Skadad på jobbet

MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 3 2016 

Skadad 

på jobbet 

Lön – såhär funkar det! 

Nytt om sjuk- och 

efterlevandeförsäkring efter 65 

Ledaren: »Plikten kommer att spela en allt större roll i Försvarsmaktens personalförsörjning«

MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 3 2016 

INNEHÅLL 

Skadad 

på jobbet 

Lön – såhär funkar det! 

Nytt om sjuk- och 

efterlevandeförsäkring efter 65 

Omslag: Boris Wallin 

Foto: Sören Andersson 

”BEGÄR MEDARBETAR- 

SAMTAL OCH LÖNESAMTAL 

OM DIN CHEF INTE 

TAR INITIATIVET” 

Ledaren: »Plikten kommer att spela en a lt större ro l i Försvarsmaktens personalförsörjning« 

NR 3 2016 

OM FÖRSVARSFÖRBUNDET 

Årgång 78. 

Medlemstidning för medlemmar 

inom Försvarsförbundet. 

Utkommer med fyra nummer under 2016. 

Upplaga: 5300 ex. 

Utges av: Försvarsförbundet, 

Box 5328, 102 47 Stockholm. 

Redaktör 

Anna Jonsson 

anna.jonsson@forsvarsforbundet.se 

Telefon 08-402 40 13 

Ansvarig utgivare 

Håkan Sparr 

hakan.sparr@forsvarsforbundet.se 

Telefon: 070-311 57 44 

Annonsansvarig 

Benny Eklund, tel 076-101 07 03 

benny.eklund@conmedia.se 

Produktion: Brand Manual. Tryck: Ineko. 

Om Försvarsförbundet har 

en pressläggningstid på ungefär en månad. 

Nr 3/16 gick i tryck den 12 september. 

Nr 4/16 har manusstopp den 15 november. 

Tidningen kommer ut den 16 december. 

Ledaren uttrycker Försvarsförbundets 

åsikter och ståndpunkter. 

Redaktionen ansvarar ej för insänt, 

icke beställt, material. 

Om Försvarsförbundet får citeras 

med angivande av källa. För återgivande 

av artiklar och illustrationer krävs 

redaktionens godkännande. 

ISSN 1650-8025. 

14 

Innehåll 

Ledaren: Plikten kommer spela en allt större roll ....... 5 

Aktuellt: Årets förbundsmöte ........................ 6 

Reportage: Arbetsskador ............................ 9 

Arbetsliv: Lön ......................................14 

Gyllenhaal: Mot urladdning? ..........................18 

Förtroendevalda: Det partsgemensamma lönearbetet ...20 

Förbundsordförande och ansvarig utgivare: 

Håkan Sparr 

Vice förbundsordförande: 

Lena Sköld Gunnarsson 

Förbundskansli växel: 08-402 40 00 

(telefontid 08.30–11.15 och 12.15–16.00) 

E-post: fornamn.efternamn@forsvarsforbundet.se 

Sekreterare: Gülseren Kiyak, 08-402 40 00 

Kommunikatör och redaktör 

Anna Jonsson, 08-402 40 13 

Medlemsregister: Annica Arnared, 08-402 40 03 

(telefontid tisdagar–fredagar 9–11) 

Kanslichef och förste ombudsman: 

Eva Rundlöf, 070-635 40 15 

Ombudsmän: 

Hans Jonsson, 073-539 37 37 

Robert Oidermaa, 070-670 41 38 

2 

OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 3 2016

INNEHÅLL 

7 

Foto: Thinkstock 

Om väl använd 

energi 

9 

8 

Foto: Unsplash 

NU ÄR HÖSTEN HÄR med allt vad den 

innebär. Vardag, arbete och rutiner – 

plötsligt känns sommarens kravlösa dagar 

långt borta. Hur vi tenderar att reagera på 

hösten varierar såklart. Medan vissa blir 

trötta och orkeslösa av mörkret och kylan 

så förknippar andra hösten ny energi och 

tid att påbörja saker, som att hoppa på den 

där kvällskursen eller ta tag i projektet som 

en skjutit framför sig så länge. Om du är 

en av dem som fylls med ny energi - varför 

inte använda den till att ta för dig mer på 

jobbet? Kanske be om att få några nya eller 

ändrade arbetsuppgifter eller eller gå en 

kurs och kompetensutveckla dig? Något 

som kan vara ett plus inför kommande 

löneförhandling. I detta nummer guidar vi 

dig om lön – till exempel vad den grundar 

sig på, och varför du egentligen får lönehöjning. 

Visste du att lönehöjning grundar sig 

på din prestation, alltså hur du genomför 

dina arbetsuppgifter? Läs mer på sidan 14. 


För att fortsätta på temat lön så tar vi dig 

som är förtroendevald genom löneprocessen 

och just förtroendevaldas roll i detta arbete. 

Peter Bohnsack, ordförande i förening 86 i 

Ronneby, berättar om hur lönearbetet ser 

ut på hans arbetsplats och om det föredömliga 

samarbete som de har mellan fack och 

arbetsgivare där – grunden till att deras 

lönearbete fungerar så bra som det gör. 

Vi har också träffat Boris Wallin som för 

fem år sedan skadade sig allvarligt på sin 

arbetsplats. Han vägrade ge upp och kämpade 

sig tillbaka. Läs om honom och mer 

om arbetsskador och vad du ska göra om du 

drabbas längre fram i tidningen. 

Jag vill önska dig en härlig och intressant 

höst! 

Anna Jonsson 

anna.jonsson@forsvarsforbundet.se 


MEDARBETARE I DETTA NUMMER: 

MARIA WIDEHED, malmöbaserad frilansjournalist med ett stort intresse för försvarsfrågor. 

När hon inte skriver om kamouflage handlar det ofta om näringsliv eller 

mötet med spännande personligheter i Skåne. Skriver bland annat för Sydsvenskan, 

Aftonbladet och Filter. I detta nummer har hon skrivit reportaget om arbetsskador. 

SÖREN ANDERSSON, fotograf, som när han inte fotograferar kungafamiljen eller 

politiker gärna åker på reportageresor. Han spenderar februari varje år på Koh 

Lanta i Thailand. Där lär han sina kursdeltagare att bli duktiga fotografer, både över 

och under ytan. I detta nummer har han fotograferat reportaget om arbetsskador. 

18 

Bildkälla: Coronet 

LARS GYLLENHAAL skriver böcker på heltid och har specialiserat sig på Sovjet/ 

Ryssland, Arktis och elitförband. Han har arbetat som lärare och medverkat i 

flera svenska och utländska dokumentärfilmer. Aktuell med boken ”Ryska elitförband 

och specialvapen” som han skrivit tillsammans med Joakim von Braun. 

OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 3 2016 3

FÖRBUNDET I KORTHET 

310 330 

FÖRENINGS 310:S MEDLEMMAR flyttades sista juni i år över 

till förening 330. Detta då förening 310 inte har en styrelse – en 

förutsättning för att en förening ska kunna fungera och verka. 

– Förhoppningsvis är flytten endast tillfällig och så snart förening 

310 har en styrelse igen kommer medlemmarna att flyttas 

tillbaka, säger Håkan Sparr, ordförande i Försvarsförbundet. 

Robert ny ombudsman på 

förbundskansliet 

Sedan första september har förbundet 

en ny ombudsman – Robert 

Oidermaa. Robert kommer närmst 

från Försvarsmakten där han har arbetat 

i 34 år, den senaste tiden som materielansvarig 

på Högkvarteret i Stockholm. Han 

var också aktiv i förening 114:s styrelse. 

Vad har du för facklig 

erfarenhet? 

Robert Oidermaa 

Jag har cirka 10 års erfarenhet från Försvarsförbundets förening 

2 i Kungsängen. Då var jag sekreterare och förhandlingsdelegerad. 

Efter det har jag ytterligare tre års erfarenhet i samma 

roller, fast i förening 114, där mitt huvudansvar var FMLOG. 

Foto: Privat 

Nytt fackligt 

ABC för 

förtroendevalda 

Årets uppdaterade version av Fackligt 

ABC är klar – förbundets uppslagsbok 

för förtroendevalda. Den 

finns att hämta hem bakom inloggning 

på förbundets webbplats. Vill 

du hellre ha den skickad till dig, 

mejla info@forsvarsforbundet.se 

så ordnar de det. 

Ombudsman mot nya 

utmaningar 

FÖRBUNDETS TIDIGARE OMBUDSMAN 

Marika Olsson har efter fyra år på förbundet 

gått vidare mot nya utmaningar. 

– Jag har trivts väldigt bra och lärt mig 

mycket under mina år i Försvarsförbundet. 

Jag känner mig nu redo att gå vidare mot nya 

utmaningar. Erfarenheterna från samarbetet 

med alla engagerade förtroendevalda ute i 

Marika Olsson 

föreningarna kommer jag bära med mig inför 

mötet med Finansförbundets medlemmar och förtroendevalda. 

Marika arbetar när detta nummer kommer ut som ombudsman 

på Finansförbundet. 


Vad brinner du speciellt för i det fackliga? 

Att alla har rätt att behandlas rättvist och i enlighet med 

gällande lagar och avtal. Självklart är även rekrytering och 

genus viktiga frågor, det senare speciellt i Försvarsmakten. 

Vad tänker du kring att börja arbeta som 

ombudsman på Försvarsförbundet? 

Det ska bli riktigt spännande. När jag såg jobbannonsen så 

tänkte jag: ”jag måste försöka!” Jag brinner verkligen för det 

här. Samtidigt känns det såklart pirrigt, det blir mycket att 

sätta mig in i och mycket att plugga på – en riktig utmaning. 

Lär dig något nytt i höst! 

Som medlem i Försvarsförbundet har du 50 procents rabatt på 

kurser och studiecirklar hos Sensus studieförbund (dock maximalt 

600 kronor per halvår). Läs mer på Försvarsförbundets 

hemsida, www.försvarsförbundet.se. 

ANNA JONSSON 

Har du något på hjärtat? 

