GTHB1713

GRÄNSLÖST/vecka 13/2017/sida 35
SÅ TYCKER JAG
Man blir vad man blir matad
“Men ni vill ju flytta härifrån när ni blir äldre, hur
ska ni annars lära er svenska?” Så lät det när en
högstadielärare i en av Stockholmsförorterna
pratade till sina nionde-klassare som är födda
och uppvuxna i Sverige. Detta sägs inför ett museibesök
där läraren vädjat till eleverna att inte
baxa (slang för stjäla) föremål. “Visa vad ni går
för”, tillade hon.
DET ÄR EN 15-årig skolelev som berättar vad hennes lärare har sagt
och ovanstående kommentarer var två av många. Hon nämnde alarmerande
stämplingar och nedtryckande påståenden som i värsta fall
kan sätta sig så djupt i själen på en 15-åring att det blir det enda man
förknippar sig själv med. Jag kan inte hjälpa att bygga ett förloppsmönster
i huvudet. Hur påverkas eleverna av lärarens sätt att tala till
dem och hur formar det deras självbild och framtid?
JAG VAR EN typisk favoritelev under samtliga skolår. En sådan som lärare
uppmuntrade extra, berömde inför föräldrar och betygsatte rättvist.
Allt uppmuntrande satte sina spår och gjorde att jag kände hopp
inför framtiden.
VISSA HADE SVÅRARE att koncentrera sig i klassrummet och klassades
som problembarn. De kallades hopplösa och fick tidigt veta att de
inte skulle klara av vuxenlivet. För några blev resultatet inte så förvånande
just det. Uttrycket “kallar man en idiot för ett geni tillräckligt
många gånger så blir han till slut det” slog mig. Fast tvärtom. Jag tror
att ord – vad vi säger om varandra och oss själva – har en förmåga
att antingen bygga upp eller bryta ner oss.
I ETT INSLAG i SVT från 14 mars hör man två kriminella killar, 15 och 17
år, prata om framtiden. De unga männen hade hamnat i kriminalitet
tidigt och när reportern frågar hur deras liv ser ut när de är 35 svarar
den ena att han förmodligen är död då. Enligt killarna är lösningen
på brottslighet och rekrytering i förorterna att man satsar på ungdomar
innan de hamnar i kriminella banor. “Innan kriminalitet” kan
idag innebära så tidigt som på mellanstadiet.
I SAMMA VEVA höll statsminister Stefan Löven krismöte för att stoppa
gängkriminaliteten. Det ska vara svårt att vara kriminell var slutsatsen.
Stoppa kriminaliteten för all del, men varför vänta tills man hamnat
där ungdomar känner dödsångest innan de ens fyllt 18 år, istället
för att arbeta förebyggande?
Dagmawit Alemayehu brinner för alla människors
rätt att leva ut sina drömmar. Hon är uppvuxen i
förorten Skärholmen söder om Stockholm, där mångfalden
i kulturer har berikat hennes liv och adderat
till hennes världsbild. Älskar poesi och sjunger högt i
tunnelbanan.
NÄR KARSBY INTERNATIONAL School i Botkyrka fick besök av Kungen förra
veckan fick han höra om skolans brottsförebyggande arbete. Projektet
heter Mentors in Violence Prevention och går ut på att de äldre i
skolan ska vara positiva förebilder för de yngre. Tack vare projektet
har våld i skolmiljön minskat avsevärt. Inspirerande och konkret.
INGEN VETENSKAPLIG ANALYS kan göras efter att ha studerat enbart en skolklass,
men poängen kvarstår – som ung (och människa överlag) suger
man åt sig allt som sägs till och om en, även om det innebär att man
får ta på sig en ofrivilligt tilldelad roll som baxare i samband med ett
museibesök.