Bladet

JOHN WREDE
KOMMUNDIREKTÖR BRÄNDÖ
– Min största farhåga år 2016 var att vi inte skulle ha
någon bebodd skärgård kvar i mitten av seklet. Men det
har blivit helt tvärtom. Vi har varit öppna, välkomnande
och samarbetsvilliga, och skärgården har blivit en
smältdegel med människor och idéer från världens alla
hörn. 2051 är det här det händer saker, lite som New
York på 1950-talet. Nu när nordborna inte åker till södern
titt och tätt söker också de sig hit för att vila och njuta av
naturen och vårt rena hav.
– När det gäller mat har graden av självförsörjning
ökat. Folk odlar sina egna grönsaker, och eftersom kött
har blivit en lyxvara i butiken har många lite djur för eget
bruk. Fisket räcker inte mer än
för husbehov än, men fiskodling
och -förädling är viktiga näringar,
med hållbart producerat protein på
export.
– Jag har många gånger varit glad åt fibernätet Brändö
byggde ut för 35 år sen. Nu när de flesta arbetsplatser är
platsoberoende väljer många att jobba på distans. De
korta avstånden på land klarar vi med lokala fordon som
går på el, så sjötrafiken kan fokusera på persontransporter.
Färjorna drivs med el från lokala energikällor som sol,
vind och vågor.
LENA BRENNER
LANDSBYGDSUTVECKLARE
– Det bästa är att vi har lyckats få till en matproduktion
på Åland som är helt oberoende av fossila bränslen: hela
kedjan från produktion, förädling och transporter till att
maten ligger på konsumenternas tallrikar.
– I mitten av 2010-talet var det dålig lönsamhet inom
lantbruket, och vi ville ta fram annorlunda produkter som
vi kunde ta mer betalt för. Branschen låg ständigt steget
efter miljölagstiftningen, och det skapade missnöje och
misstro. Genom nya samarbeten inom livsmedelsområdet
tog vi över taktpinnen. Vi fick samsyn och gemensamma
mål, och började föregå lagstiftningen istället för
att springa efter.
– Idag pratar vi mycket om
hållbar matproduktion.
Ekologisk odling fungerar inte för
alla grödor, men vi har nya sätt att
odla, vi är självförsörjande på gödsel
och vi har fått stopp på näringsläckaget. Tack vare den
Hållbara livsmedelsstrategin från 2016 och all försöksverksamhet
inom energisektorn på Åland som testområde
har vi legat så pass mycket i framkant att det
åländska uttrycket ”Vilig mat” har blivit ett vedertaget
begrepp i hela Norden.
ROBERT JANSSON
EMMAUS
– Det viktigaste är att vuxna människor har börjat ta
ansvar för sina egna liv och löser problem istället för att
hitta fel hos andra eller vänta på att andra ska börja. Folk
tänker själva. Det var som om klimatförändringarna och
konflikterna i mitten av 2010-talet fick människor att
vakna upp: ”Nu räcker det”.
– Tredje sektorn har fått en helt annan roll i samhället.
Förr var det ganska täta skott mellan olika grupper i
samhället. Idag är det mycket mer samverkan mellan
offentlig sektor, företag och föreningar. Vi insåg att vi
egentligen har samma mål, och det blev helt naturligt att
samarbeta.
– Idag ser vi ju också hur
mångkulturen blev en stor
vinstaffär för Åland. Vi har ett
mångsidigt och blomstrande
kultur-, samhälls- och näringsliv,
och det mångkulturella har blivit en
del av Ålands varumärke.
– Jag tycker det Emmaus har bidragit med är glädjen,
lekfullheten och öppenheten vi medvetet odlat hela
vägen: att våga nya saker, blanda spännande människor.
Det som först bara verkar skoj kan ofta vara början på
något viktigt.
13