Hör av dig till Om Försvarsförbundets redaktion 

om du har något du skulle vilja ta upp i tidningen! Det 

kan vara allt från förslag på intressant ämne som 

vi borde skriva om i tidningen, eller en insändare. 

Mejla redaktionen@forsvarsforbundet.se 


4 


HÅKANSÄGER: 

Plikten kommer 

spela en allt 

större roll 


Hej på er. Jaha, då var sommaren över. En särdeles 

bra sommar kan jag tycka. 

Jag väntar med stor spänning på utredningen 

om Försvarsmaktens personalförsörjning. Utredare 

Annika Nordgren Christensen skall redovisa denna den 

sista september. Jag tror att plikten kommer att spela en 

allt större roll i Försvarsmaktens personalförsörjning. 

En debattartikel som förvånade mig mycket är 

Robert Dalsjös om Jas 39C/D. Metoden att plocka isär 

fullt fungerande JAS 39C/D-flygplan för att ta enstaka 

komponenter till bygget av nya JAS 39E och skrota 

resten är helt vansinnig. Finns det någon svensk politiker 

som är villig att försvara detta tillvägagångssätt? 

Det skulle förvåna mig. 

Det som jag fokuserar på just nu är följande viktiga 

fackliga frågor. 

Förbundsstyrelsen har återupptagit den Nordiska 

samverkan där vi har en träff i Köpenhamn den 28 

september. Den Nordiska samverkan blir allt viktigare, 

speciellt i försvarssammanhang, då Norden räknas 

som en enhet och våra nordiska länder samarbetar 

mer och mer. En facklig samverkan är då mycket viktig. 

Efter veckans regnande så tror jag att den svampintresserade 

är mycket nöjd och ser fram emot en bra 

höst. Själv så har jag blivit tvingad uti svampskogen ett 

par gånger – jag har svårt att se njutningen i just skogspromenader 

med ett otal bromsar, mygg, getingar och 

dessa älgflugor. Nej, jag passar nog bäst att sitta med 

en god bok på min kära balkong, det är min rekreation. 

Tur att vi alla är olika. 

Vi hörs till vintern. 

Medlemsrekrytering 

Rekrytera fackliga förtroendevalda 

Den svenska modellen 

Den fackliga tillhörigheten 

Det viktiga lokala fackliga arbetet 

Det är fortfarande en kylig attityd på arbetsplatserna 

för våra förtroendevalda. Jag vill tacka alla er förtroendevalda 

som arbetar hårt för våra medlemmar. Ibland i 

motvind, men det finns även arbetsplatser där arbetsgivaren 

förstår vikten av en livaktig facklig organisation. 

Ni gör ett jättejobb – tack för det. 

HÅKAN SPARR, Försvarsförbundets ordförande 

hakan.sparr@forsvarsforbundet.se 


AKTUELLT 

Årets förbundsmöte 

Rekrytering, generationstänk, det nya pensionsavtalet och risker för utbrändhet. Det var några av 

ämnena som togs upp under Försvarsförbundets förbundsmöte som hölls 8–9 juni på Scandic Ariadne 

i Stockholm. Dessutom valdes en ny suppleant in i förbundsstyrelsen. TEXT ANNA JONSSON 

Förbundsordförande Håkan Sparrs 

öppningstal handlade om svårigheterna 

att rekrytera förtroendevalda, 

att de fackliga organisationerna är 

under hård press och hur vissa arbetsgivare 

faktiskt motarbetar de fackliga 

förtroendevaldas rätt till sin fackliga tid. 

Men också att en sammanfattning av det 

säkerhetspolitiska läget visar en ljusning 

bland förbundets medlemsgrupper och 

att det ser ut som att vi lämnat den tunga 

nedläggningsvägen bakom oss, i alla fall 

för nu. 

ARBETSMILJÖ 

OCH GENERATIONSTÄNK 

Under förbundsmötets första dag fick 

deltagarna veta mer om de nya arbetsmiljöreglerna 

gällande organisatorisk och 

social arbetsmiljö, som började gälla i år. 

Hans Jonsson, ombudsman på förbundet, 

FÖRSVARSFÖRBUNDETS FÖRBUNDSMÖTE 

■ Förbundsmötet är förbundets näst högsta 

beslutande organ. 

■ Hålls enligt stadgarna i maj eller juni varje 

år förutom de år då det är kongress. Anledningen 

till att ha förbundsmöte varje år är 

för att stärka demokratin. 

gick igenom reglerna, som är tänkta att 

fungera som ett stöd för både arbetsgivare 

och arbetstagare och bidra till att den 

arbetsrelaterade ohälsan minskar. Sofia 

Rasmussen från Rasmussen Analys berättade 

om landets unga (16-29-åringar); 

hur den rådande omvärldsbilden präglar 

dem och vad de tycker är viktigast 

– i arbetet och utanför. 

Heidi Tauriainen valdes in som suppleant 

till förbundsstyrelsen, i enighet med 

valberedningens förslag. Förutom Heidi 

var Robert Oidermaa (Försvarsmakten) 

samt Ove Hellgren (Försvarets materielverk) 

nominerade. 

LÖN, PENSION OCH PSYKISK OHÄLSA 

Marika Olsson, i skrivande stund ombudsman 

på förbundet, inledde dag två 

med en föredragning om lön – partsgemensamt 

lönebildningsarbete och 

■ Varje förening har rätt att sända ett 

ombud. Föreningar med minst 101 aktiva 

medlemmar har rätt att sända ytterligare ett 

ombud, och därefter ett till för varje hundratal, 

dock maximalt fem ombud per förening. 

■ Nästa förbundsmöte genomförs år 2017. 

lönesättande samtal respektive facklig 

förhandling. Vidare berättade OFR:s 

pensionsexpert Svante Uhlin om det 

nya pensionsavtalet, PA 16. Om avtalets 

viktigaste förändringar samt hur tjänstepension 

faktiskt fungerar. Jan Borgström 

från förening 330 och Pia Almström från 

förening 114 berättade om deras föreningars 

rekryteringsarbeten. Dagen och 

förbundsmötet avslutades med att Emma 

Cedstrand, legitimerad psykolog och 

forskningsassistent från Karolinska Institutet, 

lärde deltagarna om arbetsrelaterad 

psykisk ohälsa – stress och utmattning, 

riskfaktorer och vad arbetsgivaren 

ska och kan göra. ■ 

KORT OM HEIDI TAURIAINEN, nyvald 

suppleant i Förbundsstyrelsen 

■ Arbetsplats och 

arbetsuppgifter: 

Administratör på FMV 

FSV i Karlskrona 

■ Detta vill jag med mitt 

styrelsearbete: Ha en 

bra dialog mellan arbetsgivare 

och fack samt att 

jobba för att våra arbetsvillkor och rättigheter 

inte försämras. 

■ Fackliga frågor jag brinner för: Den 

psykosociala arbetsmiljön och våra 

medlemmars rättigheter och trygghet. 

Foto: Anna Jonsson 

VAD VAR BÄST MED FÖRBUNDSMÖTESDAGARNA? 

Foto: Anna Jonsson 

Kenneth Hartikainen, platsombud 

i förening 330. 1:a förbundsmötet. 

– Jag tyckte mycket 

om de matnyttiga och 

intressanta föreläsningarna, 

speciellt den om 

arbetsmiljö och stress. 

Sedan var det kul att 

träffa andra förtroendevalda, 

höra allas olika 

erfarenheter och kunna bygga broar 

mellan föreningarna runt om i landet. 

Jimmy Svensson, ledamot i förbundets 

valberedning och ordförande 

i förening 51. 

– Detta är jätteviktiga 

träffar, dels informationsmässigt 

men för 

mig är ändå den kick 

som jag får i mitt fackliga 

arbete av såna här 

dagar det allra viktigaste. 

Jag tar med mig ny energi och 

inspiration hem. 

Yvonne Wandlandh, medlemsredovisare 

i förening 330. 1:a förbundsmötet. 

– Det har varit två bra 

och givande dagar. 

Informationen har varit 

bra och det ger så 

mycket att få träffa nya 

och ”gamla” förtroendevalda. 

Det är intressant 

och roligt att lära känna nya människor, 

och hur vi kan dra nytta av varandras 

erfarenheter i olika situationer. 

6 


AKTUELLT 

Snart möjligt att 

behålla sjuk- och 

efterlevnadsförsäkring 

efter 65 

– om du fortsätter jobba 


TCO:s jämställdhetsindex: 

Kvinnor vabbar mest 

Kvinnor i Sverige tog under förra 

året ut i genomsnitt 72,6 procent 

av alla dagar med föräldraledighet 

och vård av sjukt barn (VAB), visar TCO:s 

nya Jämställdhetsindex som presenterades 

i juni 2016. Det ojämställda uttaget av 

föräldrapenning får stora konsekvenser 

för kvinnors livsinkomst och är en förlust 

för samhällsekonomin. Om kvinnor förvärvsarbetade 

lika mycket som männen 

skulle tillväxten kunna öka med upp till 

550 miljarder kronor. Detta skriver TCO i 

ett pressmeddelande. 

TCO:S ORDFÖRANDE Eva Nordmark, 

säger i samma pressmeddelande att hon 

FAKTA 

Beräkningarna utgår från Försäkringskassans 

statistik över uttagen föräldraledighet 

och VAB under 2015. Indexet 

vägs ihop av kvinnors respektive andelar 

av, dels totala antalet uttagna dagar 

med föräldrapenning under det senaste 

kalenderåret dels totala uttaget av 

dagar för VAB under samma period. Du 

kan läsa mer om Jämställdhetsindexet 

på TCO:s hemsida, www.tco.se/ 

jamstalldhetsindex 

inte är förvånad över att det ser ut såhär, 

men menar att det är oroande: 

– Individen och samhället förlorar på 

att kvinnor inte jobbar i lika stor utsträckning 

som män. Kvinnors möjligheter till 

karriär och löneutveckling försämras 

markant. Det är inte rimligt i ett modernt 

land som Sverige. 

