You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VECKA 16 - 2017. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 1<br />
GRÄNSLÖST<br />
PRIS: 25 KRONOR<br />
ELVA ÅR OCH SKA<br />
GIFTAS BORT SID 33<br />
TUFFARE TAG MOT<br />
PAPPERSLÖSA<br />
SID 36<br />
KUNG KRISTINA ALEXENDER TÄNK EFTER FÖRST<br />
SID 13 SID 3
sida 2/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />
UR VECKANS TIDNING<br />
NYA SVENSKAR S 23<br />
Sju år och hotas av utvisning<br />
FUNKIS S 19<br />
Sommarkul på Sommarland<br />
NYA SVENSKAR 11<br />
Tuffare tag mot papperslösa<br />
KVINNOKRAFT 17<br />
Suffragetten som stod upp mot presidenten<br />
INKLUDERANDE IDROTT 25<br />
Pakistanska kvinnor krossar stereotyper<br />
PÅ DJUPET 32-33<br />
Barnrättshjälten Molly Melching<br />
GRÄNSLÖST:<br />
TREND<br />
Välkommen som prenumerant på Tidningen Gränslöst!<br />
Om du har några funderingar angående din<br />
prenumeration är du välkommen att ringa oss på<br />
020 – 10 00 82 eller mejla på<br />
KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE.<br />
REDAKTIONEN<br />
VARFÖR KALLADE JURYMEDLEMMEN LAGAYLIA FRAZIER KEVIN FÖR<br />
EN ÄNGEL I SENASTE "TALANG" PÅ TV4? KOLLA S. 20-21.<br />
FOTO: TV4<br />
VECKANS WISTI<br />
KARLO<br />
BARANJ<br />
Redaktör<br />
/Bollnäs<br />
MARIA VENEKE<br />
YLIKOMI<br />
Reporter<br />
Världen<br />
/Karlskrona<br />
LEONARD<br />
MAKOLE<br />
Webbredaktör<br />
/Uppsala<br />
BIRGITTA<br />
BELLMAN<br />
Reporter<br />
Kvinnor<br />
/Stockholm<br />
DAGMAWIT<br />
GALEMAYEHU<br />
Reporter<br />
Nya svenskar<br />
/Stockholm<br />
BIRGITTA<br />
MARKENDAHL<br />
Reporter<br />
Kultur<br />
/Trollhättan<br />
KLARA<br />
LÖFVING<br />
Korrektur<br />
/Uppsala<br />
CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Anna Löfving ÄGARE Munken 7 AB<br />
MEJLA redaktion@tidningengranslost.se • förnamn@tidningengranslost.se HEMSIDA www.tidningengränslöst.se<br />
RINGA 020-10 00 82 SOCIALA MEDIER Facebook: Tidningen Gränslöst • Instagram: @tidningen_granslost<br />
PETER<br />
HAGSTRÖM<br />
Layout<br />
/Nykvarn<br />
ISSN: 2002-5866<br />
G
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 3<br />
VECKANS WISTI<br />
Tänk efter först!<br />
”Makabert!” sa Jonas Sjöstedt om förslaget att sätta fotboja på de flyktingar<br />
som fått avslag men inte lämnat landet - och det kan han ha rätt i.<br />
”MAKABERT” KAN MAN säga om mycket just nu. Verkligen<br />
förslaget att sätta fotboja på de gömda familjerna,<br />
som lämnat fruktansvärda förhållanden<br />
i hemlandet - varför skulle man annars fly - men<br />
också på mycket annat. På hela diskussionen efter<br />
terrorattacken för en dryg vecka sedan. Att överträffa<br />
varandra i antalet poliser - som om det skulle<br />
vara lösningen. Att beställa fler och större betonglejon<br />
till Drottninggatan i Stockholm - som om<br />
det skulle vara lösningen. Att diskutera nya lås på<br />
förarhytterna till lastbilar - som om det skulle vara<br />
lösningen. Eller det värsta - att misstänkliggöra alla<br />
asylsökande som fått avslag på sina ansökningar<br />
om att få stanna i Sverige. Som om hela den gruppen<br />
vore potentiella terrorister. Allvarligt, när ska<br />
våra politiker egentligen börja tänka?<br />
VILL MAN UTFÖRA en terrorattack mot oskyldiga<br />
människor i Sverige gör man väl det ändå. Går inte<br />
lastbilar att stjäla stjäl man väl något annat. Kanske<br />
bussar! Är Drottninggatan i Stockholm blockerad<br />
kör man väl in på en annan gata. Kanske Kungsgatan!<br />
Är väl inte de åtgärder som ledande politiker<br />
hittills vrålat om som är lösning. Förstår att de, liksom<br />
vi alla, blev panikslagna det allra första. Men<br />
till skillnad från många av oss andra måste väl de<br />
som leder vårt land tänka först och tala sen. Tycker<br />
det gäller från höger till vänster. Ebba Busch Thor<br />
vill ha fotbojor liksom Gustav Fridolin. Löfven<br />
tror att 10 000 nya poliser är lösningen och Kinberg<br />
Batra krävde direkt – innan offren var identifierade<br />
– att Säpo skulle komma till riksdagen för<br />
att svara på frågor.<br />
NEJ, ATT FÅ de sjuka människor i vår omgivning som<br />
tror att terror är lösningen att inse hur fel de resonerar<br />
måste vara svaret. Där måste resurserna<br />
läggas. Om det känns bättre att samtidigt beställa<br />
större betonglejon kan man ju göra det, men det<br />
avgörande för allas vår framtid är förstås att hitta<br />
orsaken till de fruktansvärda terrorattackerna i<br />
världen. Vad är anledningen till att det finns tusentals<br />
människor som tror att man genom terror vinner<br />
framgång? Hur vänder man dessa människors<br />
tankar i en annan riktning?<br />
HÄROM VECKAN FÖRDES en livlig diskussion om hemvändande<br />
IS-soldater. Den måste verkligen föras.<br />
Dessa män måste förbjudas att fortsätta sin verksamhet.<br />
Det finns massor av konkreta åtgärder att<br />
sätta fart på: Utbildning, sysselsättning, inkludering,<br />
straff, lagar, massor. Terror går aldrig någonsin<br />
att förlåta - aldrig - men vill man slippa det i<br />
framtiden måste man faktiskt börja tänka. Att hat<br />
föder hat vet alla, att det motsatta föder det motsatta<br />
vet också alla. Frågan om ett slut på terrorattacker<br />
är väldigt komplicerad, men snälla - tänk<br />
först och tala sen.<br />
anna<br />
löfving<br />
CHEFREDAKTÖR &<br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
”<br />
STARTSKOTT<br />
Mitt i<br />
svårigheten<br />
ligger<br />
möjligheten.<br />
A. EINSTEIN<br />
KATASTROFLARM!<br />
HUNGERKRISEN I ÖSTRA Afrika –<br />
det här gör vi för att rädda<br />
barns liv. Tiden rinner ut för<br />
barnen i Somalia, Etiopien,<br />
Kenya och Sydsudan. Vi är<br />
på plats och gör allt vi kan,<br />
men vi behöver ditt stöd<br />
för att rädda fler barns liv.<br />
RADDABARNEN.SE<br />
G<br />
DET<br />
HÄR ÄR TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />
Tidningen Gränslöst är en politiskt och religiöst obunden nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett<br />
enkelt och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika värde, om inkludering i samhället och<br />
om utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande<br />
i sin rapportering utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen kostar 59 kronor i månaden -<br />
vid autogiro - och kommer ut varje onsdag. Sms:a JA! till 076-323 37 50 och känn dig välkommen<br />
i kampen för en bättre värld!
sida 4/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />
FOTBOJA ETT ”MAKABERT”<br />
FÖRSLAG ENLIGT V<br />
EFTER TERRORDÅDET PÅ Drottninggatan i Stockholm<br />
har det framförts olika förslag från de<br />
politiska partierna om hur framtida dåd ska<br />
förhindras. MP och KD vill till exempel överväga<br />
att använda fotbojor i större utsträckning<br />
för personer som fått avvisningsbeslut.<br />
– Fotboja är en möjlighet för de individer där<br />
vi har olika typer av information om och är<br />
oroliga för hur vi ska hantera en avvikandesituation.<br />
Där måste man kolla på om det går<br />
att använda fotboja i större utsträckning, säger<br />
Gustav Fridolin.<br />
EXAKT VILKA SOM skulle bli aktuella för fotboja<br />
och på vilka lagliga grunder fotboja skulle användas<br />
är oklart. Förslaget har ifrågasatts från<br />
flera håll då det varken är ett brott att söka<br />
asyl i Sverige eller att få avslag på sin ansökan.<br />
– Jag finner det ganska makabert att sätta fotboja,<br />
som är en påföljd efter ett domslut, på<br />
icke-dömda personer, säger Vänsterpartiets<br />
rättspolitiska talesperson Linda Snecker.<br />
DEN RELATIVA SANNINGEN TAR ÖVER EFTER SPRINGARE<br />
ÖREBROPOLISEN PETER SPRINGARE som har blivit<br />
uppmärksammad efter ett Facebookinlägg om<br />
”kriminella invandrare” uppmanar nu sina följare<br />
att gå ur Facebookgruppen ”Stå upp för<br />
Peter Springare”. Han beskriver på sin FB-sida<br />
hur han känner sig tvingad att ta avstånd från<br />
nazism, rasism och näthat. ”Jag betackar mig<br />
därför från att mitt namn skall stå för en grupp<br />
som manifesterar främlingsfientliga, rasistiska<br />
och andra nedvärderande uttalanden om invandrare<br />
eller andra personer,” skriver Springare<br />
och uppmanar sina följare att ta avstånd från<br />
rasism och främlingsfientlighet.<br />
STÖDGRUPPEN MED HANS namn och över 200 000<br />
följare, har ”helt spårat ur,” menar han. Gruppen<br />
har efter Springares uttalande bytt namn<br />
till ”Stå upp för sanningen som är relativ”.<br />
Springare har både blivit hårt kritiserad av<br />
bland annat statsminister Stefan Löfven och<br />
hyllad av folk på sociala medier för sina åsikter.<br />
ASYLPENGAR TILL SVÄLTANDE<br />
I TAKT MED att flyktingmottagandet har minskat<br />
har staten nu ett överskott på 1,3 miljarder<br />
kronor. Pengarna kommer nu att återgå<br />
till biståndsbudgeten, meddelar regeringen.<br />
– Biståndet behövs mer än någonsin, eftersom<br />
världen just nu står inför flera svåra utmaningar<br />
samtidigt, säger biståndsminister<br />
Isabella Lövin (MP).<br />
REGERINGEN FÖRESLÅR I vårbudgeten att pengarna<br />
bland annat ska gå till de som drabbas<br />
av svält och torka i Afrika, söder om Sahara.<br />
De ska också kompensera för det minskade<br />
amerikanska stödet till sexuell och reproduktiv<br />
hälsa, som Donald Trump beslutat om.<br />
DN/IPSOS: FÖRBUD MOT TIGGERI SPLITTRAR S<br />
EN AV DE hetaste frågorna på Socialdemokraternas partikongress var om tiggeri ska vara förbjudet<br />
eller inte. Enligt en opinionsmätning från DN/Ipsos är partiet djupt splittrat i frågan.<br />
Mätningen visar att 49 procent vill förbjuda tiggeri helt och hållet. En tredjedel, 33 procent,<br />
svarar att de är emot ett förbud.<br />
– Det visar att det är en besvärlig fråga för partiet att hantera, säger David Ahlin, opinionschef<br />
på Ipsos, till DN. Varken S-ledningen eller regeringen har lagt fram något konkret<br />
förslag i frågan.
