18.04.2017 Views

GTHB1716

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

VECKA 16 - 2017. NYHETER OM RÄTTVISA - FÖR ALLA<br />

GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 1<br />

GRÄNSLÖST<br />

PRIS: 25 KRONOR<br />

ELVA ÅR OCH SKA<br />

GIFTAS BORT SID 33<br />

TUFFARE TAG MOT<br />

PAPPERSLÖSA<br />

SID 36<br />

KUNG KRISTINA ALEXENDER TÄNK EFTER FÖRST<br />

SID 13 SID 3


sida 2/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />

UR VECKANS TIDNING<br />

NYA SVENSKAR S 23<br />

Sju år och hotas av utvisning<br />

FUNKIS S 19<br />

Sommarkul på Sommarland<br />

NYA SVENSKAR 11<br />

Tuffare tag mot papperslösa<br />

KVINNOKRAFT 17<br />

Suffragetten som stod upp mot presidenten<br />

INKLUDERANDE IDROTT 25<br />

Pakistanska kvinnor krossar stereotyper<br />

PÅ DJUPET 32-33<br />

Barnrättshjälten Molly Melching<br />

GRÄNSLÖST:<br />

TREND<br />

Välkommen som prenumerant på Tidningen Gränslöst!<br />

Om du har några funderingar angående din<br />

prenumeration är du välkommen att ringa oss på<br />

020 – 10 00 82 eller mejla på<br />

KUNDTJANST@TIDNINGENGRANSLOST.SE.<br />

REDAKTIONEN<br />

VARFÖR KALLADE JURYMEDLEMMEN LAGAYLIA FRAZIER KEVIN FÖR<br />

EN ÄNGEL I SENASTE "TALANG" PÅ TV4? KOLLA S. 20-21.<br />

FOTO: TV4<br />

VECKANS WISTI<br />

KARLO<br />

BARANJ<br />

Redaktör<br />

/Bollnäs<br />

MARIA VENEKE<br />

YLIKOMI<br />

Reporter<br />

Världen<br />

/Karlskrona<br />

LEONARD<br />

MAKOLE<br />

Webbredaktör<br />

/Uppsala<br />

BIRGITTA<br />

BELLMAN<br />

Reporter<br />

Kvinnor<br />

/Stockholm<br />

DAGMAWIT<br />

GALEMAYEHU<br />

Reporter<br />

Nya svenskar<br />

/Stockholm<br />

BIRGITTA<br />

MARKENDAHL<br />

Reporter<br />

Kultur<br />

/Trollhättan<br />

KLARA<br />

LÖFVING<br />

Korrektur<br />

/Uppsala<br />

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Anna Löfving ÄGARE Munken 7 AB<br />

MEJLA redaktion@tidningengranslost.se • förnamn@tidningengranslost.se HEMSIDA www.tidningengränslöst.se<br />

RINGA 020-10 00 82 SOCIALA MEDIER Facebook: Tidningen Gränslöst • Instagram: @tidningen_granslost<br />

PETER<br />

HAGSTRÖM<br />

Layout<br />

/Nykvarn<br />

ISSN: 2002-5866<br />

G


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 3<br />

VECKANS WISTI<br />

Tänk efter först!<br />

”Makabert!” sa Jonas Sjöstedt om förslaget att sätta fotboja på de flyktingar<br />

