2 - ATL

SKOGSVÅRD
Lärk, lönn, ask, tall... listan på
träd som hotas av nya
insekter kan göras lång.
Det finns beredskapsplaner,
men hoten kommer hela
tiden närmare. Och jämfört
med en del andra länder har
EU en svag gränskontroll.
Text och foto: Pär Fornling
� arje
år etablerar sig 6–8 nya skogsinsekter
i Europa.
I Sverige hittades förra året en ny
barkborre som dödar lärkträd. Och det
konstanta hotet, som kryper allt närmare,
är en liten rundmask i form av tallvedsnematoden.
Får den fotfäste hotas den svenska tallskogen.
FRÅGAN ÄR långt ifrån ny. Den historieintresserade
entomologen Åke Lindelöw
gissar att husbocken kom till Sverige
i brännved som Röde Orm, eller någon
annan viking, hade med sig i skeppet
hem från en långresa.
Fortfarande är det handeln med växter,
virke och varor som är inkörsporten till
problemen – och hoten är förstås oändligt
mycket större i dag.
Jämfört med exempelvis Nya Zeeland
och Australien tycker Åke Lindelöw att
Europa har en slapphänt gränskontroll.
– Det fi nns en anledning till att du måste
skölja av skorna och deklarera att det
inte fi nns frukt i bagaget när du kommer
dit.
– De länderna är väl medvetna vad främmande
arter kan innebära och har stenhård
kontroll vid gränsen.
VI TRÄFFAR Åke Lindelöw på institutionen
för ekologi vid lantbruksuniversitetet
i Uppsala.
Åke Lindelöw plockar fram en
trälåda med några aktuella kandidater
som hotar de svenska
skogarna.
Det är lätt att med
skräckblandat intresse
fascineras av insekternas
värld. Historien om hur tallvedsnematoden
kan sprida
sig med hjälp av tallbocken är
både häpnadsväckande och hotfull.
– Jag har en kollega i Tyskland som
köpte ett hyvlat och målat leksaksbord från
Kina. Plötsligt en dag kröp det ut en stor
tallbock från det ena benet!
���������������
�������������������
Åke Lindelöw, en av landets ledande insektsexperter,
har samlat några av de nya hotfulla
insekterna.
”
Man lyckades fånga och identifi era insekten.
Om den hunnit ut genom fönstret
hade det varit lätt att fl yga till den närliggande
tallskogen.
Mer än så behövs inte för att rulla
igång ett hotfullt scenario om
olyckan är framme!
TALLBOCKEN I SIG är
inte problemet. Den finns i
hela landet och kan visserligen
ställa till skada, men
de är oftast hanterbara.
Hotet är tallvedsnematoderna
som bara är en millimeter
långa och kryper in i
tallbockens andningssystem.
På så sätt tjuv åker de till första
bästa tall.
Där kryper nematoderna ut och som tack
för fl ygturen försvagar och dödar de tallen.
� Kinesiska långhorningar (Anoplophora
chinesis). Ett hot mot lönnträden. Hittills
har den stoppats vid gränsen. Den har
hittats i Danmark där insekten typiskt nog
följt med lönnplantor från Holland. Importerade
plantor är en riskfaktor.
� Asiatisk långhorning
(Anoplophora glabripennis).
Den angriper lövträd.
� Asksmalpraktbaggen
(Agrilus planipennis). Den finns i
Ryssland och närmar sig uppenbarligen
Sverige.
� Barrkantskinnbaggen
(Leptoglossus occidentalis)
äter tall och grankottar. Det
är en nykomling i Sverige.
Det finns en anledning till att du måste skölja av
skorna och deklarera att det inte finns frukt i bagaget.
Det passar nämligen tallbocken utmärkt
då den ska lägga ägg.
Försvagade tallar lockar till sig fl er tallbockar
som i sin tur bjuder på nya gratis
fl ygresor till nästa tall.
ALLVARET I HOTET är uppenbart när
man tittar på den beredskapsplan som
Jordbruksverket håller på att ta fram tillsammans
med Skogsstyrelsen.
Om nematoden etableras i landet ska all
barrskog inom en 1,5 kilometer bred cirkel
runt fyndplatsen kalavverkas. Hittills är
det en internationell rekommendation,
men under våren blir det en tvingande EUlag.
Beredskapsplanen handlar bland annat
om hur man på kort tid ska få fram de väldiga
avverkningsresurser som krävs om
olyckan är framme.
Att insekter sprids med trämöbler tillhör
24 VI SKOGSÄGARE 2/12