6 - ATL

SKOGSGÅRDEN
Fortsättning:
Detaljerad
planering…
– Vi kom utifrån till den här
branschen och insåg vi hade
mycket att lära oss. Det krävde
att vi planerade och lärde oss
att arbeta strategiskt med företaget.
Därför gjorde vi en ettårsplan,
tvåårsplan, femårsplan
och tioårsplan, berättar Torgny
och visar några av de handlingsplaner
som styr verksamheten.
Här fi nns alla någorlunda
viktiga förändringar.
Det är bara att bocka av på
Lagom till att solen bryter igenom
molntäcket kommer vi in i
ett 48-årigt lärkbestånd där
träden vuxit påtagligt snabbare
än de omgivande granarna.
– Det här är ett spännande
träslag. Vi har planterat en hel
del sibirisk lärk som går bra.
Många talar om att den gärna
blir krokig, men det är i alla fall
inga problem här, säger Torgny
Widholm.
Björn Skogh, skogschef på
Norrskog, nickar instämmande
– Lärk är ett bra alternativ,
inte minst tror jag virket blir
allt mer efterfrågat som ett miljövänligt
alternativ till tryckimpregnerat.
listan, allt från att köpa en
skogstraktor till att bygga en ny
ladugård.
TILL PLANERNA hör ett årligt
budgetarbete så att ekonomin
och driften går hand i hand.
– Det är viktigt att inte låta
sig tyngas ner av vardagsslitet,
utan ta sig tiden att blicka framåt.
Ofta är det bättre att köpa
tjänsterna än att tappa fokus,
säger Torgny och berättar att
röjning är något av det roligaste
arbete han kan tänka sig.
– Ändå måste vi inse vår begränsning.
Vi kan inte göra allt
själva även om det är roligt. I år
har vi begärt in offerter på 60
– Men den kräver mycket
ljus. Här behövs en ganska hård
gallring. Lärken ska sättas relativt
tätt, minst 2 500 plantor
per hektar, därefter röjas och
gallras i fl era omgångar.
PÅ GÅRDEN HAR man också
provat contorta som växer 30–
40 procent bättre än den vanliga
tallen.
– Tidigare har det mest varit
ett träslag för bolagen, men det
passar bra för familjeskogsbruket
också om förutsättningarna
är de rätta. Det bör vara lite
grovkorniga marker och contortan
får inte sättas i höjdlägen
över 500 meter, vilket jag tyck-
hektar röjning. Normalt brukar
de kosta kring 2 000 per hektar
om vi är ute i tid, men eftersatta
röjningar hoppar lätt upp
i 3 000 kronor. Och i vilket fall
behöver det göras, man får inte
vara dumsnål och lura sig
själv.
RÖJNINGEN måste betraktas
som en investering.
Tidsplanen som säger när det
är dags för röjsågen eller något
annat arbete, fi nns i skogsbruksplanen.
– Det är som med annan planering,
den får inte stå och
samla damm. Minst en gång
om året träffar vi vår inspektor
för att gå igenom vad som
er är en tveksam regel. Dessutom
fi nns en sydlig gräns som
inte berör de här breddgraderna,
säger Björn Skogh.
GÖDSLING är planerad för
den 40-åriga ungskogen en bit
bort, men först ska den gallras
för första gången. Därefter
kommer en skogtraktor med
gödslingsaggregat att rulla in
mellan stammarna av gran och
tall.
– Normalt brukar gödslingen
göras närmre slutavverkning,
för att få snabb avkastning på
investeringen. Men med så här
mycket skog kan man räkna på
ett annat sätt. Det fi nns andra
bestånd att avverka för att fi -
nansiera kostnaden och tillväxteffekten
av gödsling i ungskog
är utmärkt. Försöken visar att
åtgärden syns direkt!, säger
Björn Skogh.
gjorts, uppdaterar och ritar om
kartor i skogsbruksplanen. Det
är både roligt och tryggt att ha
koll på utvecklingen, säger
Torgny Widholm.
Gödsling av ungskogen ska löna sig
Trägsta är en av demonstrationsgårdarna i
Kraftsamling skog, med en promenadslinga
kantad av utmaningar. Text & foto: Pär Fornling
46
– Här behövs gallras, konstaterar
Björn Skogh, när han tillsammans
med Eva och Torgny Widholm
spanar uppåt trädkronorna.
Uppdateringen av skogsbruksplanen
underlättas genom att den
ligger i datorn. Efter ett par kurser
var det inga problem att komma
igång, men programmet skulle
kunna vara mer användarvänligt,
säger Torgny.
Gödslingen, med 150 kilo
kväve per hektar, kostar 2 600
kronor per hektar.
PLANTERINGEN någon kilometer
längre fram längs vägen
får Björn Skogh att skina upp.
– Det här ser bra ut.
– Det är alltid bäst att göra
rätt från början. Först behövs
en ordentlig markberedning,
kostnaden brukar ligga kring
1 500 kronor per hektar, vilket
betalar sig. Det har varit klent
med resurserna, men nu har vi
två entreprenörer i området
med nya fyrradiga högläggare
från Bracke.
– Alltför ofta placeras plantorna
fel. De ska hamna uppe
på planteringshögen, inte i en
svacka, och plantorna måste
ner ordentligt i jorden. Då fi nns
det förutsättningar att få så här
fina resultat, säger Björn
Skogh.
På andra håll ser det sämre ut,
men det är inte plantörens fel.
– Vi har en föryngring på 15
hektar där 100 procent av tallen
är betad av älg. Det här blir defi
nitivt inte den fi na timmerskog
vi tänkt oss, säger Eva
bekymrad.
– Ni får göra det bästa av situationen.
Var tuff i röjningen.
Ta bort de dåliga tallarna för
att släppa fram bra björk och
gran som kommer spontant.
Det här får bli en blandskog,
råder Björn Skogh och framhåller
att älgstammen måste
hållas efter.
VI SKOGSÄGARE 6/07