som fått avslag men inte lämnat landet - och det kan han ha rätt i.<br />

”MAKABERT” KAN MAN säga om mycket just nu. Verkligen<br />

förslaget att sätta fotboja på de gömda familjerna,<br />

som lämnat fruktansvärda förhållanden<br />

i hemlandet - varför skulle man annars fly - men<br />

också på mycket annat. På hela diskussionen efter<br />

terrorattacken för en dryg vecka sedan. Att överträffa<br />

varandra i antalet poliser - som om det skulle<br />

vara lösningen. Att beställa fler och större betonglejon<br />

till Drottninggatan i Stockholm - som om<br />

det skulle vara lösningen. Att diskutera nya lås på<br />

förarhytterna till lastbilar - som om det skulle vara<br />

lösningen. Eller det värsta - att misstänkliggöra alla<br />

asylsökande som fått avslag på sina ansökningar<br />

om att få stanna i Sverige. Som om hela den gruppen<br />

vore potentiella terrorister. Allvarligt, när ska<br />

våra politiker egentligen börja tänka?<br />

VILL MAN UTFÖRA en terrorattack mot oskyldiga<br />

människor i Sverige gör man väl det ändå. Går inte<br />

lastbilar att stjäla stjäl man väl något annat. Kanske<br />

bussar! Är Drottninggatan i Stockholm blockerad<br />

kör man väl in på en annan gata. Kanske Kungsgatan!<br />

Är väl inte de åtgärder som ledande politiker<br />

hittills vrålat om som är lösning. Förstår att de, liksom<br />

vi alla, blev panikslagna det allra första. Men<br />

till skillnad från många av oss andra måste väl de<br />

som leder vårt land tänka först och tala sen. Tycker<br />

det gäller från höger till vänster. Ebba Busch Thor<br />

vill ha fotbojor liksom Gustav Fridolin. Löfven<br />

tror att 10 000 nya poliser är lösningen och Kinberg<br />

Batra krävde direkt – innan offren var identifierade<br />

– att Säpo skulle komma till riksdagen för<br />

att svara på frågor.<br />

NEJ, ATT FÅ de sjuka människor i vår omgivning som<br />

tror att terror är lösningen att inse hur fel de resonerar<br />

måste vara svaret. Där måste resurserna<br />

läggas. Om det känns bättre att samtidigt beställa<br />

större betonglejon kan man ju göra det, men det<br />

avgörande för allas vår framtid är förstås att hitta<br />

orsaken till de fruktansvärda terrorattackerna i<br />

världen. Vad är anledningen till att det finns tusentals<br />

människor som tror att man genom terror vinner<br />

framgång? Hur vänder man dessa människors<br />

tankar i en annan riktning?<br />

HÄROM VECKAN FÖRDES en livlig diskussion om hemvändande<br />

IS-soldater. Den måste verkligen föras.<br />

Dessa män måste förbjudas att fortsätta sin verksamhet.<br />

Det finns massor av konkreta åtgärder att<br />

sätta fart på: Utbildning, sysselsättning, inkludering,<br />

straff, lagar, massor. Terror går aldrig någonsin<br />

att förlåta - aldrig - men vill man slippa det i<br />

framtiden måste man faktiskt börja tänka. Att hat<br />

föder hat vet alla, att det motsatta föder det motsatta<br />

vet också alla. Frågan om ett slut på terrorattacker<br />

är väldigt komplicerad, men snälla - tänk<br />

först och tala sen.<br />

anna<br />

löfving<br />

CHEFREDAKTÖR &<br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

”<br />

STARTSKOTT<br />

Mitt i<br />

svårigheten<br />

ligger<br />

möjligheten.<br />

A. EINSTEIN<br />

KATASTROFLARM!<br />

HUNGERKRISEN I ÖSTRA Afrika –<br />

det här gör vi för att rädda<br />

barns liv. Tiden rinner ut för<br />

barnen i Somalia, Etiopien,<br />

Kenya och Sydsudan. Vi är<br />

på plats och gör allt vi kan,<br />

men vi behöver ditt stöd<br />

för att rädda fler barns liv.<br />

RADDABARNEN.SE<br />

G<br />

DET<br />

HÄR ÄR TIDNINGEN GRÄNSLÖST<br />

Tidningen Gränslöst är en politiskt och religiöst obunden nyhetstidning om rättvisa. Den vill på ett<br />

enkelt och tydligt sätt ta upp frågor om alla människors lika värde, om inkludering i samhället och<br />

om utsatta gruppers sårbarhet. I Sverige och andra länder. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande<br />

i sin rapportering utan gör nedslag i omgivningen. Tidningen kostar 59 kronor i månaden -<br />

vid autogiro - och kommer ut varje onsdag. Sms:a JA! till 076-323 37 50 och känn dig välkommen<br />

i kampen för en bättre värld!


