Den svenska maten och klimatet - LRF

DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET 

Den svenska maten och klimatet 

Så kan utsläppen av klimatgaser minska i jordbruket och trädgårdsproduktionen

DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET



Så kan utsläppen av klimatgaser minska i jordbruket och trädgårdsproduktionen


Den klimatsmarta 

svenska maten kan 

bli ännu bättre 

Klimatfrågan måste tas på största allvar. 

Det finns det många skäl till. Vi som arbetar 

i de gröna näringarna har ett lika stort 

ansvar som alla andra för att engagera oss 

i klimatfrågan. Det som skiljer är att vi har 

bättre möjligheter än de flesta andra att 

påverka utvecklingen. 

Vi kan till exempel bidra med förnybar 

energi som ersättning till den fossila, och 

vi kan fortsätta att minska utsläppen av 

växthusgaser från våra gårdar och trädgårdsföretag. 

Mycket är redan gjort, men 

allt kan bli bättre. Den här publikationen 

är en av många pusselbitar i LRFs stora 

klimatsatsning. Vi har försökt att skapa 

en lättillgänglig sammanställning över 

källorna till växthusgasutsläpp i svensk 

livsmedelsproduktion. Vi ger också tips 

till hur man kan minska utsläppen på den 

egna gården. 

Vi ger också tips 

till hur utsläppen 

på gården 

kan sänkas 

Tanken är att 

”Den svenska maten 

och klimatet” 

ska ge en grund 

att stå på för alla 

som arbetar inom 

” 

lantbruks- och 

trädgårdssektorn. 

I framtiden 

behövs fördjupningar av olika slag. Ett 

område som inte berörs den här gången 

är möjligheterna att producera och sälja 

bioenergi. Vi tar inte heller upp hur det 

förändrade klimatet kommer att påverka 

förutsättningarna för de gröna näringarna 

i Sverige. ”Den svenska maten och klimatet” 

kan bland annat användas som bas 

i studiecirklar. LRF och Studieförbundet 

Vuxenskolan har i samarbete tagit fram 

en studiehandledning för lokala träffar. 

Klimatfrågan är stor, allvarlig och ibland 

svår att ta till sig i det vardagliga. Ändå är 

det precis det som måste till. Vi svenska 

livsmedels- och energiproducenter ska 

bidra så mycket som möjligt till att undanröja 

de långsiktiga 

hoten. För att klara 

det är ökad kunskap 

den enda vägen att gå. 

Lars-Göran Pettersson 

LRFs förbundsordförande 

Innehåll 

VAD ÄR VÄXTHUSEFFEKTEN? 


Klimatet på jorden har alltid ändrat sig. Men inte så 

snabbt som nu. En följd av det förändrade klimatet är fler 

extrema väderhändelser. 

LIVSMEDELSKEDJAN LÄCKER KLIMATGASER 

Att minska svinnet i hela livsmedelskedjan har stor 

betydelse för klimatbelastningen. 

JORDBRUKETS TRE STÖRSTA UTSLÄPPSKÄLLOR 

Jordbruket ger upphov till utsläpp av växthusgaser på 

olika sätt. De tre största är lustgas från marken, metan 

från djuren och koldioxid från mulljordar. 

UTSLÄPPEN FRÅN PRODUKTIONSGRENARNA 

Potatisen och morötterna 

Frukten 

De växthusodlade grönsakerna 

Spannmålen 

Baljväxterna 

Kycklingarna 

Äggen 

Grisarna 

Mjölkkorna 

Köttdjuren 

FISK OCH MAT FRÅN ANDRA LÄNDER 

Ris är världens näst största spannmålsgröda och odlas 

ofta på vattendränkt mark som avger stora mängder 

metan. Men fortfarande saknas kunskap om risets 

totala klimatbelastning 

HANDELN OCH KONSUMENTERNA 

Åsa Domeij, miljöchef axfood 

Carina Brydling, stjärnkock 

Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm 

6 

8 

11 

14 

16 

18 

20 

22 

24 

26 

28 

30 

32 

35 

35 

36 

LÄNKAR OCH LÄSTIPS OM MAT OCH KLIMAT 37 

34


Varmare och mer extremt 

när klimatet förändras 

Klimatet på jorden håller långsamt på att förändras. Och 

det råder inte längre något tvivel om att det är mänskliga 

aktiviteter som orsakar den tilltagande växthuseffekten. 

Växthuseffekten uppstår när solstrålarna som träffar jordens yta inte obehindrat 

kan passera tillbaka genom atmosfären och ut i rymden. Atmosfären innehåller ett 

antal gaser som hindrar att värmen från jordytan försvinner ut. I stället absorberas 

den och skickas delvis tillbaka ned mot jorden. Detta leder till en temperaturökning 

på jorden och det är den vi kallar växthuseffekten. Processen är naturlig och en 

förutsättning för liv på jorden. Om den inte existerat hade medeltemperaturen vid 

jordens yta legat på minus 19 grader. Nu är den i stället plus 14 grader. Dilemmat är 

att växthuseffekten förstärks och att temperaturen stiger. 

Det finns flera gaser som har förmåga att ta upp värmestrålning från jordytan. De kallas växthusgaser. 

De viktigaste växthusgaserna, där mänsklig aktivitet direkt ökar halten, är koldioxid (CO2), 

metan (CH4) och dikväveoxid (N2O) också kallad lustgas. Dessa gaser har olika förmåga att ta 

upp värme. För att kunna jämföra gasernas uppvärmningsförmåga över 100 år används begreppet 

koldioxidekvivalenter. Koldioxid har uppvärmningsförmågan 1, metan 23 och lustgas 296. I 

alla jämförelser mellan gaserna har utsläppens effekter beräknats med dessa sifrror. Viktiga för 

klimatet är också stoft, vattenånga och molnbildning. De gaser i luften som det finns mest av, syre 

och kväve, tar inte upp värmen och är inte klimatgaser. 

Men jordens klimat styrs inte bara av gaser i luften och molnbildning. Allt hänger ihop. Klimatet 

ändras i naturliga rytmer och påverkas inte bara av universum, solens aktiviteter och jordens rotation, 

utan också av processer i luft, vatten, mark och i ekosystemen själva. Och männniskan är en 

självklar del av ekosystemen; vi påverkar och påverkas av hur ekosystemen fungerar. 

Växthusgaserna har under flera hundra miljoner år funnits i halter som har gjort nuvarande livsformer 

möjliga. Ekosystemen har anpassat sig till de oftast långsamma svängningarna. De ökande 

utsläppen från människans aktiviteter är en ny faktor som forskarna nu anser svarar för huvuddelen 

av den nuvarande uppvärmningen. Det kan ta tusetals år att återställa denna störning. 

Fyra effekter av ett ändrat klimat: 

TORRARE KLIMAT 

I SYDEUROPA 

Effekterna i naturen blir olika i 

olika delar av världen. I Sydeuropa 

förväntas nederbörden minska och 

temperaturen öka. Det kommer att 

leda till ett ökat behov av vattning 

och där det inte går kan jordbruksproduktionen 

vara hotad. Eftersom 

vatten redan är en bristvara på 

många platser finns en uppenbar 

risk för ökande problem med torka. 

VAD ÄR VÄXTHUSEFFEKTEN? 

ÖVERSVÄMNING NÄR 

ISARNA SMÄLTER 

Den höjda temperaturen leder till 

stora förändringar på många håll 

i världen. Med värmen följer att 

stora istäcken smälter bort, vilket 

får stora konsekvenser för både 

djur och människor. I till exempel 

Bangladesh är detta bokstavligen 

en överlevnadsfråga för invånarna, 

men också i många andra delar av 

världen märks förändringar. I Arktis 

hotas isbjörnar och valrossar. 

HÖGRE SKÖRDAR 

MÖJLIGA I SVERIGE 

Svenskt lantbruk anses i huvudsak 

gynnas av ett varmare klimat. Det 

blir högre halter av koldioxid, varmare 

och en längre växtperiod. Det 

innebär att sydliga grödor kan odlas 

längre norrut och att det finns en 

potential för att öka skördarna i till 

exempel vall- och potatisodlingen. 

Växtförädling och nya odlingsrutiner 

är dock nödvändiga för att vi ska 

kunna ta vara på potentialen. 

FAKTA 

Koldioxid (CO2) svarar för 77 

procent av alla växthusgasutsläpp 

i världen. Den största källan 

är användningen av fossila 

bränslen som svarar för över 

hälften av världens utsläpp av 

växthusgaser. Inom jordbruket 

brukar bränning av regnskog 

och odling av mulljordar lyftas 

fram som stora källor till koldioxidutsläpp. 

Metan (CH4) svarar för cirka 14 

procent av alla utsläpp av växthusgaser 

i världen. De största 

källorna är jordbruk, avfallsdepåer 

och energisektorn. Inom 

jordbruket svarar vattendränkta 

risodlingar, idisslande djur och 

gödselhantering för de största 

utsläppen av metan. 

Lustgas (N2O) svarar för cirka 

8 procent av alla utsläpp av 

växthusgaser i världen. Hälften 

av lustgasutsläppen globalt 

bedöms komma från jordbruket. 

Andra källor är avfallshantering 

och industri. Osäkerheten om 

lustgasutsläppens storlek och 

orsak är fortfarande stor. 

STÖRRE RISK 

FÖR MISSVÄXT 

Med en stigande temperatur 

ökar också riskerna i jordbruket. 

Mer vanligt förekommande 

kraftiga hagel- och regnskurar 

kan orsaka större skador i 

växtodlingen. Med stigande temperatur 

gynnas skadegörare och 

växtsjukdomar. Blötare vintrar 

och torrare somrar ökar kraven 

på bra dränering och ger större 

behov av bevattning.



Transportkänsliga. Äpplen tillhör de livsmedel där transportavstånden får störst genomslag för klimatpåverkan. Det gynnar närproducerade äpplen. 

Klimatgaserna läcker genom 

Mat som aldrig hamnar i magen är en lika 

stor belastning på klimatet som den vi äter. 

Längst ut i livsmedelskedjan, i förädling, butik 

och i kök, är det viktigt att minska svinnet. 

Livsmedelssektorn har blivit 

en central del av klimatdebatten. 

Grundläggande är att 

mänskligheten måste ha ett 

effektivt livsmedelsproducerande 

jordbruk. Samtidigt 

har det en avgörande betydelse 

för livsmedelskedjans 

miljöpåverkan vad och hur vi 

producerar och konsumerar. 

Nuvarande fokus på livsmedelskedjan 

beror dels på de 

utsläpp som produktionen 

ger upphov till, men också på 

den roll åkermarken har för 

produktion av bioenergi. Vid 

sidan av klimatförändringarna 

står världens jordbruk inför 

en rad andra utmaningar. Till 

dessa hör brist på vatten, läckage 

av näringsämnen och en 

degradering av åkermarkens 

bördighet. När åtgärder mot 

jordbrukets miljöpåverkan 

dessutom ska förenas med 

behovet av att försörja jordens 

växande befolkning med 

mat och med bekämpning av 

fattigdom i tredje världen blir 

det komplicerat. 

Denna skrift handlar i huvudsak 

om jordbruket och trädgårdsproduktionens 

inverkan 

på klimatet. Ofta visar det sig 

dock att en åtgärd som minskar 

belastningen på klimatet 

också är positiv inom en rad 

andra områden. Ett tydligt 

exempel är hushållandet med 

kväve som ofta är positivt för

såväl klimatet, ozonhålet som 

läckagekänsliga vattendrag. 

I livsmedelskedjan står 

produktionen på gården för 

25 procent av energianvändningen, 

men nästan alltid för 

den största delen av klimatgasutsläppen. 

Det beror på att 

omsättningen av kväve i marken 

och husdjurens utsläpp 

av metan ger så stora bidrag 

att det som kommer från 

resterande delar av kedjan ofta 

framstår som ganska små vid 

en jämförelse. Trots det finns 

det mycket som kan göras 

i senare led för att minska 

belastningen på klimatet. 

Ett exempel är att minimera 

svinnet, i såväl förädling och 

handel som vid tillagning och 

förvaring i hushållen. Ett livsmedel 

som aldrig konsumeras 

ger lika stora utsläpp av klimatgaser 

som ett som kommer till 

nytta. Ett annat exempel är 

hur livsmedelskedjorna väljer 

och säljer sitt sortiment. 

Genom att förbättra exponeringen 

av produkter med 

lägre klimatbelastning hjälper 

HELA KEDJAN 

hela livsmedelskedjan 

man konsumenten till en mer 

klimatsmart konsumtion. Sist 

men inte minst har naturligtvis 

konsumenten själv möjlighet 

att aktivt välja mat som ger en 

lägre klimatbelastning. 

En stor mängd transporter ingår 

i livsmedelskedjan. Transportavståndet 

har betydelse 

för utsläppen av växthusgaser, 

men ännu viktigare är vilket 

transportsätt som används. 

Flygtransporter ger upphov 

till de största utsläppen. Per 

ton transporterade livsmedel 


LIVSCYKELANALYSER 

GER SVAR OM KLIMAT 

Analys av praktikfall 

För att undersöka olika produkters påverkan på 

klimatet används ofta en metod som kallas för 

livscykelanalys (LCA). Den går ut på att ett mycket 

specifikt praktikfall, till exempel äppelodling på gården 

x i landskapet y analyseras in i minsta detalj och 

inom vissa givna ramar. Man bestämmer var i kedjan 

analysen ska börja och var den ska sluta. 

Utsläpp per enhet 

Ett exempel på avgränsning i en livscykelanalys kan 

vara att den börjar med planteringen av äppelträd 

och slutar med att äpplet ligger färdigt för försäljning 

i butik. Man räknar därefter ut hur mycket utsläpp av 

klimatgaser alla insatser i produktionskedjan har gett 

upphov till. Slutligen fördelas utsläppen på en lämplig 

enhet, till exempel ett kilo äpplen. 