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 5<br />
POLITIK LIGHT<br />
Politik<br />
av terror<br />
Det har snart gått två veckor efter terrorattacken på<br />
Drottninggatan i Stockholm och de politiska utspelen<br />
avlöser varandra. Den stora samhörighet som<br />
rådde ett par dagar - ett slags chocktillstånd - gick<br />
fort över och politikerna var snabbt igång med<br />
anklagelser, förslag på nya lagar, viss självkritik -<br />
ovanlig - och nya allianser.<br />
TEXT: ANNA LÖFVING<br />
EFTERSOM SOCIALDEMOKRATERNA HADE kongress samma helg som attacken<br />
inträffade kom förslagen från det partiet i snabb takt. Ett sätt att markera<br />
en ny inriktning var att förslaget om 10 000 nya polisanställda<br />
i Sverige inom kort, ett annat var skärpt arbete med hemvändande<br />
svenska IS-krigare.<br />
NÄR DET VISADE sig att den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov levde<br />
som papperslös var Moderaternas Anna Kinberg Batra fort ute<br />
med att anklaga regeringen för saktfärdighet i arbetet med att spåra<br />
upp sådana. Kritiken mot Kinberg blev dock skarp och i Expressen<br />
skrev till exempel Anna Hellgren: ”Att måla ut de papperslösa som<br />
potentiella terrorister är inte bara bottenlöst osmakligt, det är också<br />
direkt felaktigt”. ”Vämjeligt, Anna Kinberg Batra”, skrev komikern<br />
och debattören Özz Nûjen, ”du utnyttjar tillfället att plocka billiga<br />
populistiska poäng”.<br />
KINBERG BATRA KRÄVDE också snabbt att rikspolischefen Dan Eliasson<br />
och Säpochefen Anders Thornberg skulle svara på frågor i KU efter<br />
det inträffade, men inrikesminister Anders Ygeman (S) ansåg att<br />
Moderaterna (och Sverigedemokraterna, som krävde samma sak)<br />
gör fel i att försöka skuldbelägga svensk polis: ”Att 48 timmar efter<br />
att dådet skett börja göra partipolitik och skylla på svensk polis är<br />
osmakligt”, tyckte inrikesministern.<br />
Redan innan offren var identifierade i förra veckans terrorattack var politikerna ute<br />
och krävde ansvar.<br />
I DENNA FRÅGA föreslog såväl Kristdemokraterna som Miljöpartiet fotboja<br />
på de asylsökanden som fått avslag men ännu inte lämnat landet.<br />
Kravet från MP:s språkrör Gustav Fridolin mötte dock hårt motstånd<br />
från flera ledande miljöpartister. Ebba Busch Thor (KD) säger<br />
i SvD att ”En elektronisk fotboja kan vara ett alternativ till förvarsplatser<br />
för personer där Migrationsverket bedömer att det finns en<br />
hög risk att de inte följer avvisningsbeslut eller där Säkerhetspolisen<br />
har avrått från att ge uppehållstillstånd.” Vänsterpartiet kallar förslagen<br />
om fotboja ”makabert”.<br />
UTSPELEN ÄR SOM sagt många och i den senaste SIFO-undersökningen<br />
visar svenska folket vad de så här långt tycker om dem. Moderaterna<br />
och Miljöpartiet backar, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet går<br />
framåt. Sverigedemokraterna ligger stabilt, vilket också Centerpartiet<br />
och de andra gör. ”Den sista veckan har de rödgröna dragit ifrån Alliansen,<br />
det är en signifikant skillnad mellan blocken som inte fanns<br />
före dådet”, säger Sifos opinionschef Toivo Sjörén till SvD.<br />
VILKET PARTI SKULLE DU RÖSTA PÅ IDAG?<br />
V: 8,2 (7,1)<br />
L: 5,4 (5,7)<br />
MP: 3,2 (4,5)<br />
M: 17,5 (18,4)<br />
S: 29,9 (28,7)<br />
KD: 2,9 (2,8)<br />
C: 13,8 (14,2)<br />
SD: 16,7 (16,7)<br />
SIFFROR INOM PARENTES visar resultatet från<br />
mätningen i mars 2017.<br />
SKILLNADEN MELLAN BLOCKEN ser just nu ut så här:<br />
(S+MP+V)=41,3%,<br />
(M+C+L+KD)=39,6%,<br />
(SD)=16,7%.<br />
(Källa: Sifo)
sida 6/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />
I SIFFROR<br />
HÄR ÄR DET BÄST ATT BO I ÅR<br />
Nyligen presenterade Förenta nationerna listan på världens bästa länder, baserat på livslängd,<br />
utbildning, jämlikhet och rikedom. Sverige missar en plats på topplistan, istället är det de här tio<br />
länderna som leder ligan i år:<br />
1. NORGE – BÄST BOENDESTANDARD, UTBILDNING OCH SJUKVÅRD<br />
2. AUSTRALIEN – DE ALLRA FLESTA STUDERAR MER ÄN 20 ÅR<br />
3. SCHWEIZ – ETT AV DE FRISKASTE LÄNDERNA<br />
4. TYSKLAND – TOPPAR BLAND ANNAT FÖR SINA UTBILDNINGSMÖJLIG-<br />
HETER SOM INKLUDERAR EKONOMISKT OCH OAVSETT HÄRKOMST<br />
5. DANMARK – DET LAND DÄR JÄMLIK LÖN OAVSETT ÅLDER GÄLLER I<br />
STÖRST UTSTRÄCKNING<br />
6. SINGAPORE – HÄR LEVER MÄNNISKOR LÄNGE - I SNITT ÖVER 83 ÅR<br />
7. NEDERLÄNDERNA – ETT AV DE MEST JÄMLIKA LÄNDERNA NÄR DET<br />
KOMMER TILL INKOMST<br />
8. IRLAND – HAR EN VÄLDIGT LÅG KRIMINALITET<br />
9. ISLAND – HÄR LEVER MÄNNISKOR LÄNGE<br />
10. KANADA – HÄLFTEN AV INVÅNARNA HAR HÖGSKOLEUTBILDNING<br />
Norge är det bästa landet att bo i enligt FN:s undersökning.<br />
KÄLLA: UN, BRIGHT VIBES MEDIA<br />
VAD BETYDER ORDEN?<br />
TERROR, TERRORISM &<br />
ATTENTAT<br />
Terror har blivit ett mycket använt ord på senaste tiden<br />
och efter illdådet i Stockholm skrev Expressen<br />
i en rubrik: ”570 meter av terror”<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
TYDLIGEN HAR TERROR förekommit länge i Sverige för ordet är belagt<br />
sedan 1617. Ordboken förklarar det så här: ”våldshandlingar mot<br />
civilbefolkning som är avsedda att väcka skräck och fasa.” Ordet<br />
heter terror också på latin och betyder skräck.<br />
TERRORISM SOM ÄR en synonym till terror är av yngre datum, belagt<br />
sedan 1822.<br />
ATTENTAT HAR EN något annorlunda innebörd. Det är en ”våldshandling<br />
som riktas mot viktigt men begränsat mål” medan terrorism är det<br />
Jakobinernas välde under franska revolutionen gav upphov till termen terrorism.<br />
Målning av Carl von Pilotyt.<br />
urskillningslösa dödandet av flera personer. Attentat kommer också<br />
från latinet där attentatum betyder försök (till brott). Ad betyder till<br />
och tentare försöka.<br />
ATT HÄNDELSERNA PÅ Drottninggatan i Stockholm var terror är<br />
alldeles uppenbart. Ibland betecknas det också i rubriker som ett<br />
terrorattentat.
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 7<br />
SVERIGEKOLL<br />
Information i krissituationer måste vara tillgänglig till alla samhällsmedborgare.<br />
Informationen brister vid kris<br />
Sverige har länge varit skonat från naturkatastrofer, krig och terrordåd. Det har nu förändrats i<br />
samband med attacken i Stockholm.<br />
ÄVEN OM DÅDET var begränsat både geografiskt<br />
och i dess omfattning, uppstod en situation<br />
av kaos och förvirring bland allmänheten.<br />
En situation som kräver snabb tillgång till<br />
information – för alla.<br />
RAPPORTERINGEN FRÅN ATTACKEN på Drottninggatan<br />
fyllde medierna 24 timmar om dygnet<br />
i flera dagar. TV sände live från Drottninggatan<br />
och från studion där polisen informerade<br />
kontinuerligt. Regeringen och de politiska<br />
partierna fördömde dådet samtidigt<br />
som man uppmanade till lugn och samling.<br />
Allmänheten vill och behöver veta. Man vill<br />
uppdatera sig, följa händelseförloppet, förstå<br />
och bearbeta. Behöver man agera och i<br />
såna fall, hur? Informationen kan betyda liv<br />
eller död. Den informationen är väsentlig<br />
för samtliga medborgare, men det framkom<br />
med en obehaglig tydlighet att stora grupper<br />
i samhället fick bristfällig information, eller<br />
ingen information alls.<br />
DET TOG FYRA timmar efter att SVT började livesända<br />
innan en teckenspråkstolkad nyhetssändning<br />
var tillgänglig - under en begränsad<br />
period. SVT uppger i efterhand att man ser<br />
över sina rutiner, men säger samtidigt att<br />
man inte kan garantera teckenspråkstolkning<br />
i alla oförberedda situationer som i denna<br />
typ av akuta nyhetslägen. Men det är just vid<br />
akuta nyhetslägen det är extra viktigt att inte<br />
exkludera vissa grupper.<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
SVERIGE ÄR IDAG ett multikulturellt och mångspråkigt<br />
land. År 2012, före flyktingströmmen,<br />
bodde det uppskattningsvis 155 000<br />
arabisktalande personer i landet, 53 000 talade<br />
somaliska och hundratusentals talade<br />
allt från tigrinja till kantonesiska. Den siffran<br />
är betydligt högre idag. Många av dessa<br />
är nyanlända med begränsade kunskaper i<br />
det nya språket och därmed oförmögna att<br />
ta till sig viktig samhällsinformation om den<br />
enbart levereras på svenska. Andra och tredjehandsinformation,<br />
rykten och tvivelaktiga<br />
nyhetskällor kan bidra till ett ökat kaos och<br />
potentiellt farliga situationer och reaktioner.<br />
TECKENSPRÅKSTOLKAR OCH SIMULTANTOLKAR används<br />
i många sammanhang. I FN och EU och andra<br />
internationella sammanhang simultantolkas<br />
alla debatter. Kvalificerade teckenspråk<br />
och simultantolkar finns tillgängliga inte<br />
minst i Stockholm. Tekniken finns och resurserna<br />
måste finnas så att alla medborgare<br />
ska kunna känna sig trygga.<br />
INGEN DISKRIMINERING AV ABORTVÄGRANDE BARNMORSKA<br />
REGION JÖNKÖPINGS LÄN har inte diskriminerat en barnmorska som meddelat<br />
att hon vägrar att delta i abortvård på grund av sin tro. Arbetsdomstolen<br />
avslår barnmorskans krav på skadestånd.<br />
– Arbetsdomstolens bedömning utgår från verksamhetens krav och<br />
de arbetsuppgifter som ingår. Domen är därmed i linje med tidigare<br />
praxis på diskrimineringsområdet. Vården ska utgå från patientens behov<br />
– inte personalens, säger Sophie Thörne, arbetsrättschef på Sveriges<br />
kommuner och landsting som företrätt Region Jönköpings län i<br />
Arbetsdomstolen.<br />
NÄR ARBETSTAGAREN SÖKTE jobbet som barnmorska vid Region Jönköpings<br />
län framkom att hon vägrade att medverka vid aborter med hänvisning<br />
till sin tro. Regionen kunde då inte erbjuda henne arbete som barnmorska<br />
eftersom abortvård ingår i arbetet vid kvinnoklinikerna.<br />
– Vården sätter patientens rätt till god och säker vård på lika villkor i<br />
främsta rummet. Abortvård ska vara tillgänglig och utföras utan dröjsmål<br />
vid alla kvinnokliniker i alla landsting och regioner. Då måste<br />
också de personer som arbetar med abortvård kunna delta fullt ut i det<br />
arbetet, säger Sophie Thörne.<br />
ARBETSDOMSTOLEN GICK PÅ Jönköpings tingsrätts tidigare bedömning att<br />
kvinnan inte blivit diskriminerad och inte har rätt till skadestånd.
sida 8/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />
KOLL PÅ KOMMUNER<br />
RWS STARTAR FOTBOLLSLAG<br />
– ETT FOTBOLLSLAG för alla, här får du plats oavsett<br />
om du aldrig spelat fotboll eller är ett<br />
proffs!<br />
REFUGEES WELCOME STOCKHOLM (RWS) bjuder<br />
in till fotbollsträning med sitt alldeles egna<br />
nystartade fotbollslag RWS Rosa United.<br />
Genom fotbollslaget vill man skapa en mötesplats<br />
där nya och etablerade i Sverige kan<br />
träffas och ha kul tillsammans.<br />
RWS ROSA UNITED träffas en gång i veckan och<br />
tränar fotboll och kanske spelar match eller<br />
medverkar i turnéer. Det kostar ingenting<br />
och RWS erbjuder deltagarna hjälp med SLbiljett<br />
för att ta sig till träningen.<br />
– Vår vision är att tjejer och killar som är<br />
nya i Sverige ska få träffa andra som bott här<br />
längre, göra något kravlöst och ha kul tillsammans,<br />
säger Sara Lundgren, grundare av<br />
RWS Rosa United.<br />
– ALLA SKA få en chans att spela, både tjejer och<br />
killar. Vi brinner extra mycket för att engagera<br />
alla tjejer där ute och ge dem en chans<br />
att ta för sig i en annars så mansdominerad<br />
sport, säger Helena Al-tamimi, grundare av<br />
RWS Rosa United.<br />
Anders Olsson och Christina Roos, Stadsbiblioteket Göteborg. Foto: Lena Lind Brynstedt.<br />
VI BEHÖVER LÄSA HÖGT OM KÄRLEK<br />
ATT LÄSA HÖGT tillsammans på lättläst svenska<br />
är en metod och ett redskap för att ta sig<br />
in i det svenska språket och samhället. Resonemangen<br />
om berättelserna, ordens betydelse<br />
och relationer leder ofta till deltagarnas<br />
egna historier ur livet och till spännande och<br />
fördjupande samtal. Med högläsningsklubben<br />
Boka vill Stadsbiblioteket Göteborg nå<br />
ungdomar i åldern 13-25 år som vill träna<br />
sina språk- och läsmuskler.<br />
PÅ STADSBIBLIOTEKET GÖTEBORG finns Dynamo,<br />
ungdomsavdelningen, en trappa ner. Förutom<br />
att det finns en massa litteratur att läsa,<br />
böcker inom olika genrer, serier och manga<br />
är det också ett bra ställe att bara hänga på<br />
med kompisarna, plugga, lyssna på musik,<br />
fika eller spela olika spel – även tv-spel.<br />
– Dynamo ska vara ett forum för ungdomarna<br />
där de kan få göra nästan vad de vill.<br />
Vi vill hitta så många vägar som möjligt för<br />
unga människor att hitta in till språket och<br />
läsandet, säger Anders Olsson, bibliotekarie<br />