sida 4/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />

FOTBOJA ETT ”MAKABERT”<br />

FÖRSLAG ENLIGT V<br />

EFTER TERRORDÅDET PÅ Drottninggatan i Stockholm<br />

har det framförts olika förslag från de<br />

politiska partierna om hur framtida dåd ska<br />

förhindras. MP och KD vill till exempel överväga<br />

att använda fotbojor i större utsträckning<br />

för personer som fått avvisningsbeslut.<br />

– Fotboja är en möjlighet för de individer där<br />

vi har olika typer av information om och är<br />

oroliga för hur vi ska hantera en avvikandesituation.<br />

Där måste man kolla på om det går<br />

att använda fotboja i större utsträckning, säger<br />

Gustav Fridolin.<br />

EXAKT VILKA SOM skulle bli aktuella för fotboja<br />

och på vilka lagliga grunder fotboja skulle användas<br />

är oklart. Förslaget har ifrågasatts från<br />

flera håll då det varken är ett brott att söka<br />

asyl i Sverige eller att få avslag på sin ansökan.<br />

– Jag finner det ganska makabert att sätta fotboja,<br />

som är en påföljd efter ett domslut, på<br />

icke-dömda personer, säger Vänsterpartiets<br />

rättspolitiska talesperson Linda Snecker.<br />

DEN RELATIVA SANNINGEN TAR ÖVER EFTER SPRINGARE<br />

ÖREBROPOLISEN PETER SPRINGARE som har blivit<br />

uppmärksammad efter ett Facebookinlägg om<br />

”kriminella invandrare” uppmanar nu sina följare<br />

att gå ur Facebookgruppen ”Stå upp för<br />

Peter Springare”. Han beskriver på sin FB-sida<br />

hur han känner sig tvingad att ta avstånd från<br />

nazism, rasism och näthat. ”Jag betackar mig<br />

därför från att mitt namn skall stå för en grupp<br />

som manifesterar främlingsfientliga, rasistiska<br />

och andra nedvärderande uttalanden om invandrare<br />

eller andra personer,” skriver Springare<br />

och uppmanar sina följare att ta avstånd från<br />

rasism och främlingsfientlighet.<br />

STÖDGRUPPEN MED HANS namn och över 200 000<br />

följare, har ”helt spårat ur,” menar han. Gruppen<br />

har efter Springares uttalande bytt namn<br />

till ”Stå upp för sanningen som är relativ”.<br />

Springare har både blivit hårt kritiserad av<br />

bland annat statsminister Stefan Löfven och<br />

hyllad av folk på sociala medier för sina åsikter.<br />

ASYLPENGAR TILL SVÄLTANDE<br />

I TAKT MED att flyktingmottagandet har minskat<br />

har staten nu ett överskott på 1,3 miljarder<br />

kronor. Pengarna kommer nu att återgå<br />

till biståndsbudgeten, meddelar regeringen.<br />

– Biståndet behövs mer än någonsin, eftersom<br />

världen just nu står inför flera svåra utmaningar<br />

samtidigt, säger biståndsminister<br />

Isabella Lövin (MP).<br />

REGERINGEN FÖRESLÅR I vårbudgeten att pengarna<br />

bland annat ska gå till de som drabbas<br />

av svält och torka i Afrika, söder om Sahara.<br />

De ska också kompensera för det minskade<br />

amerikanska stödet till sexuell och reproduktiv<br />

hälsa, som Donald Trump beslutat om.<br />

DN/IPSOS: FÖRBUD MOT TIGGERI SPLITTRAR S<br />

EN AV DE hetaste frågorna på Socialdemokraternas partikongress var om tiggeri ska vara förbjudet<br />

eller inte. Enligt en opinionsmätning från DN/Ipsos är partiet djupt splittrat i frågan.<br />

Mätningen visar att 49 procent vill förbjuda tiggeri helt och hållet. En tredjedel, 33 procent,<br />

svarar att de är emot ett förbud.<br />

– Det visar att det är en besvärlig fråga för partiet att hantera, säger David Ahlin, opinionschef<br />

på Ipsos, till DN. Varken S-ledningen eller regeringen har lagt fram något konkret<br />

förslag i frågan.


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 5<br />

POLITIK LIGHT<br />

Politik<br />

av terror<br />

Det har snart gått två veckor efter terrorattacken på<br />

Drottninggatan i Stockholm och de politiska utspelen<br />

avlöser varandra. Den stora samhörighet som<br />

rådde ett par dagar - ett slags chocktillstånd - gick<br />

fort över och politikerna var snabbt igång med<br />

anklagelser, förslag på nya lagar, viss självkritik -<br />

ovanlig - och nya allianser.<br />

TEXT: ANNA LÖFVING<br />

EFTERSOM SOCIALDEMOKRATERNA HADE kongress samma helg som attacken<br />

inträffade kom förslagen från det partiet i snabb takt. Ett sätt att markera<br />

en ny inriktning var att förslaget om 10 000 nya polisanställda<br />

i Sverige inom kort, ett annat var skärpt arbete med hemvändande<br />

svenska IS-krigare.<br />

NÄR DET VISADE sig att den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov levde<br />

