla sin auktorisation.I motion 2005/06:L262 om assisterad befruktning ochäggdonation finns flera yrkanden som innebär att gällandeinseminationslagstiftning förbättras. Bland förslagen finnsbland krav på att det ska bli möjlig att få tillgång tillassisterad befruktning på andra kliniker än de nuvarandeuniversitetssjukhusen och att det inte ska vara möjligt att hatvå separata spermabanker (en för lesbiska och en förheterosexuella par).I en annan motion (2005/06:L239) om ändringar ipartnerskapslagstiftningen föreslås vissa ändringar ipartnerskapslagstiftningen med innebörden att ett par somvill registrera partnerskap får möjlighet att söka dispens från18-årsregeln samt att trossamfund ska ges rätt att förrättaregistrering av partnerskap.Våld i samkönade relationer behandlas av Inrid Burman m.fl. (v) i motion 2005/06:Ju444. Här föreslås att det är viktigtmed kompetenshöjning avseende våld i samkönadeparrelationer. Våld i samkönade relationer behandlas ocksåi vänsterpartiets motion 2005/06:Ju333 om rättvisträttsväsende. Bland kraven märks önskemål om att åtgärderska vidtas för att öka rättskedjans kunskaper på HBTområdetsamt att vissa bestämmelser omförolämpningsbrott också ska omfatta sexuell läggning ochkönsidentitet (i dag kan åklagaren väcka åtal om någonförolämpats på grund av dennes homosexuella läggning,men däremot inte annan sexuell läggning ellerkönsidentitet).Lars Ohly m. fl. (v) tar i sin motion 2005/06:So606 ocksåupp den psykiatriska hälso- och sjukvården. I motionenkritiseras exempelvis Johan Cullbergs bok ”Dynamiskpsykiatri”, som ingår i de flesta psykiatri- ochpsykologiutbildningar och som har en fördomsfullinställning till homosexualitet. Motionärerna vill därför attregeringen ska genomföra en analus av psykiatrin ur ettHBT-perspektiv.Frågan om anslag till trossamfunden (ca 50 milj kr)behandlas i motion 2005/06:K437. Som skäl för att slopastatsbidraget nämns bl. a. olika trossamfunds bristanderespekt för exempelvis HBT-personer. Motionärerna villdärför att frågan om anslaget till trossamfund ska ses över.MiljöpartietFlera av miljöpartiets motioner har undertecknats av KarinSvensson Smith (-) och anges vanligtvis inte särskilt i detföljande.Miljöpartiets stora motion om Lika rättigheter för HBTpersoner(2005/06:L342) har också undertecknats KarinSvensson Smith (-).Motionen berör också ett stort antal sakområden ochinnehåller 22 motionsyrkanden. De huvudområden sommotionen tar upp handlar om:• Könsneutral äktenskapsbalk.• Könsroller i kärleken.• Hatbrott.• Skyddat boende.• HBT i utrikespolitiken.• HBT-personer i asylärenden.• Examensordning.• Idrottsvärlden.• Hälsa och vård.• Transsexuell.• Intersexuell.• Att byta kön.• Identitetshandlingar.• Sexualitet och barns könsidentitet.• Sex- och samlevnadsundervisning.• Adoption.• Att inte få barn.• Mödravårdscentraler även för lesbiska.• Hiv/aids.• Unga och självmord.• Äldreboende för HBT-personer.I miljöpartiets skolpolitiska motion (2005/06:Ub428) avPeter Eriksson m. fl. finns ett särskilt avsnitt om HBT.Partiet ställer krav på att Skolverket bör få i uppdrag attutarbeta riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBTfrågorhos anställda inom utbildningsväsendet liksom kravpå att HBT-frågor uttryckligen ska nämnas i kursplanernaför grundskolan.En motion (2005/06:So364) om funktionshinder av OeterEriksson m. fl. (mp) har också ett avsnitt om situationenför HBT-personer med funktionshinder. I motionen krävsbl. a. att alla yrkeskategorier som arbetar medfunktionshindrade ska ha fått och tillgodogjort sig HBTkompetens.Maria Wetterstrand m. fl. (mp) betonar i en motion(2005/06:Ju384) om ett grönt rättsväsende för framtidenvikten av kontinuerlig utbildning och säkerställande avkunskap bland domare såvitt avser otillåten diskriminering,