DEN OJÄMSTÄLLDA FÖRDELNINGEN 

av förvärvsarbete påverkar även samhällsekonomin, 

menar TCO. 

– Jämställdhet är en tillväxtmotor. 

Sveriges bruttonationalprodukt skulle 

öka markant, med upp till 13 procent, om 

kvinnor och män lönearbetade och drev 

företag i samma utsträckning. Det skulle 

tillföra 550 miljarder till investeringar och 

reformer, fortsätter Eva Nordmark. 

Bäst på att dela jämställt är föräldrarna 

i Västerbotten där kvinnor tar ut 

68,2 procent och män 31,8 procent av 

föräldraledighet samt vård av sjukt barn. 

Indexet visar också att bara 14 procent av 

alla par i Sverige delar jämställt på föräldraledigheten, 

det vill säga tar ut minst 40 

procent var. 

ANNA JONSSON 

Försvarsförbundet och Folksam har 

påbörjat ett gemensamt arbete för 

att kunna erbjuda förbundets medlemmar 

att behålla sin sjuk- och efterlevnadsförsäkring 

även efter att de fyllt 

65 år, något som just nu inte är möjligt. 

Förhoppningen är att detta ska finnas tillgängligt 

senast vid årsskiftet 2016/2017. 

Försvarsförbundet är det första förbund 

som arbetar tillsammans med Folksam 

för att få fram denna möjlighet. Att 

arbetet är genomförbart är till stor del 

tack vare förbundets moderna medlemsregister. 

– Det är glädjande att 

vi kommer kunna erbjuda 

våra medlemmar denna 

lösning, något som har 

efterfrågats en tid. Det 

känns också tryggt att vi Annica Arnared 

har ett så pass modernt datasystem som 

klarar av att genomföra det, säger Annica 

Arnared på förbundets medlemsregister. 

CHRISTER LANDELIUS, kundansvarig 

på Folksam instämmer i att efterfrågan 

finns, och att denna har ökat: 

– Vi på Folksam har noterat en allt större 

efterfrågan på detta, eftersom många 

väljer att arbeta kvar en tid efter fyllda 65 

år. Det är också roligt att få införa denna 

nyhet just med Försvarsförbundet som 

vi haft ett långt och givande samarbete 

med, säger Christer Landelius. 

Möjligheten att behålla sin sjuk- och 

efterlevnadsförsäkring kommer endast 

gälla de medlemmar som står kvar som 

aktiva i förbundet och fortsätter att arbeta 

efter 65 års ålder. Förbundet kommer 

att informera vidare i sina kanaler om utvecklingen 

i arbetet. 

Läs mer om vilka försäkringar Försvarsförbundet 

erbjuder sina medlemmar på förbundets 

hemsida: www.försvarsförbundet.se 

ANNA JONSSON 


OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 3 2016 

7

AKTUELLT 

Union to Union 

HBTQ-certifierade 

Foto: Unsplash 

Är du statsanställd? 

Då har du möjlighet att arbeta 

hos FN:s Unesco 

Statsanställda i Sverige har möjlighet 

att arbeta ett antal månader 

vid något av Unescos kontor genom 

tjänstemannautbyte. Ett utbyte som ger 

dig möjlighet att utvecklas i din yrkesroll, 

öka dina språkkunskaper och stärka dina 

internationella färdigheter och erfarenheter. 

Detta kan också vara ett medel för 

att utveckla din arbetsplats genom nya 

erfarenheter och kontakter då din arbetsgivare 

kommer att ha stor nytta av dina 

nya insikter och kunskaper och ditt internationella 

nätverk. 

Utbyte kan komma ifråga för assistenter, 

ledningspersonal, informatörer, IT- 

Sju av tio jobbar 

trots att de är sjuka 

SJU AV TIO har under förra året arbetat 

trots att de var sjuka. Detta visar en rikstäckande 

rapport från Arbetsmiljöverket. 

Bland de som utmärkte sig fanns bland 

annat lärare samt personer på ledningsnivå 

inom stora och medelstora företag 

och myndigheter. Du kan läsa hela rapporten 

på Arbetsmiljöverkets hemsida, 

www.av.se. 

experter, arkivarier, bibliotekarier och 

HR-personal med flera. 

Unesco (United Nations Educational, 

Scientific and Cultural Organization) är 

FN:s organisation för fredsbyggande genom 

ökat samarbete mellan medlemsländerna 

inom utbildning, vetenskap, kultur 

och kommunikation/information. Unesco 

har sitt huvudkontor i Paris och fältkontor 

över världen, med drygt 1 300 anställda 

från mer än 100 länder. 

Mer information om ansökan och vad tjänstgöringen 

innebär hittar du hos Universitetsoch 

högskolerådet: www.uhr.se – 

internationella möjligheter. 

ANNA JONSSON 

UNION TO UNION, som samarbetar med 

fackliga organisationer över hela världen, 

är den första biståndsorganisationen i 

Sverige som blivit hbtq-certifierade. För 

Union to Union, som genom ett hundratal 

utvecklingsprojekt stödjer fackliga 

organisationer i ett 80-tal länder, är certifieringen 

ett första steg i en långsiktig 

vision att integrera frågorna i alla sina 

samarbetsprojekt. Union to Union är 

en partipolitiskt och religiöst obunden 

ideell förening. Medlemmar i föreningen 

är LO, TCO och Saco. 

Hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner 

och queer-personer. 

Försvarsmaktens 

huvudskyddsombud 

är behörigt 

FRÅGAN GÄLLANDE OM Försvarsmaktens 

huvudskyddsombud är behörig 

eller inte har under en tid varit oklar. 

Försvarsmakten meddelade i november 

2015 att de inte ansåg att huvudskyddsombudet 

hade mandat för sitt uppdrag. 

Detta togs vidare till Arbetsmiljöverket 

som beslutade att Försvarsmaktens 

huvudskyddsombud är behörigt. 

Löneskillnaderna 

minskar – men det 

går långsamt 

SKILLNADEN MELLAN KVINNORS och 

mäns löner har fortsatt minska, visar en 

rapport från Medlingsinstitutet. Trots 

detta var kvinnors genomsnittliga månadslön 

år 2015 endast 87,5 procent av 

männens. Löneskillnaden har de senaste 

tio åren (2005 till 2015) minskat med 3,8 

procentenheter. Se hela rapporten på 

Medlingsinstitutets hemsida, www.mi.se. 


8 


REPORTAGE 

Efter en arbetsolycka på skjutfältet i Skåne 

dinglade hans vänstra ben i skinnremsor. 

Men han längtade tillbaka till kollegorna och 

förbandet. Femton operationer, ett halvt år 

och många timmars rehabilitering senare styrde 

Boris Wallin åter mot sin arbetsplats – på 

cykel. Nu vill han bestiga Kebnekaise. 

– Du får aldrig ge upp. Då är det kört. 

TEXT: MARIA WIDEHED FOTO: SÖREN ANDERSSON 

Skadad på arbetet: 

» Längtan efter skjutfältet 

sporrade Boris 

att komma tillbaka« 

» 


9

REPORTAGE 

» 

Bruna, svarta, fläckiga och 

vita. En efter en flyttar de 

sig från grusvägen som 

Boris Wallin kör fram på med sin 

vita Ford. Det är veckan innan 

två grupper från marinen och 

GMU-soldater från Södra skånska 

regementet P7 på Revingehed 

ska ha övning, och Kabusa 

skjutfält utanför Ystad är fortfarande 

fyllt av djur. 

Den vita forden sticker ut bland 

fältets övriga fordon. Och han är 

stolt över den, Boris Wallin. 

– Det var svårt att arbetsanpassa 

åt dig, du har alltid hittat 

lösningar själv. Men ja, bilen beställde 

vi ju till dig redan innan 

du kom tillbaka, säger Gertrud 

Härstedt, HR-specialist på P7 som har 

stöttat Boris efter hans olycka. 

Boris Wallin 

BILEN ÄR AUTOMATVÄXLAD och har 

gjort det möjligt för honom att ta sig fram 

på jobbet, Boris är civilanställd på P7 

och har varit det i 43 år. Han jobbar som 

platschef på Kabusa skjutfält och ”det 

han inte vet är inte värt att veta” säger 

kollegorna. 

– Min familj är fiskare från grunden 

och farbror fick köra skjutfältsbåten på 

Kabusa. Senare körde min far den också 

och när jag hade muckat från pansarregementet 

i Skövde kom jag ner hit och 

hälsade på. 

Han blev anställd av P7 och hade tänkt 

stanna till vintern 1973, men det blev lite 

längre än så. 

– Det finns nog ingen som jobbar här 

som inte vet vem jag är, säger Boris och 

skrattar. 

Han har aldrig velat lämna Kabusas 

fält, grusvägar och havsbris. Inte heller 

Gertrud Härstedt 

har han kunnat tänka sig ett liv 

utan kollegorna. Men för fem 

år sedan blev han tvungen. 

– DET VAR EN TORSDAG, det 

glömmer jag aldrig. 

Klockan var kvart över tio 

på morgonen den 22 september 

2011 när allt förändrades 

för Boris. 

Tillsammans med två kollegor 

skulle han förbättra en av 

skyddsgroparna inför en skjutövning 

genom att fylla på med 

makadam. Till sin hjälp hade 

de en lastare med skopa. 

När makadamen var avlastad 

jämnade Boris ut det med 

en räfsa. Det började regna och 

hans kollega gick in i lastaren för att dra 

åt sig regnrocken. 

Det gick fort – när regnrocken drog med 

sig bromsspaken och det elva ton tunga 

fordonet med en vass skopa rullade rakt 

mot Boris. 

– Betongen i gropen sprack och det 

gjorde mitt ben också. Det hängde bara i 

skinnet och dinglade. 

Boris blir tyst en stund. 

– Jag vet att min allra första tanke var 

att “såhär måste det kännas när ett lejon 

angriper en”. När de backade tillbaka 

lastaren kände jag först ingenting, sedan 

kom den otroliga smärtan. 