som papperslös var Moderaternas Anna Kinberg Batra fort ute<br />

med att anklaga regeringen för saktfärdighet i arbetet med att spåra<br />

upp sådana. Kritiken mot Kinberg blev dock skarp och i Expressen<br />

skrev till exempel Anna Hellgren: ”Att måla ut de papperslösa som<br />

potentiella terrorister är inte bara bottenlöst osmakligt, det är också<br />

direkt felaktigt”. ”Vämjeligt, Anna Kinberg Batra”, skrev komikern<br />

och debattören Özz Nûjen, ”du utnyttjar tillfället att plocka billiga<br />

populistiska poäng”.<br />

KINBERG BATRA KRÄVDE också snabbt att rikspolischefen Dan Eliasson<br />

och Säpochefen Anders Thornberg skulle svara på frågor i KU efter<br />

det inträffade, men inrikesminister Anders Ygeman (S) ansåg att<br />

Moderaterna (och Sverigedemokraterna, som krävde samma sak)<br />

gör fel i att försöka skuldbelägga svensk polis: ”Att 48 timmar efter<br />

att dådet skett börja göra partipolitik och skylla på svensk polis är<br />

osmakligt”, tyckte inrikesministern.<br />

Redan innan offren var identifierade i förra veckans terrorattack var politikerna ute<br />

och krävde ansvar.<br />

I DENNA FRÅGA föreslog såväl Kristdemokraterna som Miljöpartiet fotboja<br />

på de asylsökanden som fått avslag men ännu inte lämnat landet.<br />

Kravet från MP:s språkrör Gustav Fridolin mötte dock hårt motstånd<br />

från flera ledande miljöpartister. Ebba Busch Thor (KD) säger<br />

i SvD att ”En elektronisk fotboja kan vara ett alternativ till förvarsplatser<br />

för personer där Migrationsverket bedömer att det finns en<br />

hög risk att de inte följer avvisningsbeslut eller där Säkerhetspolisen<br />

har avrått från att ge uppehållstillstånd.” Vänsterpartiet kallar förslagen<br />

om fotboja ”makabert”.<br />

UTSPELEN ÄR SOM sagt många och i den senaste SIFO-undersökningen<br />

visar svenska folket vad de så här långt tycker om dem. Moderaterna<br />

och Miljöpartiet backar, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet går<br />

framåt. Sverigedemokraterna ligger stabilt, vilket också Centerpartiet<br />

och de andra gör. ”Den sista veckan har de rödgröna dragit ifrån Alliansen,<br />

det är en signifikant skillnad mellan blocken som inte fanns<br />

före dådet”, säger Sifos opinionschef Toivo Sjörén till SvD.<br />

VILKET PARTI SKULLE DU RÖSTA PÅ IDAG?<br />

V: 8,2 (7,1)<br />

L: 5,4 (5,7)<br />

MP: 3,2 (4,5)<br />

M: 17,5 (18,4)<br />

S: 29,9 (28,7)<br />

KD: 2,9 (2,8)<br />

C: 13,8 (14,2)<br />

SD: 16,7 (16,7)<br />

SIFFROR INOM PARENTES visar resultatet från<br />

mätningen i mars 2017.<br />

SKILLNADEN MELLAN BLOCKEN ser just nu ut så här:<br />

(S+MP+V)=41,3%,<br />

(M+C+L+KD)=39,6%,<br />

(SD)=16,7%.<br />

(Källa: Sifo)


sida 6/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />

I SIFFROR<br />

HÄR ÄR DET BÄST ATT BO I ÅR<br />

Nyligen presenterade Förenta nationerna listan på världens bästa länder, baserat på livslängd,<br />

utbildning, jämlikhet och rikedom. Sverige missar en plats på topplistan, istället är det de här tio<br />