på Dynamo.<br />
TV-SPELEN ÄR EN av flera möjligheter att locka<br />
ungdomarna att över huvud taget komma till<br />
biblioteket. När de väl är där har de chans<br />
att upptäcka även böckerna och läsandet. Ett<br />
sätt att uppmuntra till läsning och språkträning<br />
är högläsningsklubben Boka som Anders<br />
Olsson håller i tillsammans med Christina<br />
Roos, mediepedagog på Dynamo.<br />
– Boka är som ett språkkafé med bok för<br />
unga, säger Christina Roos. Vi vill nå ungdomar<br />
mellan 13 och 25 som antingen håller<br />
på att lära sig svenska och behöver träna på<br />
språket eller ungdomar som helt enkelt behöver<br />
träna mer på att läsa.<br />
UPPSALAS PROJEKTBIDRAG TILL KULTUR FÖR ASYLSÖKANDE<br />
REGION UPPSALA HAR beviljat projektbidrag till<br />
kultur för asylsökande om totalt 750 000 kr<br />
för våren 2017. De tio projekt som får bidrag<br />
rör sig inom skilda konst- och kulturformer,<br />
som bild, film, litteratur, dans och teater.<br />
I FJOL BESLUTADE vårdstyrelsen att sätta av 740<br />
000 kr till ett projekt där asylsökande vid fyra<br />
boenden i länet kostnadsfritt ska kunna ta del<br />
av bland annat musik, konst och film. Nyligen<br />
har en rapport presenterats som visar att<br />
projektet varit uppskattat och lyckats bryta<br />
isolering och utanförskap hos deltagarna.<br />
I kulturnämndens budget för 2017 avsattes<br />
750 000 kr för en fortsatt satsning på kultur<br />
för nyanlända och asylsökande; projektet<br />
fortsätter alltså under våren.<br />
– HÖSTENS FÖRSÖKSVERKSAMHET kring kultur<br />
för asylsökande har mottagits mycket väl bland<br />
de asylsökande vilket är glädjande. Positivt är<br />
också att intresset för att arbeta med asylsökande<br />
är så stort bland kulturaktörer i länet.<br />
Kopplingen mellan kultur och hälsa, kultur och<br />
delaktighet i samhället är en drivkraft bakom<br />
detta projekt som tack vare kulturnämndens<br />
satsning kan genomföras även under våren,<br />
säger Pernilla Högström, verksamhetschef på<br />
Kulturenheten.<br />
Konstkollo sommaren 2016 som genomfördes av<br />
konstnärerna Elisabeth Bucht och Moa Lönn.<br />
Foto: Elisabeth Bucht/ Moa Lönn
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 9<br />
MUSIKSCHLAGET DRAR TILL LINKÖPING<br />
DEN 22 APRIL är det dags för deltävling i Linköping i Musikschlaget, Sveriges melodifestival<br />
för funktionshindrade. Tävlingen, som arrangerades för första gången 2011, omfattar nu 8<br />
deltävlingar med 10–15 tävlande bidrag i varje. Till finalen den 11 november i Sundsvall tar<br />
sig 10 artister.<br />
IDÉN TILL MUSIKSCHLAGET föddes av rock- och dansbandet Maitraiders, som deltog i en internationell<br />
melodifestival för funktionshindrade i Aten 2006. Utöver att vara ett band är de också en<br />
daglig verksamhet i anslutning till ett replokalhus i Sundsvall som drivs av Studieförbundet<br />
Bilda.<br />
”DET HÄR KAN vi göra, fast mycket bättre”, var Maitraiders devis när de tog initiativ till Musikschlaget<br />
i Sverige. Sedan dess har tävlingen gjort succé och vuxit väsentligt. I år var fler än<br />
100 bidrag anmälda till deltävlingarna runt om i landet. Deltävlingen i Linköping äger rum 22<br />
april kl 18.00 på Bilda Bullerbyn, Gamla Tanneforsvägen 17C.<br />
NALLAR TILL UTSATTA BARN<br />
ALLA NALLAR SOM har placerats på och runt polisens<br />
fordon, som uppskattning för arbetet<br />
vid terrordådet, kommer att skänkas till Barnahus<br />
Stockholm. På Barnahus Stockholm<br />
arbetar polis, socialtjänst, barnläkare och<br />
barn- och ungdomspsykiatrin tillsammans<br />
för barn som blivit utsatta för våld och övergrepp.<br />
Förhoppningsvis kan en nalle ge en<br />
liten, men godhjärtad, tröst mitt i allt det<br />
mörka.<br />
DEN GODA IDÉN kommer från duktiga kollegor<br />
i Stockholm. På fotot kan ni se några av de<br />
nallar och andra mjukisdjur som samlats på<br />
Norrmalms polisstation.<br />
/INSPEKTÖR REINE BERGLUND<br />
POLISEN HUDDINGES FACEBOOKSIDA<br />
RESURSCENTRUM MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM<br />
MALMÖ STAD, KOMMER att vara en av parterna i ett samverkansprojekt som ska arbeta förebyggande<br />
mot våldsbejakande extremism och radikalisering, Safe Space Malmö (trygga rum).<br />
Projektet kommer att drivas av föreningen Flamman Ungdomarnas Hus i samarbete med<br />
Rädda Barnen, Felix Unogwu, Islamakademin och Malmö Stad – aktörer som tillsammans<br />
har en bred kompetens inom området.<br />
I KORTHET KOMMER projektet att arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism och radikalisering<br />
genom att skapa ett resurscentrum i Malmö. Centrumet ska sprida kunskap och<br />
agera stöd till Malmöbor, stadens föreningar, myndigheter och organisationer som kommer i<br />
kontakt med ungdomar i riskzonen. Parterna vill också bidra till det demokratistärkande och<br />
inkluderande arbete som Malmös föreningar och organisationer gör samt till att det skapas<br />
fler trygga miljöer - Safe Spaces - där unga kan känna sig delaktiga och öppna för dialog.<br />
Projektet, som ska finansieras av Allmänna arvsfonden, startar den 1 maj och ska pågå i tre år.
HJÄLTARNA<br />
TUSENTALS BLODGIVARE<br />
RADDAR<br />
LIVET<br />
PÅ MARIE-LOUISE<br />
Vill du också rädda liv? Det är enkelt. De flesta mellan 18 och 60 år som är friska och väger minst 50 kilo kan bli blodgivare.<br />
Gå in på Geblod.nu så får du veta hur enkelt det är att bli blodgivare och göra en insats för livet.
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 11<br />
NYA SVENSKAR<br />
"F*CK DEPORTATIONER OCH<br />
GRÄNSER, LEVE STOCKHOLM!"<br />
Efter attacken på Drottninggatan kräver majoriteten av riksdagens partier att de som fått asylavslag men inte lämnat landet ska letas upp och utvisas.<br />
Tuffare tag mot papperslösa<br />
Den uzbekiska mannen, Rakhmat Akilov, 39 år, som körde lastbilen på Drottninggatan i Stockholm<br />
hade blivit nekad asyl och var enligt lag skyldig att lämna Sverige. Detta gjorde han inte.<br />
Nu ska de resterande tusentals som fått asylavslag letas upp och utvisas i befäl av majoriteten av<br />
riksdagens partier.<br />
TEXT & FOTO: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />
ALLA SOM FÅR asylavslag accepterar inte beslutet och lämnar landet som<br />
de ska utan går under jorden och lever i ständig oro för att bli påkomna<br />
av myndigheter. Fler än 12 000 spårlöst försvunna människor<br />
saknar idag uppehållstillstånd och bara dagar efter attacken uppmärksammas<br />
detta, varpå politikerna gick ut med att hårdare åtgärder<br />
ska införas.<br />
DISKUSSIONERNA KRING HANTERINGEN av så kallade papperslösa människor<br />
är många och splittrade. Polisen har kritiserats för hur den handskas<br />
med utvisningar. En del menar att polisen är alldeles för slapp med<br />
att verkställa utvisningar och andra anser att det inte är humant att<br />
skicka tillbaka folk som flyr från misär. I ett pressmeddelande efter<br />
attentatet skriver polisen att det tidigare har varit svårt att jaga rätt på<br />
de som borde lämna landet på grund av bland annat begränsningar<br />
kring kontrollerna. Till följd av attacken föreslås nu att polisen ska<br />
kunna utföra razzior på arbetsplatser.<br />
FRÄMLINGSFIENTLIGA SIDOR HAR använt terrorattentatet som bränsle för<br />
deras huvudargument, nämligen att de nya svenskarna är orsaken<br />
till Sveriges alla problem och utmaningar. Under rubriken “Sverige<br />
stannar utan papperslösa” skriver Aftonbladets, Åsa Linderborg, däremot<br />
om att papperslösa människor i landet spelar en markant roll<br />
i samhället. Hon menar att de inte bara försvinner i tomma intet<br />
när de går under jorden utan att de lever mitt ibland oss och tar sig<br />
an de lågavlönade jobben som ”vanliga” svenskar ändå skulle rynka<br />
näsan åt. Hon menar att de med andra ord är med och bygger upp<br />
det svenska samhället - om inte som skattebetalare, så som billig arbetskraft.<br />
ORGANISATIONER SOM INGEN människa är illegal förespråkar fortsatt att<br />
man ska ha rätt att stanna kvar även när man har fått avslag. Nätverket<br />
menar att alla som söker asyl bör bli beviljade och kräver permanent<br />
uppehållstillstånd åt alla som så önskar. I samband med attentatet<br />
skriver de följande på sin Facebooksida: “Så f*ck deportationer<br />
och gränser, leve Stockholm!”<br />
FOTNOT:<br />
Papperslösa människor: Används för att beteckna människor som befinner sig<br />
i Sverige utan tillstånd.
sida 12/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />
I KORTHET<br />
NU SLÄPPS BOKEN OM HJÄLTINNAN FRÅN PITEÅ<br />
”ATT VARA MODIG betyder inte att man inte är<br />
rädd, utan att ens övertygelse och kallelse att<br />
göra skillnad för någon annan övervinner<br />
rädslan”, säger Miriam Mondragon.<br />
MIRIAM MONDRAGON STÄLLER sig över den egna<br />
rädslan i kampen för barns rättigheter – och<br />
en bättre värld. Berättelsen om hennes liv är<br />
handlingen i boken ”Kärlek i våldets huvudstad”.<br />
Läkarmissionen har stöttat kampen<br />
sedan starten och boken är ett samarbete<br />
mellan Läkarmissionen och Libris förlag.<br />
”JAG VILL VISA att det finns hopp mitt i mörkret,<br />
att hoppet smittar av sig och att du<br />
och jag kan göra skillnad”, säger Miriam<br />
om boken. Miriam Winroth Mondragon<br />
är svenskan från Piteå som i många år fört<br />
en svår men framgångsrik kamp bland de<br />
allra fattigaste i Honduras för att stoppa det<br />
sexuella våldet mot barn. Hon står bakom<br />
programmet Rescue som ser till att våldtäktsmän<br />
ställs inför rätta och hjälper de<br />
utsatta barnen att komma tillbaka till ett liv<br />
igen. Miriam kämpar också i huvudstadens<br />
mest våldsamma kvarter för att barn och<br />
ungdomar inte ska dras in i kriminella gäng.<br />
DEN NYA BOKEN ”Kärlek i våldets huvudstad”<br />
speglar hennes kamp för flickor och barns<br />
rättigheter, men berättar framförallt Miriams<br />
egen livshistoria. I dag bor hon med sin man<br />
Alexis, som själv är uppvuxen i en mycket<br />
fattig miljö i staden, och deras två barn i huvudstaden<br />
Tegucigalpa. Trots det grymma<br />
vardagsvåldet är hon kvar och för sin kamp<br />
med livet som insats.<br />
MIRIAMS ARBETE MOT våldet är mycket framgångsrikt.<br />
Det har exempelvis legat till grund<br />
för att förändra lagar och förhörsmetoder<br />
i Honduras. Teamet består av en detektiv,<br />
advokat och psykolog som jobbar på flera<br />
nivåer i samhället. De arbetar handfast mot<br />
kriminalitet med barn och ungdomar i stadens<br />
mest utsatta kvarter - men också mot<br />
myndigheter för att påverka. Programmet är<br />
en del inom den kristna människorättsorganisationen<br />
ASJ. Rescue har sedan starten finansieras<br />
med hjälp av privatpersoners gåvor<br />
till biståndsorganisationen Läkarmissionen.<br />
THIS IS WHERE I LIVE<br />
– KONSTPROJEKT FÖR HEMLÖSA<br />
”DET ÄR HÄR jag bor” är en samordnad utställning<br />
av hemlösas konst som hålls i London,<br />
New York, Berlin och Mumbai. Målningar<br />
från tolv konstnärer från New York, Berlin,<br />
Mumbai och London visas på Diorama Arts<br />
Center i London som en del av Cafe Art:s<br />
internationella konstutställningsutbyte, från<br />
den 7 april till mitten av maj. Utställningen<br />
hålls i alla fyra städer, med målningar från<br />
varje stad.<br />
THIS IS WHERE I LIVE startade 2013 och har vuxit<br />
från det ursprungliga samarbetet med Fresh<br />
Art i New York, vilket resulterade i minnesvärda<br />
videoklipp från New York till Londonkonstnärerna<br />
som svarade med en egen<br />
video till New York.<br />
FRESH ART SKAPAR konstnärliga och personliga<br />
möjligheter för socialt utsatta vuxna i<br />
New York genom konstutställningar och<br />
workshops. Organisationen ökar allmänhetens<br />
medvetenhet och erkännande av dessa<br />
konstnärers arbete och talang genom att<br />
bygga partnerskap med socialtjänster och<br />
samhällsgrupper. Fresh Art arbetar med<br />
konst som ett verktyg för personligt uttryck,<br />
kreativ tillväxt och positiv förändring.<br />
BANKANSTÄLLDA LÄR SIG TECKENSPRÅK<br />
ITHMAAR BANK, EN islamisk bank baserad i östaten Bahrain i Persiska viken,<br />
har anordnat teckenspråksutbildning för sina filialanställda för att<br />
hjälpa dem att bättre kommunicera med kunder med hörselsvårigheter<br />
och förbättra deras bankupplevelse.<br />
”VI ORGANISERADE DESSA specialiserade teckenspråksutbildningar för att<br />
hjälpa våra anställda att få nya färdigheter”, säger Ithmaar Banks Personalchef,<br />
Enas Rahimi. ”Detta i sin tur bidrar både till att förbättra<br />
livskvaliteten för personer med särskilda behov i Bahrain och att utveckla<br />
kungarikets bank- och finansindustri”.