DET BLEV SJU VECKOR på sjukhuset 

och totalt femton operationer. Han tappade 

över tjugo kilo i vikt. 

– Kollegornas påhejande betydde 

mycket. De ringde hem från Afghanistan 

och från Syrien och undrade vad som 

hade hänt. 

Det var först efter att han lämnat sjukhuset 

som han fick klart besked att han 

kunde behålla benet – som äntligen hade 

börjat läka. Boris kunde påbörja sin rehabiliteringsprocess 

med hjälp av träning 

och sjukgymnastik, men var sjukskriven 

från jobbet. I mitten av mars hade han 

fått nog. Han ringde kommunen och bad 

dem ta hans rullstol. 

– “Kom och hämta skiten, jag vill inte 

se den” sa jag. 

Han lärde sig att gå på kryckor. 

– Jag hade hela tiden målet att komma 

tillbaka, till mina kollegor och till skjutfältet. 

Det är här jag ska vara. 

Två veckor senare var han tillbaka på 

jobbet. Den första tiden jobbade han två 

timmar i veckan. Han kunde inte köra bil, 

men han kunde köra båt och cykla. Efter 

lite mer än tre månader arbetade han 75 

procent. 

BARA DAGAR EFTER BORIS olycka 

fylldes gropen ute på fältet igen. Men 

platsen, som det i dag växer gräs och 

blommor på, kan han fortfarande peka ut 

med millimeterprecision. 

I dag känner han inte längre sin fot och 

är stelopererad. Känseln i benet är dålig. 

Ärren och hudtransplantationerna syns 

tydligt. Och Boris har gett upp mycket 

av sitt gamla liv: han kan inte längre åka 

skidor i backar, springa, hålla på med 

kampsport eller köra en vanlig motorcykel. 

Och att flyga är knepigt. 

– Mitt lårben krossades totalt, så jag 

har en järnbit fastskruvad i höften. När 

jag flyger piper det överallt i kontrollerna 

så det är en jäkla massa intyg jag måste 

ha med då. 

Att acceptera sina begränsningar har 

Boris fått mycket hjälp med av P7:s HRpersonal. 

Deras krisstöd kopplades in redan 

när olyckan skedde och när han kom 

10 


REPORTAGE 

Av Gertrud Härstedt som arbetar med 

HR på P7 har Boris Wallin fått mycket 

stöd och hjälp. 

tillbaka skapades en plan i samråd med 

sjukgymnast, arbetsterapeut, förbandets 

läkare och psykolog. 

– Vi har pratat mycket om att du behöver 

acceptera att du har en skada, att du 

inte kan få tillbaka allt det du hade innan, 

säger Gertrud Härstedt och ler mot Boris. 

I en tjock pärm har han samlat alla intyg 

om olyckan. 

– Det är en enorm börda som ligger 

på den som blivit skadad och det är inga 

enkla saker, säger Gertrud Härstedt som 

framför allt har hjälpt Boris med allt administrativt 

arbete efter olyckan. 

Hon har också skött kontakt med chefer 

och blivit mellanhanden som satt ner 

foten för vad Boris kan och inte kan göra. 

Och så har hon haft mycket kontakt med 

hans anhöriga. 

– Precis efter olyckan behövde jag 

hjälp med allt – att gå på toa, duscha, raka 

mig. Jag tappade humöret väldigt lätt, jag 

var ledsen över att jag var så hjälplös. 

Mitt humör blev så klart en chock för familjen, 

säger Boris och fortsätter: 

– Många gånger klarade jag att jobba. 

Sen kom krisen där hemma. 

HUR BETER SIG DÅ någon som själv har 

råkat illa ut på arbetsplatsen – är han räddare 

nu? 

– Nej, det kan man absolut inte säga. 

Men jag gör alltid en riskanalys och är 

beredd. Fast oavsett hur utförligt du än 

gör det så kvittar det när den mänskliga 

faktorn är inblandad. 

Att sätta nya mål för sig själv har varit 

avgörande för Boris. I våras uppnådde 

han ett av dem – att återigen delta i 

den sexton mil långa militära Nijmegenmarschen 

i Nederländerna. Sist han gjorde 

det var före skadan. Härnäst då? 

– Jag har ju alltid velat bestiga Kebnekaise. 

■ 

3 

TIPS FRÅN BORIS TILL 

DEN SOM SKADAR SIG 

1 “Du får aldrig ge upp, då är det kört. 

Det gäller att ha ett tjockt pannben.” 

2 “Ha ett stort kontaktnät. Jag har 

inte tagit hjälp av någon psykolog, 

men av många vänner.” 

3 “Ta emot hjälp och begär hjälp. 

Det är viktigt.” 

3 

TIPS FRÅN GERTRUD 

TILL ARBETSGIVAREN 

1 “Ta reda på vad den skadade 

behöver. Man har ofta lätt att sätta 

in mycket stöd i början, men det 

är något som måste fortsätta över 

lång tid.” 

2 “Samarbeta med de funktioner som 

finns externt och internt: fackliga 

organisationer, företagshälsovård, 

försäkringskassa, arbetskamrater, 

chefer och specialistfunktioner.” 

3 “Alla svåra skador är en kris, så 

samla krisledningsstaben så fort 

som möjligt så man får ut rätt information 

och det inte sprids rykten.” 


11

REPORTAGE 

»Alla måste ta det på 

allvar, man genar ibland« 

Antalet skador är få med tanke 

på yrket, men anställda måste bli 

bättre på att rapportera om olyckor. 

Det säger Hans Jonsson, ombudsman 

på Försvarsförbundet. 

– Vår största utmaning är att jobba 

mer preventivt. 

– För många handlar den dagliga verksamheten 

om tunga fordon, truck- och 

vapenhantering. 

Men det är förhållandevis få arbetsskador 

hos förbundets medlemmar i förhållande 

till andra riskfyllda arbetsområden 

i samhället, tycker Hans Jonsson. 

Samtidigt kan antalet olyckor alltid bli 

färre, menar han. 

– Det vi har att jobba med är att få 

igång rapporteringsstatistiken, så även 

händelser som det inte blir någon skada 

av rapporteras in, säger Hans Jonsson 

och fortsätter: 

– Vi måste bli bättre på att följa upp 

olyckor och titta på om det var en enstaka 

händelse eller om man kan se en tendens 

där det kan göras någon förändring. 

Där är flygvapnet en 

förebild, tycker Hans. 

– Inom flyget rapporterar 

man om allt 

som skulle kunna 

vara fel, det är ju 

helt avgörande. Den 

mentaliteten skulle vi 

Hans Jonsson behöva överallt. Alla 

måste ta det på allvar, man genar ibland. 


ATT RAPPORTERA IN ALLA olyckor, 

oavsett utgång, är också viktigt för att 

vara berättigad till ersättning om olyckan 

ger men långt senare. 

– Du kan till exempel få en nackskada 

om du blir påkörd bakifrån, men det är 

inte säkert att det visar sig direkt. 

Den allmänna arbetsskadestatistiken 

från Arbetsmiljöverket visar på en uppgång 

bland olycksfallen. Statistik från 

Försvarsmakten visar dock på motsatsen. 

Men någon samlad skadestatistik 

över FRA, Försvarsmakten, Rekryteringsmyndigheten 

och FMV har Försvarsförbundet 

inte tillgång till. 

– Fast de allra flesta skador upplever jag 

sker ute på förbanden. 

MEN OLYCKOR ÄR BARA en del av arbetsskadorna. 

Något som behöver mer 

fokus är arbetssjukdomar – arbetsskador 

som uppkommit genom till exempel 

belastningsskador och psykosociala problem, 

tycker Hans Jonsson. 

– Den delen är svår och det skulle jag 

vilja att vi jobbar mer med. 

På varje förband finns förtroendevalda 

att ta hjälp av vid en arbetsskada. Hans 

Jonsson och hans kollegor finns dessutom 

på plats hos Försvarsförbundet centralt. 

– Tveka inte att ta kontakt. Vi har dels 

kunskaper om det är några oklarheter 

vad som gäller, dels kan vi guida om det 

är någon chef som inte behandlar ärendet 

rätt. Och får man avslag på ersättning 

för en arbetsskada kan vi ofta ta det 

vidare. ■ 

MARIA WIDEHED 

12 


REPORTAGE 

Arbetsmiljöverket: 

Organisatoriska och sociala faktorer 

orsakar flest arbetssjukdomar inom 

offentlig förvaltning 

Antalet arbetsskador ökade förra 

året i Sverige. För andra året i 

rad beror den största ökningen av 

arbetssjukdomar på organisatoriska 

och sociala problem. Det visar 

Arbetsmiljöverkets senaste rapport. 

Rapporten omfattar anmälda arbetsskador 

som inträffat år 2015 och täcker hela 

arbetsmarknaden. 

Sedan 2014 har arbetsolyckor med 

sjukfrånvaro ökat med sex procent. 

Bland kvinnor är fallolyckor vanligast, 

för män är det vanligast att slinta med 

maskin eller verktyg. 

Under förra året var det framför allt 

män i åldern 16 till 24 som skadade sig, 

för kvinnor var det vanligast i åldern 55 

till 59 år. Totalt sett anmäldes över 95 000 

arbetsolyckor. 

DESSUTOM ANMÄLDES 12 400 arbetssjukdomar 

förra året. För kvinnor i branscher 

inom offentlig förvaltning, vård och 

omsorg, samt utbildning är siffrorna högst 

för arbetssjukdomar till följd av organisatoriska 

och sociala faktorer. Även bland 

män är de organisatoriska och sociala 

faktorerna störst i dessa branscher. ■ 

MARIA WIDEHED 

Försvarsmedicincentrum: 

Civilanställda i försvaret 

skadar sig mindre 

1 692 arbetsskador anmäldes under 

2015 inom Försvarsmakten, en 

minskning jämfört med året innan – 

och civilanställd personal skadar sig 

mindre. Samtidigt lider en större del 

anställda av arbetssjukdomar inom 

Försvarsmakten, än i riket i stort. 