HBT-frågor, våld i nära relationer, sexualbrott ochmiljöbrott.I motion 2005/06:Ju562 av Maria Wetterstrand m. fl. (mp)om en human kriminalvård påtalas behovet av HBTperspektivoch kunskap om HBT-frågor inomkriminalvården. Maria Wetterstrand finns också med somförsta namn på motionen 2005/06:U371 om FN på vägmot ny kraftsamling. I den motionen beklagas att HBTpersonersrättigheter som mänskliga varelser över huvudtaget inte finns med på FN-dagordningen.Våld i nära relationer är temat i motion 2005/06:Ju422 avPeter Eriksson m. fl. (mp). I motionen krävs bl. a.utbildningen i relevanta yrken ska genomsyras av kunskapom genus, makt och våld i nära relationer.Gustav Fridolin och Åsa Domeij (mp) föreslår i motion2005/06:L267 att föräldrabalken ska ändras så att det blirmöjligt för ett barn att ha fler än två juridiskavårdnadshavare. Bakgrunden till yrkandet är situationen förbarn som tillkommit i samkönade relationer eller för barnsom lever i andra familjekonstellationer än den s kkärnfamiljen.PartilösaGudrun Schyman (-) har lämnat in två motioner med HBTaspekter.I motion 2005/06:L309 om instiftande avsamlevnadsbalk anser hon att äktenskapsbalken skaavskaffas och ersättas av en ny samlevnadsbalk somreglerar samlevnadsförhållanden där såväl kön somsexualitet är ovidkommande och där parternas skyldigheteroch rättigheter regleras oavsett partnernas inbördesrelationer.I en annan motion (2005/06:Ub575) om jämställdutbildning och forskning föreslår Gudrun Schyman (-) attdet måste finnas obligatoriska kunskaper om genus- ochHBT-perspektiv i all lärarutbildning, yrkesutbildning,undervisning och forskning samt att man måste göra entotal översyn av resurstilldelningssystemet för högreutbildning ur ett könsmaktsperspektiv.FlerpartimotionerI en sexpartimotion (kd, m, fp, v, c, mp) krävs bättrelärarutbildning i sex och samlevnad liksom andra åtgärderför att förbättra skolans samlevnadsundervisning. Imotionen konstateras att HBT-elever inte känner siginkluderade i undervisningen.De fyra borgerliga partierna har i en gemensam motion omEtt försvar i framtiden (2005/06:Fö218) bl. a. tagit uppkravet på förstärkning av arbetet mot diskriminering ochtrakasserier inom Försvarsmakten. I motivet till yrkandetnämns bl. a. att det finns rapporter som visar att det inomFörsvarsmakten finns negativa värdering om homo- ochbisexuella. Arbetet mot sådan diskriminering måste därförförstärkas.Riksdagsmotioner om sexualpolitiskasylRegeringen har i sin proposition 2005/06:6 föreslagit attden som förföljs i sitt hemland på grund av sin sexuellaläggning skall kunna beviljas asyl enligtGenèvekonventionens bestämmelser. Motionstiden har nugått ut och ett antal riksdagsmotioner tar upp situationenför HBT-flyktingar.Vänsterpartiets motion 2005/06:Sf 1 behandlar flera olikaförslag.I ett av dessa tar man sikte på regeringenspraxisbeslut från 1998 som innebär att en homosexuellperson öppet ska ha manifesterat sin sexuella läggninginnan han eller hon kom till Sverige. I motionen återges ettcitat av en australiensk professor som anser att ett sådantkrav riktat till homosexuella måste anses utgöra ”ettvåldförande på deras mänskliga värdighet, diskrimineringmot dem på grund av sexuell läggning och ett stöd tillargumentet att de som utmanar normerna ska tystas – på såsätt göra samma sak som homofobin och heterosexismengjort på ett effektivt sätt under en tid”. Motionärerna anserdet är av största vikt att det nu klargörs att detta rättsfallinte längre ger uttryck för gällande rätt.Kristdemokraterna behandlar i motion 2005/06:Sf 2 kravetpå utökad utbildning för personal inom de beslutsfattandemyndigheterna och kräver dessutom en översyn avbeslutsunderlagen om situationen i hemländerna förkvinnor och homosexuella.I miljöpartiets motion 2005/06:Sf3 krävs bl. a. attbeviskraven för förföljelse på grund av kön och sexuellläggning bör sänkas till en rimlig nivå. Motionärerna menarockså att det faktum att sökanden har dolt sin sexuellaläggning inte ska spela någon roll vid behandling avasylärendet. I motionen konstaterar miljöpartiet att envanlig avslagsgrund är att det är riskfritt för den asylsökandeatt återvända hem eftersom hans sexuella läggning inte ärkänd. Samtidigt hänvisas det i besluten till att det inte är enfördel att ha tagit sexuella kontakter i hemlandet eftersomdetta ger en sämre trovärdighet till den asylsökandesberättelse. Ur rättssäkerhetssynpunkt är denna situationohållbar på grund av den kompletta avsaknaden avförutsebarhet av lagstiftningen.Miljöpartiet vill också att transpersoner ska inkluderas iskrivningarna i propositionen samt att HBT-kompetensen