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 13<br />
ÄLDREPERSPEKTIV<br />
Ansa sitter på sin balkong och läser Gränslöst.<br />
Hundraettåringen som tar vara på livet<br />
”På torsdag kan du inte komma för då har jag vattengympa bland annat, på fredag går det inte<br />
heller för då är det ett föredrag och kaffestund på Träffpunkten Strömkarlsgården och på måndag<br />
är det stavgång, men på tisdag eftermiddag går det bra.” Så lät det när Gränslöst ville komma hem<br />
till 101-åriga Ansa Elmby för en pratstund.<br />
TEXT & FOTO: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
NÄR GRÄNSLÖST KOMMER sitter Ansa i solen och<br />
läser tidningen på sin balkong mitt i Trollhättan,<br />
nyss hemkommen från ett föredrag i<br />
Missionskyrkan. En representant för Fonus<br />
hade varit i kyrkan och berättat om ”Det vita<br />
arkivet” som ger råd och anvisningar om hur<br />
man vill ta avsked av detta livet. Mycket intressant<br />
tycker Ansa.<br />
LOKALTIDNINGEN HAR SKRIVIT om Ansa flera gånger<br />
och många Trollhättebor känner henne.<br />
På frågan vad hon tycker om att vara lite av<br />
en kändis i stan svarar hon:<br />
– Det är bara roligt. Eftersom jag varit lärare<br />
här så länge träffar jag ju ofta ”barn” som jag<br />
har haft och ibland deras föräldrar. Gamla<br />
arbetskamrater möter jag och dessutom känner<br />
jag en massa människor från olika föreningar<br />
jag är med i.<br />
HUR KAN EN vanlig vecka se ut för dig?<br />
– Varje söndag går jag med min rullator till<br />
Missionskyrkan – det tar 25 minuter – och<br />
skulle det regna åker jag bil med en granne<br />
här i huset. Men jag vill helst gå, älskar min<br />
rullator! Efter gudstjänsten är det alltid en<br />
kaffestund då vi sitter och pratar och har<br />
trevligt. På måndagar är det intressanta program<br />
på Träffpunkten här intill och ofta något<br />
gott att äta. I går bjöds det på äggakaka<br />
och så var det sillprovning. Nästa måndag är<br />
det ”Maggans asiatiska vårrullar och fruktsallad”.<br />
I dag har jag ju varit i Missionskyrkan<br />
och när jag gick hem därifrån handlade jag<br />
på ICA så nu har jag mat för hela veckan.<br />
På onsdagar är det alltid sång och musik på<br />
Träffpunkten och på torsdagar kan det vara<br />
filmförevisning eller musikunderhållning.<br />
Men då måste jag gå innan det är slut för<br />
att hinna till min vattengympa som börjar<br />
klockan 12.00. På fredagar har Hjärt- och<br />
Lungföreningen sittgymnastik på Träffpunkten<br />
och det är jättebra.<br />
MEN VAD GÖR du då på lördagar?<br />
– Då tvättar jag och städar. Och så går jag ut<br />
på promenad förstås. Det gör jag varje dag<br />
oavsett väder. Min kropp vill vara i rörelse,<br />
och för resten älskar jag dammsugaren! Stavgången<br />
som Träffpunkten anordnar försöker<br />
jag vara med på – antingen med stavar eller<br />
med min rullator.<br />
FINNS DET NÅGOT du saknar?<br />
– När man blir så här gammal försvinner ju<br />
de allra flesta jämnåriga vänner och lämnar<br />
tomrum efter sig. Och att min man och en<br />
av mina söner gått bort är också en stor sorg.<br />
Men de andra två barnen, de nio barnbarnen<br />
och de tjugo barnbarnsbarnen har jag god<br />
kontakt med. Och nu börjar jag vänta på<br />
barnbarnsbarnbarn.<br />
PRATSTUNDEN ÄR ÖVER och Ansa tittar på klockan:<br />
– Det är ingen fara. Det är två timmar kvar<br />
till mannekänguppvisningen på Träffpunkten.
Vi hjälper<br />
Hjälp Lions hjälpa<br />
de glömda barnen<br />
från Syrien och<br />
dess grannländer.<br />
Sveriges Lions Hjälpfond<br />
Swisha 9019480<br />
eller<br />
PG 90 1948-0<br />
Märk: De glömda<br />
barnen från Syrien<br />
www.lions.se
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 15<br />
FOKUS HBTQ<br />
Aleksa Lundberg i Kung Kristina Alexander. <br />
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.<br />
Kung Kristina Alexander<br />
– den queera drottningen<br />
Om en drottning som egentligen var kung - om rätten till sitt eget liv, om uppbrott, förvandling<br />
och identitet. I maj gästar hyllade Kung Kristina Alexander Göteborg. Aleksa Lundberg spelar rollen<br />
som Kristina. Elisabeth Ohlson Wallin regisserar och genom hennes kameralins får vi samtidigt<br />
ta del av nutida transpersoners kamp och liv.<br />
ALEKSA LUNDBERG OCH Elisabeth Ohlson Wallin har tillsammans skrivit<br />
Kung Kristina Alexander som hade premiär på Strindbergs Intima<br />
Teater i Stockholm i mars i år. Redan som 11-åring fann Elisabeth<br />
Drottning Kristina och har sedan dess varit fascinerad av henne.<br />
– Hon ville inte gifta sig, inte bära klänning, hon ville vara fri. Hon<br />
är en förebild som hbtq-person. Manuset bygger till stor del på historiska<br />
beskrivningar av Kristina som vi tolkat genom våra ögon och<br />
kommer på så sätt in på synen på kön och identitet.<br />
SOM FOTOGRAF ÄR Elisabeth Ohlson Wallin väl bekant med teatermiljön.<br />
– Jag har ju regisserat många teaterbilder och så tog jag mod till mig<br />
och lanserade min pjäsidé för Strindbergs Intima Teater. De sa ja<br />
direkt och lät mig regissera, och för första gången blir folk inte arga,<br />
som de ofta blir på mina bilder. Här får vi en timma och en kvart på<br />
oss att förklara. Det är oerhört skönt att få tala till punkt.<br />
ALEKSA LUNDBERG HAR både varit delaktig i manuset och axlar rollen som<br />
Kristina på scen.<br />
– Det är ett hedersamt uppdrag att få vara med om att vidga historien,<br />
så kul och befriande. Som queerperson har jag alltid vetat om,<br />
kunnat ta lärdom och identifiera mig med Kristina. Det som också<br />
är roligt är att Kung Kristina Alexander verkligen är en pjäs som<br />
riktar sig till alla. Vi har försökt hitta allmänna beröringspunkter och<br />
glädjande nog haft allt från heteropar till transaktivister i publiken.<br />
ELISABETH OHLSON WALLIN är uppmärksammad svensk fotograf som slog<br />
igenom med utställningen Ecce Homo 1998 i Uppsala domkyrka.<br />
Utställningen blev 1900-talets mest omdiskuterade. Den turnerade<br />
sedan i Sverige och Europa under flera år. Med Kung Kristina Alexander<br />
debuterar Elisabeth Ohlson Wallin som regissör.<br />
ALEKSA LUNDBERG ÄR den första utbildade skådespelaren med transbakgrund<br />
i Sverige. Även hon har mångårig erfarenhet av homo- och<br />
transaktivism och i ett flertal uppmärksammade produktioner har<br />
hon använt sina erfarenheter. Under hösten 2016 turnerade Aleksa<br />
med sin egen pjäs ”Flytta på er – jag ska bli fri”. Våren 2017 stod<br />
hon för första gången på Strindbergs Intima Teater, för att gestalta<br />
drottningen som egentligen var kung.
DU KAN FÖRÄNDRA VÄRLDEN<br />
– ÄVEN I FRAMTIDEN<br />
Skriv ett teStamente för mänSkliga rättigheter<br />
en är<br />
en är<br />
aring<br />
är en<br />
iSkor,<br />
AlS grundAre<br />
Du kan<br />
föränDra<br />
värlDen<br />
– även i<br />
framtiDen<br />
är Det något Du unDrar över?<br />
Hör gärna av dig till oss om du vill ge en<br />
testamentsgåva till Amnesty International.<br />
Vi välkomnar dina frågor och funderingar.<br />
Tänk på att alla gåvor är värdefulla – stora<br />
som små.<br />
Amnesty Internationals arbete för<br />
mänskliga rättigheter är beroende<br />
av stödet från medlemmar och<br />
givare. Med en testamentsgåva tar<br />
du ställning mot orättvisor och för<br />
alla människors lika värde både<br />
nu och i framtiden. Tillsammans<br />
ser vi till att arbetet för en bättre<br />
värld lever vidare – tills mänskliga<br />
rättigheter gäller alla, alltid.<br />
ningar © Amnesty Internatioukwazhi<br />
Sidan 7 © Susanne<br />
BESTÄLL VÅR TESTAMENTSBROSCHYR!<br />
Då får du veta hur du ger en testamentsgåva samt<br />
information om arv och testamenten. Kontakta oss<br />
på 08-729 02 96 eller testamenten@amnesty.se<br />
eller läs mer på www.amnesty.se/testamenten
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 17<br />
Suffragetten som stod<br />
upp mot presidenten<br />
KVINNOKRAFT<br />
För hundra år sedan stormade<br />
fortfarande första världskriget.<br />
USA övervägde ett inträde i<br />
konflikten och på ett fängelse i<br />
Columbia hungerstrejkade Alice<br />
Paul för kvinnors rätt att rösta.<br />
Paul hade vid det laget försökt<br />
få president Woodrow Wilson<br />
att ge kvinnor rösträtt sedan han<br />
tillträdde 1913. Ändå var det<br />
först 1917 som saker skulle börja<br />
röra på sig, när USA gick med i<br />
första världskriget.<br />
TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />
PAUL KOM FRÅN en välbärgad kväkarfamilj i<br />
New Jersey och i enlighet med deras tro så<br />
var det självklart att män och kvinnor skulle<br />
behandlas lika. Därför var det också självklart<br />
att Paul skulle studera vidare. Dessa<br />
studier ledde henne till England där hon<br />
deltog i ett suffragettmöte där den radikala<br />
feministen Christabel Pankhurst talade. Det<br />
var inte första gången som Paul deltog i<br />
Suffragettmöten. Hon och hennes mamma<br />
hade tidigare deltagit i ett flertal möten men<br />
att höra Pankhurst påverkade Paul på ett helt<br />
nytt sätt. Inspirerad gick hon med i den militanta<br />
rörelsen Women’s Social and Political<br />
Union som blev kända för sina våldsamma<br />
metoder. I England greps Paul sju gånger.<br />
Där hungerstrejkade hon också för första<br />
gången och utsattes för våldsamma tvångsmatningar<br />
hela 55 gånger.<br />
Under hela sitt liv arbetade Alice Paul för jämställdhet, både i hemlandet och runt om i världen. Efter<br />
andra världskriget kämpade hon bland annat för att inkludera jämställdhet i FN:s stadgar.<br />
NÄR PAUL SENARE återvände till USA anslöt hon<br />
sig för en kort tid till rösträttsrörelsen men<br />
eftersom de inte var tillräckligt radikala startade<br />
hon istället National Woman's Party.<br />
Den 10 januari 1917 inleddes de tysta protesterna<br />
framför Vita huset. Sex dagar i veckan<br />
stod kvinnorna där, tysta med skyltar där de<br />
krävde att deras röster också skulle räknas.<br />
NÄR WILSON I samband med inträdet i kriget<br />
började prata om att göra världen ”säker för<br />
demokratin” vände suffragetterna hans egna<br />
ord emot honom. Hur kunde han prata om<br />
demokrati när mer än hälften av hans egen<br />
befolkning inte fick rösta?<br />
SAMTIDIGT TRAKASSERADES DE protesterande kvinnorna<br />
utanför Vita huset. Det hände också<br />
att kvinnorna greps och torterades. I samband<br />
med det inledde Paul sin hungerstrejk.<br />
Myndigheterna tvångsmatade henne och hotade<br />
med att stänga in henne på dårhus. Alice<br />
Paul vek inte en tum.<br />
SÅ SMÅNINGOM VÄXTE sympatierna för kvinnornas<br />
sak och den 14 Juni 1919 fick kvinnorna<br />
äntligen sin rösträtt. Samma dag slutade<br />
kvinnorna protestera utanför Vita huset.<br />
TORKAN ÖKAR RISKEN FÖR ÖVERGREPP MOT KVINNOR<br />
I ÖSTAFRIKA TVINGAS människor gå allt längre för att hitta vatten. Vandringar på över uppåt en<br />
mil är inte ovanliga. Många av dem som letar är flickor och kvinnor och nu kommer rapporter<br />
om att de attackeras och utsätts för sexuellt våld under sina vandringar. På det sättet<br />
har torkan lett till en trefaldig rädsla — att överleva, att ta hand om sina familjer och att inte<br />
utsättas för sexuella våldsattacker. Rapporterna kommer från ActionAids representanter i<br />
både Kenya och Somalia. FN fortsätter att beskriva hungersnöden i Östafrika som akut.<br />
ActionAid inleder<br />
samarbeten med lokala<br />
kvinnogrupper för att bättre<br />
kunna förstå offrens behov,<br />
så att hjälpen når de mest<br />
behövande.<br />
Foto: UK Department for<br />
International Development
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 19<br />
FUNKIS FINNS<br />
Sommar, sommar…<br />
Sommararen är snart här och därmed alla utomhusaktiviteter. Parasport Västergötland i samarbete med<br />
Skövde HIF är nu i full färd med planerna på att upprepa förra årets succé på Skara Sommarland.<br />
Parasport ordnar massor med olika aktiviteter att prova på den 6 juni på Skara Sommarland.<br />
FLERA HUNDRA BARN, unga och vuxna med olika<br />
funktionsnedsättningar fick tillfälle att på nationaldagen<br />
prova på olika sporter och aktiviteter.<br />
ROGER LINDH PÅ Parasport Västergötland hoppas<br />
att man ska slå förra årets publikrekord<br />
då det kom 4000 besökare till Sommarland<br />
varav uppskattningsvis cirka 400 med någon<br />
form av funktionsnedsättning.<br />
– Fokus i år kommer att ligga på tre grupper:<br />
rörelsehindrade, synskadade samt utvecklingsstörda,<br />
berättar Roger.<br />
SYFTET ÄR ATT visa vilka möjligheter som finns<br />
inom parasporten och därigenom få fler personer<br />
att börja utöva dem. Bakom initiativet<br />
står Skara Sommarland, Skövde HIF samt<br />
Parasport Västergötland.<br />
LISTAN PÅ AKTIVITETER är redan lång och lär utökas<br />
fram till den 6 juni. Just nu finns bland<br />
annat elhockey, innebandy, go-cart med<br />
dubbelkommando och golf med på listan.<br />
Förutom alla prova-på aktiviteter kommer<br />
nöjesparkens alla andra attraktioner att vara<br />
öppna för samtliga besökare.<br />
BILJETTERNA HAR REDAN släppts och fram till<br />
sista maj erbjuds biljetterna till starkt rabat-<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
terade priser. Precis som förra året, är det ett<br />
endags evenemang den 6 juni, så det gäller att<br />
passa på och boka in sig i tid.<br />
APPEN FÖR EN AKTIV FRITID MED FUNKTIONSVARIATION<br />
GÖRA.NU ÄR EN app som förmedlar aktiviteter anpassade och tillgängliga för alla att delta i.<br />
Appen lanserades på mässan Leva och Fungera i Göteborg. Den är finansierad av vinsten<br />
från ett innovationspris utfärdat av Post- och telestyrelsen (PTS). På ett enkelt sätt kan nu<br />
arrangörer av olika evenemang nå målgruppen personer med funktionsvariation, något som<br />
tidigare varit svårt. Appen har tagits fram i samarbete med HiQ som verkar för att med hjälp<br />
av smart teknik skapa ett enklare och mer tillgängligt samhälle för alla.<br />
– Det vi har gjort är att vi har skapat en form av Tinder för aktiviteter för den här viktiga<br />
målgruppen. Genom en smidig, digital lösning förenklar vi för personer med funktionsvariation,<br />
föreningar och för Passalen, säger Jerker Lindstén, VD på HiQ Göteborg.