Det visar Försvarsmedicincentrums 

årliga rapport. 

Försvarsmaktens arbetsskadestatistik 

gäller för hela 2015 fram till den femtonde 

mars 2016. Under förra året anmäldes 53 

fall färre än året innan. 

Flest anmälda skador handlar om fysisk 

träning, följt av bullerskador och 

tandskador. 

Den grupp som står för flest anmälda 

skador och sjukdomar är gruppbefäl, soldater 

och sjömän. Näst fler står officerare 

och civil personal för – de har totalt sett 

anmält 465 arbetsskador under 2015. Av 

dessa svarar officerarna för 314, medan 

civil personal bara har anmält 151. 

DET HAR TOTALT SETT anmälts 53 arbetsrelaterade 

sjukdomar bland officerare 

och civil personal, vilket är en ökning 

med 6 fall, jämfört med året innan. 

Det innebär 3,8 anmälningar per 1 000 

anställda, att jämföra med 2,6 per 1 000 

anställda totalt sett i riket. Sociala och 

organisatoriska faktorer, buller och ergonomiska 

faktorer är de tre dominerande 

orsakerna. ■ 

MARIA WIDEHED 

FAKTA / ARBETSSKADA 

En arbetsskada är en sjukdom eller 

skada som man har drabbats av på 

sitt arbete. Både fysiska och psykiska 

besvär kan klassas som arbetsskada. 

FAKTA / DETTA GÖR DU 

OM DU DRABBAS 

Om du drabbas av en arbetsskada 

ska du alltid kontakta din chef och 

berätta vad som har hänt. Din arbetsgivare 

har sedan ansvaret att anmäla 

arbetsskadan till Försäkringskassan 

och Arbetsmiljöverket. Du kan också 

kontakta dina fackliga företrädare 

samt skyddsombud för stöd och hjälp. 


13

REPORTAGE 

ARBETSLIV 

LÖN = ERSÄTTNING TILL 

ARBETSTAGARE FÖR 

UTFÖRT ARBETE INOM 

ANSTÄLLNINGEN 

”VARJE MEDLEMS LÖN 

SKA SAKLIGT KUNNA 

MOTIVERAS” 

UR: 

FÖRSVARSFÖRBUNDETS 

VERKSAMHETS- 

INRIKTNING 

& MÅLBILD. 

”VARJE MEDARBETARE SKA 

VETA PÅ VILKA GRUNDER 

LÖNEN SÄTTS, OCH VAD HAN 

ELLER HON KAN GÖRA FÖR 

ATT PÅVERKA SIN LÖN” 

UR: RALS 2013-2016 

Lön – hur 

funkar det? 

Det finns mycket att veta om ämnet lön. På vilka grunder sätts den? Vilken lönehöjning 

har du ”rätt” till? Och vad är det egentligen för skillnad mellan facklig löneförhandling 

och lönesättande samtal? Vi ger dig en överblick. TEXT ANNA JONSSON 

Att du ska få lön för ditt arbete står 

i lagen. Lön får du för att utföra 

det arbete du anställts för, det 

vill säga du uppfyller din del av anställningsavtalet. 

Att lönen ska höjas står det 

däremot ingenting om i lagen. Det är något 

som facken ordnat för dig och det finns 

därför i kollektivavtalen. 

”Vi gör samma jobb och borde 

ha samma lön?” 

Svar: Även om ni har samma arbetsuppgifter 

är det inte säkert att er egen insats 

ser likadan ut, vilket kan göra att era löner 

skiljer sig åt. Men ibland kan skillnaderna 

vara omotiverade och då är det arbetsgivarens 

ansvar att uppmärksamma 

och korrigera detta. 

LÖNEHÖJNING OCH LÖNEUTVECKLING 

Lönehöjning grundar sig i hur du utför 

ditt arbete sett till verksamhetens mål, 

alltså din egen insats. Som ny blir du 

bättre och bättre i din befattning, något 

som troligen också resulterar i att din lön 

höjs. Du får en bra löneutveckling. När du 

når den övre nivån i vad arbetsgivaren 

anser vara rimlig lön för din befattning 

så planar den dock ut, oavsett hur bra du 

faktiskt gör ditt jobb. Du kommer behöva 

ta på dig mer avancerade arbetsuppgifter 

vartefter för att kunna få en fortsatt bra 

löneutveckling. 

”Jag har rätt till mina procents 

löneökning!” 

Svar: I löneavtalet, RALS, finns det ingen 

individgaranti utan den procentsats man 

pratar om är vad medlemmarna – kollektivet 

- tillsammans ska få ut på myndigheten. 

Arbetsgivare och facket diskuterar 

vad som bör prioriteras utifrån 

verksamhetens mål, vilket kan innebära 

mer pengar till en enhet och mindre till 

en annan. ■ 

LÖN 

För denna löneutveckling lär du 

behöva ta på dig mer avancerade 

uppgifter vartefter. 

TID 

Som ny lär du bli bättre i din befattning och få 

en bra löneutveckling som sedemera planar ut. 

När du kommit dit får du räkna med ett lägre 

påslag så länge du har samma arbetsuppgifter. 

14 


ARBETSLIV 

DIN LÖN GRUNDAR SIG PÅ: 

1. Dina arbetsuppgifter. Deras svårighet, 

ditt ansvar samt övriga krav 

kopplade till dina arbetsuppgifter. 

Här ligger grunden för din ingångslön. 

2. Din insats. Hur väl utför du ditt 

arbete i förhållande till verksamhetsmålen? 

Här ligger grunden för löneförhöjning. 

3. Marknaden. Efterfrågan och tillgång 

på din kompetens kan också påverka 

din lön. Påverkar såväl ingångslön 

som löneförhöjning. 

”CHEFENS ÅTERKOPPLING TILL 

MEDARBETARSAMTALET HAR ETT 

MYCKET STARKT SAMBAND MED 

MEDARBETARENS NÖJDHET MED 

MOTIVERINGEN AV SIN NYA LÖN”, 

ENLIGT FÖRSVARSMAKTENS ENKÄT 

TILL MEDARBETARNA ÅR 2016 

”BEGÄR MEDARBETAR- 

SAMTAL OCH LÖNESAMTAL 

OM DIN CHEF INTE 

TAR INITIATIVET” 

Frågor eller funderingar? Kontakta i första 

hand din förening, så hjälper de dig. 


15

ARBETSLIV 

Löneförhandling 

– lönesättande samtal eller facklig förhandling? 

Löneförhandling, även kallat lönerevision, 

genomförs antingen via 

lönesättande samtal mellan dig 

och din chef eller genom förhandling mellan 

fack och arbetsgivare. Lönesättande 

samtal blir allt vanligare på våra myndigheter. 

Fråga platsombudet vad som gäller 

hos er. Oavsett variant har facket en lika 

viktig roll. Det centrala löneavtalet, som 

reglerar bägge varianterna, förhandlas 

av facket och Arbetsgivarverket. Avtalet 

anpassas sedan av fack och arbetsgivare 

på myndigheten. När alla samtal/förhandlingar 

är klara avslutas det med att fack 

och arbetsgivare undertecknar överenskommelse 

för medlemmarnas nya löner. 

LÖNESÄTTANDE 

SAMTAL 

I det lönesättande samtalet diskuterar du 

och din chef sambandet mellan din lön 

och ditt bidrag till verksamheten. Chefen 

motiverar ett löneförslag, i denna motivering 

ska du få veta vad lönen grundar sig 

på samt vad du kan göra för att påverka 

lönen framöver. Du kan självklart också 

komma med löneförslag. Det ska alltid 

finnas en tydlig koppling till det ni pratat 

om i medarbetarsamtalet. 

– Att ha ett lönesättande samtal kan 

kännas både ovant och lite läskigt. Då är 

det viktigt är att komma ihåg att även om 

du har samtalet själv är du aldrig ensam 

utan kan när som kontakta facket för stöd 

och hjälp, säger Marika Olsson, i skrivande 

stund ombudsman på Försvarsförbundet. 

DET LÖNESÄTTANDE SAMTALET är 

både en möjlighet för dig att få framföra 

dina synpunkter men innebär också en 

skyldighet vara förberedd. Syftet med 

samtalet är att du och din chef ska nå en 

överenskommelse där ni båda är nöjda. 

Om ni inte kommer överens kontaktar 

du din fackliga företrädare som tar över 

förhandlingen. Något som inte självklart 

betyder att du får mer pengar, menar 

Marika Olsson: 

– Stämmer motiveringen till din föreslagna 

nya lön överens med din presta- 

tion, arbetsinsats och befattningens löneläge 

har facket inga argument för en 

högre summa. 

TRADITIONELL, 

FACKLIG, 

FÖRHANDLING 

Vid facklig förhandling förhandlar facket 

din nya lön åt dig. Du ska dock vara noga 

med att informera facket på din arbetsplats 

om saker som kan påverka din löneökning. 

Det är innan förhandlingarna 

startar som du har chansen att påverka 

lönen - när den väl är satt är det mycket 

svårt att ändra denna under aktuellt år. 

EFTER ATT FÖRHANDLINGEN är avslutad 

informeras du om din nya lön i 

ett lönesamtal med din chef. Här ska du 

också få veta vad lönen grundar sig på 

samt vad du kan göra för att påverka den 

framöver. 

ORDLISTA 

• Differentierad lönesättning – lönespridning 

inom en befattning beroende 

på arbetsinsats. 

• Individgaranti – en garanterad lägsta 

löneökning vid lönerevisionen. 

• Lön – ersättning för utfört arbete inom 

din anställning. Lönesamtal – ett samtal 

du har efter facklig löneförhandling 

där chefen meddelar och motiverar 

din nya lön. 

• Lönesättande samtal – ett samtal där 

du och chef diskuterar och motiverar 

förslag till ny lön. 

• Löneförhandling – facket och arbetsgivaren 

förhandlar medlemmarnas 

nya löner. 

