8skapa erbjudande via second screeneller få utökad räckvidd på Play.Den typ av integrerade annonslösningni nyligen genomförde medVolvo och Swedish House Mafia, hurföll den ut?– Vi har precis släppt ett nyttnative advertising-format där Volvovar först ut. Det är inte ett lika standardiseratannonsformat utan byggerpå ett djupare samarbete. Härär vi tidigt ute och vi ser att <strong>det</strong> finnsen stor efterfrågan med att arbetamed den typen av samarbeten, vilketär jättekul och spännande.Vad gäller annonsutvecklingen är<strong>det</strong> återigen mobile first som gällerför <strong><strong>TV</strong>4</strong>, ett arbete med utgångspunktfrån de små skärmarna.– Utifrån vårt perspektiv är <strong>det</strong>i de mobila enheterna vi ser enstor tillväxt, men över tid vill konsumentenfortfarande komma hem ochbakåtlutat titta på den stora skärmenibland. Det i sig är fortfarandestarkt och då kan vi med våra <strong>digitala</strong>medier arbeta utifrån <strong>det</strong> ochsedan addera. Men vi tror på att <strong>det</strong>är mobilen vi bygger <strong>det</strong> smarta ochsedan därifrån bygger en connectionmellan skärmarna, vilket ocksåöppnar upp för nya spännande annonslösningarpå sikt.Vad innebär <strong>det</strong> för er och era annonsöreratt mobila enheter blir viktigareän datorn?– Det är tre delar i <strong>det</strong> kan visäga. Utvecklingen, <strong>det</strong> affärsmässigaoch <strong>det</strong> redaktionella. Sedanen tid tillbaka har vi tagit hem allutveckling internt och när mobilaenheter står för mer tittande blir <strong>det</strong>naturligt att vi utvecklar tjänster medmobilt i grunden. Det kan till ochmed bli så att nya tjänster kommertill mobilen först, säger CeciliaBeck-Friis och fortsätter:– När <strong>det</strong> gäller <strong>det</strong> affärsmässigaså har vi redan nu sammaerbjudande till alla annonsörer. Detinnebär att om man bokar annonseri <strong><strong>TV</strong>4</strong> Play så visas budskapet bådepå datorer och mobila enheter. Närvi tittar framåt mot nya affärsmöjligheterså tittar vi även där medmobilen som grund. Och annonsörernaser stora möjligheter till attfinnas i mobilen och är välinställdatill nya möjligheter, som olika secondscreen-projekt som vi har provat vidolika tillfällen.– Och den tredje delen är <strong>det</strong>redaktionella. Att vi jobbar mer aktivtmed vad som ska visas för våramobilanvändare under olika tider avdygnet. På dagarna är man kanskeexempelvis mer benägen att titta påklipp eller korta program medan manpå kvällen hellre vill se hela program.Är <strong>det</strong> samma typ av klipp och programsom är populära via dator somvia mobilen?– Det är i stort sett samma. Detsom är populärt på tablå-<strong>TV</strong> blirockså populärt på alla <strong>digitala</strong> kanaler.Det finns vissa tendenser till attkortare program når högt upp blandmobiltittare, exempelvis ett 30-minutershumorprogram, säger CeciliaBeck-Friis.Hur viktig är då den stora skärmen?– Den stora skärmen är viktig,men vi har inte satsat på att byggasmarta applikationer. Snarare byggervi mobilen smartare och ser denstora skärmen som en uppspelningsplatsför <strong>det</strong> smarta. Vi arbetar endel med T-commerce, hur vi kopplarihop <strong>TV</strong> och e-handel och möjliggörinteraktion däremellan.På den osäkra marknaden många<strong>TV</strong>-aktörer i dag famlar sig frampå, väljer vissa att skaka hand medkonkurrenter och för branschen nyanamn, i syfte att kunna erbjuda ettbredare utbud, nya lösningar ochsäkra sin position. ”Frenemies”, enkombination av orden ”friends” och”enemies” är en term som liggeri tiden att använda tycker CeciliaBeck-Friis.