Styrkor och svagheter 

Livscykelanalysens styrka är att den ger tydliga svar 

på var i produktionskedjan som klimatpåverkan 

är störst. Därmed ökar möjligheterna för de olika 

aktörerna att vidta åtgärder inom sina respektive 

områden. Svagheten med många livscykelanalyser 

är att de egentligen bara beskriver det specifika fall 

som undersöks, vilket gör det svårt att dra generella 

slutsatser. Kunskapsluckor och stora variationer mellan 

olika gårdar kan också försvåra analysen. 

Praktiska råd 

Samtliga texter om enskilda produkter 

i denna rapport utgår från olika livscykelanalyser. 

De praktiska råden har efter 

samråd med klimatexperter utformats så att 

de ska gälla generellt. Alla praktiska råd är 

markerade med en röd bock. 

ger flyg i storleksordningen 

200 gånger större utsläpp 

jämfört med båt. Grovt räknat 

är båt det mest klimatvänliga 

transportsättet, följt av tåg. 

Därefter kommer lastbil och 

sist flyg. Hur stora utsläppen 

från lastbilstransporter 

blir beror dels på hur stor 

lastbilen är, dels på lastgraden. 

En liten lastbil med låg 

lastgrad ger till exempel höga 

utsläpp per ton transporterad 

vara. Detta är viktigt att ha i 

åtanke för den som pratar för 

närproducerat. Det räcker inte

0 DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET 

med närproducerat för att 

en produkt ska vara ett bra 

miljöval, transporten måste 

vara effektiv också. 

I industrin är energiåtgången 

en betydelsefull 

del. Med en effektivare 

energianvändning och 

en större andel bioenergi 

minskar utsläppen av 

klimatgaser. Andra viktiga 

faktorer är att minimera 

svinnet och att välja förpackningar 

som tillverkats 

av förnybara och återvinningsbara 

material. Det är 

dock viktigt att förpackningen 

inte försämrar 

hållbarheten hos livsmedlet 

eftersom det leder till 

att svinnet ökar. 

Med förpackningar som 

gör det enkelt för konsumenten 

att få ut innehållet 

kan svinnet minskas 

ytterligare. 

I livsmedelsbutikerna 

drar kyl- och frysdiskar 

samt värme och ventilation 

betydande mängder 

el. Genom att energioptimera 

dessa och genom att 

välja el från förnyelsebara 

källor kan handeln bidra 

till en minskad klimatpå- 

HELA KEDJAN 

Logistik och energi. Stora fulllastade bilar ger betydligt mindre utsläpp än små halvfulla. I livsmedelsindustrin är energiåtgången en viktig faktor. 

verkan. Med sitt val av sortiment 

och exponering i butikerna 

är handeln med och 

påverkar vad som hamnar i 

konsumenternas korgar och 

vagnar. Genom att till exempel 

säsongsanpassa utbudet 

av frukt och grönsaker kan 

andelen regionalt odlat öka 

vilket minskar behovet av 

transporter. 

En väl fungerande logistik 

där transporterna har en 

hög lastgrad är också en 

viktig faktor. Detsamma 

gäller chaufförernas sätt att 

köra bilarna. Med sparsam 

Övriga sektorer 6% 

Avfall 3% 

Industriprocesser 

10% 

Bostäder 

och lokaler 7% 

Jordbruk 

13% 

körning kan bränsleförbrukningen 

minska. Dessutom 

bör svinnet i butiken minimeras. 

Konsumenten är kanske 

den som har den största 

makten att påverka klimatbelastningen 

från livsmedelsproduktionen. 

Genom 

att välja produkter med låg 

klimatbelastning kan utsläppen 

minska betydligt. Det 

pågår för närvarande ett 

projekt med målet att införa 

klimatcertifiering av svenska 

livsmedel som kan göra det 

enklare för konsumenten 

El- och 

värmeproduktion 

13% 

Inrikes 

transporter 

32% 

Industrins 

förbränning 

16% 

att i framtiden påverka sin 

klimatbelastning. De största 

direkta utsläppen kopplade 

till konsumtion är annars 

biltransporten mellan hem 

och butik. För den som bor 

nära en butik är det bästa 

alternativet att inte ta bilen 

alls. Om det inte går så är 

det en fördel om inköpen 

sker på väg till eller ifrån en 

annan aktivitet. 

En framtida utökad 

Internetbaserad livsmedelshandel 

kan leda till att flera 

hushåll får en samordnad 

hemtransport, vilket kan 

bidra till minskade utsläpp. 

Jordbrukets utsläpp av växthusgaser: Diagrammet visar det svenska jordbrukets 

andel av utsläppen av växthusgaser år 2007. Sammanställningen 

är gjord av Naturvårdsverket och följer de regler för beräkningar som 

FNs klimatpanel har ställt upp. 

Det innebär bland annat att det bara är utsläppen av metan 

och lustgas från jordbruket som inkluderas och att effekten 

av alla importerade insatsvaror i svenskt jordbruk inte tas 

med, till exempel mineralgödsel och importerat foder. 

Dessa produkter ingår i stället i de länders beräkningar 

där produkterna tillverkats. I beräkningen ingår inte heller 

effekten av odlingen på mulljordar. Denna post ingår 

i stället i en beräkning av markanvändning i ett större 

perspektiv som också inkluderar skogsbruket. 

När man diskuterar jordbrukets klimatpåverkan i andra 

sammanhang, till exempel vid livscykelanayser av enskilda 

produkter, brukar såväl de importerade insatsvarorna som 

effekten av mulljordsodlingen och övriga koldioxidutsläpp 

inkluderas. Om dessa poster hade inkluderats i diagrammet hade 

det svenska jordbrukets andel varit betydligt högre än 13 procent.


Hot och möjlighet. Jordbruket representerar både problem och lösningar i klimatdebatten. Med mer kunskap ökar möjligheten att ta tillvara möjligheterna. 

Så påverkar jordbruket klimatet 

Det finns mycket att göra inom jordbruket för 

att mildra klimathotet. De följande sidorna 

handlar det om hur utsläppen av klimatgaser 

på gården uppstår och hur de kan minskas. 

Jordbruket står för en stor 

del av den svenska livsmedelsproduktionens 

utsläpp av 

växthusgaser. De tre enskilt 

största posterna är lustgas 

från åkermarken, metan från 

husdjuren och koldioxid från 

mulljordarna. Tillsammans 

utgör de i storleksordningen 

tre fjärdedelar av det svenska 

jordbrukets utsläpp av växthusgaser. 

Andra stora bidrag 

ger förbrukningen av diesel, 

olja och el, mineralkvävetillverkningen 

och det importerade 

fodret. 

Att jordbruket ger upphov till 

betydande klimatgasutsläpp 

är utan tvekan sant. Däremot 

är den exakta storleken på 

utsläppen ofta osäker. Det 

gäller till exempel hur mycket 

lustgas som avgår från marken 

och mängden koldioxid som 

odlas bort från mulljordarna. 

I huvudsak beror det på att 

det vetenskapliga underlaget 

fortfarande är begränsat. Ny 

forskning kan ge bättre svar. 

I olika sammanhang tillämpas 

också olika beräkningsmetoder, 

vilket gör att det ibland 

är svårt att jämföra siffror. 

I denna rapport fokuserar vi 

därför mindre på siffror och 

mer på de biologiska sambanden 

och vad man kan göra för 

att minska utsläppen på den 

egna gården.

DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET JORDBRUKET 

Jordbrukets 

Det finns många sätt 

att minska gårdens 

klimatbelastning. 

Lustgas från marken 

Från all åkermark avgår lustgas. 

Den bildas när olika kväveföreningar 

omsätts av mikroorganismer 

i marken. Hur mycket 

som avgår beror på kvävemängden 

och mängden energi för 

mikroorganismerna. 

Ju mer kväve som finns i marken, 

desto större är risken för 

lustgasbildning. Om miljön i 

marken är syrefattig ökar också 

risken för lustgasavgång. Det 

innebär till exempel att dåligt 

dränerade jordar ökar risken. 

För att minimera avgången av 

lustgas får grödan inte får ges 

för mycket kväve. Med lagom 

mängd kväve minskar även 

risken för läckage av nitrat 

samtidigt som kostnaderna för 

förlorat kväve blir lägre. En 

del av det kväve som förloras 

genom läckage eller via ammoniakavgång 

ombildas också till 

lustgas. Var kvävet ursprungligen 

kommer ifrån spelar i detta 

sammanhang ingen roll. 

För att uppnå en lagom 

kvävetillförsel rekommenderas 

ofta delade kvävegivor, ökad 

precision vid stallgödselspridning, 

minimerad höstspridning 

av stallgödsel och användning 

av ny teknik, till exempel N-sensor. 

Alla dessa råd syftar till att 

öka sannolikheten för att kvävet 

landar vid en gröda som kan 

tillgodogöra sig den. 

Koldioxid från 

mulljordarna 

Vid odling blir marken en 

källa till koldioxidutsläpp, men 

också en sänka. Med koldioxidsänka 

menas att de växtrester 

som blir kvar i marken innehåller 

koldioxid som den växande 

grödan fångat in och därmed 

avlastat atmosfären. 

Men när växtrester i marken 

bryts ned frigörs också koldioxid 

vilket leder till utsläpp. 

På mineraljordar balanserar 

sänkor och utsläpp och nettoeffekten 

blir oftast noll. 

Med mulljordarna är det annorlunda. 

En mulljord består 

till stor del av organiskt material 

som lagrats in under lång 

tid. När mulljorden syresätts 

i samband med odling ökar 

omsättningen och det frigörs 

betydligt mer koldioxid än vad 

som binds i växtresterna från 

den aktuella grödan. 

Hur mycket koldioxid som 

7 

största källor 

faktiskt avgår från mulljordar 

är mycket svårt att mäta. Eftersom 

dessa jordar bedöms svara 

för uppemot en fjärdedel av de 

samlade utsläppen av klimatgaser 

från svenskt jordbruk är 

det angeläget att skaffa säkrare 

kunskap om hur bortodlingen 

av mull fungerar och vilka 

åtgärder som kan vidtas för att 

minska den. En annan aspekt 

är att mulljordarna utgör några 

av Sveriges mest odlingsvärda 

arealer och ger viktiga bidrag 

till livsmedelsproduktionen. 

Under perioden 2008 till 

2010 satsar LRF och Stiftelsen 

Lantbruksforskning på mer 

forskning om mulljordar och 

deras roll för klimatet. 

Koldioxid från 

dieseln och oljan 

Den direkta energianvändningen 

i jordbruket bedöms 

svara för i storleksordningen 

tio procent av utsläppen av 

växthusgaser i svenskt jordbruk. 

Den utgörs bland annat 

av diesel till traktorer och 

olja och el till uppvärmning, 

spannmålstorkning och 

ventilation. 

Traktorernas dieselförbrukning 

kan ofta reduceras med 

sparsam körning. Ett annat 

sätt att få ned utsläppen från 

traktorerna är att ersätta fossil 

diesel med biodiesel. 

När det gäller elförbrukningen 

finns också ett antal möjliga 

åtgärder, till exempel att bara 

använda el från förnybara källor 

som vatten- och vindkraft. 

Utsläpp från 

stallgödseln 

Stallgödseln är en direkt källa 

till klimatgasutsläpp. Det beror 

på att det från gödseln avgår 

metan och lustgas. Hur stora 

utsläppen blir varierar mellan 

olika djurslag, utfodring och 

hur gödseln lagras och sprids. 

Generellt ger flytgödsel 

upphov till mindre utsläpp 

av växthusgaser än fastgödsel. 

Det finns olika metoder för att 

minska utsläppen från stallgödseln. 

En av de mest radikala är 

att röta gödseln och producera 

metan, biogas. Då fångas all 

gas upp och utsläppen minskar 

drastiskt. På köpet får man ett 

högvärdigt fordonsbränsle och 

rötrester med bättre gödslingsegenskaper 

än den ursprungliga 

gödseln hade. 

Stallgödseln kan också indirekt 

bidra till ökade klimatgasutsläpp. 

Det sker till exempel 

om den sprids vid fel tid på

Den största källan till metanutsläpp 

står våra idisslare för. 

Det som är nötkreaturens och 

fårens stora styrka i andra sammanhang 

blir en svaghet när 

det gäller klimatet. 

Förmågan att omvandla gräs 

till livsmedel är en stor fördel 

eftersom marker som är svåra 

att bruka på annat sätt ändå 

kommer till användning. 

Men den mekanism som är 

nödvändig för att kunna bryta 

ned gräset ger också upphov 

till metan. Och eftersom metan 

är en potent växthusgas blir 

idisslare en källa till klimatgasutsläpp. 

Nya forskarrön 

Tillverkning av mineralkväve 

orsakar utsläpp av klimatgaser 

på två sätt. Dels bildas lustgas 


till utsläpp av klimatgaser 

året eller i fel mängd. Överskottet 

av kväve ger då upphov till 

en ökad lustgasavgång. 

Koldioxid från det 

importerade fodret 

Till den svenska djurhållningen 

importeras proteinfoder. 

Produktionen av detta 

foder påverkar den svenska 

djurhållningens klimatgasutsläpp. 

Sammantaget beräknas 

foderimporten svara för cirka 

fyra procent av det svenska 

jordbrukets klimatgasutsläpp. 

Ökad efterfrågan på kött och 

proteinfoder i världen leder 

till att regnskog i Sydamerika 

avverkas för att ge plats åt 

boskap och foderodlingar. När 

regnskogen avverkas frigörs 

stora mängder koldioxid som 

finns bundet i träd och övrig 

vegetation. I skattningen av 

den svenska foderimportens bidrag 

till växthuseffekten ingår 

en försiktig bedömning av den 

sydamreikanska sojaodlingens 

betydelse för regnskogsskövlingen. 

