Internetguide #37 Skydda dig mot bedragare

Förord
I takt med att användningen av teknik blivit en allt större del av vår
vardag har bedrägerier blivit den nya vardagsbrottsligheten. Idag
anmäls tre gånger så många bedrägeribrott som för 15 år sedan.
Närmare hälften av anmälningarna rör brott som skett med hjälp
av dator eller internet, men fler anmälda bedrägeribrott än så har
koppling till nätet. Samtidigt vet man att mörkertalet är extra stort
för internetbedrägerier. Många anmäler aldrig att de blivit lurade.
En officiell statistik över vad bedrägerier kostar samhället saknas
i Sverige. I Storbritannien, som har jämförbar internetanvändning
och -mognad, räknade National Fraud Authority 2013 med en
kostnad på 52 miljarder pund. Även om uppskattningen kanske inte
helt går att översätta till svenska förhållanden blir siffrorna svindlade.
Räknat på den svenska befolkningsmängden motsvarar det 82
miljarder kronor, eller drygt 8 000 kronor per svensk.
Hos Konsumentverket rör av naturliga skäl allt fler av anmälningarna
internetbaserade företag och tjänster, och vilseledande
marknadsföring som skett via internet. I Konsumentrapporten 2015
framgår att 80 procent av konsumenterna har handlat på distans
det senaste året, i regel via nätet. Bara en tredjedel har dock vågat
näthandla från ett utländskt företag. Bland de mest missnöjda med
sina köp var de utlandsköpare som handlat från ett företag de inte
undersökt innan och som inte var välkänt för dem.
Att den som inte läser på och kontrollerar motparten löper större
risk att bli lurad, både av näthandlare och bedragare, är inte en
svår slutsats att dra. Den som inte känner till sina rättigheter som
konsument har också svårt att stå på sig när exempelvis ett företag
kräver betalt för en tjänst som marknadsförts på ett vilseledande
sätt.
Därför är denna guide viktig läsning för alla, både för att lära hur
man som konsument kan bli vilseledd, och hur man ska agera ifall
man känner sig lurad.
5