08.12.2012 Views

Metodharmonisering av CDT-analyser väcker allt fler laboratoriers ...

Metodharmonisering av CDT-analyser väcker allt fler laboratoriers ...

Metodharmonisering av CDT-analyser väcker allt fler laboratoriers ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Metodharmonisering</strong> <strong>av</strong><br />

<strong>CDT</strong>-<strong>analyser</strong> <strong>väcker</strong> <strong>allt</strong> <strong>fler</strong><br />

<strong>laboratoriers</strong> intresse<br />

Vid körkortsmedicinska ärenden har<br />

bestämning <strong>av</strong> S-<strong>CDT</strong> (andelen<br />

kolhydratfattigt transferrin i<br />

blodprov) blivit en accepterad markör<br />

för att indikera en hög och regelbunden<br />

alkoholkonsumtion. Ett problem har<br />

dock varit varierande resultat och olika<br />

referensvärden från olika laboratorier.<br />

Därför har en metodharmonisering genomförts<br />

<strong>av</strong> den vanligaste HPLCmetoden.<br />

Sedan den 1 juli 2003 gäller en<br />

gemensam övre referensvärdesgräns för<br />

S-<strong>CDT</strong> som är satt till 1,9 %.<br />

Hög alkoholkonsumtion har <strong>fler</strong>a effekter<br />

på kroppen, som kan mätas med<br />

olika laboratorieprov. Cellskador i levern<br />

kan medföra enzymläckage varför<br />

serumnivåerna <strong>av</strong> leverenzymerna gamma-glutamyltransferas<br />

(GT), ALAT<br />

och ASAT ökar vid hög alkoholkonsumtion<br />

under längre tid. Likaså påverkar<br />

alkohol erytrocyternas utveckling i<br />

benmärgen med förhöjd MCV (Medel-<br />

CellVolym) som följd. Även om alkoholintag<br />

inte är den enda möjliga orsaken<br />

till dessa effekter, är det den vanligaste<br />

och därför kan dessa prov vara <strong>av</strong><br />

värde i många alkoholrelaterade sammanhang,<br />

exempelvis som hjälpmedel<br />

vid behandlingar. I körkortsmedicinska<br />

och andra juridiska ärenden är det dock<br />

önskvärt med prov som har högre specificitet.<br />

Där är ju kr<strong>av</strong>et att ingen oskyldig<br />

får dömas större än kr<strong>av</strong>et att finna<br />

alla skyldiga. Det prov som visat högst<br />

specificitet är S-<strong>CDT</strong> som efter den senaste<br />

metodjusteringen (1) beräknas ha<br />

en specificitet på 99 %, dvs att 99 % <strong>av</strong><br />

alla individer utan alkoholproblem erhåller<br />

ett värde inom referensintervallet.<br />

Rekommendationen är ändå att även<br />

GT, ALAT, ASAT och MCV ska ingå i<br />

körkortsutredningar eftersom de höjer<br />

sensitiviteten, dvs att så många som<br />

möjligt <strong>av</strong> de individer som har alkoholproblem<br />

kan identifieras.<br />

Vid hög och långvarig alkoholkonsumtion<br />

har alkohol och dess metaboliter<br />

en generell påverkan på glukosyleringen<br />

<strong>av</strong> proteiner. Hos det järntransporterande<br />

proteinet transferrin kan<br />

denna effekt tydligt påvisas. Transferrin<br />

har kolhydratkedjor med terminala sia-<br />

linsyror (fig 1). Dessa är laddade och beroende<br />

på hur många sialinsyror de har<br />

kan de olika isoformerna separeras med<br />

t.ex. jonbytesteknik i HPLC-system.<br />

Det finns sju möjliga isoformer och hos<br />

normala individer består omkring 80 %<br />

<strong>av</strong> transferrinet <strong>av</strong> tetrasialotransferrin,<br />

14 % <strong>av</strong> penta- och hexasialotransferrin,<br />

5 % <strong>av</strong> trisialotransferrin och 1 % <strong>av</strong> disialotransferrin.<br />

Asialotransferrin brukar<br />

överhuvudtaget inte kunna detekteras<br />

hos normala individer, däremot hos<br />

drygt hälften <strong>av</strong> kroniska alkoholister.<br />

Vid långvarigt högt alkoholintag stiger<br />

andelen a-, mono- och disialotransferrin,<br />

och kan överstiga två procent. Benämningen<br />

kolhydratfattigt transferrin<br />

(<strong>CDT</strong>) syftar på dessa tre isoformer.<br />

Analysmetoder<br />

Den äldsta metoden att bestämma<br />

<strong>CDT</strong> är immunokemisk och betecknas<br />

<strong>CDT</strong>ect. Den används knappt längre<br />

men har haft stor betydelse för <strong>CDT</strong>utvecklingen.<br />

En annan immunokemisk<br />

metod är %<strong>CDT</strong>-TIA. Med denna metod<br />

anges <strong>CDT</strong>-värdet som procent <strong>av</strong><br />

totalmängden transferrin och kompenserar<br />

därmed, till skillnad från <strong>CDT</strong>ect,<br />

för varierande transferrinkoncentratio-<br />

10 LABORATORIET 2/2004<br />

En sammanställning <strong>av</strong> EQUALIS’ utskick visar att CV mellan laboratorierna<br />