GRÄNSLÖST:<br />
TREND<br />
#HUGSTOCKHOLM<br />
REDAKTÖR: MARIE FREIJ<br />
VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT<br />
EXTRA DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER,<br />
HASHTAGS OCH KOMMENTARER HAR ANVÄNTS<br />
OCH DELATS — VAD ÄR DET SOM TRENDAR?<br />
PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPPSLAG TREND<br />
HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE DEBAT-<br />
TER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM<br />
— OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I ME-<br />
DIA OCH LIVE.<br />
Dee Omar startade initiativet #hugstockholm efter attacken på Drottninggatan.<br />
Dee spenderade hela veckan efter händelsen med att<br />
dela ut kramar vid Sergels Torg — och hoppas att intiativet kommer<br />
att leva vidare.<br />
— Jag hoppas att människor kommer att titta varandra i ögonen,<br />
krama, sitta ned bredvid varandra och fråga hur det är, säger hon till<br />
Aftonbladet.<br />
FOTO: FREDRIK DAHLBERG<br />
VECKANS TIPS:<br />
Följ flyktingar<br />
FOTO: DARIO MITIDIERI<br />
PRISVINNANDE FOTOGRAFEN Dario Mitidieris fotografier av flyktingfailjer från Syrien tagna i ett läger i Libanon<br />
har väckt stor uppmärksamhet och delas nu på flera stora nyhetssidor via sociala media. Mitidieris<br />
serie visar familjer där varje tom stol på bilderna representerar en familjemedlem som försvunnit eller<br />
dött i flykten.<br />
DET ÄR INTE första gången italienske Mitidieri fotograferar flyktingar — många av hans fotografier visar<br />
just flyktingars situation i Europa.
MALALA HEDERSMEDBORGARE<br />
GRÄNSLÖST<br />
DEN PAKTISTANSKFÖDDA UTBILDNINGSAKTIVISTEN MALALA YOUSAFZAI ÄR DEN YNGSTA ATT NÅGONSIN ERHÅLLA HEDERSMEDBOR-<br />
GARSKAP I KANADA. HON ÄR DESSUTOM DEN SJÄTTE NÅGONSIN ATT FÅ DEN ÄRAN.<br />
ENDAST 19 ÅR gammal är aktivisten Malala Yousafzai den yngsta person att bli<br />
ärad med hedersmedborgarskap i Kanada.<br />
— Även om jag alltid kommer att vara stolt pakistanier, är jag tacksam att nu<br />
vara hedersmedborgare i ert land av hjältar, sa Malala vid en ceremoni förra<br />
veckan till Kanadas premiärminister Justin Trudeau. ”Det var en ära att ta<br />
emot dig i vårt hem, ett hem jag hoppas att du nu ser som också ditt”, skrev<br />
Trudeau i en tweet efter ceremonin.<br />
KEVIN SJÖNG FÖR SIN AUTISTISKE BROR<br />
MELISSA<br />
KNÄCKER SPICER<br />
Klippen från komedishowen<br />
Saturday Night Live<br />
där Melissa McCarthy spelar<br />
Trumps pressekreterare<br />
Sean Spicer har fått stor<br />
spridning. Det senaste där<br />
den kontroversiella kommentaren<br />
Spicer fällde om<br />
att Syriens president är<br />
värre än Hitler är det just nu<br />
mest delade.<br />
FOTO: TV4/YOUTUBE<br />
Kevin tillsammans med sin äldre<br />
bror. Foto: Privat<br />
När Kevin Johansson, 10, uppträdde i TV4:s Talang i lördags sjöng han för sin autistiske bror.<br />
— I 15 år har han varit autistisk, så jag har aldrig haft ett samtal med honom, berättade Kevin<br />
för publiken innan sitt framträdande.<br />
— Du är som en ängel, sa jurymedlemmen LaGaylia Frazier efteråt. LaGaylia syftade både på<br />
Kevins vackra sångröst och hans fina gest.<br />
KAN ÅTERINFÖRA<br />
DÖDSSTRAFF<br />
Enligt Turkiets regering vinner<br />
ja-sidan i folkomröstningen<br />
om kraftigt stärkt<br />
presidentmakt. I segertalet<br />
tog Erdogan upp ett återinförande<br />
av dödsstraffet.<br />
GRÄNSLÅST
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 23<br />
NYA SVENSKAR<br />
"JAG VILL ABSOLUT INTE<br />
ÅKA TILLBAKA TILL CHILE,<br />
JAG BOR HÄR OCH HÄR<br />
ÄR ALLA MINA VÄNNER!"<br />
Florencia Bahanmondes har bott i Sverige nästan hela livet – nu ska hon utvisas.<br />
Sju år och hotas av utvisning<br />
Florencia Bahanmondes är bara sju år men har varit med om mycket. När hon var tre dog hennes mamma<br />
av en hjärntumör och hon fick flytta till sin syster i Sverige. Här hade hon varit redan som ettåring,<br />
men de senaste två åren hade hon och hennes mamma befunnit sig i Chile.<br />
TEXT: ANNA LÖFVING<br />
FLORENCIAS JURIDISKA PAPPA - den biologiska är okänd - är över 70 år, sjuk<br />
och kan inte ta hand om henne.<br />
– Att ta med Florencia till Sverige, där jag och resten av vår familj<br />
bott i 20 år, var naturligt. Vi hann träffa vår mamma en vecka innan<br />
hon gick bort, berättar Florencias syster Maureen. Sen tog vi med vår<br />
lillasyster hit.<br />
OCH I SVERIGE har Florencia haft det toppen. Först bodde Maureen,<br />
Florencia och hennes morbror Lionel och hans familj i Södertälje,<br />
sedan flyttade de till Åkers styckebruk. Anledningen var att de ville<br />
ge Florencia en lugn och trygg uppväxt i lantmiljö. Maureen säger att<br />
Florencia trivts från första stund, fått många vänner, klarat sig bra i<br />
skolan och glömt bort det tragiska som hände i Chile.<br />
– Hon är som vilken liten svensk flicka som helst nu. Pratar språket<br />
flytande, har alltid en massa på gång.<br />
SOCIALTJÄNSTEN I SÖDERTÄLJE har följt Florencias utveckling och skriver<br />
att hon mår bra och har det tryggt. Ändå har nu beslutet att hon inte<br />
ska få stanna i Sverige kommit. Redan hösten 2013 ansökte familjen<br />
om uppehållstillstånd för Florencia, men processen drog ut på tiden.<br />
Maureen berättar att Migrationsverket skyllde den långa väntetiden<br />
för många ärenden, men att familjen inte tänkte så mycket på det.<br />
– Vi tog för givet att Florencia skulle få stanna. Det finns ingen som<br />
kan ta hand om henne i Chile, hon är sju år gammal och här i Sverige<br />
har hon alla oss!<br />
NÄR DET FÖRSTA avslaget kom 2016 överklagade familjen och när det andra<br />
kom hände samma sak. Nu återstår högsta domstolens beslut och<br />
familjen är väldigt rädd att ett tredje avslag ska komma. De väntar<br />
alla ivrigt på att Florencias lagliga pappa ska få fram de papper som<br />
visar att han inte kan ta hand om flickan i hemlandet - sådant kan ta<br />
mycket lång tid i Chile - och att det kanske ska påverka domstolen.<br />
En utvisning skulle sluta med att Florencia hamnar på ett barnhem.<br />
– Nya rapporter visar att situationen på barnhemmen i Chile är hemska,<br />
att barn dör där, säger Maureen.<br />
FÖR NÅGON VECKA sedan startade Facebookgruppen ”Låt Florencia<br />
stanna i Sverige”. Där kan man skriva på listor för att visa sitt stöd<br />
för Florencia och hittills har över 5000 personer skrivit på.<br />
– Vi är så tacksamma för all hjälp vi får, avslutar Maureen. Vi kände<br />
inte de som startade gruppen, folk är helt fantastiska!
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 25<br />
INKLUDERANDE IDROTT<br />
Pakistanska kvinnor krossar stereotyper<br />
Trots att de bara vann en enda<br />
match på den asiatiska Rugby<br />
Sevens i Laos i februari var det<br />
för det pakistanska damlaget,<br />
som bildades för bara ett år<br />
sedan, en drömdebut på ett<br />
internationellt evenemang.<br />
TEXT: KARLO BARANJ<br />
– FÖR ALLA är det en stor sak att kvinnorna<br />
spelar rugby, säger pakistanska spelaren<br />
Mehru Khan till tidningen Dawn. För det<br />
första är det en stor sak att kvinnor spelar<br />
rugby, och för det andra att vi får en plattform<br />
att representera vårt land.<br />
I ETT LAND med fler än 200 miljoner invånare,<br />
där kvinnor tros utgöra hälften av<br />
befolkningen, är det bara herrcricket som<br />
får erkännande. Kulturella barriärer gör det<br />
svårt för idrottskvinnor att delta i lag- eller<br />
individuella sporter, speciellt kontaktsporter<br />
som rugby.<br />
– I Pakistan är det att gå utanför vårt samhälles<br />
ramar att välja en sport som rugby,<br />
berättade Feiza Mahmood Mirza. Så vi är<br />
här, för jag tror att vi gör skillnad. Det är<br />
vi som kommer att vara inspirationen för<br />
I ett land där man ser ner på damidrott krossar de pakistanska kvinnorna stereotyperna.<br />
andra flickor.<br />
MÅNGA SPELARE ANSER att det fortfarande finns<br />
kulturella hinder för flickor att ägna sig åt<br />
idrott. Khan, som har studerat i Kanada<br />
där hon upptäckte rugby, tror sporten skulle<br />
kunna spela en viktig roll i kvinnors frigörelse<br />
i Pakistan.<br />
– Jag hoppas att kvinnor i Pakistan ser på<br />
mig och tänker att om hon kan göra det, då<br />
kan jag göra det. Jag kommer att åka tillbaka<br />
och jag kommer att starta en klubb i Lahore<br />
för flickor. Jag kommer att gå till deras hus<br />
och bjuda in dem att börja spela rugby eftersom<br />
jag inte vill att de ska känna att de är<br />
mindre värda än vi eller pojkarna, sade hon.<br />
PARASPORTEN POSITIV<br />
TILL STOCKHOLMSANSÖKAN<br />
SVERIGES PARALYMPISKA KOMMITTÉ, SPK, och Svenska parasportförbundet<br />
är mycket positiva till att Stockholm ansöker om Paralympics och vinter-OS<br />
2026. Det skriver organisationerna i ett gemensamt remissvar<br />
till Stockholms stads utredning.<br />
Helene Ripa, svensk elitidrottare inom parasporten.<br />
I REMISSVARET LYFTS Paralympics betydelse för folkhälsan. Enligt SPK<br />
och Parasportförbundet skulle arrangemanget ge "en möjlighet att nå<br />
ut till och påverka samhällets mest utsatta och stillasittande målgrupper<br />
så att de hittar vägen in till ett aktivt liv och därmed bidrar till en<br />
bättre folkhälsa".<br />
– Vi vill få fler i rörelse och den möjligheten är stor med en manifestation<br />
som Paralympics. Det inspirerar och ger förebilder. Ohälsan är<br />
nästan tio gånger större hos funktionsnedsatta än hos andra. Personer<br />
som är fysiskt aktiva mår bättre. De blir starkare och klarar sig själva i<br />
större utsträckning, säger Åsa Llinares Norlin, styrelseledamot i Svenska<br />
Parasportförbundet.
