Metodharmonisering av CDT-analyser väcker allt fler laboratoriers ...
Metodharmonisering av CDT-analyser väcker allt fler laboratoriers ...
Metodharmonisering av CDT-analyser väcker allt fler laboratoriers ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Metodharmonisering</strong> <strong>av</strong><br />
<strong>CDT</strong>-<strong>analyser</strong> <strong>väcker</strong> <strong>allt</strong> <strong>fler</strong><br />
<strong>laboratoriers</strong> intresse<br />
Vid körkortsmedicinska ärenden har<br />
bestämning <strong>av</strong> S-<strong>CDT</strong> (andelen<br />
kolhydratfattigt transferrin i<br />
blodprov) blivit en accepterad markör<br />
för att indikera en hög och regelbunden<br />
alkoholkonsumtion. Ett problem har<br />
dock varit varierande resultat och olika<br />
referensvärden från olika laboratorier.<br />
Därför har en metodharmonisering genomförts<br />
<strong>av</strong> den vanligaste HPLCmetoden.<br />
Sedan den 1 juli 2003 gäller en<br />
gemensam övre referensvärdesgräns för<br />
S-<strong>CDT</strong> som är satt till 1,9 %.<br />
Hög alkoholkonsumtion har <strong>fler</strong>a effekter<br />
på kroppen, som kan mätas med<br />
olika laboratorieprov. Cellskador i levern<br />
kan medföra enzymläckage varför<br />
serumnivåerna <strong>av</strong> leverenzymerna gamma-glutamyltransferas<br />
(GT), ALAT<br />
och ASAT ökar vid hög alkoholkonsumtion<br />
under längre tid. Likaså påverkar<br />
alkohol erytrocyternas utveckling i<br />
benmärgen med förhöjd MCV (Medel-<br />
CellVolym) som följd. Även om alkoholintag<br />
inte är den enda möjliga orsaken<br />
till dessa effekter, är det den vanligaste<br />
och därför kan dessa prov vara <strong>av</strong><br />
värde i många alkoholrelaterade sammanhang,<br />
exempelvis som hjälpmedel<br />
vid behandlingar. I körkortsmedicinska<br />
och andra juridiska ärenden är det dock<br />
önskvärt med prov som har högre specificitet.<br />
Där är ju kr<strong>av</strong>et att ingen oskyldig<br />
får dömas större än kr<strong>av</strong>et att finna<br />
alla skyldiga. Det prov som visat högst<br />
specificitet är S-<strong>CDT</strong> som efter den senaste<br />
metodjusteringen (1) beräknas ha<br />
en specificitet på 99 %, dvs att 99 % <strong>av</strong><br />
alla individer utan alkoholproblem erhåller<br />
ett värde inom referensintervallet.<br />
Rekommendationen är ändå att även<br />
GT, ALAT, ASAT och MCV ska ingå i<br />
körkortsutredningar eftersom de höjer<br />
sensitiviteten, dvs att så många som<br />
möjligt <strong>av</strong> de individer som har alkoholproblem<br />
kan identifieras.<br />
Vid hög och långvarig alkoholkonsumtion<br />
har alkohol och dess metaboliter<br />
en generell påverkan på glukosyleringen<br />
<strong>av</strong> proteiner. Hos det järntransporterande<br />
proteinet transferrin kan<br />
denna effekt tydligt påvisas. Transferrin<br />
har kolhydratkedjor med terminala sia-<br />
linsyror (fig 1). Dessa är laddade och beroende<br />
på hur många sialinsyror de har<br />
kan de olika isoformerna separeras med<br />
t.ex. jonbytesteknik i HPLC-system.<br />
Det finns sju möjliga isoformer och hos<br />
normala individer består omkring 80 %<br />
<strong>av</strong> transferrinet <strong>av</strong> tetrasialotransferrin,<br />
14 % <strong>av</strong> penta- och hexasialotransferrin,<br />
5 % <strong>av</strong> trisialotransferrin och 1 % <strong>av</strong> disialotransferrin.<br />
Asialotransferrin brukar<br />
överhuvudtaget inte kunna detekteras<br />
hos normala individer, däremot hos<br />
drygt hälften <strong>av</strong> kroniska alkoholister.<br />
Vid långvarigt högt alkoholintag stiger<br />
andelen a-, mono- och disialotransferrin,<br />
och kan överstiga två procent. Benämningen<br />
kolhydratfattigt transferrin<br />
(<strong>CDT</strong>) syftar på dessa tre isoformer.<br />
Analysmetoder<br />
Den äldsta metoden att bestämma<br />
<strong>CDT</strong> är immunokemisk och betecknas<br />
<strong>CDT</strong>ect. Den används knappt längre<br />
men har haft stor betydelse för <strong>CDT</strong>utvecklingen.<br />
En annan immunokemisk<br />
metod är %<strong>CDT</strong>-TIA. Med denna metod<br />
anges <strong>CDT</strong>-värdet som procent <strong>av</strong><br />
totalmängden transferrin och kompenserar<br />
därmed, till skillnad från <strong>CDT</strong>ect,<br />
för varierande transferrinkoncentratio-<br />
10 LABORATORIET 2/2004<br />
En sammanställning <strong>av</strong> EQUALIS’ utskick visar att CV mellan laboratorierna<br />
nästan halverats efter samkalibrering <strong>av</strong> laboratorierna.<br />
ner i blodet. Tidigare ingick även trisialotransferrin<br />
i detta <strong>CDT</strong>-värde men<br />
har efter en metodrevidering för tre år<br />
sedan exkluderats. %<strong>CDT</strong>-TIA används<br />
vid ett fåtal svenska laboratorier men ett<br />
problem med de immunokemiska metoderna<br />