En ökad inhemsk proteinfoderodling 

i Sverige skonar 

inte bara regnskogen, den ger 

också fördelar i vår egen växtodling, 

bland annat genom 

mer varierade växtföljder. 

Metan från djuren 

CO2 importerat foder 4% 

N2O och CO2 mineralkvävetillverkning 

9% 

CO2 CH4 och N2O 

stallgödsel 7% 

CO2 fossila 

bränslen 7% 

CO2 mulljordar 

19% 

JORDBRUKET 

tyder dock på att permanenta 

betesmarker binder betydande 

mängder koldioxid, vilket kan få 

stor betydelse för bedömningen 

av betesdjurens klimatpåverkan. 

Nötkreaturen ger också betydande 

bidrag till den biologiska 

mångfalden och till kulturlandskapet. 

Därför finns det en 

konflikt mellan olika miljömål. 

Också andra djurslag än idisslarna 

släpper ut metan, om än på 

betydligt lägre nivåer. 

Lustgas från 

mineralkvävet 

i tillverkningsprocessen, dels 

går det åt mycket energi, oftast 

naturgas, när kväve och väte 

omvandlas till ammoniak. Med 

gammal teknik står tillverkningen 

av mineralkvävet för 

fem till tio procent av det 

svenska jordbrukets klimatgasutsläpp. 

Med ny teknik renas 

en stor andel av lustgasen bort. 

Denna rening installeras på 

bred front i Europa och kommer 

att vara allmän år 2011. 

Som alla kvävekällor i odlingen 

riskerar mineralkvävet att 

spä på markens lustgasavgång. 

Detta inträffar om givorna inte 

anpassas till grödans upptag 

och det uppstår överskott av 

kväve i marken. 

Jordbrukets bidrag till växthuseffekten: Cirkeldiagrammet visar hur det 

svenska jordbrukets växthusgasutsläpp fördelar sig mellan olika källor. 

Lustgas från åkermark, koldioxid från mulljordar och metan 

från husdjuren står för tre fjärdedelar av utsläppen. 

Det är värt att notera att diagrammet innehåller stora osä- 

N20 

jordbruksmark 

34% 

CO2 CH4 

husdjur 

20% 

kerheter. Hur mycket koldioxid som verkligen avgår från 

mulljordarna är osäkert eftersom det är svårt att mäta 

och det behövs mer forskning. Detsamma gäller lustgasen 

från åkermarken. Trots osäkerheten redovisas 

diagrammet för att ge en bild av de bedömningar som 

görs med den kunskap som finns tillgänglig i oktober 

2009. I diagrammet tas ingen hänsyn till ny reninsgteknik 

vid tillverkning av kvävegödsel, vilket innebär att 

denna post kommer att minska väsentligt. 

Källa: Tynelius. Klimatpåverkan och förbättringsåtgärder för 

Lantmännen livsmedel – fallstudie Kronfågels slaktkyckling. 

Foderimportens utsläpp har beräknats av Ulf Sonesson, SIK.


POTATISEN OCH MORÖTTERNA 

Potatis och morötter 

tjänar på höga skördar 

Potatis och morötter tillhör de mest klimatvänliga svenska 

livsmedlen. I Livsmedelverkets kostrekommendationer 

betonas betydelsen av att äta mer potatis. 

Potatis och morötter har en hel del likheter när det gäller deras inverkan på 

klimatet. En ligger i de höga skördar per hektar som de båda grödorna ger. En 

annan likhet är att båda kan odlas på mulljord. När mulljorden bearbetas ökar 

bortodlingen och koldioxid tillförs atmosfären. Dessutom avgår lustgas från 

mulljordar och det påverkar också klimatet. Mulljordar ger ofta höga skördar 

som binder mycket koldioxid. Trots detta är mulljordarna en stor utmaning ur 

klimatsynpunkt. Hög skörd av potatis och morötter gör ändå att utsläppen av 

klimatgaser per kilo begränsas. 

Potatis som odlas på mineraljordar skiljer sig från många andra livsmedel genom att en stor 

del av klimatpåverkan sker i leden efter primärproduktionen. Orsaken är det stora svinn som 

uppstår när dålig potatis kasseras i butik och hos slutkonsument. Svinnet gör att utsläppen av 

klimatgaser per kilo kokt potatis stiger kraftigt. Bättre odlings- och lagringsmetoder, och sorter 

som minskar svinnet är därför viktigt för att minska potatisens utsläpp av klimatgaser. 

Vid produktion av morötter står sortering, tvättning, packning och transporter för en stor andel 

av klimatgasutsläppen. En studie visar att dessa led utgör över 70 procent av morotens bidrag 

till växthuseffekten. I primärproduktionen är mineralgödsel den största enskilda källan. 

Det finns två sätt att klimatanpassa odlingen av potatis och morötter. Ett är att öka avkastningen 

per hektar så mycket det går genom stor precision vid användning av mineralgödsel och 

bekämpningsmedel. En annan strategi är att gå ned i intensitet och odla ekologiskt. På grund 

av att mineralgödsel inte används och att kvävenivåerna i marken är relativt låga kan ekologiskt 

odlade morötter och potatis vara förhållandevis klimatsmarta. Även i ekologisk odling är det 

viktigt att styra växtnäringen, optimera växtföljden och förebygga skadeangrepp så att hektarskörden 

blir så stor som möjligt och skördevariationen så liten som möjligt. 

Detta kan du göra på gården: 

MINSKA UTSLÄPP 

FRÅN MULLJORDAR 

En morot från en mulljord uppskattas 

ge större klimatgasutsläpp 

jämfört med den som odlats på 

en fastmarksjord. Om målet är att 

minska utsläppen av klimatgaser så 

bör jordbearbetningen minimeras. 

Ett ökat inslag av fleråriga grödor på 

mulljordar, till exempel vall, minskar 

bortodlingstakten och därmed 

klimatpåverkan. 

GENOMTÄNKTA 

OPERATIONER I FÄLT 

Det är viktigt att optimera användningen 

av mineralgödsel, både 

för att minska förbrukningen av 

mineralgödsel och för att undvika 

kväveöverskott i marken. Samtidigt 

är det viktigt att inte äventyra 

avkastningen i odlingen. Att välja 

lustgasrenat kväve i mineralgödseln 

är ett riskfritt sätt att minska 


SÄLJ PRODUKTERNA 

LOKALT 

Transporter har stor betydelse för 

potatisens och morötternas klimatpåverkan. 

Ju närmare slutkunden 

som produkten packas och säljs 

desto bättre mår klimatet. Klimatargumentet 

kan med fördel användas 

i marknadsföringen av lokalt 

och regionalt odlad potatis och 

morötter. Om svinnet kan minskas 

så är klimatvinsten ännu större. 

+ 

Potatisens och morotens 

klimatpåverkan ökar med 

ökade transportavstånd. 

Det gör att svenskproducerad 

potatis/morot oftast har en tydlig 

klimatfördel framför importerad. 

+ 

Såväl svensk potatis 

som svenska morötter är 

klimatsmarta livsmedel. 

Det gäller framför allt 

om dessa grödor har odlats på 

mineraljordar. 

– 

Morötter och potatis 

på mulljordar ger stora 

utsläpp av växthusgaser 

enligt det vi vet idag. Mer forskning 

ger säkrare kunskap. 

– 

Svinnet i potatisodlingen 

gör att det krävs två kilo 

på gården för att få fram 

ett kilo kokt potatis hos konsumenten. 

Minskat svinn skulle ha 

en klart positiv klimateffekt. 

Varsamhet viktigt. Om svinnet minskar 

blir potatisen ännu mer klimatvänlig. 

MINSKADE UTSLÄPP 

FRÅN LAGRING 

Vid kyllagring av potatis och morötter 

används ofta syntetiska köldmedier. 

Då dessa är starka klimatgaser 

är det viktigt att minimera 

läckaget från kylanläggningen. Att 

ersätta syntetiska köldmedier med 

klimatneutrala köldmedier som ammoniak 

eller koldioxid är ännu effektivare. 

Med förnybar el till driften 

minskar utsläppen ännu mer.

Sven Norup, Norups Gård AB, Knislinge: 

– Jordbrukarna måste balansera klimatdebatten 

– Hållbarhetsperspektivet är 

lika viktigt som klimatfrågan. Vi 

jordbrukare ska göra vad vi kan 

för att minimera miljöpåverkan. 

Men det är också viktigt med 

information till allmänheten. 

Folks val av livsmedel, produktionsmetoderna 

och transpor- 

terna har stor betydelse. 

Norups Gård har såväl ekologisk 

som konventionell odling. 

Egenproducerat biodrivmedel 

till traktorerna minskar klimatpåverkan. 

Ett annat sätt är att ersätta 

delar av mineralkvävet och 

i stället använda organisk gödsel, 

till exempel precisionsspridd 

fruktsaft från Lyckeby Stärkelsen. 

Men det är mer än klimatet som 

engagerar Sven Norup. 

– Alla delar i miljödebatten är 

viktiga: klimatpåverkan, kemikalieanvändning,växtnäringsutnyttjande 

och vattenhushållning. 



Martin Engelbrekt, Jonstorp, Höganäs: 

– I framtiden får lokal och regional frukt en fördel 

– Varmare väder och mer regn 

är bra för oss fruktodlare, men 

riskerna ökar. Det kan bli fler 

hagelskurar och bättre förutsättningar 

för insekter och svampar. 

Martin Engelbrekt använder 

både freon och ammoniak som 

köldmedium i sina kylrum, och 

kan på kort sikt inte ta bort 

freonet. 

– Så länge maskinerna är i bra 

skick blir det inga utsläpp och 

det kontrollerar vi kontinuerligt. 

Än så länge använder han 

konventionell el, men inser att 

strömmen är lätt att byta. Han 

tror också på att höja hektarskörden 

för att kunna slå ut dieselförbrukningen 

på flera kilo. 

– Med nyplanteringar kan jag 

välja sorter med bra marknadsvärde 

och hög skörd. Beskärning 

och plockning underlättas och 

jag får en jämnare produktion.

+ 

Frukt har låga utsläpp 

av klimatgaser och 

dessutom vore det bra 

för folkhälsan om konsumtionen 

ökar. Utsikterna för 

svensk äppelodling är goda. 

+ 

Svenskproducerade 

äpplen orsakar betydligt 

mindre klimatpåverkan 

än importerade. Det 

kan bli ett allt starkare försäljningsargument 

i framtiden. 

– 

Trots att konsumtionen 

i Sverige har 

ökat med 30 procent 

mellan åren 1995 och 2005 

så har den inhemska äppelproduktionen 

stått stilla. 

– 

Odlingssäsongen i 

Sverige och begränsad 

lagringstid gör att 

svenska äpplen inte finns att 

tillgå året runt. Nya lagringsmetoder 

kan lösa problemet. 

Höj avkastningen. Ju bättre odlingar, 

desto mindre klimatpåverkan 

FRUKTEN 


Äpplen vinner på att 

vara närproducerade 

Detta kan du göra i odlingen: 

BYT KÖLDMEDIUM 

I LAGREN 

I de kylda fruktlagren används ofta 

syntetiska köldmedier. Dessa är 

mycket starka klimatgaser. Därför 

är det viktigt att genom ett aktivt 

underhåll minimera läckaget från 

anläggningen. Ett ännu säkrare sätt 

att undvika klimatgasutsläpp från 

lagringen är att byta köldmedium 

och i stället använda ammoniak 

eller koldioxid. 

Transporter står för en stor del av klimatgasutsläppen för 

frukt. Det gör att svenskproducerade äpplen har en stor 

fördel jämfört med importerade. 

Äpplen ger låga utsläpp av klimatgaser i primärproduktionen. Och ju närmare odlingen 

konsumenten bor desto bättre är det. Vid transporten belastas äpplena inte 

bara med den energi som fordonet kräver, det går dessutom åt energi till lagerutrymmets 

klimatanläggning som reglerar fukt och temperatur. 

Ett äpple från Nya Zeeland som konsumeras i Sverige ger enligt en svensk 

studie(Institutet för livsmedel och bioteknik) därför mellan fem och tio gånger 

så stora utsläpp av klimatgaser jämfört med ett äpple som odlas i Sverige. Franska 

äpplen ger tre gånger större utsläpp än de svenska. 

I den studie som ligger bakom ovanstående siffror jämfördes hela kedjan fram till butik i Sverige. 

För de svenska äpplena fördelade sig klimatbelastningen lika mellan odling/lagring och transporter. 

Med moderna kylmedier utgör den stationära lagringen inte längre någon stor post i klimatkalkylen. 

De svenska äpplena var därför fortfarande ett bättre klimatval än de importerade också 

vid en lagringstid på 105 dagar. 

Även om det mesta talar för att klimatsmarta svenska konsumenter ska välja svenskproducerade 

äpplen så finns det åtgärder att vidta på gården. Många odlingar är gamla och inte anpassade för 

en rationell skötsel. Med tätare planteringar kan antalet maskintimmar per kilo äpple minskas 

betydligt. Skörden per hektar ökar också vilket gör att de arealberoende klimatgasutsläppen kan 

fördelas på fler kilo äpplen. 

I kyllagren används fortfarande så kallade syntetiska köldmedier. Dessa är mycket starka klimatgaser 

som om de läcker ut ger betydande bidrag till den globala uppvärmningen. Mest önskvärt 

är att fasa ut de syntetiska köldmedierna helt och ersätta dem med till exempel ammoniak eller 

koldioxid. Ett annat alternativ är att se till att läckaget från kylanläggningar med syntetiska köldmedier 

minimeras. 