Foto: Arie Kievit<br />
RÖTT<br />
BETYDER<br />
AKUT<br />
Mars 2017 Garabis, Balilgubadle<br />
village, Somaliland Somalia.<br />
STOPPA<br />
HUNGERN<br />
Ingen ska lämnas ensam i en katastrof. Vi är där. Var där med oss.<br />
>> Swisha valfri gåva till 123 031 0748<br />
>> Sms:a AKUT HUNGER till 72 900<br />
>> Handla i våra Second Hand-butiker<br />
>> Lägg pengar i våra insamlingsbössor<br />
Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 27<br />
VIKTIG HISTORIA<br />
Sverigefinnar<br />
– den största minoriteten<br />
En vanlig missuppfattning är att man kallar dem som<br />
tillhör landets nationella minoriteter för invandrare.<br />
Men de har funnits länge i landet och har rätt att<br />
upprätthålla och bevara sina språk och kulturer. Av de<br />
fem grupperna vi har i Sverige – judar, romer, samer,<br />
tornedalingar och sverigefinnar – är den sistnämnda<br />
gruppen störst till antalet, för närvarande omkring<br />
675 000 personer.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
DEL I<br />
DET ÄR FRAMFÖR allt språket som kännetecknar den sverigefinska minoriteten,<br />
men också frågor som rör historia och kultur är viktiga för<br />
gruppen som arbetar med dem genom kultur- och föreningsliv.<br />
SVERIGE OCH FINLAND har en gemensam historia eftersom Finland hörde<br />
till Sverige från 1249 till 1809, och finska talades på många ställen i<br />
Sverige. Redan under medeltiden sökte sig finnar till Stockholm, Enköping,<br />
Sigtuna och Uppsala. De flesta var lantbrukare och behövdes<br />
på kungahusets gårdar och i slotten. En grupp finnar som kallats<br />
skogs- eller svedjefinnar tog med sig det så kallade svedjebruket till<br />
Sverige. Med eldens hjälp brukade de mark och byggde gårdar. I slutet<br />
av 1600-talet var Sveriges finnmarker som störst, och omkring 20<br />
000 personer var finsktalande. Andra ord för finnmarker är finnbygder<br />
och finnskogar.<br />
UNDER 1700-TALET FLYDDE massor av finnar till Sverige undan ryssarna,<br />
och kultur och vetenskap fick influenser från Finland. Högt uppsatta<br />
personer i Sverige lärde sig finska och mycket administration sköttes<br />
på det språket. I början av den tid i Sveriges historia som kallas frihetstiden,1719-1772,<br />
var Arvid Horn från Finland landets viktigaste<br />
politiker och fungerade ungefär som landets verklige regent.<br />
Minnessten över tusende finnar jordade på Katarina kyrkogård i Stockholm<br />
1600-1800. Foto: Raphael Saulus<br />
BÖRJAN AV 1800-TALET var smärtsamt för Sverige. Åren 1808 -1809 utkämpades<br />
finska kriget mellan Sverige och Ryssland och Sverige förlorade<br />
bland annat hela Finland till Ryssland. Gränsen mellan länderna<br />
drogs vid Torne älv och många som hamnade på den svenska<br />
sidan talade finska och vice versa. År 1830 grundades den första sverigefinska<br />
föreningen i Värmlandsregionen. Redan nu började en debatt<br />
i Sverige om ”svenskheten”, och förlusten av Finland gjorde att<br />
tankar om nationalism och rasism fick fäste. Från slutet av 1800-talet<br />
till mitten av 1900-talet förbjöds barn att tala finska.<br />
UNDER ÅREN 1939 till 1944 skedde det som har kallats ”världens kanske<br />
största barnförflyttning”, då mellan 70 000 och 80 000 finska barn<br />
skickades till Sverige. Efter kriget åkte de flesta hem men omkring 7<br />
000 stannade kvar. Många av dem som återvände till Finland kom<br />
dock tillbaka till Sverige eftersom de förlorat sitt språk och kanske<br />
kontakten med sina biologiska föräldrar. Sverige tog också hand om<br />
tusentals finska krigsinvalider.<br />
Sverigefinnarnas flagga, ritad av Andreas Ali Jonasson, röstades fram av<br />
sverigefinnarnas delegation 2014.<br />
ÅR 1954 INFÖRDES passfrihet inom Norden och då började den stora arbetskraftsinvandringen,<br />
främst till industriorter i Mellansverige. Mellan<br />
1960 och 1980 emigrerade 332 000 personer från Finland till Sverige.<br />
Vissa föräldrar lärde sig aldrig svenska medan många av deras<br />
barn däremot tappade finskan. Finska romer flyttade också till Sverige<br />
på 1950-talet sedan inreseförbudet för romer hade hävts 1954.
sida 28/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />
I KORTHET<br />
Åtta nya lärare behövs till Valdemarsro i höst och rekrytering pågår.<br />
Foto: Camilo Pozo Jelves<br />
NY JOBBMODELL PÅ GYMNASIESÄRSKOLA<br />
LÄRARBRISTEN INOM SÄRSKOLAN är akut. För att locka fler till gymnasiesärskolan<br />
har Malmö stad nu skapat GyS-initiativet.<br />
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten<br />
att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger HR-konsult<br />
Emma Lind.<br />
I FÖRSTA HAND söker skolan behöriga speciallärare, men i och med den<br />
stora lärarbristen, behöver skolan säkra kompetensen i undervisningen<br />
på kort och lång sikt. Därför har modellen med utbildning under<br />
arbetstid tagits fram och samverkats med lärarfacken.<br />
PEDAGOGERNA FÅR EN mentor på plats och kan delta i obligatoriska studieträffar<br />
på betald arbetstid. Studierna genomförs på halvfart under<br />
tre år med tio dagars ledighet per termin för obligatoriska träffar i<br />
utbildningen.<br />
– Vi tänker att de här tjänsterna kan locka pedagoger som vill jobba<br />
teambaserat i små elevgrupper, säger Emma Lind.<br />
SEDAN TIDIGARE HAR Malmö stad med anledning av lärarbristen infört<br />
ett system med undervisande assistenter i gymnasieundervisningen,<br />
Malmömodellen.<br />
Nackas Babylon<br />
Raja, Addis, Eva, Mirja, Nasi, Jami, Abbi,<br />
Sirpa, Karin, Halimo, Jehosif ...,<br />
Namn ur Babylons förbistring? Nej, från<br />
Nacka kommun i Stockholms län.<br />
Några bland de många<br />
invandrare och infödda som sköter<br />
oss ensamboende gamla.<br />
Hemtjänstens tappra välfärdsarmé.<br />
UR SÅNGER FRÅN ÄLDREOMSORGEN AV RAGNAR THOURSIE, 2009<br />
LÄR KÄNNA AFGHANISTAN<br />
<br />
Foto: Natasha Breiger<br />
KÄNNS DET TRÅKIGT ATT PÅSKEN ÄR ÖVER? DET KOM-<br />
MER FLER HÖGTIDER! I AFGHANISTAN NÄRMAR SIG TILL<br />
EXEMPEL DE TVÅ EID-HÖGTIDERNA.<br />
/SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 29<br />
KULTURELLT<br />
Författaren Yaa Gyasi debuterar med kritikerrosade romanen "Vända Hem", en berättelse om slaveriets arv.<br />
Roman om fysiskt och psykiskt slaveri<br />
I Yaa Gyasis debutroman “Vända Hem” får vi följa flera generationer där alla fysiskt eller psykiskt<br />
har påverkats av 1700– och 1800–talets slaveri – från kolonisatörernas invadering i Afrika till slavhandeln<br />
i USA. Gripande och sorgliga berättelser varvas med intima och ocensurerade tolkningar<br />
av kolonialtidens arv.<br />
Boken berättar om halvsystrarna Effia och Esis vars liv blir väldigt<br />
olika på grund av slumpen. Den ena systern blir bortgift till en engelsk<br />
guvernör medan den andra hamnar i slavhandelns grymma gap,<br />
men trots de skilda levnadsförhållandena visar det sig att de båda<br />
tvingas förhålla sig till slaveriet på ett eller annat sätt, på vardera sidor<br />
om Atlanten.<br />
Foto: Michael Lionstar<br />
TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />
“Vända Hem” ger både slaveriet i USA och kolonialarvet ett ansikte.<br />
Kalifornien-bebodda författerskan Gyasi kopplar samman omdiskuterade<br />
politiska ämnen i USA med det koloniala arvet, och man får<br />
en tolkningsbar beskrivning av den amerikanska samtiden. Utan att<br />
anklaga kolonisatörerna beskyller hon arvet som slavhandlarna hänsynslöst<br />
lämnade efter sig på århundraden av fysiskt och psykiskt förtryck<br />
och förminskande. Nästan som om friheten, avskaffandet av<br />
slaveriet, kom med oskrivna villkor och inte sällan med bestraffning.<br />
Läsaren färdas kapitelvis från bomullsplantage och piskande husägare<br />
till fängslade kolgruvearbetare och frisläppta drogmissbrukare,<br />
från frigörelse och bildandet av fackföreningar till ett oändligt förtryck,<br />
allt grundat på hudfärg.<br />
Naturligt diskuteras även innebörden och känslan av frihet bland<br />
Gyasis alla tappra, tålmodiga och utmattade karaktärer. Frihet beskrivs<br />
som ett ouppnåeligt privilegium och en utmattad men värdefull<br />
kamp som kräver uppoffring. Följande mening tagen ur romanen<br />
beskriver tonen genom hela boken: “De skulle bara byta ut en sorts<br />
bojor mot en annan, byta fysiska bojor som slogs runt fotleder och<br />
handleder mot osynliga bojor kring själen”.
sida 30/vecka 16/2017/gränslöst<br />
KULTURKOLLEN<br />
Redaktionen listar utvalda tips på filmer, serier, föreställningar och böcker som belyser utanförskap,<br />
orättvisor, integration och strävan efter en öppen, gränslös värld.<br />
Bio, barn och breddade perspektiv<br />
EVENT: Kärnfamilj, stjärnfamilj, bonuspappor,<br />
extramammor, plastsyrror, adoptivbrorsor, mångkulturella<br />
familjer och flerspråkiga hem — på lördag<br />
hålls NORMKREATIVA FAMILJEFESTIVALEN på Etnografiska<br />
museet i Stockholm. Det blir sagostund, barnanpassade<br />
visningar och dagen avslutas med en superhjälteparad<br />
med egengjorda masker.<br />
FOTO: BIG BEACH FILMS<br />
FILM: Tonåringen Ray kommer till insikt om att han inte är<br />
menad att vara tjej och bestämmer sig för en könskorrigering. I<br />
filmen THREE GENERATIONS, som släpptes i Sverige förra veckan spelar<br />
Susan Sarandon de homosexuella mormodern, Naomi Watts<br />
gestaltar singelmamman Maggie och Elle Fanning är Ray.<br />
MUSIK: Malmöbaserade Junk River släpper<br />
sitt andra album YOUR WORDS den 21 april. De ärliga<br />
texterna på albumet handlar om att överleva<br />
depressioner och att sitta i väntrummet på könsidentitetsmottagningen.<br />
Releasefesten hålls på Plan<br />
B i Malmö och i sommar och höst satsar bandet på<br />
spelningar i Sverige, Danmark och Tyskland.<br />
LADY GAGA SAMSAS PÅ<br />
LISTAN MED RIHANNA, KATY<br />
PERRY, ADELE, LANA DEL RAY,<br />
ZARA LARSSON, ALICIA KEYS<br />
OCH FLERA ANDRA VÄLKÄNDA<br />
KVINNLIGA ARTISTER.<br />
BOK:MI boken TVÅ<br />
VÄRLDAR MÖTS från 2017 delar<br />
Andreas Brunnström med sig<br />
av sina erfarenheter om hur det<br />
är att växa upp, gå i skolan och<br />
söka arbete i en verklighet som<br />
inte ser hans dolda funktionsnedsättning.<br />
Han berättar om<br />
mobbning, familjerelationer,<br />
förälskelser, att flytta hemifrån<br />
och klara sig själv med Aspergers<br />
syndrom.<br />
MUSIK: WHM 2017 heter Spotifylistan som presenterar de mest<br />
streamade kvinnliga artisterna hittills i år. De 55 hitlåtarna är också de<br />
låtar som flest kvinnliga Spotifyanvändare valt att lyssna på. Listan är en<br />
hyllning skapad av musiktjänsten Spotify själva för att uppmärksamma<br />
WHM, Women’s History Month. På listan finns ett par svenska, kvinnliga<br />
artister representerade.<br />
FOTO: FOTO: HOGBEN/GELARDIN
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 31<br />
KULTURELLT<br />
Film som vill vara ett<br />
dokument över vår samtid<br />
En av vårens uppmärksammade<br />
dokumentärfilmer heter Brev till<br />
en seriemördare. Den är gjord av<br />
regissören och teaterproducenten<br />
Manal Masri och är hennes<br />
långfilmsdebut. Förutom familjemedlemmar<br />
deltar bland andra<br />
professor Mattias Gardell i filmen<br />
som nominerades till Tempo Documentary<br />
Award, Sveriges största<br />
festival för dokumentärfilmer.<br />
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />
MANAL MASRI BODDE med föräldrar och syskon i Malmö då hennes lillebror<br />
Kamal en dag i november 2006 blev beskjuten med fem skott när<br />
han var ute och cyklade. Han överlevde men fick psykiska problem,<br />
och hela familjen fick det svårt då rykten spreds om att pojken kanske<br />
tillhörde kriminella gäng och att det fanns anledning till att han blivit<br />
angripen. Familjen for väldigt illa och sprickorna inom den blev allt<br />
större vilket resulterade i att mamman och Kamal flyttade tillbaka till<br />
Libanon varifrån de flytt några år tidigare. Någon skyldig till skottlossningen<br />
hittade man inte.<br />
UNDER SLUTET AV 2009 och under 2010 skedde en rad skottlossningar i<br />
Malmö, främst mot personer med invandrarbakgrund. Så småningom<br />
kom man fram till att en man vid namn Peter Mangs låg bakom, och i<br />
juli 2012 dömdes han av Malmö tingsrätt för två mord, fyra mordförsök<br />
och tre fall av grovt olaga hot. Polisen misstänkte honom även för<br />
två mord begångna redan 2003. Peter Mangs, som fick epitetet ”den<br />
Ur filmen Brev till en seriemördare, Mantaray film.<br />
nye lasermannen” dömdes till livstids fängelse och har vid intervjuer<br />
aldrig visat någon ånger över det han åstadkommit.<br />
FYRA ÅR EFTER det att Kamal blivit beskjuten hörde polisen av sig till<br />
familjen och sa att man har gripit en misstänkt – Peter Mangs. Först då<br />
började man tala med varandra inom familjen om det som hänt och<br />
Kamals syster hade många obesvarade frågor. Var det verkligen Peter<br />
Mangs och varför hade han i så fall gjort detta?<br />
– Jag ville försöka ta reda på vad det verkligen var som hände den där<br />
novemberkvällen och sätta det i en större kontext, spåra de historiska<br />
rötterna. Jag ville förstå varför. Den enda gången något liknande hade<br />
hänt i Sverige var på 90-talet. Varför hände det igen?<br />
FÖR ATT FÅ svar skrev hon ett brev till Peter Mangs i fängelset och de<br />
började brevväxla. Filmen som hon gjort visar glimtar från familjens<br />
liv i Malmö och Kamals uppväxt och har kallats ett ”tidsdokument”.<br />
Den visar polisens insatser, men också svårigheterna med att få fram<br />
tillräckliga bevis. Genom media spreds falska rykten, och filmen visar<br />
hur familjen saknade stöd av sociala institutioner men också hur vänner<br />
och bekanta tog avstånd. Hennes egen kamp för att få förklaringar<br />
till det som skedde framhålls också i filmen.<br />
MANAL MASRI HAR sagt så här om sin film:<br />
– När vi om 20 år ser tillbaka vill jag att den här filmen ska vara ett<br />
dokument över vår samtid. Sverige i dag. Europa i dag. En film som<br />
genom det lilla säger något om det stora. En film som sträcker sig<br />
bortom Sveriges gränser.<br />
Ur filmen Brev till en seriemördare, Mantaray film.<br />
FILMEYE.SE GER FILMEN ”fem välförtjänta filmögon av fem” för en film<br />
”som fångar och berör sin publik, utan övertoner och med en ärlighet,<br />
som tar udden av alla försök till bortförklaringar eller axelryckningar”.