är att atypiska genetiska varianter<br />
<strong>av</strong> transferrin kan ge upphov till såväl<br />
falskt positiva som falskt negativa resultat.<br />
Med jonbyteskromatografi med<br />
HPLC kan däremot korrekta <strong>CDT</strong>värden<br />
erhållas även för de flesta genetiska<br />
atypierna. Detta är det huvudsakliga<br />
skälet till att HPLC-metoder har blivit<br />
de <strong>CDT</strong>-metoder som föredras vid<br />
körkortsärenden. Ett 15-tal laboratorier<br />
i Sverige har sedan tidigare satt upp<br />
HPLC-metoder för <strong>CDT</strong>. Men HPLC är<br />
något <strong>av</strong> ett hantverk och metoderna har<br />
därför skiljt sig åt, liksom gränsvärdena.<br />
Följaktligen har det funnits behov <strong>av</strong> en<br />
enhetlig kalibrering, inte bara i Sverige<br />
utan även i övriga Europa. Ifjol publicerades<br />
en förbättrad HPLC-metod för S-<br />
<strong>CDT</strong> <strong>av</strong> Anders Helander, Asgeir Husa<br />
och Jan-Olov Jeppsson (1). Metoden har<br />
fått beteckningen ”S-<strong>CDT</strong>, disialo<br />
(HPLC) (%)”. Det är med den metoden<br />
som en specificitet på 99 % har upp-
nåtts. Topparna för disialo- och trisialotransferrin<br />
har också kunnat separeras<br />
nästan till baslinjen (det är mellan de<br />
topparna som gränsen mellan <strong>CDT</strong> och<br />
övrigt transferrin är definierad).<br />
– Metoden är en utveckling <strong>av</strong> den<br />
metod som Jan-Olov Jeppsson publicerade<br />
för tio år sedan, berättar docent Anders<br />
Helander, sektionen för alkoholoch<br />
narkotikaforskning vid Karolinska<br />
Institutet. Vi såg att vi fick bättre resultat<br />
när vi gick över till baslinjeintegrering<br />
och vi har också sett över kolonnmaterialet.<br />
Men den viktigaste insatsen var att ta<br />
fram referensprover. Det är svårt att<br />
framställa sådana. Tidigare har de flesta<br />
labben tagit fram dem från sina egna patientprover.<br />
En svaghet hos metoden är<br />
dock fortfarande att det saknas en kommersiellt<br />
tillgänglig kalibreringsstandard.<br />
Harmoniseringsarbete<br />
Under 2003 har laboratorierna utbildats<br />
för metoden i EQUALIS regi. Det började<br />
med en utbildningsdag i januari –<br />
en dag som överraskade EQUALIS’<br />
personal:<br />
4-sialotransferrin<br />
2-sialotransferrin = <strong>CDT</strong><br />
– Vi hade planerat för att det skulle<br />
komma 14 personer och så kom 35,<br />
minns Marie Lundberg som har ansvarat<br />
för <strong>CDT</strong>-projektet på EQUALIS.<br />
Det blev ett lyckat möte och enligt<br />
Lundberg märktes det att labben har ett<br />
behov <strong>av</strong> att diskutera metoder. Att intresset<br />
varit stort för den samkalibrerade<br />
<strong>CDT</strong>-metoden märks även på att <strong>allt</strong> <strong>fler</strong><br />
laboratorier har anammat metoden. Nu<br />
är det mer än 20 labb som tagit emot de<br />
kalibreringsprov som EQUALIS under<br />
2003 har skickat ut i tre omgångar. En<br />
sammanställning <strong>av</strong> resultaten visar att<br />
CV mellan laboratorierna har halverats.<br />
Under 2004 kommer alla laboratorier att<br />
få ytterligare tio okända prov att <strong>analyser</strong>a.<br />
Arbetet fortsätter<br />
Men om några år kanske en ny eller reviderad<br />
metod gäller. Från svensk sida<br />
har man lämnat in en begäran till IFCC<br />
(International Federation of Clinical<br />
Chemistry) om att bilda en grupp för internationell<br />
standardisering <strong>av</strong> <strong>CDT</strong><strong>analyser</strong>.<br />
Så småningom kan också helt<br />
andra metoder vara aktuella. På Anders<br />
Helanders institution arbetar man med<br />
2-sialotransferrin = <strong>CDT</strong><br />
att utveckla <strong>CDT</strong>-<strong>analyser</strong> ytterligare,<br />
bland annat med kapillärelektrofores.<br />
Det bästa anser han dock vore en<br />
masspektrometrisk metod, men den<br />
skulle naturligtvis vara svår att genomföra<br />
för många laboratorier.<br />
BENGT TANDBERG<br />
Referenser<br />
1. Anders Helander, Asgeir Husa,<br />
Jan-Olof Jeppsson<br />
Improved HPLC Method for Carbohydrate-deficient<br />
transferrin in Serum.<br />
Clin Chemistry 49:1881-1890, 2003<br />
2. Bo Bjerre, Stefan Borg, Anders<br />
Helander, Jan-Olof Jeppsson et al<br />
<strong>CDT</strong> värdefull markör för överkonsumtion<br />
<strong>av</strong> alkohol<br />
Läkartidningen 98:677-683<br />
3-sialotransferrin<br />
2-sialotransferrin = <strong>CDT</strong><br />
Kolhydratfattigt transferrin (<strong>CDT</strong>) definieras som de isoformer <strong>av</strong> transferrin som har två eller färre terminala sialinsyror.<br />
Normalt utgör de cirka en procent <strong>av</strong> transferinet men vid hög och långvarig alkoholkonsumtion kan andelen <strong>CDT</strong><br />
överstiga två procent. Illustration: Anders Helander.<br />
LABORATORIET 2/2004 11