HA KOLL 

PÅ KVÄVET 

Den energi och de utsläpp av lustgas 

som tillverkningen av mineralkväve 

ger upphov till är en av äppelproduktionens 

största källor till klimatgasutsläpp. 

Genom att hushålla med 

kväve och genom att välja kväve 

som tillverkats i fabriker med lustgasrening 

kan klimatbelastningen 

minska. En annan strategi är att 

odla ekologiskt utan mineralgödsel. 

ÖKA SKÖRDEN, 

MINSKA SPILLET 

Genom olika åtgärder i odlingen 

kan såväl kvaliteten som skördenivåerna 

öka. Ett sätt är att 

föryngra och förtäta äldre odlingar. 

De högst avkastande odlingarna på 

välarronderade marker ger 60 ton 

per hektar medan det också finns 

de som ger tio ton. Högre skörd och 

bättre kvalitet sänker växthusgasutsläppen 

per kilo äpple. 

BYT TILL 

FÖRNYBAR EL 

Vid lagring av frukt används en 

hel del el. Genom att använda en 

elmix som till 100 procent består 

av förnybara energikällor, till 

exempel vatten- eller vindkraft, så 

kan klimatgasutsläppen sänkas. Ett 

annat sätt att minska belastningen 

är att göra en energianalys av lagringen 

och leta efter möjligheter att 

minska energianvändningen.


Thomas Lilja, Elleholms Tomatodling AB, Mörrum: 

– Alla åtgärder för att reducera utsläppen är nödvändiga 

– Detta är bara början på debatten 

om klimatpåverkan, både för lantbruket 

och för alla andra. Vi vet att 

sättet vi lever på påverkar klimatet. 

Thomas Lilja värmer upp sina 

växthus med överskottsvärme från 

pappersmassafabriken Södra Cell. 

Han har också reducerat energiför- 

brukningen med 40 procent genom 

att använda energiväv och all el 

kommer från de förnybara källorna 

vatten- eller vindkraft. 

– I odlarföreningen samordnar vi 

dessutom transporterna så mycket 

vi kan. 

– Bra miljöarbete är att spara resur- 

ser. Om jag kan byta ut en resurskrävande 

insatsfaktor så gör jag det. 

Thomas Lilja ser fram emot en 

klimatmärkning. 

– Det är nödvändigt. Annars kan vi 

inte upplysa konsumenten på ett 

bra sätt om vad som är bra och vad 

som är dåligt.

+ 

Den snabba omställningen 

från fossil till 

förnybar energi vid 

uppvärmning av svenska 

växthus ger stor minskning 

av klimatpåverkan. 

+ 

Jämfört med frilandstomater 

är det lättare 

att kontrollera skadegörare 

och sjukdomar i 

växthus. Detta ger ökad möjlighet 

till biologiskt växtskydd. 

– 

Trenden mot mer 

kvisttomater och små 

tomater, till exempel 

körsbärstomater, leder till 

lägre avkastning och större 

klimatbelastning. 

– 

Även om uppvärmningen 

i växthusen 

alltmer drivs med 

förnybar energi så är det till 

växthusens nackdel att de 

behöver värmas upp. 

Moget klimatval. Medvetna konsumenter 

kan köpa svenska tomater. 

DE VÄXTHUSODLADE GRÖNSAKERNA 


Ny energi gör svensk 

tomat klimatsmart 

Detta kan du göra i odlingen: 

VÄRM UPP MED 

FÖRNYBAR ENERGI 

Växthus som värms upp med 

förnybar energi har radikalt lägre 

klimatpåverkan jämfört med de 

som värms med fossilt bränsle. 

Under 2009 är det fortfarande 

ungefär en fjärdedel av de svenska 

tomatodlingarna som använder 

fossilt bränsle som huvudsakligt 

bränsle för uppvärmning. Ett byte till 

förnybar energi ger stor effekt. 

Svensk tomatproduktion har på kort tid minskat utsläppen 

av klimatgaser. Det beror på att allt fler producenter värmer 

sina växthus med förnybar energi. 

Det finns flera olika faktorer som påverkar hur klimatsmarta växthusodlade svenska 

grönsaker är. Den enskilt viktigaste är hur växthusen värms upp. Med fossila bränslen 

blir de produkter som odlas hårt belastade med utsläpp av klimatgaser. 

Under 2007 värmdes två tredjedelar av alla växthus med tomater med någon form 

av fossilt bränsle. Men på bara par år har ett stort antal företag övergått till förnybara 

bränslen. Under 2009 värms därför bara en fjärdedel av de svenska växthusodlade 

tomaterna med fossil energi, vilket har lett till en dramatisk minskning av 


I tidigare gjorda livscykelanalyser har tomater som odlats på friland i Spanien, trots transport till 

Sverige, varit mer klimatsmarta än växthusodlade svenska tomater. Med förnybar energi är denna 

skillnad eliminerad och de svenska tomaterna är ett minst lika bra klimatval som de spanska. 

Förutom att byta energislag till uppvärmningen har många svenska växthus försetts med en väv 

som dras ned nattetid, alternativt en fastmonterad folie. Denna åtgärd kan sänka energiåtgången 

med mellan 15 och 20 procent. Över tre fjärdedelar av de svenska växthusen hade redan 2007 

försetts med denna energibesparande teknik. 

En annan faktor som väger tungt för tomatodlingens klimatpåverkan är skördenivån i växthuset. 

Ju högre skörd desto fler kilo tomat att fördela de fasta utsläppen på. Variationen i skörd beror 

både på hur tomaterna odlas och vilka sorterna är. Generellt ger kvisttomater lägre skörd än 

lösplockade sorter. Därmed blir också klimatpåverkan per kilo tomat större med kvisttomater än 

med lösplockade. Lägst avkastning per kvadratmeter ger körsbärstomater och plommontomater. 

Det gör dessa sorter till de minst klimatsmarta. 

FÖRSE VÄXTHUSET 

MED ENERGIVÄV 

Genom att utrusta växthuset med 

en väv som dras för nattetid kan 

energiförbrukningen minskas med 

mellan 15 och 20 procent. Ett alternativ 

till väven är en fastmonterad 

plastfolie. Ungefär tre fjärdedelar av 

de svenska växthusen hade 2007 

någon av ovanstående lösningar. 

För övriga utgör denna investering 

en potential till förbättring. 

ANALYSERA ENERGI- 

FÖRBRUKNINGEN 

Genom att analysera all energiåtgång 

i företaget, inklusive värme, 

koldioxidproduktion, och användning 

av el och mineralgödsel går 

det att få en bild av de största 

källorna till klimatgasutsläpp. Ökad 

kunskap och tydliga mål kan bidra 

till mindre klimatbelastning. Med 

analysen som grund görs en plan 

för hur utsläppen ska reduceras. 

ÖKA AVKASTNINGEN 

PER KVADRATMETER 

En hög avkastning ger lägre utsläpp 

per kilo produkt räknat. Åtgärder 

som leder till ökad avkastning är 

därför ofta klimatsmarta. En förutsättning 

är dock att användningen 

av till exempel mineralgödsel inte 

ökar för mycket. Det är också en 

stor fördel om det mineralkväve 

som används tillverkats i en fabrik 

med lustgasrening.


SPANNMÅLEN 

Kvävet överskuggar allt 

i spannmålsodlingen 

Svensk spannmålsodling står sig bra jämfört med spannmål 

i andra länder. Det mesta tyder på att klimatbelastningen 

är betydligt lägre än för ris och amerikanskt vete. 

I svensk spannmålsodling används idag betydande mängder mineralgödselkväve. Det 

är också en av de största källorna till klimatgasutsläpp i denna produktion eftersom 

tillverkningen av mineralgödsel orsakar utsläpp av koldioxid och ibland lustgas. 

En annan viktig källa till klimatpåverkan i spannmålsodlingen är lustgasen som bildas 

när kvävet omvandlas i marken. Hur stora dessa utsläpp blir beror på flera faktorer, 

bland annat tillgången till kväve. Ju mer kväve i marken, desto större blir produktionen 

av lustgas. 

I ekologisk odling används inte mineralgödsel och kvävenivån i marken är oftast förhållandevis låg. 

Varierade växtföljder med mycket vall binder kol i marken. Allt detta gör att ekologisk växtodling är 

förhållandevis klimatsmart. Ekologisk odling och precisionsodling med mineralgödsel som tillverkas 

med lustgasrening är två olika sätt att klimatanpassa spannmålsodlingen. 

Jämfört med konkurrerande produkter står sig den svenska spannmålsodlingen bra vad gäller klimatpåverkan. 

Ris, som också är en spannmålsgröda, är dåligt undersökt vad avser klimatpåverkan. 

Men det mesta tyder på att utsläppen av klimatgaser från ris är större än vid svensk vete-, havre- eller 

rågodling. Anledningen är framför allt de asiatiska risodlingarnas vattendränkta marker som avger 

metan och lustgas. Också jämfört med amerikanskt vete står sig den svenska odlingen bra. Det beror 

framför allt på att de amerikanska veteodlingarna ger lägre avkastning än de svenska. Det medför 

att insatserna av mineralgödsel och drivmedel måste slås ut på färre antal kilon. 

När spannmål förädlas till bröd går det åt en hel del energi till bakningen. Om brödet bakas i en 

stor industri vars produkter säljs över ett stort område bidrar också transporterna till utsläppen. 

Samtidigt är ugnarna och transportkedjan mer energieffektiv, vilket gör att det inte finns några 

systematiska skillnader stora och små bageriers klimatpåverkan. 


KÖP LUSTGASRENADE 

KVÄVEGÖDSELMEDEL 

Tillverkningen av mineralkväve har 

länge varit en av de största utsläppskällorna 

inom svensk spannmålsodling. 

Med modern reningsteknik 

vid tillverkningen reduceras 

utsläppen av växthusgaser med 

mer än hälften. Detta är positivt 

för klimatet. En för stor tillförsel av 

mineralkväve kan dock fortfarande 

ge ökad lustgasbildning i marken. 

ANPASSA 

EKOODLINGEN 

Ekologisk spannmålsodling får 

relativt låga utsläpp av klimatgaser 

eftersom inget mineralkväve 

används. Utmaningen är att få en 

hög avkastning per hektar. Bättre 

växtföljder och bättre utnyttjande 

av stallgödsel och gröngödsling för 

att öka skördenivåerna är metoder 

som bidrar till att göra ekologisk 

odling ännu mer klimatsmart. 

ANVÄND MINDRE 

FOSSIL ENERGI 

Ju mindre fossil energi som används 

desto mindre blir utsläppen 

av koldioxid. Genom att förbättra 

den egna eller de anställdas 

körteknik kan dieselforbrukningen i 

traktorerna minska. Andra metoder 

att minska användningen av fossil 

energi är att använda förnybar 

energi till spannmålstorken och 

biodiesel till fältmaskinerna. 

+ 

Spannmål ger ett stort 

utbyte av högvärdiga 

livsmedel i förhållande till 

insatta resurser. Mer lokalt 

odlad spannmål i svenska livsmedel 

minskar klimatbelastningen. 

+ 

Spannmålsproduktionen 

kommer att bli ännu mer 

klimatsmart. Ny teknik 

vid tillverkning och spridning 

av gödsel leder till minskade 

utsläpp av klimatgaser. 

– 

Spannmål behöver tillförsel 

av kväve för att ge 

en bra avkastning. En del 

kväve orsakar utsläpp av 

lustgas. Det är därför viktigt att 

köpa lustgasrenat mineralkväve. 

– 

Spannmål odlas ofta i 

relativt ensidiga växtföljder. 

Större variation i 

växtföljden kan ge högre 

skördar vilket minskar klimatbelastningen 

per kilo spannmål. 

Lagom är bäst. Väl avpassad kvävegödsling 

ger klimatsmart spannmål. 

LÄGG LAGOM 

MYCKET KVÄVE 

Ju mer man kan anpassa gödslingen 

efter grödans behov desto 

bättre mår klimatet. N-sensor är ett 

av verktygen som kan användas. 

Med denna teknik blir grödan 

jämnare och upptaget av kväve 

effektivare. Gården bör också ha en 

gödslingsplan baserad på en växtnäringsbalans. 

Det minskar risken 

för övergödning ytterligare.

Håkan Erikssson, Wiggeby Jordbruk AB, Ekerö: 

– Vi måste skydda åkermarken 

– Det är konstigt att man inte 

har skyddat åkermarken mot bebyggelse, 

menar Håkan Eriksson 

på tal om klimatdebatten. 

Han har själv arbetat med miljö 

i sitt företag i 20 år. Idag använder 

han N-sensor och körspår i 

spannmålen och GPS i vallen. 

– Så fort du rör en åker så får vi 

en klimatpåverkan. Därför gäller 

det att röra den så lite som möjligt, 

anser Håkan Eriksson. 

90 procent av arealen på gården 

odlas plogfritt. Det sparar diesel, 

minskar lustgasutsläppen, men 

ökar risken för svampsjukdomar. 

– Här gäller det att ha en balans. 

Eriksson körde med RME-diesel 

ett år, men det föll på att maskinleverantörerna 

inte kunde 

ge garantier på RME-motorer. 

– Nu prioriterar vi leverantörer 

som kan erbjuda RME-traktorer 

med garanti till ett vettigt pris. 



Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård, Fjugesta: 

– Vi odlar så mycket ärter vi kan 

– Det är orättvist att köttproduktionen 

kritiseras så hårt för 

klimatförändringen. Metan från 

djuren är en del i det biologiska 

kolkretsloppet. Det stora problemet 

är inte böndernas djur, utan 

all användning av fossilt bränsle. 