sida 32/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />
PÅ DJUPET<br />
Barnrättshjälten Molly Melching kom till Senegal som 24-åring och startade organisationen Tostan, som arbetar för att byinvånarna tillsammans ska fatta beslut för att<br />
förbättra sina liv. När de här barnen växer upp kommer de aldrig att tillåta att deras barn utsätts för könsstympning eller barnäktenskap. Foto: Kim Naylor/WCPF<br />
Barnrättshjälten Molly Melching<br />
Amerikanskan Molly Melching har ägnat sitt liv åt att kämpa mot omskärelse av bebisflickor och<br />
barnäktenskap i Västafrika. På söndag kommer hon till Mariefred för att delta i World’s Children’s<br />
Prize-veckan och hedras på Gripsholms slott tillsammans med de båda andra barnrättshjältarna<br />
Rosi Gollmann och Manuel Rodrigues.<br />
TEXT: JOHANNA HALLIN & EVELINA FREDRIKSSON<br />
1996 ANLÄNDE MOLLY Melching till en historisk<br />
dag i byn Malicounda Bambara i Senegal.<br />
Fram till den dagen hade byns flickor alltid<br />
utsatts för omskärelse och barnäktenskap.<br />
– Vi har beslutat oss för att sluta skära våra<br />
flickor, sa kvinnorna och berättade för Molly<br />
om hur de kommit fram till sitt beslut.<br />
– Vi har fått information som vi aldrig fått<br />
förut, sa en av kvinnorna. Vi vet nu att de<br />
flesta kvinnor i världen inte blir skurna. Det<br />
förvånade oss. Vi har också lärt oss att mycket<br />
av den smärta och de problem vi kvinnor<br />
lever med hör ihop med att vi blir skurna<br />
som barn. Det är ett farligt ingrepp, som leder<br />
till svårigheter genom hela livet. Men det<br />
är en tradition som gjort att en flicka kan bli<br />
gift och accepterad i bygemenskapen.<br />
SKAPADE UNIKT PROGRAM<br />
TILLSAMMANS MED BYBORNA utvecklade Molly det<br />
som 1991 blev organisationen Tostan. Under<br />
två år hade Tostans utbildare gett kvinnorna<br />
i Malicounda Bambara stöd och kunskap<br />
om mänskliga rättigheter, om kroppen<br />
och om hälsa.<br />
– Det viktigaste vi har lärt oss, sa kvinnan under<br />
trädet till Molly, är att det finns mänskliga<br />
rättigheter. Och att vi som vuxna har skyldigheter<br />
att skydda barnets rättigheter. Det ger<br />
oss styrkan att stå upp för vårt beslut.<br />
– Vi har pratat med de religiösa ledarna och<br />
förstått att traditionen inte kommer från islam.<br />
Att sluta med traditionen gör oss inte<br />
till dåliga muslimer.<br />
KVINNORNA I MALICOUNDA Bamba beslutade att<br />
hålla en ceremoni för att fira byns beslut.<br />
Under den berättade både kvinnor och män<br />
varför beslutet att sluta med könsstympning<br />
var viktigt. Och om hur diskussionerna<br />
hjälpt dem att komma fram till sitt beslut.<br />
Molly är med vid ceremonin. Hon dansar<br />
och delar glädje med alla bybor.<br />
IMAMEN SOM VANDRADE<br />
MOLLYS GODE VÄN, imamen Demba Diawara, var<br />
först lite arg för att Tostan diskuterade traditionen.<br />
Men efter att ha pratat med läkare,<br />
religiösa ledare och kvinnorna i sin by om<br />
kvinnlig omskärelse kom han till Molly och<br />
sa:<br />
– Nu när jag vet hur skadligt det är så måste<br />
jag göra något åt det. Men för att kunna sluta<br />
med traditionen måste vi prata med alla byar.<br />
Jag ska själv gå till tio byar där mina närmaste<br />
släktingar bor.<br />
DEMBA GICK HAN från by till by. Han möttes av<br />
ilska och rädsla, men sakta, efter många månader<br />
och diskussioner, hade beslutet fattats.
Nu visste Molly, Tostan och människorna i byarna att för att lyckas<br />
med att skapa en framtid där flickor inte utsätts för könsstympning,<br />
måste alla vara med i beslutet. När beslutet fattats tillsammans är det<br />
starkt!<br />
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 33<br />
ÖVER 8 000 BYAR<br />
GENOM TOSTAN-PROGRAMMET HAR idag över 8 000 byar i sex västafrikanska<br />
länder slutat med könsstympning och barnäktenskap. Hundratusentals<br />
flickor har oskadade kroppar och slipper smärta och besvär. Fler<br />
flickor får gå i skolan istället för att giftas bort och bli mammor. Att<br />
ändra på en tradition är svårt. Tillsammans med Tostan har byarna<br />
gjort något väldigt ovanligt.<br />
– Mänskliga rättigheter är nyckeln. När vi pratar om rättigheter och<br />
skyldigheter så förstår alla. Det är allas rättighet att vara fria från våld,<br />
och samtidigt är det allas skyldighet att bidra till ett samhälle som är<br />
fritt från våld. Tostan-programmet visar att trots att de inte fått gå i<br />
skolan så kan alla fatta kloka, modiga beslut, säger Molly.<br />
TOSTAN-PROGRAMMET GÖR ATT byinvånarna fortsätter att fatta bra beslut<br />
för att förbättra sina liv. Det handlar om tillgång till skola, toaletter,<br />
hälsovård eller att bygga en brunn. Om att registrera vuxna så att de<br />
får rösta och om att kvinnor ska vara del av alla beslut.<br />
Isatou, 11, utsattes för könsstympning som liten, men nu är det slut på det i<br />
hennes by, där alla lovat varandra att upphöra med den traditionen.<br />
- Om Tostan inte funnits hade vi även fortsatt att i vår by gifta bort oss flickor,<br />
säger Isatou. <br />
Foto: Kim Naylor/WCPF<br />
WCP-PROGRAMMET<br />
WORLD’S CHILDREN’S PRIZE-PROGRAMMET, världens största årliga utbildning för barnets rättigheter och demokrati, drivs från Mariefred. Nära<br />
70 000 skolor i 115 länder står som Global Friend-skolor bakom WCP. Årligen bidrar över 50 000 lärare jorden runt till genomförandet av<br />
WCP-programmet, som sedan starten år 2000 har utbildat och stärkt 40 miljoner barn som förändrare som står upp för medmänsklighet,<br />
alla människors lika värde, barnets/mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling. De flesta av dem är utsatta barn, som inte<br />
visste att de har rättigheter innan de deltog i WCP-programmet. Till World’s Children’s Prize beskyddare hör den avlidne Nelson Mandela,<br />
Malala Yousafzai, Desmond Tutu, Graça Machel, drottning Silvia och statsminister Stefan Löfven.<br />
Elva år och<br />
ska giftas bort<br />
När Mariama var elva år bestämde hennes<br />
styvfar att hon skulle sluta skolan och gifta<br />
sig. Men tack vare organisationen Tostan får<br />
Mariamas berättelse ett lyckligt slut.<br />
TEXT: JOHANNA HALLIN & EVELINA FREDRIKSSON<br />
MARIAMA TÄNKTE PÅ hur livet utan skolan skulle vara slutet på hennes<br />
framtidsdrömmar.<br />
– JAG GRÄT hela natten, men jag bestämde mig för att söka hjälp av<br />
Tostan. Jag var säker på att de skulle lyssna på mig.<br />
NÄR MARIAMA KOM till gruppen av kvinnor som valts av bykommittén att<br />
jobba med Tostan lyssnade de noga. De samlade ihop en grupp på<br />
sjutton personer, som gick till föräldrarnas hus. De var upprörda, en<br />
elvaåring ska inte behöva gifta sig. Hon ska få gå i skolan.<br />
MEN MARIAMAS STYVFAR ändrade sig inte. Bröllopet skulle bli av. Då skrev<br />
Mariama till guvernören och gick till polisen, som kallade familjen till<br />
ett möte. I rummet satt Mariama, hennes föräldrar, två poliser och<br />
kvinnorna från Tostan. Poliserna var tydliga: ”Mariama presterar bra<br />
Mariama tillsammans med kvinnorna från Tostan som hjälpte henne när hennes<br />
styvfar ville gifta bort henne. Foto: Kim Naylor/WCPF<br />
i skolan och hon vill gå kvar. Det betyder att ni inte har rätt att ta<br />
henne ur skolan. Vi kommer att arrestera er om ni inte låter henne<br />
gå i skolan!”<br />
DÅ BÖJDE SIG styvfadern för polisernas krav. En av dem spände då ögonen<br />
i Mariama och sa: ”Minns nu detta ögonblick. Du har gått igenom<br />
allt detta för att få gå i skolan. Lova mig att du lyckas.”<br />
TRE ÅR SENARE gjorde hela byn en deklaration. Det var Mariama, som<br />
själv utsattes för kvinnlig omskärelse när hon var liten bebis, som<br />
inför hela byn läste upp deklarationen:<br />
”Vi ska aldrig mer skära en flicka. Vi ska aldrig mer kräva att någon<br />
som är under 18 gifter sig! ”
sida 34/vecka 16/2017/gränslöst<br />
HANDLA GRÄNSLÖST<br />
Örhängen från Guatemala finns hos<br />
Fair Trade Winds. Läs mer om dem<br />
i ett kommande nummer.<br />
Vi tipsar om rättvis handel, Fair Trade, som ger arbetare och odlare<br />
i låglöneländer en säker inkomst och förbättrade arbetsvillkor.<br />
Guide till hållbart<br />
och rättvist shoppande<br />
FAIR TRADE INTERNATIONAL, Fair Trade USA och Fair<br />
for Life är de största och vanligaste märkena om<br />
du handlar varor från webshops i USA och Kanada.<br />
När du köper produkter märkta Fair Trade<br />
International har en rättvis betalning tilldelats<br />
producenten och dessutom har en utvecklingspeng<br />
gått till samhället där producenten bor och<br />
verkar. Fair Trade USA har en egen standard<br />
med kriterier som granskas av en tredje part för<br />
att säkerställa rättvis handel. Fair for Life är en<br />
fristående certifierare som specialiserat sig på<br />
internationell granskning där organisk, ekologisk<br />
och social nivå mäts.<br />
WORLD FAIR TRADE ORGANIZATION och Fair Trade<br />
Federation är båda stora, globala medlemsorganisationer<br />
som borgar för att de små producenternas<br />
röster ska få höras och ser till deras<br />
intressen, såväl som politiska och strukturella<br />
för att säkerställa hållbara ekonomiska system.<br />
r<br />
FOTO: FAIR TRADE WINDS<br />
VECKANS GÅVA:<br />
ERIKSHJÄLPENS VERKSAMHET innefattar second handbutiker,<br />
projektverksamheti fält, en läkarbank och materiellt bistånd.<br />
I webbshopen kan man stötta Hope Studio – och<br />
de närmare 200 000 barn i Uganda lever med hiv.<br />
GENOM ATT SKAPA musik får barnen chans att berätta om<br />
sin verklighet. Målet är att göra musik som når ut så att<br />
budskapet sprids till makthavare i Uganda. En gåva till<br />
Hope Studio ger barnen en röst och stöttar i kampen<br />
mot hiv och utanförskap!
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 35<br />
FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA<br />
För alla barns rättigheter<br />
Barnrättsorganisationen World Childhood Foundation grundades av Drottning Silvia år 1999. I<br />
dag stödjer stiftelsen utsatta barn i sjutton olika länder: Sydafrika, Kambodja, Kina, Nepal, Thailand,<br />
USA, Brasilien, Sverige, Ryssland, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Moldavien,<br />
TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
Ukraina och Vitryssland.<br />
WORLD CHILDHOOD FOUNDATION stödjer cirka 100 projekt runt om i världen.<br />
Stiftelsen har kontor i Brasilien, Tyskland, USA och Sverige och<br />
samarbetar med lokala organisationer i olika länder. Målet är att inget<br />
barn ska hamna i våldsamma och riskfyllda miljöer utan att alla ska få<br />
en trygg och kärleksfull barndom.<br />
I UKRAINA DRIVER organisationen Blaho en förskola som förbereder<br />
romska barn inför kommande skolgång. Barnen får gå i förskolan<br />
några timmar om dagen under vårterminen så att de är väl förberedda<br />
för att gå i skolan på hösten. Många romska barn lever i slumområden<br />
och har inte fått varken läsa eller skriva. I Blahos förskola<br />
får de lära sig både att läsa och att skriva – och att rita teckningar,<br />
vilket många av barnen tidigare aldrig har gjort. Något som barnen<br />
också får lära sig är att visa varandra respekt och att vara en bra<br />
kompis. World Childhood Foundation stödjer organisationen Blaho<br />
i Ukraina, som ger romska barn samma möjlighet till utbildning som<br />
andra barn.<br />
Childhoodarmbandet är ett armband som ger bäraren möjlighet att visa sitt stöd för FN:s barnkonvention.<br />
På armbandet sitter pärlor i tio olika färger som var och en står för en artikel ur konventionen:<br />
BLÅ – ARTIKEL 2<br />
ALLA BARN HAR lika rättigheter. Inget barn får diskrimineras.<br />
LJUSBLÅ – ARTIKEL 3<br />
BARNETS BÄSTA SKA komma i främsta rummet vid alla beslut som rör<br />
barnet.<br />
LILA – ARTIKEL 6<br />
VARJE BARN HAR rätt till liv och utveckling.<br />
VIT – ARTIKEL 12<br />
VARJE BARN HAR rätt att uttrycka och få sin åsikt beaktad i alla frågor<br />
som rör barnet.<br />
GUL – ARTIKEL 19<br />
VARJE BARN HAR rätt till skydd mot alla former av våld och övergrepp.<br />
ORANGE – ARTIKEL 20<br />
ETT BARN SOM inte kan bo med sin familj har rätt till alternativ omvårdnad.<br />
GRÖN – ARTIKEL 31<br />
VARJE BARN HAR rätt till vila, fritid och lek.<br />
BEIGE – ARTIKEL 34<br />
VARJE BARN SKA skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande och<br />
sexuella övergrepp.<br />
ROSA – ARTIKEL 35<br />
HANDEL MED BARN för varje ändamål och varje form ska förhindras.<br />
RÖD – ARTIKEL 39<br />
ETT BARN SOM utsatts för vanvård, övergrepp eller utnyttjande har rätt<br />
till rehabilitering och social återanpassning.