• Lönerevision – årlig översyn av 

lönerna. Eventuella höjningar utifrån 

lönekriterierna 

• Lönebild – Så här ser de faktiska 

lönerna ut just nu för en viss grupp, 

till exempel myndighet, befattning 

eller arbetsplats. 

• Lönestruktur – Så här anser arbetsgivaren 

att lönebilden borde se ut, 

alltså vad arbetsgivaren är beredd att 

betala för en viss befattning, uppgift 

eller kompetens. 

• Lönespridning – skillnaden mellan 

lägsta och högsta lön för samma 

befattning. 

• Individuell lönesättning – lön sätts 

utifrån individens bidrag och prestation. 

Medlemmarna = kollektivet, på 

myndigheten ska sammanlagt få ut %. 

• Löneutveckling – hur din lön förändras 

över tid. 

• Lönekriterier – grunderna för din lön, 

såsom ansvar, arbetsuppgifternas 

svårighetsgrad, krav förenade med 

arbetsuppgifterna, din skicklighet och 

dina resultat i förhållande till verksamhetsmålen. 

• Lönetillägg – tillägg till grundlönen 

som kan vara fasta eller rörliga. 

• Medarbetarsamtal – ett årligt samtal 

där du och din chef pratar om ditt 

bidrag till verksamheten, din prestation, 

ditt behov av kompetensutveckling 

samt vad du kan göra för att 

påverka din lön framöver. 

16 


3 TIPS FÖR ATT PÅVERKA DIN LÖN 

1. Kompetensutveckla dig (kurs/ 

utbildning, arbetsrotation, vikariat 

med mera). 

2. Förklara dina önskemål för din chef 

vid medarbetarsamtalet. 

3. Försök att ha koll på löneläget för 

din befattning på arbetsplatsen och 

andra jämförbara arbetsplatser, för 

att få en bättre uppfattning om hur 

du ligger till lönemässigt och kanske 

få idéer på arbetsuppgifter du skulle 

kunna ta på dig för att höja din lön. 

LÖNEFÖRHANDLING 

LÖNESÄTTANDE 

SAMTAL 

FACKLIG 

FÖRHANDLING 

TÄNK IGENOM INFÖR DITT 

LÖNESÄTTANDE SAMTAL: 

• Vilka insatser, kompetenser och 

egenskaper vill du lyfta fram? 

• Ditt ansvar, dina arbetsuppgifter, 

skicklighet och ditt resultat i förhållande 

till verksamhetsmålen? 

Har du fått ändrade arbetsuppgifter 

senaste året? Hur är din samarbetsförmåga, 

flexibilitet och ditt 

engagemang? 

• Vad diskuterades på senaste 

medarbetarsamtalet? 

• Vad chefen kan tänkas ta upp, såväl 

positivt som negativt? Hur ska du 

bemöta det? 

• Vilken lön anser du rimlig? Finns 

det ytterligare lönekriterier på din 

arbetsplats bör du jämföra dig mot 

dessa. 

1 1 

Fack förbereder sig 

och diskuterar med 

arbetsgivaren för att 

nå samsyn i rimlig fördelning 

och eventuella 

prioriteringar 

Medarbetare 

och chef har 

lönesättande 

samtal 

Fack förbereder sig 

och diskuterar med 

arbetsgivaren för att 

nå samsyn i rimlig fördelning 

och eventuella 

prioriteringar 

2 2 

Förhandling 

mellan fack och 

arbetsgivare. 

På Försvarsförbundets 

hemsida, www.försvarsförbundet.se, 

finns en handbok 

om lönesättande samtal 

som tar upp förberedelser, 

hur samtalet ska gå till och 

vad du ska tänka på efter 

samtalet. 

3 

Om chef och medarbetare 

inte kommer 

överens förhandlar 

facket med arbetsgivaren. 

En möjlighet 

anställda som inte är 

med i facket missar. 

3 

Efter förhandlingen 

har chef och medarbetare 

ett lönesamtal 

där lönen 

ska motiveras. 

TÄNK IGENOM INFÖR 

FACKLIG FÖRHANDLING 

Informera dina förhandlare 

i god tid om: 

• Har du fått förändrade arbetsuppgifter? 

• Har du fått ökat ansvar eller andra 

krav förenade med dina arbetsuppgifter? 

• Har du har kompetensutvecklat dig? 

• Anser du att du har fel lön 

i förhållande till din prestation? 

4 4 

Fack och arbetsgivare 

undertecknar 

protokollet för de nya 

lönerna. 

Fack och arbetsgivare 

undertecknar 

protokollet för de nya 

lönerna. 


17

KRÖNIKA GYLLENHAAL 

Mot urladdning? 

Inte sedan 80-talet har Tysklands regering uppmanat befolkningen att 

bygga upp egna krisförråd. Men nu sker det. Tyskarna överväger även med 

större allvar att återinföra värnplikten. Tecknen hopar sig även i ett 

mer spännande format. 

Bildkälla: Coronet 

Bildkälla: Pennan & Svärdet/SMB 

Aktuell med boken ”Ryska elitförband 

och specialvapen” som han 

skrivit tillsammans med Joakim 

von Braun. 

Natos näst högste chef, general 

Sir Richard Shirreff, har skrivit 

en thriller om ett krig mellan 

Ryssland och Nato 2017, ett krig 

som till stor del utspelar sig 

kring Östersjön. 

”Bricka i ett stort spel” kretsar 

kring ett Gotlands-scenario och 

är skriven av två i svenskt försvar 

och strategi mycket insatta 

personer, Björn Andersson och 

Tommy Jeppsson. 

Att Berlin öppet visar denna oro för Europas 

framtid är historiskt och borde 

vara droppen som förde upp även den 

svenska säkerhetspolitiska debatten till den 

högsta nivån. Men vis av två tunga böckers 

brist på genomslag så vill jag nog säga att 

ingenting, tyvärr, kommer att förändra den 

svenska debatten, förrän nästa stora händelse 

drabbar Europa. 

Under de senaste månaderna har nämligen 

två synnerligen initierade böcker publicerats 

om en urladdning mellan Ryssland och Nato. 

En urladdning som i böckerna sker under nästa 

år. Den ena boken, ”2017 War With Russia”, författad 

av Natos näst högste militäre chef mellan 

2011 och 2014, general Sir Richard Shirreff. Den 

andra, ”Bricka i ett stort spel”, är skriven av 

Björn Andersson, som avslutade sin militära 

karriär som generalmajor, samt Tommy Jeppson, 

pensionerad överstelöjtnant och sedan 

2007 redaktör för Kungl. Krigsvetenskapsakademiens 

Handlingar och Tidskrift. 

Att en så hög Nato-officer som general 

Shirreff skriver en bok om ett krig i baltstaterna 

2017 borde i en logisk värld redan ha 

uppmärksammats ingående i svensk press. 

Men eftersom så ännu inte har skett blir det undertecknad 

som får ”äran” att på svenska och 

i tryck först recensera boken. Det ska direkt 

sägas att Shirreff med ”2017 War With Russia” 

har försökt att göra en Tom Clancy-thriller och 

att resultatet är ojämnt. Det är bitvis gripande 

och välskrivet och i slutändan en klart läsvärd 

bok, men på grund av att jag skriver dessa 

rader inte långt från Östersjön så hade det 

nästan inte spelat någon roll om boken varit 

helt kass som läsupplevelse – den hade ändå 

varit ett måste. 

General Shirreffs thriller hade vunnit 

massor på en gedigen och insatt redaktör, för 

boken borde inte ha fått bli så pass lång som 

436 sidor. Det finns gott om onödigheter som 

ibland är rent löjeväckande – som när karaktärerna 

tröttsamt ofta benämner vapensystem 

enligt instruktionsböckerna istället för vardagliga 

benämningar. Bättre faktagranskare hade 

också tagit bort rena sakfel, särskilt om ryska 

elitförband. Till generalens försvar skrev han 

boken på kort tid, för att snabbt påverka debatten, 

och efter att han lämnat sitt toppjobb. 

Han har därför inte haft tillgång till sin vanliga 

assistans. 

Vad är det då som Shirreff vill säga i debatten 

om Europas säkerhetspolitiska läge och val? Jo, 

något som jag inte riktigt hade väntat mig. Han 

drar nämligen i stort sett ner byxorna på sig 

själv genom att, nu rätt förenklat av mig, säga 

att Natos så kallade snabbinsatsstyrkor är överskattade. 

Det verkar, enligt boken, som om Nato 

under flera år har överdrivit sin egen förmåga 

att snabbt ingripa med kvalificerade styrkor. 

»Han drar nämligen i stort 

sett ner byxorna på sig själv 

genom att säga att Natos så 

kallade snabbinsatsstyrkor 

är överskattade.« 

Å andra sidan har Shirreff nu börjat få se 

en del av det han genom sin bok har efterlyst. 

Nato har ju på senare tid lovat placera fler trupper 

i baltstaterna. Inga riktigt gedigna mängder 

men tillräckligt många för att Ryssland inte 

ska kunna angripa balterna utan att samtidigt 

angripa tyskar, amerikaner, britter och kanadensare. 

En högst allvarlig aspekt av det scenario 

som ”2017 War With Russia” inleds med 

är att en verklig våldsam konfrontation mellan 

Nato och Ryssland inte behöver börja med 

en medveten rysk specialoperation (så inleds 

boken). Tyvärr kan våld även inledas genom en 

varningsmanöver som går snett eller en lokal 

prorysk befälhavare i östligaste Ukraina som 

gör något helt nytt på eget initiativ. 

Om den svenska motsvarande boken 

”Bricka i ett stort spel” finns tyvärr bara inte 

plats kvar för en mer ingående recension men 

det kan framhållas att författarna, till skillnad 

från Shirreff, har även med det civila försvaret 

och att bokens viktigaste delar utspelar sig på 

Gotland. Och att boken är kusligt aktuell. 

LARS GYLLENHAAL 

lars_gyllenhaal@yahoo.se 

blogg: gyllenhaals.blogspot.com 

18 


HALLÅ DÄR 

Studieförbunden och fackföreningsrörelsen 

är båda en del av 

svensk folkrörelsetradition och 

delar grundläggande värderingar. 