Själv odlar Håkan Wahlstedt så 

mycket foderärter som växtföljden 

tål, vilket innebär vart sjätte år. Ärtodlingen 

gör att han kan reducera 

förbrukningen av soja till slaktgrisarna 

med nästan 50 procent. 

Men sojan behövs fortfarande. 

– Skulle jag bara utfodra grisarna 

med ärter hade vi fått en obalans 

mellan aminosyror, protein och 

energi och det hade lett till mer 

kväve i gödseln och högre kväveutsläpp 

i stallet, under lagringen 

och vid spridning på åkern. 

Det nästa Håkan Wahlstedt ska 

börja räkna på är en biogasanläggning 

för grisgödseln.

Baljväxter vinnare 

som proteinkälla 

+ 

Baljväxterna fixerar 

kväve och är oberoende 

av fabrikstillverkat 

kväve. Därmed 

är grödan ingen stor källa till 

klimatgasutsläpp. 

+ 

Med sitt rika proteininnehåll 

kan baljväxter 

ersätta delar av 

människans proteiner 

från kött. Klimatpåverkan från 

köttproduktionen är större. 

– 

Kvävet som baljväxterna 

binder i marken 

är svårt att kontrollera. 

Stor restmängd av kväve 

ökar risken för utlakning och 

lustgasavgång. 

– 

Vissa produkter ger 

höga utsläpp av 

klimatgaser. Exempel 

på sådana är flygtransporterade 

bönor och importerade 

kvävegödslade sockerärter. 

Bra miljöval. Klimatet gynnas av 

mer svenskt protein till svenska djur. 


VAR NOGA MED 

VÄXTFÖLJDEN 

Baljväxternas förmåga att fixera 

kväve är en stor tillgång som sparar 

energi. Myntets baksida är att restkvävet 

i marken kan vara svårt att 

hantera. Den efterföljande grödan 

måste kunna tillgodogöra sig förfruktsvärdet 

av baljväxtodlingen. En 

väl avvägd jordbearbetning och en 

anpassad kvävegiva är därför viktig 

för att inte kväve ska gå förlorat. 


Det finns starka skäl för konsumenten att äta mer protein 

direkt från växtriket. Djurgårdar vinner på att byta importerad 

soja mot lokalt producerade baljväxter. 

Ett av baljväxternas starkaste kort är att de producerar sitt eget kväve. Det gör 

att behovet av kvävegödsling i många baljväxtodlingar är lika med noll. Eftersom 

tillverkning av mineralgödsel leder till koldioxid- och ibland lustgasutsläpp så är 

denna förmåga fördelaktig ur klimatsynpunkt. 

Hur baljväxterna genom hela sin livscykel påverkar klimatet jämfört med andra 

alternativ beror lite på hur man räknar. Eftersom baljväxten innehåller protein 

kan det vara logiskt att jämföra den med kött. Analyser av olika måltider med 

jämförbart energi-, protein- och näringsinnehåll, men med olika ursprung för proteinkällan, talar 

till baljväxternas fördel. Ärt- eller sojabaserade biffar och korvar är till exempel klimatmässigt 

överlägsna fläskkotletten. Allt tyder också på att svenskproducerade ärter är klimatsmartare än 

importerad sydamerikansk soja. 

Det skulle med andra ord ge dubbla fördelar om konsumtionen av produkter baserade på svenskodlade 

ärter och bönor ökade. Ett hinder för det är produktutvecklingen. Det blir allt vanligare 

med mjölkfria drycker, glass, korvar, biffar och färser tillverkade med sojabönan som bas. I dessa 

sammanhang är ärtan inte alls lika vanlig. Det kan delvis bero på att ärtan inte är lämplig, men 

också på att utvecklingen av vegetarisk mat drivs hårdast i USA där sojaodlingen är stor. 

Baljväxter används inte bara i människors föda. Det är dessutom en av de viktigaste ingredienserna 

i djurfoder. Också i detta sammanhang är det en fördel om grödan är lokalt eller regionalt 

odlad. Soja, som i sig själv är en klimatsmart kvävefixerande gröda, kan ibland utgöra ett problem 

i svenskt jordbruk. Om den produceras i Sydamerika har den lång väg att färdas, inte bara över 

världshaven utan också från inlandsodlingar ut till kusten och exporthamnarna. Belastar man 

dessutom denna sojaodling med den effekt som skövlingen av regnskog för med sig så blir den 

den relativt aggressiv mot klimatet. 

ÖKA KLÖVER- 

ANDELEN I VALLEN 

Klöver fungerar som en soldriven 

gödselfabrik. Kväve fångas ur luften 

och förser jorden med kväve samtidigt 

som det höjer proteininnehållet 

i grovfodret. Det minskar också behovet 

av inköpt mineralgödsel och 

stallgödsel. En högre andel klöver 

är därför ofta klimatsmart och som 

regel också lönsam för det företag 

där åtgärden passar. 

BALJVÄXTERNA 

ÖKA ODLINGEN 

AV BALJVÄXTER 

En ökning av den svenska odlingen 

av ärter och bönor ger uppenbara 

klimatfördelar. Om det finns 

utrymme i växtföljden kan ett sätt 

att minska gårdens klimatpåverkan 

därför vara att öka odlingen. Ökad 

baljväxtodling ger också andra 

fördelar, bland annat som skördehöjande 

avbrottsgröda i växtföljder 

med stor andel spannmål. 

BYT PROTEINKÄLLA 

I FODERSTATEN 

På gårdar med djurhållning minskar 

klimatbelastningen om den importerade 

sojan byts ut. Antingen kan 

man själv öka sin egen odling eller 

så kan någon annan producent 

i närheten göra det. Det närproducerade 

proteinfodret är bättre 

eftersom man bland annat undviker 

långa transporter och dämed minskar 

användningen av fossilt bränsle.


KYCKLINGARNA 

Kycklingen lyfter 

i klimatdebatten 

Kycklingköttet är det av våra vanligaste köttslag som ger minst 

påverkan på klimatet. Det beror på att kycklingen är bra på att 

omvandla foder till kött och att den inte avger metan. 

Fåglar växer snabbt och kyckling ger mycket kött i förhållande till det foder den 

konsumerar. Den är dessutom enkelmagad vilket innebär att den, till skillnad 

från nötkreaturen, inte avger metan. Detta är de två viktigaste förklaringarna till 

att kycklingköttet ger de minsta utsläppen av klimatgaser räknat per kilo kött. 

Utgångsläget är bra, men det finns ändå saker att göra för den kycklingproducent 

som vill bli ännu mera klimatsmart. Kycklingproduktionens utsläpp av 

klimatgaser härstammar till tre fjärdedelar från gården och fodret, där fodret 

är den enskilt största källan. Vid odlingen av foderspannmål avgår betydande mängder lustgas 

från marken. Uppskattningarna av hur mycket lustgas som lämnar den odlade arealen vid olika 

grödor, jordarter och brukningsmetoder är osäkra. Men säkert är att ett överskott av kväve i 

marken leder till ökad lustgasavgång. 

Eftersom kycklingproducenter ofta har god tillgång till näringsrik gödsel är det viktigt att denna 

tas tillvara i växtodlingen och att mineralgödselgivan minskas så att det inte läggs för mycket 

kväve sammanlagt. Innehållet av lättillgängligt kväve felvärderas ofta eftersom hänsyn bara tas 

till innehållet av ammoniumkväve. I praktiken leder det till att det verkliga innehållet av lättillgängligt 

kväve underskattas kraftigt. Följden blir en betydligt större kvävegiva än planerat. 

Som proteinkälla i slaktkycklingfodret används huvudsakligen soja eller raps. Mycket tyder 

på att regionalt odlad raps är ett betydligt bättre alternativ än stora delar av den importerade 

sojan. Det beror bland annat på att sojaproduktionen i Sydamerika bidrar till skövling av regnskog. 

Om effekten av detta inkluderas i klimatbedömningen är den regionalt odlade rapsen 

betydligt bättre. Ett sätt att förbättra den egna produktionen är därför att försöka öka andelen 

protein som produceras i Sverige och Europa. Ett annat alternativ är att efterfråga importerad 

soja som är certifierad med utgångspunkt i hållbar produktion. 


TA VARA PÅ 

KVÄVET I GÖDSELN 

För mycket kväve i växtodlingen slår 

mot klimatet på flera sätt. Fälten 

avger mer lustgas, det går åt mer 

mineralgödsel och risken för torkkrävande 

liggsäd ökar. Analysera 

därför kväveinnehållet i gödseln och 

optimera givan i den egna odlingen. 

Sälj ett eventuellt överskott av 

gödsel till grannar som inte själva 

har djur på gården. 

UNDVIK IMPORTERAD 

SOJA I FODRET 

Importerad soja produceras ofta 

på ett sätt som bidrar till skövling 

av regnskogar i Sydamerika. Den 

belastas dessutom av de långa 

transporterna. Genom att öka andelen 

regionalt odlade proteinråvaror i 

fodret minskar klimatbelastningen. 

Ett annat alternativ kan vara 

soja från hållbarhetscertifierade 

odlingar. 

BYT UT OLJA 

MOT BIOENERGI 

De flesta av Sveriges slaktkycklinggårdar 

använder idag biobränsle 

till uppvärmning. Men fortfarande 

värmer var femte kycklingproducent 

sina stallar med olja. På gårdar 

som ännu inte har ställt om ger 

ett byte från fossila bränslen till 

förnyelsebara biobränslen en snabb 

och säker minskning av klimatbelastningen. 

+ 

Kycklingen är en effektiv 

foderomvandlare. 

Det gör köttslaget till 

ett av de mest resurseffektiva 

vilket också innebär en 

låg belastning på klimatet. 

+ 

Svensk kyckling är klimatsmartare 

än andra 

länders. I till exempel 

England och Frankrike 

värms stallarna med fossil energi 

vilket ger stora klimatgasutsläpp. 

– 

Kycklingen ger begränsade 

bidrag till 

bevarande av kulturlandskapet 

och den biologiska 

mångfalden eftersom fodret i 

huvudsak består av spannmål. 

– 

Kycklingproduktionen 

ger upphov till stora 

koncentrationer av stallgödsel. 

Detta riskerar att leda till 

ett överskott av kväve i kycklinggårdarnas 

växtodling. 

Biovärme. Åtta av tio svenska 

kycklingstallar värms med bioenergi. 

FÖRBERED STALLET 

FÖR NYTT KLIMAT 

Klimatet har redan börjat förändras. 

En alltmer påtaglig effekt är att de 

svenska somrarna blir varmare för 

varje år som går. Därför finns det 

skäl att vid ny- och ombyggnationer 

se över ventilationskapaciteten 

i kycklingstallarna. Detta för att 

undvika att kycklingarna drabbas av 

värmestress under årets varmaste 

dagar.

Markus Johansson, Storagården Bottorp, Vassmolösa: 

– Vi tar intryck av klimatdebatten 

– Det känns som om vi har satsat 

på rätt häst. Vi kan vara med i 

debatten med en produktion 

som är klimatsmart och som vi 

är stolta över. 

Klimatfrågan är jättestor och 

bönder tar minst lika mycket 

intryck som alla andra, menar 

Markus Johansson. Han har två 

kycklinghus och i det ena installerade 

han halmeldning för två 

år sedan. Det andra huset värms 

fortfarande med olja, men nästa 

år ska huset byggas ut och då ska 

också oljepannan ersättas med 

en biobränslepanna för flis. 

Den näringsrika kycklinggödseln 

analyseras och sprids till 

de grödor där den passar bäst; 

sockerbetor och potatis på våren 

samt raps på hösten. 

– Kycklinggödseln är svår att 

sprida jämnt. Det är viktigt med 

bra spridningsteknik. 



Sten-Sture Stensson, Vrånghult, Tun: 

– Lantbruket försöker vara så klimatsmart som möjligt 

– Vi försöker vara så klimatsmarta 

som möjligt genom att köra 

mindre och ta vara på energi 

och gödsel. Det finns pengar 

att tjäna på det, och det är ju 

lockande. 

Sten-Sture Stensson ser inga 

radikala möjligheter att förbättra 

de egna värphönsens foderutnyttjande. 

Att få ned foderförbrukningen 

strävar han efter 

hela tiden. 

– Kan du spara in ett hekto 

per kilo ägg på en omgång, så 

betyder det ju mycket. 

Han köper in allt foder till 

både de konventionella och de 

ekologiska hönorna och menar 

att det är svårt att påverka varifrån 

proteinråvaran kommer. 

– Det handlar ju om tillgången 

på till exempel ekologiska ärter 

och vad priset är på de olika 

råvarorna, säger han.

+ 

Ägg är ett livsmedel 

som ger låga utsläpp 

av klimatgaser. Ägg 

ger betydligt lägre 

utsläpp per kilo protein än till 

exempel griskött och nötkött. 

+ 

En del av äggens 

klimatbelastning är 

lustgas som handelsgödsel 

till foderodlingen 

orsakar. Ny teknik minskar 

snart detta problem. 

– 

Värphönsen ger 

begränsade bidrag till 

bevarande av kultur- 

landskapet och den biologiska 

mångfalden eftersom fodret i 

huvudsak består av spannmål. 

– 

En betydande andel 

av fodret består av 

importerad soja, vilket 

bidrar till regnskogshotet. Certifierad 

soja eller inhemska 

grödor kan förbättra läget. 

Guld för klimatet. Ägg ger låga 

klimatgasutsläpp. 



Hög fodereffektivitet 

viktigast för äggen 

MINDRE FODER 

PER KILO ÄGG 

Ju mindre foder som går åt för att 

producera ett kilo ägg, desto mindre 

blir utsläppen av klimatgaser. På de 

två gårdar som ingick i SIK-studien 

skiljde sig klimatgasutsläppen åt 

med 0,2 kilo koldioxidekvivalenter 

(1,6 istället för 1,8) per kilo ägg. I 

stort sett hela skillnaden berodde 

på att den ena besättningen hade 

ett bättre foderutnyttjande. 