hos handläggare och beslutsfattare måste öka.Folkpartiet tar i sin kommittémotion 2005/06:Sf4 ocksåupp behovet av ökad HBT-kompetens. I motionen försockså ett resonemang om problemet med att omgivningen ihemlandet känner till den asylsökandens sexuella läggningeller inte. I propositionen betonas att sexuell läggning skabetraktas som en grundläggande egenskap hos individensom det aldrig kan komma i fråga att han eller hon avstårfrån. Folkpartiet delar denna uppfattning men anser att detär ett ganska intetsägande resonemang om det inte lederfram till slutsatsen att det inte kan komma i fråga att krävaatt individen ska avstå från att leva i enlighet med sinsexuella läggning. Detta är ett exempel på en skrivning somriskerar att bli verkningslös om det inte uttryckligen framgåratt man även har rätt att leva i enlighet med sin sexuellaläggning. Rådande praxis för homosexuella flyktingar somutvisas till sina hemländer med motiveringen att de interiskerar förföljelse så länge de döljer sin sexuella läggningför omvärlden är enligt folkpartiet oacceptabel.Högsta Domstolen om faderskap vidinseminationHögsta Domstolen har nu avgjort målet om den bög somdonerade sperma till en lesbisk kvinna i Örebro. Mannenhar under åren 1992-1996 donerat sperma vid tre tillfällenoch kvinnan har fött tre barn. År 2000 har han skriftligenbekräftat att han är far till barnen. Orsaken härtill var då attmamman önskade att barnen senare skulle kunna fåkännedom om vem som är deras biologiska far.Mamman, som vid inseminationstillfällena levdetillsammans med en annan kvinna, separerade en kort tidefter faderskapserkännandet från den kvinnan. I sambanddärmed krävde hon underhållsstöd från mannen. Såvältingsrätt som hovrätt fastslog att mannen, genom sittfaderskapserkännande, var underhållsskyldig.Mannen å sin sida hävda att avsikten aldrig varit att hanskulle ha ansvar för barnen samt att barnen tillkommitgenom insemination och inte genom samlag, varförfaderskapserkännandet inte skulle rättslig betydelse förunderhållsfrågan.Högsta Domstolen anser dock att mannen, genom detskriftliga faderskapserkännandet, har underhållsskyldighetgentemot barnen oberoende av de invändningar som gjortsav mannen.KyrkomötetSvenska kyrkans Kyrkostyrelse har i en skrivelse till åretskyrkomöte bl. a. föreslagit att en ny paragraf med egenrubrik ska införas i kyrkoordningen med innebörden att ensärskild ordning för välsignelse över ingånget partnerskapinförs.Flera motioner hade inlämnats till kyrkomötet med förslagtill avslag på Kyrkostyrelsens förslag.Sedan kyrkomötet påbörjade sina förhandlingar harKyrkostyrelsens förslag jämte motionerna överlämnats tillGudstjänstutskottet, som i sin tur inhämtat yttrande frånLäronämnden (2005:10y), Kyrkorättsutskottet (2005:1y)och Ekumenikutskottet (2005:3y) för yttrande. Samtligatillstyrker Kyrkostyrelsens förslag. OcksåGudstjänstutskottet tillstyrkte i sitt betänkande (2005:2)Kyrkostyrelsens förslag och avstyrkte därmed de motionersom väckts i frågan.Vid kyrkomötets debatt framfördes ett förslag att helaärendet skulle återremitteras till Kyrkostyrelsen. Dettayrkande avslogs med röstsiffrorna 161-87. OcksåKyrkostyrelsens förslag till välsignelse över ingångetpartnerskap blev föremål för omröstning. Förslaget antogsmed röstsiffrorna 160-81, 8 ledamöter avstod).Socialdemokraternas partikongress omkönsneutrala äktenskapTill årets partikongress med socialdemokraterna fanns fleramotioner som krävde att partiet skulle ställa bakom sigkravet på könsneutrala äktenskap. Partistyrelsen hade dockavstyrkt dessa krav med hänvisning till den sittandeäktenskapsutredningen.Vid utskottsbehandlingen under kongressen visade det sigdock att utskottet enhälligt ställde sig bakommotionskraven och alltså hade en annan uppfattning änpartistyrelsen. Vid kongressen bifölls också motionernautan särskild votering.Partikongressens klara ställningstagande innebär att det nufinns en betryggande majoritet bland riksdagspartierna förkönsneutrala äktenskap.Gemensamt uppdrag som vigsel- ochpartnerskapsförrättareI en PM som upprättats inom justitiedepartementet harföreslagits att uppdragen som vigselförrättare ochpartnerskapsförrättare ska vara ett gemensamt uppdrag. Ien övergångsbestämmelse föreslås också att de som den 1