– Jag tycker termen ”frenemies”är en väldigt bra benämning på vadvi ser växa fram i <strong>TV</strong>-branschen idag och alla branscher där <strong>det</strong> skeren stor förändring. Men man fårsärskilja de olika rollerna åt. Jag troratt man i <strong>det</strong> här <strong>landskapet</strong> måstevåga testa nya typer av samarbeten,så länge man ser en nytta för båda.Framför allt tror jag att man måstevåga utmana gamla sanningar, somett mind-set betraktat får man intestänga igen för snabbt för <strong>det</strong> kommerman inte ha råd med över tidgivet vad som händer.Men huruvida <strong><strong>TV</strong>4</strong> har några nyasamarbeten på gång är CeciliaBeck-Friis förtegen om.– Vi kommer att ha en intensiv ochspännande höst, med många nyaannonslösningar, säger hon.Kan du ge någon mer <strong>det</strong>alj?– Nej, jag kan inte säga mer änså, svarar hon.– Man måste våga testa ochmen också våga misslyckas. Med<strong>det</strong> sagt gäller <strong>det</strong> därtill att lära avmisstagen, så att man styr rätt sen.Sedan handlar <strong>det</strong> om tajming. Ärbranschen redo, är tittarna redo, ärannonsörerna redo? Det är mycketsom ska klaffa, säger Cecilia Beck-Friis och avslutar:– Måste vara nykter och intefastna i för långa visioner. Samtidigtsom <strong>det</strong> måste finnas något attjobba emot, men återigen timing isthe key.
SVENSK TELEMARKNAD 2012Svensk Telemarknad 2012– En kartläggning av den svenska<strong>TV</strong>-marknadens förändringPost- och telestyrelsen har släppt sin årliga statistik som redogör marknaden för rörlig bild iSverige 2012. Syftet med rapporten är att kartlägga utvecklingen av den svenska slutkundsmarknadenför elektronisk kommunikation, däribland distributionen av <strong>TV</strong>. Vad siffrorna från2012 visar på är kanske främst att <strong>TV</strong> via fiber ökar snabbt, främst i familjehus, och att ComHem fortfarande sitter på den största marknadsandelen, även om operatören tappar ochkonkurrenter som TeliaSonera och Telenor i stället ökar sina andelar.Svensk Telemarknad2012RapportnummerPTS-ER 2013:15Datum2013-06-139I Sverige finns i dag följandehuvudsakliga distributionssätt förutsändning av traditionella <strong>TV</strong>tjänster:marknät, kabel-<strong>TV</strong>, satellitoch IP-<strong>TV</strong> via bredband, dessaöver accessteknikerna fiber, fiber-LAN eller xDSL. Den sista december2012 var <strong>det</strong> totala antaletabonnemang på <strong>TV</strong>-tjänster i Sverige5,3 miljoner, vilket är en ökningmed 100 000 abonnemang jämförtmed samma tidpunkt föregåendeår. Det totala antalet abonnemangpå <strong>TV</strong>-tjänster är fler än antalethushåll, eftersom flera hushåll kanha två eller flera abonnemang, antingeninom samma distributionsplattformeller på flera olika distributionsplattformar.Om man i ställeträknar de abonnenter som har tvåabonnemang inom samma distributionsplattformendast en gång, så ärantalet abonnemang på <strong>TV</strong>-tjänster4,6 miljoner.Vad gäller de bitarna avmarknaden som <strong>digitala</strong> utsändningarnaav <strong>TV</strong> står för, fanns vid slutetav fjolåret 2,9 miljoner abonnemangpå <strong>digitala</strong> <strong>TV</strong>-tjänster, vilket är enökning med 59 000 abonnemangsedan december 2011. Antaletabonnemang på <strong>digitala</strong> kabel-<strong>TV</strong>tjänsteruppgick den sista december2012 till 1 miljon, vilket däremot ären minskning med 29 000 abonnemangeller tre procent jämfört medsamma tidpunkt ett år tidigare.Av de <strong>digitala</strong> kabel-<strong>TV</strong>abonnemangeni december2012 var 28 procentvia indirekt avtal medfastighetsägare, medanresterande 71 procentvar via avtal direkt medslutkunden. Detta harvarit på samma nivåsedan mätningeninfördes 2009 rapporterarPTS.Analoga utsändningenVad gäller den analoga utsändningensyns dock en mer stillaståen<strong>det</strong>rend. Det totala antalet analoga
Change language