Vi bidrar till att stärka demokratin 

och gör det möjligt att delta i 

samhällsut 

vecklingen. 

Försvarsförbundet samarbetar 

med Sensus. Tillsammans 

kan vi skapa utbildningar och 

studiecirklar för medlemmar och 

förtroende valda. Vi kan också 

hjälpa till med pedagogiskt stöd 

och process ledning. På sensus. 

se/forsvarsforbundet finns våra 

kontaktpersoner. 

Som medlem har du 50 

% rabatt (max 600 kr per 

utbildning/ aktivitet per medlem 

och halvår) på de flesta 

av Sensus färdig paketerade 

kurser. Uppge att du är medlem i 

Försvarsförbundet när du anmäler 

dig. 


HALLÅ DÄR… 

LENA SKÖLD GUNNARSSON, vice ordförande 

i Försvarsförbundet, som nyligen, tillsammans med övriga förbundsstyrelsen, 

genomfört ett 2-dagars planeringsinternat. 

Vad handlade dagarna om? 

Vi har främst pratat strategier och framtidstankar, såsom 

till exempel medlemsvärvning, vilket ju är en ren överlevnadsfråga 

för förbundet. Även om våra förtroendevalda 

värvar för fullt så har vi samtidigt en åldersstruktur som 

innebär att många går i pension, vilket gör att nettot inte 

ökar i önskvärt takt. Vi lyssnade bland annat in hur andra 

förbund arbetar strategiskt med värvning för att ta del av 

deras framgångsfaktorer i syfte att anpassa dessa för våra 

förhållanden. 

Ett annat angeläget område på agendan är utvecklingen 

av det fackliga klimatet på arbetsmarknaden. Vi märker att 

det har förändrats och blivit hårdare, vilket riskerar påverka 

våra medlemmars vilja att ta på sig fackliga uppdrag. 

Detta är en företeelse som inte bara vi inom vårt förbund 

upplever utan en fråga som dryftas även centralt. Denna 

diskussion behöver föras på hög nivå med arbetsgivarens 

parter som ju säger sig värna den svenska modellen. Menar 

man allvar så måste arbetsgivare på alla nivåer säkerställa 

att förutsättningar att utöva fackligt arbete också finns ute 

på arbetsplatsen. 

Det är viktigt att styrelsen ägnar tid åt att identifiera och 

analysera vilka risker vi ser som hinder för att förbundet 

ska utvecklas i positiv riktning. Har vi koll på vilka de är 

kan vi ägna kraft åt att vidta åtgärder och på det viset ligga 

steget före och vara pro-aktiva. 

Hur kommer förbundsstyrelsen arbeta vidare 

utifrån vad internatdagarna gav? 

Alla i styrelsen var eniga i att det var två fruktsamma dagar 

och att vi nu skaffat oss en bra grund att jobba vidare utifrån. 

Riskhantering och uppföljning av de åtgärder vi vidtar 

för att minimera, eller eliminera riskerna, kommer vara en 

ständigt pågående process i styrelsearbetet. 

ANNA JONSSON 


FÖRTROENDEVALDA 

DEN HÄR SIDAN VÄNDER SIG FRAMFÖR ALLT TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD. 

DEN SYFTAR TILL ATT GE DIG INFORMATION OM VAD SOM HÄNDER I FÖRBUNDET OCH KONKRETA TIPS FÖR ATT DU SKA 

KÄNNA DIG TRYGG I DITT UPPDRAG. HÖR GÄRNA AV DIG MED SYNPUNKTER OCH UPPSLAG: REDAKTION@FORSVARSFORBUNDET.SE 

Löneprocessen – ett 

pågående arbete mellan 

fack och arbetsgivare 

Det partsgemensamma arbetet i löneprocessen sker mellan arbetsgivarorganisationerna 

(ATO) och arbetsgivare (AG). Som förtroendevald har du oftast en roll i det arbetet. 

Vi guidar dig hela vägen, från förberedelse till avstämning. TEXT ANNA JONSSON 

Foto: Privat 

Lönearbetet är något som pågår 

året runt och ska ses som en del 

i den ordinarie verksamheten. 

Arbetet ska vara inplanerat, allt från 

förberedelse inför medarbetarsamtal till 

avstämning efter löneförhandling. På F17 

i Ronneby fungerar lönearbetet precis 

så. Peter Bohnsack, 

ordförande i förening 

86, menar att det väl 

fungerande lönearbetet 

på arbetsplatsen 

främst grundar 

sig i ett mycket bra 

samarbete mellan 

Peter Bohnsack arbetstagarorganisationerna 

(ATO) och arbetsgivaren samt 

deras lokala HR-chef. 

PETERS TIPS FÖR EN BRA 

LÖNEPROCESS 

• Ha en bra relation och dialog med 

arbetsgivaren. 

• Se till att ni har en bra plan som 

löper året runt 

– Samarbetet mellan ATO och arbetsgivaren 

är verkligen A och O. Vi gör 

gemensam sak av lönearbetet och vill att 

detta ska skötas bra. Även om vi inte är 

överens i alla delar – vi har ju trots allt 

olika roller, det ska man inte glömma 

bort, säger Peter Bohnsack. 

LÖNEPROCESSEN KAN DELAS upp i tre 

delar: förberedelse, genomförande och 

avstämning. Det är oftast bara genomförandedelen 

som medlemmen känner till, 

trots att de andra delarna brukar vara betydligt 

mer tidskrävande. Peter Bohnsack 

berättar att de följer Försvarsmaktens 

årscykel i sitt lönearbete. 

– I årscykeln är alla delar i löneprocessen 

inplanerade, vilket ger ATO och 

arbetsgivaren en bra överblick och förenklar 

planeringen. På F17 har vi också 

en stabsarbetsplan för lönearbetet. Detta 

utbildar vi cheferna i vid gemensamma 

utbildningar som ATO har tillsammans 

med arbetsgivaren. 

ATT HÅLLA FAST vid utsatta datum 

och vara ute i god tid är viktigt, menar 

Peter Bohnsack. I april/maj ges ATO på 

hans arbetsplats möjlighet att ansöka 

om särskilda satsningar för hela personalkategorier, 

som sedan samverkas 

med arbetsgivaren och beslut kommer 

under september. En aktuell lönebild för 

medlemmarna får ATO första augusti och 

i skrivande stund pågår medarbetarsamtalen 

på F17 för fullt – de ska vara klara 

under tredje kvartalet. 

– Cheferna har ett datum då samtalen 

ska vara klara. Är det stora övningar eller 

annat får man helt enkelt planera för det i 

tid så att de inte sätter käppar i hjulen för 

varandra, säger Peter Bohnsack. 

TACK VARE ATT dessa delar genomförs 

i god tid, samt att förberedelsearbetet 

pågår kontinuerligt, brukar de anställda 

kunna se fram emot att få sin nya lön 

innan årsskiftet: 

– Ofta är slutförhandlingarna om de 

nya lönerna i början av december och 

medlemmarna får sedan sin nya lön 

redan i decemberlönen, berättar Peter 

Bohnsack. ■ 

20 


FÖRTROENDEVALDA 

VEM I FÖRENINGEN ANSVARAR 

FÖR LÖNEPROCESSARBETET? 

Föreningsstyrelserna ansvarar för ATO:s del 

i löneprocessen. Oftast är det någon eller 

några på varje arbetsplats som är förhandlingsansvariga. 

Hör med din styrelse vem eller vilka 

som är förhandlingsansvariga i din förening 

eller på din arbetsplats om du är osäker. 

Tänk på att du som förtroendevald, oavsett 

vilken roll du har, nästan alltid blir involverad 

i lönearbetet där du får bidra och bistå 

förhandlingsansvarig i arbetet. 

GENOMFÖRANDET 

Hur detta steg ser ut beror på om 

medlemmen har lönesättande samtal 

eller traditionell förhandling. 

ARBETET FÖR NYTT 

LÖNEAVTAL PÅGÅR 

Arbetet för ett nytt löneavtal (RALS) 

för ca 100 000 statligt anställda pågår. 

Förhandlingskartellen OFR/ S, P, O, i 

vilket Försvarsförbundet ingår, växlade 

i juni yrkande med Arbetsgivarverket. 

RALS-förhandlingarna startade i augusti 

och det nuvarande löneavtalet löper ut 

30 september 2016. För mer information, 

kontakta din förening eller 

förbundskansliet. 

FÖRBEREDELSEARBETET 

Detta är den största delen i löneprocessen 

och genomförs gemensamt 

av ATO och arbetsgivare. 

Låt denna del ta tid. Läggs tillräckligt 

med arbete här brukar nästa 

två steg, genomförande samt 

avstämning, gå betydligt enklare 

och snabbare. 

I MÖTEN DISKUTERAR ATO 

OCH ARBETSGIVARE: 

• Hur ser det ut och hur vill 

vi att det ska se ut? 

• Vad ska prioriteras? Finns det 

någon snedsits som behöver 

rätas upp? 

• Ska utbildningar genomföras 

för medarbetare och/eller chefer 

i lönearbete? 

• Förberedelser inför förhandling 

eller lönesättande samtal. 

• Hur tidsplanen ska se ut. 

TÄNK PÅ! 

• Var aktiv - invänta inte arbetsgivaren 

utan föreslå själv tider 

för möten. 

• Fundera på vad du kan göra 

för att skapa ett bra klimat 

och samarbete? 

• Ni ska diskutera – inte förhandla. 

Tänk ”det här ska vi tillsammans 

lösa på bästa sätt” – inte ”det här 

ska jag vinna”. 

• Våga testa idéer ihop, även de 

som kan kännas lite ”galna”. 

• Målet är samsyn, men det är 

inget måste att ni blir överens 

i allt. 

FACKLIG FÖRHANDLING 

Här presenterar arbetsgivaren sitt 

bud på medlemmarnas nya löner. 

Har du frågor kring hur arbetsgivaren 

har tänkt, ställ dessa. 