Äggen tillhör de mest klimatsmarta livsmedlen räknat som 

utsläpp per kilo protein. Viktigast på gården är att minimera 

foderåtgången per kilo ägg. 

Det går att äta sitt frukostägg med gott klimatsamvete. Utsläppen av klimatgaser är 

relativt låg räknat per kilo ägg. Det beror på att värphönsen är bra på att omvandla 

foder till användbara livsmedel. 

Som för många livsmedel uppstår en stor del av äggens klimatpåverkan på gården. 

Den överlägset största andelen hänger ihop med foderproduktionen. Det visar en 

livscykelanalys på ägg från två mellansvenska gårdar, som SIK, Institutet för livsmedelsteknik, 

har gjort. Här har man räknat på hela kedjan, från produktionen av 

insatsvaror, via insatser på gården, transporter, förpackning och till dess att äggen lämnar butiken 

i kundens bärkasse. 

Fodret står för cirka 70 procent av alla klimatgasutsläpp i produktionskedjan. Spannmål och soja 

är de dominerande ingredienserna och det är insatser i produktionen av dessa som förklarar merparten 

av klimatgasutsläppen. I spannmålsodlingen är det användningen av handelsgödsel, diesel 

till fältmaskinerna och kvävets omsättning i marken som ger de största bidragen. 

Fodrets stora betydelse för klimatgasutsläppen i äggproduktionen gör att det är här de största 

förbättringarna kan göras. Fodereffektiviteten är ett väsentligt mått. Ju större andel av fodrets näringsinnehåll 

som hamnar i ägget desto bättre. En annan åtgärd, för den som producerar sin egen 

foderspannmål, är att se över odlingen. Det innebär bland annat att hushålla med kvävet så att 

förlusterna minimeras. Ingen livscykelanalys för svenska ekooägg har gjorts, varför det inte finns 

specifika data för denna inriktning. 

En reflektion som forskarna på SIK gör är att kött från utslagna värphöns antagligen ger mycket 

låga utsläpp, eftersom merparten av fodret vid en sådan analys läggs på äggen. Köttet blir en 

biprodukt med sannolikt minimal miljöpåverkan. 

UTNYTTJA STALL- 

GÖDSELN BÄTTRE 

För mycket kväve i marken kan 

leda till ökad lustgasavgång. 

Därför är det viktigt att lagra och 

sprida stallgödseln så att kvävet 

utnyttjas maximalt. Det leder dels 

till minskad lustgasproduktion i 

marken, men också till en minskad 

användning av handelsgödsel, vilket 

framför allt bidrar till en minskad 

förbrukning av fossil energi. 

ÄGGEN 

MER NÄRPRODU- 

CERAT PROTEIN 

Mer närodlat proteinfoder och 

mindre importerad soja minskar 

klimatbelastningen. Ärter och raps 

är alternativ som fungerar och 

har fördelar i form av minskade 

transporter och för att trycket på 

regnskogarna minskar. Ett annat alternativ 

är att efterfråga certifierad 

soja med garantier om att odlingen 

inte bidrar till en ökad avskogning. 

SMARTARE 

FÖRPACKNINGAR 

Förpackningarna bidrar inte till 

någon stor andel av klimatbelastningen 

vid äggproduktionen, vare 

sig de brickor som används mellan 

gård och packeri eller konsumentförpackningen. 

Ändå finns det sannolikt 

en potential att minska utsläppen 

genom att på gården byta 

från engångsemballage till sådana 

som är möjliga att återanvända.

DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET GRISARNA 

Grisens effektivitet 

mildrar klimatpåverkan 

Kött ger nästan alltid mer utsläpp av klimatgaser än vegetabilier. 

Men grisen står sig ganska bra. Den största källan till 

klimatpåverkan för grisen kommer från odlingen av fodret. 

En svensk slaktgris lever som regel i sex till sju månader, växer snabbt och äter 

en blandning av spannmål och proteinfoder. När den slaktas väger den runt 115 

kilo. Grisen är förhållandevis bra på att omvandla växtprodukter till kött vilket 

bidrar till att dess klimatpåverkan är mindre än för till exempel nötkött. Den 

största skillnaden mellan köttslagen ligger dock i att grisens matsmältning bara 

ger upphov till små utsläpp av metan. 

Grisens största klimatpåverkan kommer i stället från odling och transport av 

foder. I foderodlingen används mineralgödsel vars tillverkning är energikrävande. Vid tillverkningen 

i vissa fabriker uppstår också betydande mängder lustgas. Om gödseln som används 

kommer från fabriker utan lustgasrening så är detta en betydande källa till klimatgasutsläpp. 

Problemet har minskat i betydelse eftersom allt fler av de västeuropeiska gödseltillverkarna 

installerar lustgasrening. 

En annan källa till lustgasutsläpp i grisproduktionen är marken där fodergrödan växer. Utsläppen 

uppstår när det för växterna livsnödvändiga kvävet omsätts i marken. Ju bättre balansen är 

mellan tillfört kväve och det kväve som förs bort med skörden desto mindre klimatgaser lämnar 

fälten. 

Foderodlingen orsakar också koldioxidutsläpp. Dessa härstammar från den diesel som förbränns 

i fältmaskiner och i de fordon som transporterar inköpt foder till gården. 

Den andra betydande källan till växthusgaser från grisproduktionen, vid sidan av produktion 

och transport av foder, är lagring och spridning av gödsel. Här är det metan och lustgas som är 

bovarna i dramat. Men det är stora skillnader mellan olika sätt att hantera gödseln. Flytgödsel 

är till exempel mera skonsamt mot klimatet än djupströbäddar och fastgödsel. Snabb nedbrukning 

av gödseln är en annan åtgärd som gynnar klimatet. 


NOGA MED 

STALLGÖDSELN 

Genom att sprida stallgödseln med 

rätt teknik, vid rätt tidpunkt och till 

rätt gröda minskar förlusten av kväve. 

Därmed kan mineralgödselgivan 

minskas vilket reducerar utsläppen 

av klimatgaser. Snabb nedbrukning 

och användning av släpslangspridare 

är effektivt för att minska kväveförlusterna. 

Att undvika höstspridning i 

spannmål är en annan metod. 

RÄTT GÖDNING I 

FODERODLINGEN 

Mineralgödslingen i foderodlingen har 

stor betydelse för grisens 

klimatpåverkan. Fodergrödor som 

endast gödslats med kväve som 

tillverkats i fabriker med helt utbyggd 

rening av lustgas minskar grisens 

klimatpåverkan. Höga skördar i foderodlingen 

är positivt om kvävegödslingen 

kontrolleras väl. Kvävebalans 

är ett bra verktyg för detta. 

EFFEKTIV 

UTFODRING 

Fodereffektiviteten påverkar utsläppen 

av klimatgaser. Genom att 

tillsätta syntetiska aminosyror ökar 

grisarnas möjlighet att omvandla 

fodret effektivt. Spannmål och proteinfoder 

som producerats på eller 

nära gården minskar transportbehovet 

och minskar klimatbelastningen. 

Protein från kvävefixerande 

växter är också positivt. 

+ 

Grisen är relativt fodereffektiv 

vilket betyder att 

den ger mycket kött per 

kilo konsumerat foder. Det 

är bra både för klimatet och för ett 

allmänt hushållande med resurser. 

+ 

Grisen idisslar inte. Det 

gör att den, till skillnad 

från nötkreaturen, bara 

producerar små mängder 

metan. Dess korta livslängd är 

också positivt för klimatpåverkan. 

– 

Kött ger upphov till större 

utsläpp av klimatgaser 

än vegetabilier. Många 

anser att mindre kött och mer 

vegetabilier i i-landsbefolkningarnas 

kost är positivt för klimatet. 

– 

Grisen ger begränsade 

bidrag till bevarande av 

kulturlandskapet och 

den biologiska mångfalden eftersom 

fodret i huvudsak består av 

spannmål. 

Rätt mat. Närodlat foder minskar 

grisens klimatpåverkan. 

TÄTARE 

BYGGNADER 

Ur klimatsynpunkt är det bättre att 

hålla grisarna inomhus än utomhus. 

I ett modernt stall går det på flera 

olika sätt att minska metanavgången 

från den lagrade gödseln. 

Spaltgolv, täckt gödsellager och 

ammoniakfilter i ventilationen är 

några metoder. Vid värderingen av 

inhysningssystem måste naturligtvis 

också djurvälfärden vägas in.

Claes Friberg, Badene Egendom Smågris AB, Vara: 

– Klimatdebatten är överlag bra för lantbruket 

– När debatten nyktrat till lite 

och vi har mer kunskap om 

klimatpåverkan tror jag att lantbruket 

kommer att få en aktiv 

roll i att hitta lösningar. 

Hos Claes Friberg är alla grisnings- 

och tillväxtavdelningar 

försörjda med värme från en 

värmepump med slingor i gödselkulverten. 

Nedkylningen av 

gödseln reducerar ammoniakavgången 

från stallet. Bioenergi 

från halm och ved förser 

slaktgrisarna och spannmålstorken 

med värme. Nu har han 

planer på en biogasanläggning 

för gödseln. Men först ska nya 

gödselbrunnar på plats så att all 

gödsel kan spridas på våren. 

– Vi har slangspridare och kör 

tidigt vid låga temperaturer. 

Visionen är att pumpa ut gödseln 

i slangar och slippa köra på 

packningskänsliga jordar. 



Marita Wolf, Hägerstad Löneboställe, Rimforsa: 

– Jordbruket har lösningar på klimatproblemen 

– Jag ser positivt på klimatdebatten. 

Jordbruket påverkar klimatet, 

men vi har också lösningar, 

som med energin. Det handlar 

om att sluta kretsloppet. 

Hos Marita Wolf har bättre 

maskinutnyttjande lett till mindre 

körning och mindre bränsleför- 

brukning. Ökad areal har gjort 

gården mer självförsörjande på 

foder. Med nya vallfröblandningar 

och med mer vitklöver kan vallen 

dessutom ligga längre. 

– Detta har vi gjort över tiden, 

inte i första hand med tanke på 

klimatet, utan för att spara resur- 

ser och öka effektiviteten. 

Idag ligger de på 70 procent av 

de rekommenderade kvävemängderna. 

Hon tror att mineralgödseln 

på sikt måste bort. 

Biogas är intressant, men hon 

undrar om mindre och medelstora 

gårdar bär investeringen.

+ 

Betesdriften är grunden 

för det svenska 

kulturlandskapet och 

den biologiska mångfalden. 

Vallodling bidrar till att 

bibehålla markens bördighet. 

+ 

Hög mjölkavkastning 

ger låga metanutsläpp 

i svensk mjölkproduktion. 

Utsläppen är 

lägre än i till exempel Tyskland, 

Holland och Irland. 

– 

Kornas matsmältning 

är både en styrka och 

en svaghet. Förmågan 

att omvandla grovfoder 

är värdefull, men metanutsläppen 

är en stor nackdel. 

– 

Om kor får soja från 

regnskogsområden 

bidrar det till större 

utsläpp via regnskogsskövling 

och långa transporter 

över land och vatten. 

Mer mjölk. Ökad avkastning per ko 

sänker utsläppen av klimatgaser. 


Mjölkkon bör äta 

lokalproducerat foder 


HÖJ KORNAS 

MJÖLKAVKASTNING 

Generellt sett är det en fördel med 

kor som ger mycket mjölk, eftersom 

de oundvikliga metanutsläppen då 

fördelas på många mjölkkilon. Men 

en hög avkastning får inte åstadkommas 

till vilket pris som helst. 

Alltför stor förbrukning av kraftfoder 

och för mycket gödsel på vallen kan 

snabbt äta upp klimatvinsterna från 

den höga mjölkavkastningen. 

Den svenska mjölkkon är klimatsmart jämfört med kor i 

andra länder. Ännu bättre blir hon om mer av hennes foder 

odlas på eller i närheten av den egna gården. 

Det finns olika sätt för en mjölkproducent att producera klimatsmart mjölk. Ett 

är att låta korna mjölka så mycket som möjligt. Då kan metanutsläppen slås ut på 

många kilo mjölk. De svenska mjölkkorna har länge utmärkts av att tillhöra världens 

mest högavkastande, ett faktum som bidrar till att de nu också tillhör världens 

mest klimatsmarta. 

En annan strategi är att gå ned i intensitet. I den ekologiska produktionen används 

ingen mineralgödsel. Det ger lägre utsläpp av såväl koldioxid som lustgas. I gengäld 

har den ekologiska kon färre kilo mjölk att fördela sina metanutsläpp på. Sammantaget 

ger de olika strategierna ungefär samma klimatbelastning. 

Utsläppen av metan är mjölkproduktionens största enskilda bidrag till växthuseffekten. Det tycks 

vara svårt att påverka kornas utsläpp av metan genom att förändra fodret. Att till exempel minska 

mängden kraftfoder har ingen eller mycket begränsad effekt. 

En annan stor källa till utsläpp av klimatgaser på mjölkgården är växtodlingen. Lustgas från 

marken står för ungefär 30 procent av klimatbelastningen i mjölkproduktionen. Här, liksom i all 

växtodling, är hanteringen av kväve central. För mycket kväve i marken ökar lustgasproduktionen. 

Eftersom mjölkgårdar har tillgång till stora mängder stallgödsel är det extra viktigt att räkna noga 

på hur mycket näring som tillförs respektive tas bort från åkrarna. 