sida 36/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />
VÅR VÄRLD<br />
Forskare har upptäckt att många havssköldpaddor äter plastpåsar eftersom de lätt förväxlar plastpåsarna med maneter. I värsta fall kan plastpåsarna kväva<br />
sköldpaddorna.<br />
Foto: Brocken Inaglory<br />
Internationella dagen för Moder Jord<br />
Den 22 april firar vi Internationella dagen för Moder Jord. Dagen har firats ända sedan år 1970<br />
och blev officiellt erkänd av FN:s generalförsamling år 2009. I resolutionen som då skrevs under<br />
står det att ”det är nödvändigt att främja harmoni med naturen och jorden”. TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />
UTTRYCKET MODER JORD används eftersom det ”återspeglar det ömsesidiga<br />
beroendet som finns bland människor, andra levande arter och<br />
planeten vi alla bor på”. Miguel d’Escoto Brockmann, som var ordförande<br />
i FN:s generalförsamling då Internationella dagen för Moder<br />
Jord instiftades, välkomnade dagen med orden:<br />
– Internationella dagen för Moder Jord främjar en bild av jorden<br />
som den enhet som upprätthåller alla levande ting som finns i naturen.<br />
Delaktighet är kärnan av Internationella dagen för Moder Jord;<br />
ansträngningen för att främja delat ansvar för att återuppbygga vårt<br />
störda förhållande till naturen förenar människor runt om i världen.<br />
EARTH DAY NETWORK är ett nätverk som jobbar för att sprida kunskap<br />
om de hot som vår planet jorden stor inför. Nätverket engagerar<br />
människor i gröna handlingar, ”acts of green”. I skrivande stund har<br />
Den 22 april firas Internationella dagen för Moder Jord.<br />
Foto: Vaido Otsar
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 37<br />
DÖDSSTRAFFET UNDER 2016<br />
Den vithandade gibbonen listas av IUCN som starkt hotad. Det största hotet är skogsskövling.<br />
SKICKA INTE ASYLSÖKANDE TILL UNGERN<br />
FN:S FLYKTINGORGAN UNHCR uppmanar nu EUländerna<br />
att inte skicka tillbaka asylsökande<br />
till Ungern, efter att landet beslutade att flyktingar<br />
ska spärras in i containerläger medan<br />
deras fall avgörs. Till dess att lagen ändrats<br />
för att vara i överensstämmelse med EU-rätt<br />
och internationell rätt bör inga asylsökande<br />
Foto: JJ Harrison<br />
Earth Day Network lyckats komma upp i mer än två biljoner gröna handlingar. Målet är nu<br />
tre biljoner.<br />
ETT EXEMPEL PÅ en grön handling, ett sätt att skydda miljön, är att sluta använda engångsplast.<br />
För närvarande produceras cirka 300 miljoner ton plast om året för tillverkning av plastkassar,<br />
plastflaskor och plastförpackningar. Ungefär tio procent av denna plast återanvänds.<br />
Resten av plasten hamnar som skräp i vår naturliga miljö, där den läcker ut farliga kemikalier<br />
i närliggande mark och vatten. Detta är ett stort hot mot både människor och djur. En god<br />
anledning till att minska konsumtionen av plast.<br />
AVSKOGNING BIDRAR TILL att olika arter av djur och växter utrotas. Det är dessutom en starkt<br />
bidragande orsak till klimatförändringar. När skog huggs ned blir det färre träd kvar för<br />
den livsnödvändiga fotosyntesen. På ett enkelt sätt kan man säga att fotosyntesen innebär<br />
att växter använder sig av solljus för att omvandla koldioxid och vatten till energi. I den<br />
processen bildas syre, till nytta för både människor och djur. Därför är träden och växterna<br />
så viktiga och därför betyder trädplantering mycket för motverkandet av klimatförändringar.<br />
Våra gröna handlingar i dag är avgörande för en framtid där vi lever i harmoni med naturen.<br />
sändas till landet, enligt UNHCR. FN-organet<br />
skriver att asylsökande, däribland barn,<br />
hålls ”inspärrade i fraktcontainrar omgivna<br />
av höga taggtrådsstängsel vid gränsen under<br />
hela asylprocessen.”<br />
UNGERSK POLIS OCH gränsvakterna har också<br />
upprepade gånger anklagats av bland andra<br />
”Läkare utan gränser” för systematiska övergrepp<br />
mot de asylsökande.<br />
FLERA MEDLEMSLÄNDER, DÄRIBLAND Sverige, har<br />
hotat med ekonomiska sanktioner mot Ungern,<br />
för dess vägran att följa ingångna avtal<br />
gällande flyktingmottagning.<br />
• MINST 1032 avrättningar ägde rum under<br />
2016, en sänkning med 37procent jämfört<br />
med 2015.<br />
• IRAN, SAUDIARABIEN, Irak och Pakistan är tillsammans<br />
med Kina de länder som avrättar<br />
flest människor.<br />
• USA HAR inte avrättat så få sedan 1991, och<br />
för första gången sedan 2006 fanns inte USA<br />
med bland de fem länder i världen som avrättar<br />
flest.<br />
• EN UNDERSÖKNING Amnesty gjort om Kina<br />
visar att regimens påstående om att de är<br />
öppna med sin information kring dödsstraffet<br />
inte stämmer.<br />
• VIETNAMS UTBREDDA användande av dödsstraffet<br />
offentliggjort.<br />
KINA AVRÄTTADE FLER personer 2016 än vad alla<br />
andra länder gjorde tillsammans. USA noterade<br />
tvärtom en historiskt låg siffra när<br />
det gäller antalet utförda avrättningar under<br />
2016.<br />
AMNESTY INTERNATIONAL HAR dokumenterat 3117<br />
dödsdomar i 55 länder under 2016, en signifikant<br />
ökning från 2015 då 1998 dödsdomar<br />
förkunnades i 61 länder. En markant ökning<br />
av antalet dödsdomar dokumenterades i 12<br />
länder, men i vissa länder, som i till exempel<br />
Thailand, berodde ökningen på det faktum<br />
att myndigheterna försett Amnesty med detaljerad<br />
information om antalet dödsdomar.<br />
MINST 18 848 människor satt i dödsceller i slutet<br />
av 2016 och väntade på att avrättas.<br />
– Det är bara en handfull länder som utför<br />
avrättningar i stor skala. Majoriteten av världens<br />
länder tolererar inte längre att staten tar<br />
livet av människor. Med bara fyra länder som<br />
är ansvariga för 87% av alla dokumenterade<br />
avrättningar lever dödsstraffet på lånad tid,<br />
säger Amnesty Internationals generalsekreterare<br />
Salil Shetty.<br />
KÄLLA: AMNESTY INTERNATIONAL
sida 38/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />
SMART MAT<br />
PESACH FIRAS MED MEDICIN<br />
Pesach är den judiska högtiden - det osyrade brödets högtid - som<br />
firas till minne av uttåget ur Egypten. Det är en av de viktigaste<br />
judiska högtiderna.<br />
IBLAND KALLAS PESACH för den judiska påsken. I år har pesach firats från 11 april till den 18:e.<br />
Under den här perioden spelar maten en viktig roll. Nästan allt man äter symboliserar något<br />
i berättelsen om uttåget från Egypten. Till kvällsmåltiden dukar man först ett stort fat<br />
där det ska finnas osyrat bröd, sotad kyckling, ägg, riven pepparrot, äpple eller rödbeta,<br />
med lite vinäger, rivna äpplen med rödvin, russin, honung och kanel och en grönsak som<br />
till exempel persilja, som man doppar i saltvatten. Allt detta symboliserar olika skeenden i<br />
berättelsen.<br />
EFTER DET BÖRJAR själva måltiden, oftast med "gefilte fisch", som är en slags fiskbullar. Efter fisken kommer<br />
den berömda kycklingsoppan, egentligen hönssoppan, som också kallas för ”jewish penicillin”. Den<br />
kallas så då den rekommenderas som medicin mot förkylning.<br />
HÖNSSOPPA<br />
INGREDIENSER:<br />
1 HEL KYCKLING ELLER HÖNA<br />
2 L VATTEN<br />
1 STOR HEL LÖK, MED SKAL<br />
1 LITEN ROTSELLERI<br />
1 BIT KÅLROT EL. KÅLRABBI<br />
2 PERSILJERÖTTER ELLER<br />
PALSTERNACKA<br />
4 MORÖTTER<br />
1 MSK SALT<br />
5 HELA SVARTA PEPPARKORN<br />
TILLAGNING<br />
LÄGG KYCKLINGEN I en gryta med kallt vatten, koka upp. Skumma av.<br />
Lägg i grönsakerna, salt, pepparkorn och koka under lock i minst<br />
två timmar. Låt svalna, helst under natten. När fettet på ytan stelnat,<br />
ta bort det. Skär grönsakerna i skivor. Servera med klimp eller<br />
vermicelli (en tunn pasta). Dekorera med klippt persilja.<br />
P<br />
T
G<br />
GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 39<br />
MISSA INTE: KAMPANJPRIS PÅ PRENUMERATION – 25% RABATT<br />
KOLLA IN KULTURKROCKKUDDE<br />
DE DELAR KULTURKROCKS HISTORIER<br />
– initiativtagare till projektet<br />
Kulturkrockkudde är<br />
journalisten och filmregissören<br />
Alexa Wolf med stöd<br />
från Svenska Filminstitutets<br />
konsulent Klara Grunning.<br />
Syftet är att genom humor<br />
och igenkänning ersätta fördomar<br />
och xenofobi med<br />
identifikation, empati och<br />
eftertanke.<br />
HÄR DELAR MÄNNISKOR med sig<br />
av händelser, vardagliga<br />
situationer, där invandrarkulturer<br />
”krockat” med det<br />
svenska. Dråpligt, roligt och<br />
tänkvärt.<br />
KULTURKROCKKUDDE FINNS BÅDE<br />
på Facebook och Instagram.<br />
”Jag är ganska svensk faktiskt. Jag<br />
har både ångest och pollenallergi”<br />
berättar komikerns och författaren<br />
Zinat Pirzadeh i projektet Kulturkrockkudde.<br />
Foto: Måns Dohns<br />
FRISKT VÅGAT…<br />
GRÄNSLÖST HAR FYLLT ett halvår – kanske inte låter så stort, men för<br />
oss på redaktionen är det stort. Friskt vågat och hälften vunnet!<br />
Påskhelgen var precis den paus vi alla behövde för att hämta andan.<br />
Nu kolesterolstinna och delvis snötäckta är vi redo att ta oss<br />
an nya nummer av Gränslöst.<br />
VAD SKA DE handla om framöver? Till stor del är det du som läsare<br />
som avgör innehållet. Vad tycker du är viktigt – i din omedelbara<br />
omgivning, i Sverige eller världen?<br />
ÄR DET NÅGOT du tycker är positivt eller något som gör dig rosenrasande<br />
för…argad? Oavsett vilket så skulle jag vilja höra ifrån dig.<br />
Skicka mig dina tips, bilder och åsikter.<br />
VILL DU SKRIVA en gästkrönika? Hör av dig – min mejladress hittar<br />
du längst ner på sidan.<br />
PÅ FACEBOOK HITTAR du oss på: facebook.com/TidningenGranslost<br />
HA EN BRA vecka och hoppas du gillade veckans tidning.<br />
KARLO@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />
FACEBOOK.COM/TIDNINGENGRANSLOST<br />
PRENUMERERA PÅ<br />
TIDNINGEN GRÄNSLÖST:<br />
Namn:<br />
Adress:<br />
AUTOGIRO - 59 KR/MÅN<br />
3 MÅNADER - 225 KR<br />
JUST NU: KAMPANJPRIS PÅ PRENUMERATION – 25% RABATT<br />
SMS:a JA! till<br />
076-323 37 50,<br />
så fixar vi resten.<br />
Enklaste sättet<br />
att beställa en<br />
prenumeration!<br />
HALVÅR - 410 KR<br />
HELÅR - 780 KR<br />
Telefon:<br />
FRANKERAS EJ<br />
MOTTAGAREN<br />
BETALAR PORTO<br />
GRÄNSLÖST<br />
SVARSPOST<br />
2063 1270<br />
647 20 MARIEFRED
Posttidning A<br />
Mariefreds tidning<br />
Box 76, 647 22 Mariefred<br />
Tanzania är<br />
ett av världens<br />
fattigaste länder.<br />
I norra delen<br />
av landet har<br />
sjuksköterskan<br />
Anna Mollel sin<br />
verksamhet.<br />
Byn Crovu ligger i södra<br />
Rumänien och många<br />
av de vuxna invånarna<br />
därifrån försörjer sig som<br />
tiggare i Sverige.<br />
STÖD PROJEKT<br />
VIA GRÄNSLÖST!<br />
Genom tidningen Gränslöst stödjer du som prenumerant och annonsör konkret en rad<br />
projekt i olika delar av världen. Alla med fokus på utsatta grupper. Tanzania - Rumänien,<br />
- Indien - Lettland - Ecuador - Zambia. Välkommen med i kampen för en bättre värld!<br />
REDAKTION@TIDNINGENGRANSLOST.SE • 020-10 00 82 • WWW.TIDNINGENGRÄNSLÖST.SE<br />
För många av Lettlands invånare är situationen värre än på länge. På<br />
grund av vinter, kyla och fattigdom lever stora delar av befolkningen i fattigdom.<br />
KFUM i Norrköping stödjer sedan 20 år Lettlands befolkning.<br />
Flickorna vid Gerdie Home i<br />
Bangalore i Indien, arbetar hårt<br />
både i skolan och på sin fritid.<br />
På Cherishe home i Zambia<br />
bor ca 20 barn med olika<br />
funktionsnedsättningar. Tack<br />
vare skolan lär de sig läsa,<br />
skriva och räkna.<br />
Latinamerikagrupperna stödjer rättvisekampen<br />
för småjordbrukare och ursprungsfolk i länder som<br />
Ecuador, Colombia och Guatemala. ”Målet är att<br />
öka människors makt och infl ytande över sina liv”.