januari 2006 (då ändringen föreslås träda i kraft) hadeförordnande enbart som vigselförrättare per automatik skaanses behöriga att också förrätta partnerskap.Promemorian har nu remissbehandlats till samtligalänsstyrelse (det är de som utfärdar förordnandena), någrakommuner och fyra övriga instanser.Remissutfallet visar att samtliga länsstyrelser utom en(Norrbottens län) tillstyrker förslagen i promemorian ellerlämnar det utan erinran; sju kommuner och tre övrigaremissinstanser tillstyrker också förslagen. Två kommuneravstyrker förslagen (Markaryd och Rättvik), medan sjutillstyrker och fyra avstår från att yttra sig. SverigesKommuner och Landsting avstår också från att yttra sig.När det gäller frågan om befintliga vigselförrättare ska ansesbehöriga att från 1 januari 2006 också anses behöriga attförrätta partnerskap menar tre länsstyrelsen att de som i dagendast är vigselförrättare ska kunna fortsätta vara enbartvigselförrättare och ytterligare en länsstyrelse, utan att direktavstyrka förslaget, ändock ställer sig tveksam till förslaget.Som skäl till denna inställning anför de berördalänsstyrelserna att behovet av partnerskapsförrättare i dag ärväl tillgodosett och att en förändring av gällande regler kaninnebära att många som i dag är enbart vigselförrättareskulle avsäga sig sitt uppdrag och detta kan skapa problemav praktisk natur i ett övergångsskede. Också juridiskafakulteten vid Uppsala universitet avstyrker denna del avförslaget.När länsstyrelsen i Västerbottens län avgav sitt yttrandebehandlades yttrande i länsstyrelsens styrelse. I dennastyrelse fanns en reservation från två ledamöter, som ansågatt promemorians förslag skulle avstyrkas. Dessa ledamötervar kommunalrådet i Umeå Lennart Holmlund (s) ochriksdagsledamoten Gunilla Tjernberg (kd).Interpellation om Migrationsverketssplittring av asylsökande familjerTasso Stafilidis (v) har i en interpellation (2005/06:72) tillmigrationsminister Barbro Holmberg (s) aktualiserat fråganom Migrationsverkets splittring av en asylsökande familjsom består av två statslösa palestinska män genom att intebehandla deras ansökningar gemensamt trots att männenhar ett kärleksförhållande. Han tar också upp detförhållandet att Migrationsverket valde att placera de tvåmännen på olika flyktingförläggningar i stället för att låtadem leva tillsammans.I interpellation kritiseras Migrationsverket för attsärbehandla asylsökande familjer på olika sätt beroende påfamiljemedlemmarnas sexuella läggning. Vidare konstaterasatt HBT-kompetensen inom Migrationsverket fortfarandebristfällig.Mot denna bakgrund frågas vilka åtgärdermigrationsministern avser att vidta för att asylsökandefamiljer inte ska splittras och vilka åtgärdermigrationsministern avser att göra för att stärka HBTkompetensenpå alla nivåer inom Migrationsverket.Interpellationen har ännu inte besvarats.Interpellation om situationen för HBTpersoneri de nya medlemsländerna iEUI en interpellation (2005/06:71) till utrikesminister LailaFreivalds (S) tar Tasso Stafilidis (v) upp situationen förHBT-personer i de nya medlemsländerna i EU. Iinterpellationen konstateras att Polens nya president, denkatolsk-konservative Lech Kaczynski, aktivet verkar för enförsämring av HBT-personers medborgerliga fri- ochrättigheter. Presidenten har tillsammans med andraföreträdare för Lag- och rättvisepartiet gjorts flera grovahomofobiska uttalanden under höstens valrörelse. När dennye presidenten var borgmästare i huvudstaden Warszawaförsökte han stoppa HBT-rörelsens Prideparad.Också i Lettland har det förekommit statsstödda aktionermot HBT-personers rättighetssträvanden.Frågorna till utrikesministern gäller bl. a. vad hon avser attgöra för att Polen och de andra nya EU-länderna ska levaupp till de EG-rättsliga kraven på förbud förmedlemsländerna att diskriminera personer på grund avsexuell läggning och könsidentitet samt vad Sverigekommer att göra för att stödja HBT-organisationer i de nyaEU-länderna.Interpellationen har ännu inte besvarats.Interpellation om skydd mot hatbrott påMigrationsverkets förläggningarHomosexuella handlingar är förbjudna i mer än ett 70-talländer. Asylsökande HBT-personer riskerar att utsättas förhatbrott även efter att de anlänt till Sverige. Dettakonstaterar Tasso Stafilidis (v) i en interpellation(2005/06:72) till migrationsminister Barbro Holmberg (s).En person som utsatts för kränkningar på grund av sinsexuella läggning eller könsidentitet på Migrationsverketsförläggningar får ofta problem med att byta boende.