Ajournera sedan för att fundera 

och bolla gärna med till exempel 

styrelseledamot eller platsombud. 

Ajourneringen kan vara allt från en 

kvart till några dagar. Fundera på 

om du vill yrka på en större löneökning 

för några. 

Förhandlingen kan pågå i ett antal 

omgångar där en överenskommelse 

alltid måste nås. 

TÄNK PÅ! 

• Förhandlingssekretessen! Du 

som ATO eller arbetsgivare 

får aldrig berätta vad som sagts 

i förhandlingen. 

• ATO yrkar aldrig på mindre än 

arbetsgivarens bud, däremot 

kan arbetsgivaren själv sänka 

sitt bud. 

• Ta reda på om det är det något 

medlemmen vill att ATO ska ta 

upp vid förhandlingen. 

LÖNESÄTTANDE SAMTAL 

Din uppgift är att vägleda och peppa 

medlemmen inför hens lönesättande 

samtal. Ge exempel på vad de kan 

ta upp. Här är platsombudets roll 

jätteviktigt då det oftast är hen som 

finns där ute på arbetsplatserna. 

Skulle medlemmen bli oenig i det 

lönesättande samtalet, till exempel 

att dennes bild av sin kommande 

löneökning inte stämmer överens 

med arbetsgivarens, så tar fackets 

förhandlingsansvarige över och förhandlar 

åt medlemmen. Se ovan hur 

förhandlingen går till. 

TÄNK PÅ! 

• Om arbetsgivaren och medlemmen 

blir oeniga i det lönesättande 

samtalet, ta reda på orsaken 

till detta inför förhandling. 

AVSTÄMNINGEN 

ATO och arbetsgivaren diskuterar 

hur lönearbetet gick. Gör ni en 

ordentlig avstämning så kan denna 

också fungera som förberedelse till 

kommande års lönerevision. 

I MÖTEN SER ATO OCH 

ARBETSGIVARE ÖVER: 

• Hur ser lönebilden ut nu? 

• Har vi nått dit vi ville? 

• Vad har fungerat bra/mindre bra? 

• Vad kan vi göra för att få det att 

fungera ännu bättre till nästa år? 

TÄNK PÅ! 

• Vad behöver medlemmarna 

för information och/eller 

utbildningar? 

• Vad behöver jag som ATO för att 

kunna ge medlemmarna detta? 


FRÅGELÅDAN 

Frågelådan 

Varför har inte Försvarsförbundet en 

inkomstförsäkring som så många andra 

fackförbund? 

Det är för att Försvarsförbundets medlemmar inte 

behöver en särskild inkomstförsäkring. Det fackligt 

framförhandlade Avtal om omställning (Omställningsavtalet) 

ger nämligen dig som är statligt anställd 

80 procent av din lön vid arbetslöshet, liknande en 

inkomstförsäkring. 

Detta gäller om du blivit uppsagd på grund av 

arbetsbrist eller om din tidsbegränsade anställning 

löpt ut. I båda fallen måste det ha skett första 

januari 2015 eller senare. Är du tillsvidareanställd 

ska du ha jobbat i minst ett år inom staten, har du 

haft en tidsbegränsad anställning ska du ha haft en 

sammanhängande anställning hos en och samma 

arbetsgivare i minst två år. 

Förutom Omställningsavtalet får du också stöd 

från Trygghetsstiftelsen om du hamnar i en arbetsbristuppsägning. 

Jag ska vara tjänstledig från mitt arbete 

en tid. Kan jag fortfarande vara medlem i 

förbundet? 

Självklart kan du stå kvar som medlem! Meddela 

medlemsregistret eller medlemsredovisaren i din 

förening att du kommer vara tjänstledig och av 

vilken anledning, till exempel för studier eller för att 

pröva annan tjänst. När du sedan är tillbaka på din 

ordinarie tjänst igen talar du bara om det. Samma 

sak gäller vid föräldraledighet, långtidssjukskrivning 

eller annan förändring av anställning eller inkomst. 

Tänk på att alltid anmäla förändringar i inkomst så 

du inte riskerar att betala för mycket eller för lite i 

medlemsavgift. Vissa uppgifter kan du enkelt ändra 

själv under ”Mina sidor” på förbundets hemsida. 

Läs mer om vad som gäller på förbundets hemsida, https:// 

www.forsvarsforbundet.se/medlemskap/medlemsavgiftvillkor/. 

Här ser du också vilken avgift som gäller beroende 

på inkomst samt situation. 

ö 

Vill du veta mer om Omställningsavtalet eller Trygghetsstiftelsen 

hittar du information på deras hemsida: www.trs.se 

ANNA JONSSON 

Värva en ny medlem och få en 

AVGIFTSFRI 

MEDLEMSMÅNAD! 

foto: freeimages.com 

> För varje ny medlem du 

värvar får du en avgiftsfri 

medlemsmånad 

> Erbjudandet gäller för alla 

förbundets medlemmar 

> Avgiftsbefrielsen genomförs 

nästkommande månad 

Läs mer på www.försvarsförbundet.se 

... och glöm inte att meddela oss att 

du har värvat! 

Har du läst klart tidningen? Släng den inte – ge den till någon som inte har läst den! 

annons_OM_nr4_2015.indd 1 2015-12-02 13:30:18 

22 


TINNAS TANKAR 

Dunka-dunka bortom 

civilisationen 

Det finns en plats där älgen väljer 

att ha horn. Dit myrorna åker på semester. 

Dit flyttfåglarna drömmer om att fara. 

Platsen ligger i den djupaste av svenska 

skogar, bortom civilisationen, bortom 

samhället. Utanför radarn, helt enkelt. 

På den platsen bor jag och mina 

grannar. Men det visste jag inte förrän 

i somras, då Oljudet bröt lös i grannskapet. 

En morgon hämtade jag tidningen i 

brevlådan (ja, vi läser fortfarande papperstidning 

här bortom civilisationen) 

och hörde ett envist dunkande. Eftersom 

klockan var åtta en lördagsmorgon tänkte 

jag glatt överraskad att någon på nästa 

gata hade partajat ända till morgonkvisten. 

Men ljudstyrkan kom och gick och 

började så smått gå mig på nerverna. Var 

det epatraktorburen ungdom med värsta 

bilstereon som cirkulerade på byns gator i 

arla morgonstund, och som inte ens hade 

anständigheten att byta låt då och då? 

Musiken, eller vad den nu ska kallas, 

blev inte oväntat dagens snackis i byn. 

Ingen kunde lokalisera var ljudet kom 

ifrån. Lösningen på mysteriet fanns på 

sociala medier, där folk efter en sömnlös 

dunka-dunka-natt sökt sig till ljudkällan 

och upptäckt att det pågick ett stort rejvparty 

i ett nedlagt kalkbrott i grannsocknen. 

Rejvandet hade polisens tillstånd, 

hördes över en mil och skulle hålla på i 

tre dygn. Oavbrutet. 

Informationen tycks ha delat de 

berörda grannarna i två läger: de som 

gärna ville få sin nattsömn och som var 

förgrymmade över att ingen information 

gått ut från arrangörerna. Och de som 

resonerade att "det handlar om några 

dagar, låt oss stå ut så att ungdomarna 

får ha lite kul". 

Fast arrangörerna hade nog inte haft 

en tanke på att hålla sig väl med rejvgrannarna, 

ty några grannar skulle ju 

enligt festens hemsida inte finnas. 

Det var nämligen arrangörerna 

som kallade festivalen "off 

radar", bortom civilisationen, 

och där kan rimligtvis bara 

skogens djur bli störda av tre 

dygns elektronisk musik. 

Men tro mig : vi finns på 

radarn, vi på landet. Vi bor 

i uppvärmda hus med el och 

vatten och avlopp. Vi har internet 

och hyfsad mobiltäckning. Vi 

har skola och förskola, äldreboende, 

kommunalt utegym och pizzeria. Vi har 

till och med en mycket välsorterad mataffär, 

eller som en av de många sommargästerna 

från huvudstaden uttryckte det när 

vi råkade handla samtidigt i somras: "det 

här var ju en fin liten diversehandel". Men 

suck. En Ica-butik med samma sortiment 

finns säkert i denne herres kvarter i Stockholm. 

Summan av kardemumman: trots att 

en sätter foten i spenaten ett tag, så kan 

en räkna med att det mesta är precis som 

hemma. Det må lukta gödsel här då och 

då, men folk är som folk är mest. Några 

gillar tystnaden. Andra gillar rejv. Jag 

gillar fåglar och älgar och människor som 

inte tar med sig ett von oben-perspektiv 

till landsbygden. 

CARINA WISING 

… som kallas Tinna och som älskar vårt vackra språk. 


23

Anmäl ny adress här: 

Namn 

Posttidning B 

Utdelningsadress 

Postnummer 

Ortsnamn 

Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47 Stockholm. 

Hoppsan Kerstin, 

vilken piruett! 

Det var allt som for genom huvudet 

när jag plötsligt tappade fotfästet 

och förvånat föll pladask vid poolkanten. 

Inom loppet av några sekunder hade 

en näst intill obefintlig vattenpöl förvandlat min 

efterlängtade solsemester till några dagars omplåstrad 

vila i skuggan av ett parasoll. 

Som tur är kan de flesta av våra kunder njuta av sina 

välförtjänta semesterdagar utan några missöden. Men om 

något händer är det bra att veta att din hemförsäkring hos 

oss har ett reseskydd som gäller i 45 dagar i hela världen. 

Kontakta oss direkt om du blir sjuk eller skadad på resan 

så hjälper vi dig att få rätt vård. Se bara till att ha oss med 

i bagaget! 

Restips: 

• Ta med ditt resebevis från oss 

• Lägg in våra journummer i mobilen 

• Kontakta oss direkt om något händer 

Allt om reseskyddet och andra fördelar med din 

hemförsäkring via Försvarsförbundet hittar du på: 

folksam.se/forsvarsforbundet 

S2793

Skadad på jobbet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?