På den konventionella gården handlar det om att anpassa tillförseln av mineralgödsel. Den ekologiska 

gården, där man har valt bort detta gödningsmedel och har en lägre djurtäthet, har i genomsnitt 

bättre växtnäringsbalans än den konventionella. I princip är det inget som hindrar den konventionella 

gården att uppnå samma balans, men det förutsätter god gödslingsdisciplin och en bra kontroll på 

växtnäringen. Ett sätt kan vara att öka andelen kvävefixerande klöver i vallen. 

ÖKA KONTROLLEN 

PÅ KVÄVET 

Kontroll på kvävet är en av de 

viktigaste utmaningarna i arbetet 

med att minska gårdens utsläpp av 

klimatgaser. Därför är det viktigt att 

upprätta växtnäringsbalanser och 

anpassa mängden kväve som läggs 

på varje enskild gröda. För mycket 

kväve i marken leder till en ökad 

avgång av lustgas vilket bidrar till 

klimatförändringen. 

MJÖLKKORNA 

ÖKA ANDELEN EGEN- 

PRODUCERAT FODER 

Genom att minska andelen importerat 

proteinfoder i foderstaten 

minskar mjölkgårdens klimatbelastning. 

Såväl produktion som 

transport av soja från Sydamerika 

orsakar utsläpp av klimatgaser. 

Ökad odling av proteingrödor på 

den egna gården är klimatsmart. 

Men man får inte äventyra kornas 

mjölkavkastning med dåligt foder. 

PRODUKTIVA 

BETESMARKER 

Välskötta klöverrika beten kan ge 

flera klimatfördelar. Dels slipper 

man skörda och lagra foder, dels 

kan bra beten bidra till att markens 

kolförråd ökar, vilket innebär att 

atmosfären befrias från en del av 

den växthusdrivande koldioxiden. 

Men det är viktigt att betena är så 

bra att inte betesdjurens mjölkavkastning 

sjunker för mycket.

DEN SVENSKA MATEN OCH KLIMATET KÖTTDJUREN 

Svensk diko tål 

att jämföras 

Nötköttsproduktionen släpper ut stora mängder metan. 

Hur stora beror på uppfödningsformen. Svensk uppfödning 

står sig bra i internationell jämförelse. 

Nötköttsproduktionen förknippas traditionellt med en mängd positiva miljöeffekter. 

Såväl kulturlandskap som biologisk mångfald hänger intimt ihop 

med betande kor. Och nötkreaturens förmåga att omvandla gräs till högvärdiga 

livsmedel gör att vi kan använda marker som annars skulle vara omöjliga 

att bruka. 

För klimatet ser det däremot annorlunda ut. Kor idisslar och i den processen 

frigörs den potenta klimatgasen metan. Metanet, som utgör nötkreaturets 

största bidrag till växthuseffekten, bildas när idisslarna bryter ned fiberrikt material i vommen 

och lämnar kon främst genom rapning. 

Det nötkött som har minst inverkan på klimatet per kilo är det som produceras vid uppfödning 

av mjölkrasdjur. Moderdjurets metanutsläpp fördelas mellan produkterna mjölk och 

kött. Det gör att klimatbelastningen på köttet blir väsentligt lägre än när kons enda uppgift 

är att föda kalvar och producera mjölk till dem. Det svenska nötköttet har till 65 procent 

sitt ursprung från mjölkrasdjur. 

Ju mer extensiv produktionen är desto längre tid tar det innan djuret är slaktmoget och 

desto mer metan hinner det att släppa ut. De svenska nötkreaturen växer snabbare och är 

därmed mer klimatsmarta än i länder med långa torrperioder som i exempelvis Brasilien. 

Vatten är ingen bristvara i Sverige och bra djurmaterial, gott hälsoläge och ett effektivt 

foderutnyttjande möjliggör den intensivare svenska produktionen. 

Utöver metanet påverkar nötköttsproduktionen också klimatet genom att det alstras lustgas 

vid odlingen av foder. Det förbrukas dessutom en del fossil energi, mestadels kopplad 

till produktionen av foder, vilket ger upphov till utsläpp av koldioxid. 


ANVÄND NATUR- 

BETEN RÄTT 

Med bra beten växer djuren snabbare 

och samma mängd kött kan 

produceras på kortare tid. Detta 

gäller alla sorters beten. Naturbeten 

har oftast ett bra fodervärde om 

gräs och örter inte får bli för höga. 

Bra åkermarks- och naturbetesmarker 

binder stora mängder kol och är 

därför en viktig källa till sänkning 

av koldioxidhalten i luften. 

NÄRPRODUCERAT 

FODER 

Genom att öka andelen proteinfoder 

som produceras nära gården 

minskar klimatbelastningen på flera 

sätt, bland annat genom kortare 

transporter. Grovfoderproduktionen 

i Sverige har blivit mer klimatsmart 

i takt med att mineralkväveanvändningen 

på vallarna har minskat de 

senaste 15 åren. Sannolikt kan 

användningen minska ytterligare. 

BRA HANTERING 

AV STALLGÖDSELN 

Med en välplanerad spridning av 

stallgödsel kan en större andel av 

kväveinnehållet komma grödan 

till godo och användningen av 

mineralgödsel minska alternativt 

skörden öka. I båda fallen minskar 

belastningen på klimatet. För att 

klara detta måste stallgödseln 

spridas vid rätt tidpunkt, med rätt 

teknik och i rätt gröda. 

+ 

Naturbetesmarker 

binder kol. Nya forskarrön 

tyder på att denna 

betydande koldioxidfälla 

kompenserar för en stor del av 

metanutsläppen från betesdjuren. 

+ 

Svenskt nötkött är 30 

till 40 procent mer 

klimatsmart jämfört 

med det från de stora 

exportländerna. En intensiv svensk 

uppfödning begränsar utsläppen. 

– 

Nöt är det köttslag som 

ger de största utsläppen 

av klimatgaser. Det är 

omöjligt att eliminera metanavgången 

eftersom den utgår från 

djurets matsmältning. 

– 

Nötköttsproduktion med 

amkor belastar klimatet 

mer än den som baseras 

på mjölkrasdjur. Det 

är ett dilemma. Dikorna behövs 

för att hävda beteslandskapet. 

Utmanade. De utmanas i klimatdebatten, 

men ger stora positiva miljövärden. 

GÖR BIOGAS 

AV GÖDSELN 

Genom att röta stallgödseln i en 

biogasanläggning samlas metangasen 

upp och kan återanvändas 

som högvärdig energi. Den kan 

då ersätta fossil energi vilket 

minskar utsläppen av koldioxid. 

Rötresterna från biogasanläggningen 

är också lättare att sprida 

jämnt vilket leder till ett bättre 

utnyttjande av näringsinnehållet.

Stig Tjernberg, Västansjö, Ramsele: 

– Vi måste fortsätta hålla djur men på ett klimatsmart sätt 

– Utsläppen av klimatgaser är 

stora och det ska vi göra något 

åt, men vi måste också fortsätta 

att ha köttdjur. Vi ska göra det 

klimatsmart, samtidigt som vi 

måste acceptera en del utsläpp. 

Stig Tjernberg konstaterar att 

svensk nötköttsproduktion inte 

är den största boven. Själv försöker 

han att göra uppfödningstiden 

på sina korsningskalvar så 

kort det går. Han är nu nere i 13 

månader. Men det han vinner i 

mindre metanutsläpp försvinner 

till stor del i kväveförlusterna i 

ranchdriftens rastfållor. 

– Man diskuterar om det är 

klimatsmart att fortsätta med 

ranchdrift. Mest hållbart är att 

bygga nytt och ta vara på gödseln 

till hundra procent. Det optimala 

är att göra biogas av den, 

men i Västernorrland är det för 

långt mellan producenterna. 



För att sätta 

det svenska 

lantbruket 

i perspektiv 

berör vi på 

denna sida ett 

par alternativa 

matvaror. Dels 

kommenteras riset, världens 

näst största spannmålsgröda, 

dels odlad och vildfångad 

fisk. 

Fisk är ett nyttigt livsmedel 

som Livsmedelsverket menar 

att svenskarna borde äta mer 

av. Samtidigt pågår omfattande 

diskussioner om hur 

fiskebestånden i världen ska 

förvaltas. Även om klimatpåverkan 

också dryftas inom 

fiskesektorn, så tycks andra 

miljö- och uthållighetsfrågor 

stå väl så högt på agendan. 

Fisket efter vild fisk har det 

senaste årtiondet stagnerat 

medan odlad fisk har 

ökar kraftigt i hela världen. 

Många vilda fiskbestånd har 

överutnyttjats med följden 

att de inte längre är värda att 

fiska i. Det riktas också kritik 

mot den påverkan på botten 

som vissa fiskeredskap har 

och mot att stora mängder 

oönskad fisk (fel sort, fel 

storlek) åker med upp och 

avlivas i onödan. 

Utsläppen av klimatgaser 

från fisket varierar. Den 

största källan till utsläpp 

FISKEN OCH MATEN FRÅN ANDRA LÄNDER 

Fiskarnas båtar 

drar diesel och 

ris läcker metan 

Lax och torsk orsakar större utsläpp 

av klimatgaser än kyckling. 

Ris läcker mer än vete och potatis. 

för den vildfångade fisken 

härstammar från båtarnas 

dieselförbrukning. 

För odlad lax kommer merparten 

av klimatbelastningen 

från framställning av foder. 

I en norsk studie där man 

jämförde vildfångad torsk, 

odlad lax och kyckling visade 

sig kycklingen vara mest klimatsmart. 

Laxen och torsken 

var jämbördiga. Jämför man 

torsk som fiskats i Östersjön 

med torsk som fångats 

i Nordnorge så ger den 

senare upphov till mindre 

klimatgasutsläpp. Det beror i 

huvudsak på att torskbestånden 

är tätare i Nordnorge 

och att man därför får större 

fångster per förbrukad liter 

diesel i båten. 

Ris är en av världens viktigaste 

grödor. Mer än hälften 

av världens befolkning har 

riset som basföda och i vissa 

länder äter man 90 kilo ris 

per person och år. I Sverige 

är samma siffra 4 kilo per 

person och år (torrvikt). 

Åttio procent av risodlingen 

sker i vattendränkta dammar, 

en metod som ger betydligt 

högre skörd än odling på 

torra land. 

Risodling påverkar klimatet 

främst genom att de vattendränkta 

odlingarna avger 

metan. Enligt bedömningar 

uppstår 90 procent av alla 

Syrefattigt. Plantering av ris på ön Java i Indonesien. Vattendränkta risodlingar ger 

upphov till växthusgasen metan. 

metanutsläpp i risodlingar i 

Kina och Sydostasien. Som 

med annan markanvändning 

är det svårt att uppskatta 

storleken på utsläppen från 

risodlingar. De beror bland 

annat på jordart, antal skördar, 

risgrödans växtperiod 

och vattennivån i odlingen 

före och under grödans 

växtperiod. 

Enligt Livsmedelsverket 

saknas studier som visar 

klimatpåverkan från färdigt 

ris. Enligt en svensk studie 

motsvarar enbart metanutsläppen 

0,5 kilo koldioxidekvivalenter 

per kilo ris (avser 

det ris som odlas i USA och 

Thailand). 

Enbart metanutsläppen från 

ris är större än samtliga 

klimatgasutsläpp från odling 

av vete. Livsmedelsverkets 

bedömning är också att produktionen 

av ris ger upphov 

till större utsläpp av klimatgaser 

än vete och potatis.

Åsa Domeij lyfter fram butikslokalerna 

som ett något viktigare 

fokusområde för handeln 

än transporterna. Man måste 

gå igenom kylning, ventilation 

och belysning för att få en 

grund för miljöinvesteringar. 

Miljövänlig teknik finns tillgänglig 

och den skulle kunna 

ersätta den existerande. 

Men satsningarna på butikerna 

gör inte transporterna 

oviktiga. Axfood styr mot 

sparsam körning, vilket innebär 

att lastbilschaufförerna får 

– Klimat och miljö är jätteviktigt 

för mig. Allt som har med 

hållbar utveckling att göra 

är viktigt och i klimatfrågan 

går detta ihop. För mig finns 

det ingen annan väg än att 

ta ansvar för klimatfrågan, 


Axfoods chaufförer ska köra bränslesnålt 

Miljöpremie till lastbilschaufförer 

som 

kör bränslesnålt och 

energieffektivare butiker 

är enligt miljöchef 

Åsa Domeij de viktigasteklimatsatsningarna 

i Axfood. 

Krögare gillar närproducerad säsongsmat 

Miljö är nummer ett 

för landslagskocken 

och krögaren Carina 

Brydling. Hon är villig 

att betala mer för 

klimatanpassade råvaror 

och hon vurmar 

för regional mat. 

lära sig att köra bränslesnålt. 

– De får aldrig köra fortare 

än 85 kilometer i timmen. 

Pengarna som sparas genom 

reducerad bränsleåtgång 

delar företaget med chaufförerna, 

berättar Åsa Domeij. 

– För oss är det svårt att ändra 

inriktningen på jordbruket. 

Däremot kan vi bidra med information 

till konsumenterna. 

En klimatmärkning, menar 

Åsa Domeij, kan fungera om 

den inte är för ambitiös och 

därmed komplicerad och 

byråkratisk. 

– Den bör koncentrera sig på 

ett fåtal viktiga kriterier som 

gör det lättare för konsumenten 

att välja. 

Åsa Domeij tror att klimatfrågan 

kommer att påverka 

konsumtionen. I bondeled 

menar hon att klimatet kan 

få dramatisk betydelse för 

dem som odlar mulljordar. 

Hon tror också att debatten 

säger Carina Brydling. Fram 

till för något år sedan var hon 

kökschef på den egna restaurangen 

Marmite i Åre. Där 

levde hon som hon lär med 

satsningar på regional mat. 

– Det gjorde vi för att råvarorna 

var bra och regional mat är 

ju också nära mat, säger hon. 