länderna som leder ligan i år:<br />

1. NORGE – BÄST BOENDESTANDARD, UTBILDNING OCH SJUKVÅRD<br />

2. AUSTRALIEN – DE ALLRA FLESTA STUDERAR MER ÄN 20 ÅR<br />

3. SCHWEIZ – ETT AV DE FRISKASTE LÄNDERNA<br />

4. TYSKLAND – TOPPAR BLAND ANNAT FÖR SINA UTBILDNINGSMÖJLIG-<br />

HETER SOM INKLUDERAR EKONOMISKT OCH OAVSETT HÄRKOMST<br />

5. DANMARK – DET LAND DÄR JÄMLIK LÖN OAVSETT ÅLDER GÄLLER I<br />

STÖRST UTSTRÄCKNING<br />

6. SINGAPORE – HÄR LEVER MÄNNISKOR LÄNGE - I SNITT ÖVER 83 ÅR<br />

7. NEDERLÄNDERNA – ETT AV DE MEST JÄMLIKA LÄNDERNA NÄR DET<br />

KOMMER TILL INKOMST<br />

8. IRLAND – HAR EN VÄLDIGT LÅG KRIMINALITET<br />

9. ISLAND – HÄR LEVER MÄNNISKOR LÄNGE<br />

10. KANADA – HÄLFTEN AV INVÅNARNA HAR HÖGSKOLEUTBILDNING<br />

Norge är det bästa landet att bo i enligt FN:s undersökning.<br />

KÄLLA: UN, BRIGHT VIBES MEDIA<br />

VAD BETYDER ORDEN?<br />

TERROR, TERRORISM &<br />

ATTENTAT<br />

Terror har blivit ett mycket använt ord på senaste tiden<br />

och efter illdådet i Stockholm skrev Expressen<br />

i en rubrik: ”570 meter av terror”<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

TYDLIGEN HAR TERROR förekommit länge i Sverige för ordet är belagt<br />

sedan 1617. Ordboken förklarar det så här: ”våldshandlingar mot<br />

civilbefolkning som är avsedda att väcka skräck och fasa.” Ordet<br />

heter terror också på latin och betyder skräck.<br />

TERRORISM SOM ÄR en synonym till terror är av yngre datum, belagt<br />

sedan 1822.<br />

ATTENTAT HAR EN något annorlunda innebörd. Det är en ”våldshandling<br />

som riktas mot viktigt men begränsat mål” medan terrorism är det<br />

Jakobinernas välde under franska revolutionen gav upphov till termen terrorism.<br />

Målning av Carl von Pilotyt.<br />

urskillningslösa dödandet av flera personer. Attentat kommer också<br />

från latinet där attentatum betyder försök (till brott). Ad betyder till<br />

och tentare försöka.<br />

ATT HÄNDELSERNA PÅ Drottninggatan i Stockholm var terror är<br />

alldeles uppenbart. Ibland betecknas det också i rubriker som ett<br />

terrorattentat.


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 7<br />

SVERIGEKOLL<br />

Information i krissituationer måste vara tillgänglig till alla samhällsmedborgare.<br />

Informationen brister vid kris<br />

Sverige har länge varit skonat från naturkatastrofer, krig och terrordåd. Det har nu förändrats i<br />