nästan halverats efter samkalibrering <strong>av</strong> laboratorierna.<br />

ner i blodet. Tidigare ingick även trisialotransferrin<br />

i detta <strong>CDT</strong>-värde men<br />

har efter en metodrevidering för tre år<br />

sedan exkluderats. %<strong>CDT</strong>-TIA används<br />

vid ett fåtal svenska laboratorier men ett<br />

problem med de immunokemiska metoderna<br />

är att atypiska genetiska varianter<br />

<strong>av</strong> transferrin kan ge upphov till såväl<br />

falskt positiva som falskt negativa resultat.<br />

Med jonbyteskromatografi med<br />

HPLC kan däremot korrekta <strong>CDT</strong>värden<br />

erhållas även för de flesta genetiska<br />

atypierna. Detta är det huvudsakliga<br />

skälet till att HPLC-metoder har blivit<br />

de <strong>CDT</strong>-metoder som föredras vid<br />

körkortsärenden. Ett 15-tal laboratorier<br />

i Sverige har sedan tidigare satt upp<br />

HPLC-metoder för <strong>CDT</strong>. Men HPLC är<br />

något <strong>av</strong> ett hantverk och metoderna har<br />

därför skiljt sig åt, liksom gränsvärdena.<br />

Följaktligen har det funnits behov <strong>av</strong> en<br />

enhetlig kalibrering, inte bara i Sverige<br />

utan även i övriga Europa. Ifjol publicerades<br />

en förbättrad HPLC-metod för S-<br />

<strong>CDT</strong> <strong>av</strong> Anders Helander, Asgeir Husa<br />

och Jan-Olov Jeppsson (1). Metoden har<br />

fått beteckningen ”S-<strong>CDT</strong>, disialo<br />

(HPLC) (%)”. Det är med den metoden<br />

som en specificitet på 99 % har upp-


nåtts. Topparna för disialo- och trisialotransferrin<br />

har också kunnat separeras<br />

nästan till baslinjen (det är mellan de<br />

topparna som gränsen mellan <strong>CDT</strong> och<br />

övrigt transferrin är definierad).<br />

– Metoden är en utveckling <strong>av</strong> den<br />

metod som Jan-Olov Jeppsson publicerade<br />

för tio år sedan, berättar docent Anders<br />

Helander, sektionen för alkoholoch<br />

narkotikaforskning vid Karolinska<br />

Institutet. Vi såg att vi fick bättre resultat<br />

när vi gick över till baslinjeintegrering<br />

och vi har också sett över kolonnmaterialet.<br />

Men den viktigaste insatsen var att ta<br />

fram referensprover. Det är svårt att<br />

framställa sådana. Tidigare har de flesta<br />

labben tagit fram dem från sina egna patientprover.<br />

En svaghet hos metoden är<br />

dock fortfarande att det saknas en kommersiellt<br />

tillgänglig kalibreringsstandard.<br />

Harmoniseringsarbete<br />

Under 2003 har laboratorierna utbildats<br />

för metoden i EQUALIS regi. Det började<br />

med en utbildningsdag i januari –<br />

en dag som överraskade EQUALIS’<br />

personal:<br />

4-sialotransferrin<br />

2-sialotransferrin = <strong>CDT</strong><br />

– Vi hade planerat för att det skulle<br />

komma 14 personer och så kom 35,<br />

minns Marie Lundberg som har ansvarat<br />

för <strong>CDT</strong>-projektet på EQUALIS.<br />

Det blev ett lyckat möte och enligt<br />

Lundberg märktes det att labben har ett<br />

behov <strong>av</strong> att diskutera metoder. Att intresset<br />

varit stort för den samkalibrerade<br />

<strong>CDT</strong>-metoden märks även på att <strong>allt</strong> <strong>fler</strong><br />

laboratorier har anammat metoden. Nu<br />

är det mer än 20 labb som tagit emot de<br />

kalibreringsprov som EQUALIS under<br />

2003 har skickat ut i tre omgångar. En<br />

sammanställning <strong>av</strong> resultaten visar att<br />

CV mellan laboratorierna har halverats.<br />

Under 2004 kommer alla laboratorier att<br />

få ytterligare tio okända prov att <strong>analyser</strong>a.<br />

Arbetet fortsätter<br />

Men om några år kanske en ny eller reviderad<br />

metod gäller. Från svensk sida<br />

har man lämnat in en begäran till IFCC<br />

(International Federation of Clinical<br />

Chemistry) om att bilda en grupp för internationell<br />

standardisering <strong>av</strong> <strong>CDT</strong><strong>analyser</strong>.<br />

Så småningom kan också helt<br />

andra metoder vara aktuella. På Anders<br />

Helanders institution arbetar man med<br />

2-sialotransferrin = <strong>CDT</strong><br />

att utveckla <strong>CDT</strong>-<strong>analyser</strong> ytterligare,<br />

bland annat med kapillärelektrofores.<br />

Det bästa anser han dock vore en<br />

masspektrometrisk metod, men den<br />

skulle naturligtvis vara svår att genomföra<br />

för många laboratorier.<br />

BENGT TANDBERG<br />

Referenser<br />

1. Anders Helander, Asgeir Husa,<br />

Jan-Olof Jeppsson<br />

Improved HPLC Method for Carbohydrate-deficient<br />

transferrin in Serum.<br />

Clin Chemistry 49:1881-1890, 2003<br />

2. Bo Bjerre, Stefan Borg, Anders<br />

Helander, Jan-Olof Jeppsson et al<br />

<strong>CDT</strong> värdefull markör för överkonsumtion<br />

<strong>av</strong> alkohol<br />

Läkartidningen 98:677-683<br />

3-sialotransferrin<br />

2-sialotransferrin = <strong>CDT</strong><br />

Kolhydratfattigt transferrin (<strong>CDT</strong>) definieras som de isoformer <strong>av</strong> transferrin som har två eller färre terminala sialinsyror.<br />

Normalt utgör de cirka en procent <strong>av</strong> transferinet men vid hög och långvarig alkoholkonsumtion kan andelen <strong>CDT</strong><br />

överstiga två procent. Illustration: Anders Helander.<br />

LABORATORIET 2/2004 11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!