– Vi anpassade oss efter säsongen 

i Åre, vi hade inte allt 

året runt, och det fungerade 

väldigt bra. Vi hade dessutom 

ett fryslager och serverade 

inte nödvändigtvis alltid färskt 

kött. Och vi försökte ta tillvara 

hela djuret. 

På Marmite använde Carina 

Brydling mest lamm och vilt. 

HANDELN OCH RESTAURANGERNA 

kommer att påverka husdjursproduktionen. 

– Inom animalieproduktionen 

behövs det mer forskning 

för att få ned utsläppen, säger 

Åsa Domeij. 

– Det är viktigt att lantbruket 

erkänner att man har en roll 

i klimatfrågan och inte skyller 

på andra delar av samhället, 

till exempel transportsektorn. 

Men jag tror att det finns en 

medvetenhet bland bönder 

eftersom de mer än några andra 

är vana vid att förhålla sig 

till väder och klimat, säger 

Åsa Domeij. 

Hon skulle också önska 

att Sveriges bönder började 

jobba efter en långsiktig 

vision om ett helt soldrivet 

jordbruk. 

– I framtiden kan man kanske 

producera mineralkväve med 

hjälp av biobränsle, avslutar 

Åsa Domeij. 

– Vi försökte att använda 

mindre nöt, och om vi gjorde 

det använde vi naturbeteskött, 

berättar hon. 

Carina Brydling kan gärna 

tänka sig ett merpris på de 

produkter som är klimatsmarta. 

– Man kan inte lägga allt 

ansvar på bönderna. De är 

vanliga människor, ofta småföretagare, 

påpekar hon. 

– Själv är jag i alla fall intresserad 

av att betala mer för en 

produkt som är klimatanpassad 

och som känns rätt. Men 

det gäller ju att få med sig de 

stora massorna också, säger 

Carina Brydling. 

Namn: Åsa Domeij 

Bor: Uppsala 

Företag: Axfood 

Befattning: Miljöchef 

Har gjort tidigare: Riksdagsledamot 

för Miljöpartiet 

under perioderna 1988 till 

1991 och 2002 till 2006. 

Statskonsulent i miljöteknik 

vid Sveriges lantbruksuniversitet. 

Konsult på Satellitbild 

AB. 

Axfood: Driver de egna 

dagligvarukedjorna Willys, 

Hemköp och PrisXtra samt 

partihandel genom Dagab 

och Axfood Närlivs. Omsätter 

29 miljarder kronor, har 

6 500 anställda och 17 

procents andel av dagligvarumarknaden 

i Sverige. 

Namn: Carina Brydling 

Bor: Stockholm 

Befattning: Landslagskock 

och före detta krögare. 

Har gjort tidigare: Startade 

och drev restaurangen Marmite 

i Åre tillsammans med 

systern Ulrika Brydling och 

svågern Jörgen Calmsund. 

Medlem av kocklandslaget 

sedan 2005.


Namn: Louise Ungerth 

Bor: Sollentuna 

Organisation: Konsumentföreningen 

Stockholm 

Befattning: Chef för konsument- och 

miljöfrågor. 

Har gjort tidigare: Länsombudsman 

för LRF i Uppsala 1991-96. Utbildad 

lantmästare. 

Konsumentföreningen Stockholm: 

En av Sveriges konsumentkooperativa 

medlemsorganisationer Cirka 

600 000 medlemmar. Arbetar med 

den medlemsdemokratiska processen, 

opinionsbildning och information 

om konsument- och miljöfrågor. 

Äger 20 procent av KF som i sin 

tur äger Coop Sverige och därmed 

större delen av kooperationens 

butiksnät i Sverige. 

Ät mindre kött men ät svenskt 

Kasta mindre mat och ät mindre kött är de 

klimatsmarta råden till konsumenterna från 

Louise Ungerth, chef för konsument- och 

miljöfrågor i Konsumentföreningen Stockholm. 

Maten har stor betydelse för 

klimatet, konstaterar Louise 

Ungerth. Men hon säger 

att man inte får glömma de 

andra miljöfrågorna. Hon 

påminner om att 50 procent 

av övergödningen kommer 

från jordbruket. 

– Klimatfrågorna har tagit 

plats eftersom det har blivit så 

påtagligt för folk, säger Louise 

Ungerth, som ofta får frågor 

om klimat. Folk vill veta mer. 

Som chef för konsument- och 

KONSUMENTERNA 

Vill minska svinnet. Konsumentföreningen i Stockholm och Louise Ungerth uppmanar människor att kasta 

mindre mat. Man bör fundera lite själv inte bara titta på bäst-före-datum, menar Louise Ungerth. 

Svenskt. 

Louise 

Ungerth 

prioriterar 

svenskt 

nötkött. 

miljöfrågor i Konsumentföreningen 

Stockholm jobbar 

Ungerth på många fronter. 

Konsumentföreningens 

symboliska fokus på buteljerat 

vatten har bevisligen fått 

som effekt att flera dricker 

vatten direkt från kranen. Nu 

uppmanar föreningen folk 

att kasta mindre mat. 

Nya siffror visar att svenskarna 

varje år kastar mat 

motsvarande utsläpp på 1,9 

miljoner ton koldioxid vilket 

motsvarar utsläppet från 700 

000 bilar eller 469 000 oljeeldade 

villor. 

– Vi uppmanar folk att köpa 

på sig lite mindre och att fundera 

lite istället för att bara 

titta på bäst-före-datumet, 

påpekar Ungerth. 

Konsumentföreningen har 

haft en temakväll med rubriken: 

Hur mycket kött kan vi, 

ur hälso- och klimatsynpunkt, 

tillåta oss att äta? Ett dilemma 

är att om vi vill bevara landskapet 

och den biologiska 

mångfalden måste vi också 

acceptera klimatgasutsläpp 

från betande nötkreatur. 

Louise Ungerth vet vad hon 

tycker i det fallet. 

Hon menar att vi i Sverige ska 

äta mindre kött och se till att 

det kött vi äter kommer från 

djur som betar på värdefulla 

svenska hagmarker. 

– Idag består 50 procent av 

köttkonsumtionen av import. 

Jag är ingen protektionist 

på något vis, det är bra med 

handel. Transport från andra 

länder behöver inte vara det 

värsta, påpekar hon. 

– Sverige är långt och vi kör 

mycket här också. Men jag 

bryr mig mer om det svenska 

kulturlandskapet än kulturlandskapet 

i Brasilien. 

Louise Ungerth tror inte på 

en särskild klimatmärkning 

och ett merpris för producenter 

som är klimatsmarta. 

Hon menar att åtgärder för 

klimatet i jordbruket måste 

integreras i de märkningar 

som redan finns, Krav såväl 

som Svenskt Sigill. 

– Så får de som producerar bulk 

göra det, men få mindre betalt. 

– Både bönder, andra företag 

och konsumenter måste 

agera så att vi blir så klimatsmarta 

som möjligt. 

Bönderna hör till dem som 

kan påverka mest genom att 

producera biogas till samhället, 

menar Louise Ungerth. 

Lantbrukets största utmaning 

är att hantera lustgasen 

från odlingsmarken, 

tror hon. Här menar hon 

att bönder och forskning 

tillsammans måste få fram 

mer kunskap om hur man 

kan ändra produktionsmetoderna, 

kanske genom att 

odla mer perenna växter.

Läs mer om mat och klimat 

Studera i grupp 

Handledning studiecirkel 

En handledning till en studiecirkel 

om mat och klimat med fem träffar. 

För att ladda ned eller beställa 

handledningen gå in på: 

www.lrf.se/Miljo/Klimat 

Läs på internet 

www.ekolantbruk.se 

Fakta och nyheter om ekologiskt 

lantbruk. 

www.greppa.nu 

Om hushållning med växtnäring. 

www.jti.se 

Praktiskt forskning om jordbruk 

och miljö. 

www.klimatmarkningen.se 

Vetenskapliga underlag för 

klimatmärkningen, uppdelat per 

produktionsgren. 

Läs i böcker och rapporter 


Handlledning studiecirkel 

LRF 2008. 

Beställningsnummer 430 62 

Energibesparing i lantbruket 

år 2020 

JTI 2007. Laddas ner från www. 

jti.se 

Förnybar energi och energieffektivisering 

Potential för 2020. 

Laddas ner från 

www.fornybart.nu/rapporter.html 

Jordbrukssektorns energianvändning 

JTI-rapport 342 (2005). 

Laddas ner från www.jti.se 

Jordbrukets klimatpåverkan I 

Underlag för att beräkna växthusgasutsläpp 

på gårdsnivå och 

nulägesanalyser av exempelgårdar. 

Hushållningssällskapet Halland. 

Laddas ner från 

http://hs-n.hush.se 

Kartläggning av energianvändning 

på lantbruk 2008 

Rapport utgiven av LRF Konsult. 

www.lrfkonsult.se 

LÄNKAR OCH TIPS 

Klimat på lokalavdelningsmötet 

Fyra förslag till aktiviteter för er 

som vill diskutera mat och klimat 

på ett lokalavdelninsgmöte. För att 

ladda ned förslagen, gå in på: 

www.lrf.se/Miljo/Klimat 

www. lrf.se/miljo/klimat 

Om svenskt jordbruk och klimat. 

www.matochklimat.se/bonder 

Sajten innehåller en funktion där 

man kan lära sig mer och inspireras 

till åtgärder på gården. 

www.naturskyddsforeningen.se 

Bred information miljö och klimat. 

www.naturvardsverket.se 

Sammanfattningar om klimatfrågan 

i stort. 

Klimatsmarta affärsidéer 

Lönsamma tips från 12 svenska 

gårdar och trädgårdsföretag. 

LRF 2009. 

Beställningsnummer 430 45 

Lantbruket, energin och klimatet 

Ett kunskaps- och inspirationsmaterial 

om klimat och energi. 

Laddas ner från http://www. 

ekolantbruk.se/naringspolitik/energiklimat/studiematerial.asp 

Living planet report 2006 

WWF (World Wildlife Fund). 

Laddas ner från www.wwf.se 

(sök på Living planet) 

Lokal mat på väg 

Smartare logistik. 

Laddas ner från www.lrf.se 

(sök på lokal mat på väg) 

Makten över klimatet 

Christian Azar 2008. 

Albert Bonniers Förlag. 

www.adlibris.se 


Tipsrunda om mat och klimat 

En tipsrunda med frågor som knyter 

an till Den svenska maten och klimatet. 

Den kan användas på lokala 

möten. För att ladda ned frågorna, 

gå in på: www.lrf.se/Miljo/Klimat 

www.sik.se 

Innehåller nedladdningsbara 

livscykelanalyser för en lång rad 

livsmedelsråvaror. 

www.wwf.se 

Världsnaturfondens sajt. Bred 

information om miljö och globala 

rättvisefrågor. 

Mat och klimat 

Så kan vi välja att äta, handla och 

odla för ett bättre klimat 

Johanna Björklund, Pär Holmgren 

och Susanne Johansson. 

Medströms Bokförlag. 

www.adlibris 

Mat, klimat och utveckling 

Om klimatförändringarna och ekosystemens 

möjligheter att förse en 

växande befolkning med mat. 

Laddas ner från http://naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/ 

Minus 40 procent till 2020 

Så kan utsläppen minska i Sverige. 

Laddas ner från http://naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/klimat/ 

Svart jord 

Klarar jordbrukat att leverera vårt 

dagliga bröd när oljan sinar? 

Gunnar Lindstedt 2008. 

Frank Förlag. 

www.adlibris.se



Så kan utsläppen av klimatgaser minska i jordbruket och trädgårdsproduktionen 


Lantbrukarnas Riksförbund september 2008. Reviderad upplaga oktober 2009. 

Projektledare: Hilda Runsten, LRF. Text och form: Niclas Åkeson och Berit Metlid. 

Faktagranskning: Jan Eksvärd, LRF, Pernilla Tidåker, Svenskt Sigill och Eva Hagström Öberg, LRF. 

Tryck: Edita Västra Aros. Grafik: Jonas Askergren. 

Foto: Ester Sorri sid 8, 12, 13, 15, 20, 22, 23, 26, 28, 30, 32, 33, 37. Ingvar Karmhed/Scanpix sid. 6. Li Fernstedt sid 4, 16, 17. Lasse 

Modin sid 5. Ola Axman/Corren sid 7. Andreas Fransholm sid 8. Yvonne Åsell/Scanpix sid 10. Jeppe Gustafsson/Scanpix sid 10. Jann 

Lipka/Svensk Mjölk sid 11. Anders Wirström/LRF sid 11, 12, 31. Sven-Olof Ahlgren/Scanpix sid 14. Marie Grönvold sid 15. Hans-Peter 

Bloom sid 18. Trons/Scanpix sid 19, 36. Håkan Lindgren/Scanpix sid 20. Magnus Hartman sid 21. Lasse O. Persson sid 22. Yngve 

Rådstedt sid 24, 25. Sven Persson/Swelo Photo sid 25. Sven Secher sid 26. Berit Metlid sid 27, 29. Janne Andersson sid 29. Svensk 

Mjölk sid 30. Daniel Sörlin sid 33. Tommy Svensson/Scanpix sid 34. Dwi Oblo/Scanpix sid 34. Jurek Holzer/Scanpix sid 35. Katja 

Kristoffersson sid 35. Anders Lindh sid 36. 

Omslagsbild: Ester Sorri. 

Denna publikation kan laddas ned från www.lrf.se eller beställas via e-post till info@distributionsservice.se eller 

per telefon 08 - 550 949 80. Uppge namn, adress och beställningsnummer 430 48.


Lantbrukarnas Riksförbund. 105 33 Stockholm. Telefon 0771 - 573 573. www.lrf.se

Den svenska maten och klimatet - LRF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?