samband med attacken i Stockholm.<br />

ÄVEN OM DÅDET var begränsat både geografiskt<br />

och i dess omfattning, uppstod en situation<br />

av kaos och förvirring bland allmänheten.<br />

En situation som kräver snabb tillgång till<br />

information – för alla.<br />

RAPPORTERINGEN FRÅN ATTACKEN på Drottninggatan<br />

fyllde medierna 24 timmar om dygnet<br />

i flera dagar. TV sände live från Drottninggatan<br />

och från studion där polisen informerade<br />

kontinuerligt. Regeringen och de politiska<br />

partierna fördömde dådet samtidigt<br />

som man uppmanade till lugn och samling.<br />

Allmänheten vill och behöver veta. Man vill<br />

uppdatera sig, följa händelseförloppet, förstå<br />

och bearbeta. Behöver man agera och i<br />

såna fall, hur? Informationen kan betyda liv<br />

eller död. Den informationen är väsentlig<br />

för samtliga medborgare, men det framkom<br />

med en obehaglig tydlighet att stora grupper<br />

i samhället fick bristfällig information, eller<br />

ingen information alls.<br />

DET TOG FYRA timmar efter att SVT började livesända<br />

innan en teckenspråkstolkad nyhetssändning<br />

var tillgänglig - under en begränsad<br />

period. SVT uppger i efterhand att man ser<br />

över sina rutiner, men säger samtidigt att<br />

man inte kan garantera teckenspråkstolkning<br />

i alla oförberedda situationer som i denna<br />

typ av akuta nyhetslägen. Men det är just vid<br />

akuta nyhetslägen det är extra viktigt att inte<br />

exkludera vissa grupper.<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

SVERIGE ÄR IDAG ett multikulturellt och mångspråkigt<br />

land. År 2012, före flyktingströmmen,<br />

bodde det uppskattningsvis 155 000<br />

arabisktalande personer i landet, 53 000 talade<br />

somaliska och hundratusentals talade<br />

allt från tigrinja till kantonesiska. Den siffran<br />

är betydligt högre idag. Många av dessa<br />

är nyanlända med begränsade kunskaper i<br />

det nya språket och därmed oförmögna att<br />

ta till sig viktig samhällsinformation om den<br />

enbart levereras på svenska. Andra och tredjehandsinformation,<br />

rykten och tvivelaktiga<br />

nyhetskällor kan bidra till ett ökat kaos och<br />

potentiellt farliga situationer och reaktioner.<br />

TECKENSPRÅKSTOLKAR OCH SIMULTANTOLKAR används<br />

i många sammanhang. I FN och EU och andra<br />

internationella sammanhang simultantolkas<br />

alla debatter. Kvalificerade teckenspråk<br />

och simultantolkar finns tillgängliga inte<br />

minst i Stockholm. Tekniken finns och resurserna<br />

måste finnas så att alla medborgare<br />

ska kunna känna sig trygga.<br />

INGEN DISKRIMINERING AV ABORTVÄGRANDE BARNMORSKA<br />

REGION JÖNKÖPINGS LÄN har inte diskriminerat en barnmorska som meddelat<br />

att hon vägrar att delta i abortvård på grund av sin tro. Arbetsdomstolen<br />

avslår barnmorskans krav på skadestånd.<br />

– Arbetsdomstolens bedömning utgår från verksamhetens krav och<br />

de arbetsuppgifter som ingår. Domen är därmed i linje med tidigare<br />

praxis på diskrimineringsområdet. Vården ska utgå från patientens behov<br />

– inte personalens, säger Sophie Thörne, arbetsrättschef på Sveriges<br />

kommuner och landsting som företrätt Region Jönköpings län i<br />

Arbetsdomstolen.<br />

NÄR ARBETSTAGAREN SÖKTE jobbet som barnmorska vid Region Jönköpings<br />

län framkom att hon vägrade att medverka vid aborter med hänvisning<br />

till sin tro. Regionen kunde då inte erbjuda henne arbete som barnmorska<br />

eftersom abortvård ingår i arbetet vid kvinnoklinikerna.<br />

– Vården sätter patientens rätt till god och säker vård på lika villkor i<br />

främsta rummet. Abortvård ska vara tillgänglig och utföras utan dröjsmål<br />

vid alla kvinnokliniker i alla landsting och regioner. Då måste<br />

också de personer som arbetar med abortvård kunna delta fullt ut i det<br />

arbetet, säger Sophie Thörne.<br />

ARBETSDOMSTOLEN GICK PÅ Jönköpings tingsrätts tidigare bedömning att<br />

kvinnan inte blivit diskriminerad och inte har rätt till skadestånd.


sida 8/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />

KOLL PÅ KOMMUNER<br />

RWS STARTAR FOTBOLLSLAG<br />

– ETT FOTBOLLSLAG för alla, här får du plats oavsett<br />

om du aldrig spelat fotboll eller är ett<br />

proffs!<br />

REFUGEES WELCOME STOCKHOLM (RWS) bjuder<br />

in till fotbollsträning med sitt alldeles egna<br />

nystartade fotbollslag RWS Rosa United.<br />

Genom fotbollslaget vill man skapa en mötesplats<br />

där nya och etablerade i Sverige kan<br />

träffas och ha kul tillsammans.<br />

RWS ROSA UNITED träffas en gång i veckan och<br />

tränar fotboll och kanske spelar match eller<br />

medverkar i turnéer. Det kostar ingenting<br />

och RWS erbjuder deltagarna hjälp med SLbiljett<br />

för att ta sig till träningen.<br />

– Vår vision är att tjejer och killar som är<br />

nya i Sverige ska få träffa andra som bott här<br />

längre, göra något kravlöst och ha kul tillsammans,<br />

säger Sara Lundgren, grundare av<br />

RWS Rosa United.<br />

– ALLA SKA få en chans att spela, både tjejer och<br />

killar. Vi brinner extra mycket för att engagera<br />

alla tjejer där ute och ge dem en chans<br />

att ta för sig i en annars så mansdominerad<br />

sport, säger Helena Al-tamimi, grundare av<br />

RWS Rosa United.<br />

Anders Olsson och Christina Roos, Stadsbiblioteket Göteborg. Foto: Lena Lind Brynstedt.<br />