I interpellationen konstateras att det inte är acceptabelt atten person som flytt från förföljelse och kränkningar pågrund av sin sexuella läggning eller könsidentitet ska tvingasutstå samma typ av behandling som i ursprungslandet.I interpellationen aktualiseras därför frågan vilka åtgärdermigrationsministern avser att vidta för att stärka skyddet förde flyktingar som utsätts eller riskerar att utsättas förhedersrelaterad brottslighet på grund av sin sexuellaläggning eller könsidentitet.Interpellationen har ännu inte besvarats.Riksdagsfråga om statligatjänstepensionsförmånerMartin Andreasson (fp) har i riksdagsfråga 2005/06:125 tillsocialminister Berit Andnor aktualiserat reglerna för statligatjänstepensionsförmåner, som när det gäller samboruttryckligen avgränsar efterlevandes rätt tillpensionsförmåner till ”en ogift person av motsatt kön”.Trots ett tillkännagivande från riksdagen om attbestämmelsen bör ändras av regeringen har detta inte skett.Martin Andreasson frågar därför socialministern närregeringen avser att ändra förordningen om statligatjänstepensionsförmåner så att det blir icke-diskriminerandesåväl till sin innebörd som till sin ordalydelse.Frågan har besvarats av statsrådet Sven-Erik Österberg ()som håller med om att handläggningsförordningen till sinordalydelse fortfarande är diskriminerande. Han påpekardock att en bestämmelse i sambolagens inledning(”generalklausul”) medför att ingen anställd ska ha drabbatsav att ordalydelsen inte ändrats tidigare. Stats kommer attvidta åtgärder för att ändra ordalydelsen snarast möjligt.Riksdagsfråga om lån tillhemutrustning för flyktingarMartin Andreasson (fp) har i riksdagsfråga 2005/06:126 tillstatsrådet Jens Orback uppmärksammat att förordningenom lån till hemutrustning för flyktingar uttryckligendefinierar sambor som ”en ogift man och en ogift kvinna”.Trots ett tidigare tillkännagivande av riksdagen har dennaförordning inte ändrats.I frågan undrar därför Martin Andreasson om när statsrådetavser att ändra förordningen så att den blir ickediskriminerandesåväl till sin innebörd som till sinordalydelse.Av statsrådet Jens Orbacks svar framgår att Centralastudiestödsnämnden i sin handbok föreskriver att medsambor avses två personer som bor tillsammans underäktenskapsliknande förhållanden, dvs sambopar oavsettsexuell läggning, kan beviljas hemutrustningslån.Tillämpningen sker alltså i enlighet med vad som föreskrivsi sambolagen.Ordalydelsen kommer att ändras före årsskiftet så att dengällande tillämpningen tydliggörs.Riksdagsfråga om förföljelse av HBTpersoneri Sierra LeoneI den av riksdagens HBT-grupp och RFSL anordnadeseminariet HBT i världen förekom bl. a. medverkan från enHBT-person från Sierra Leone. Av hans anförandeframgick bl. a. att homosexuella handlingar är förbjudet ilag och att HBT-aktivister vittnar om omfattandetrakasserier och öppet fysiskt våld.Mot denna bakgrund har Martin Andreasson (fp) iriksdagsfråga 2005/06:208 frågat utrikesministern på vilketsätt hon avser att agera för att Sverige, bilateralt eller inomdet internationella samfundet, ska medverka till attförföljelserna av HBT-personer i Sierra Leoneuppmärksammas och motarbetas.I utrikesministerns svar bekräftas att homosexualitet ärförbjudet i nationell lag i Sierra Leone. Hon anser detta ärdjupt beklagligt och hon noterar också de oroandeuppgifter som framkommer i frågan.När det gäller konkreta åtgärder konstaterar utrikesministeratt Sida kommer inom kort att presentera en studie om hurvi i svensk utvecklingspolitik och svensktutvecklingssamarbete arbetar med HBT-frågorna. Studoienkommer att ligga till grund för fortsatt analys om hurarbetet inom området kan förbättras. Beträffande SierraLeone säger utrikesministern att hon kommer att fortsättafölja utvecklingen i landet.Riksdagsfråga om situationen för HBTpersoneri IndienVid seminariet HBT i världen förekommer ocksåmedverkan från en HBT-aktivist i Indien, som kundeberätta om fortsatta problem i Indien. Ett särskilt problemsom lyftes fram är att gällande lagstiftning i praktikenskapar straffrihet för homosexuella våldtäkter, eftersomoffret inte kan göra en polisanmälan utan att i sin tur

anklagas för att han ägnat sig åt förbjudna sexuellahandlingar.Mot bakgrund av de uppgifter som framkom vidriksdagsseminariet ställer Martin Andreasson (fp) en fråga(2005/06:209) till utrikesministern om hon på senare tidförst upp frågan om totalförbudet mot homosexuellahandlingar i sina bilaterala kontakter med Indien och påvilket sätt hon avser att agera framgent i frågan.Av utrikesminister Laila Freivalds svar framgår att Sverigessamarbete med det civila samhället i Indien har varit denväg som bedömts vara mest konstruktiv för att bidra till attstärka skyddet av de mänskliga rättigheterna i Indien.Utrikesministern kommer att besöka Indien senare i höstoch har då för avsikt att även ta upp frågan om mänskligarättigheter med sin indiske kollega. Huruvida hon därvidäven kommer att ta upp frågan det straffrättsliga förbudet ilandet framgår dock inte av frågesvaret.Partnerskapsceremonier i trossamfundaktuell i riksdagsfrågaMartin Andreasson (fp) har i riksdagsfråga 2005/06:271tagit om dagens lagstiftning som innebär att det inte ärmöjligt, ens för de trossamfund som så önskar, att kunnahålla partnerskapsceremonier med juridisk effekt. Detinnebär att en juridisk giltig partnerskapsförrättning måsteske i enlighet med det civila formuläret, till skillnad frånvigslar där också religiösa ceremonier kan få juridisk effekt.Avslutningsvis uppmanar kommunstyrelsen alla pitebor attställa sig bakom kommunstyrelsens upprop och visa sittställningstagande genom att delta i den manifestation somRFSL anordnar i centrala Piteå.RFSL:s periodiska publikationerKom Ut: 10 nr/år. Gratis för medlemmar i RFSL, annars 200kr/år. Nytt i sexualpolitiken: 10 nr/år. Pren. 200 kr/år. Gratisvia e-post. Redaktör: Stig-Åke Petersson. Medlemskap i RFSLkostar mellan 200 och 350 kr/år, beroende på vilkenlokalavdelning som väljs. I medlemskapet ingår Kom Ut.Materialet i Nytt i sexualpolitiken får användas fritt medangivande av källa.AdressRFSLBox 350101 26 STOCKHOLM08-457 13 00 (tel)08-30 47 30 (fax)forbund@rfsl.sehttp://www.rfsl.seMot denna bakgrund tillfrågas justitieminister om han avseratt agera för att de trossamfund som själva önskar fårmöjlighet att förrätta juridiskt giltigapartnerskapsceremonier enligt sitt eget ceremoniel.Piteå kommun fördömer hatbrottRFSL Nords lokaler i Piteå har utsatts förmordbrandsförsök genom att brandbomber kastats ingenom fönstren i lokalen. Detta var det tredje attentatetmot avdelningen i Piteå.Med anledning av det inträffade har kommunstyrelsen iPiteå gjort ett uttalande där man fördömer det inträffadesamtidigt som man konstaterar att att det är en självklarhetatt alla människor i kommunen ska få leva i trygghet och harätt att utöva sina demokratiska och mänskliga rättigheter.Kommunstyrelsen har sett RFSL:s verksamhet som ensjälvklar del i ett öppet, demokratiskt samhälle som skaprägla inte vara Piteå utan hela vårt land.