VI BEHÖVER LÄSA HÖGT OM KÄRLEK<br />

ATT LÄSA HÖGT tillsammans på lättläst svenska<br />

är en metod och ett redskap för att ta sig<br />

in i det svenska språket och samhället. Resonemangen<br />

om berättelserna, ordens betydelse<br />

och relationer leder ofta till deltagarnas<br />

egna historier ur livet och till spännande och<br />

fördjupande samtal. Med högläsningsklubben<br />

Boka vill Stadsbiblioteket Göteborg nå<br />

ungdomar i åldern 13-25 år som vill träna<br />

sina språk- och läsmuskler.<br />

PÅ STADSBIBLIOTEKET GÖTEBORG finns Dynamo,<br />

ungdomsavdelningen, en trappa ner. Förutom<br />

att det finns en massa litteratur att läsa,<br />

böcker inom olika genrer, serier och manga<br />

är det också ett bra ställe att bara hänga på<br />

med kompisarna, plugga, lyssna på musik,<br />

fika eller spela olika spel – även tv-spel.<br />

– Dynamo ska vara ett forum för ungdomarna<br />

där de kan få göra nästan vad de vill.<br />

Vi vill hitta så många vägar som möjligt för<br />

unga människor att hitta in till språket och<br />

läsandet, säger Anders Olsson, bibliotekarie<br />

på Dynamo.<br />

TV-SPELEN ÄR EN av flera möjligheter att locka<br />

ungdomarna att över huvud taget komma till<br />

biblioteket. När de väl är där har de chans<br />

att upptäcka även böckerna och läsandet. Ett<br />

sätt att uppmuntra till läsning och språkträning<br />

är högläsningsklubben Boka som Anders<br />

Olsson håller i tillsammans med Christina<br />

Roos, mediepedagog på Dynamo.<br />

– Boka är som ett språkkafé med bok för<br />

unga, säger Christina Roos. Vi vill nå ungdomar<br />

mellan 13 och 25 som antingen håller<br />

på att lära sig svenska och behöver träna på<br />

språket eller ungdomar som helt enkelt behöver<br />

träna mer på att läsa.<br />

UPPSALAS PROJEKTBIDRAG TILL KULTUR FÖR ASYLSÖKANDE<br />

REGION UPPSALA HAR beviljat projektbidrag till<br />

kultur för asylsökande om totalt 750 000 kr<br />

för våren 2017. De tio projekt som får bidrag<br />

rör sig inom skilda konst- och kulturformer,<br />

som bild, film, litteratur, dans och teater.<br />

I FJOL BESLUTADE vårdstyrelsen att sätta av 740<br />

000 kr till ett projekt där asylsökande vid fyra<br />

boenden i länet kostnadsfritt ska kunna ta del<br />

av bland annat musik, konst och film. Nyligen<br />

har en rapport presenterats som visar att<br />

projektet varit uppskattat och lyckats bryta<br />

isolering och utanförskap hos deltagarna.<br />

I kulturnämndens budget för 2017 avsattes<br />

750 000 kr för en fortsatt satsning på kultur<br />

för nyanlända och asylsökande; projektet<br />

fortsätter alltså under våren.<br />

– HÖSTENS FÖRSÖKSVERKSAMHET kring kultur<br />

för asylsökande har mottagits mycket väl bland<br />

de asylsökande vilket är glädjande. Positivt är<br />

också att intresset för att arbeta med asylsökande<br />

är så stort bland kulturaktörer i länet.<br />

Kopplingen mellan kultur och hälsa, kultur och<br />

delaktighet i samhället är en drivkraft bakom<br />

detta projekt som tack vare kulturnämndens<br />

satsning kan genomföras även under våren,<br />

säger Pernilla Högström, verksamhetschef på<br />

Kulturenheten.<br />

Konstkollo sommaren 2016 som genomfördes av<br />

konstnärerna Elisabeth Bucht och Moa Lönn.<br />

Foto: Elisabeth Bucht/ Moa Lönn


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 9<br />

MUSIKSCHLAGET DRAR TILL LINKÖPING<br />

DEN 22 APRIL är det dags för deltävling i Linköping i Musikschlaget, Sveriges melodifestival<br />

för funktionshindrade. Tävlingen, som arrangerades för första gången 2011, omfattar nu 8<br />

deltävlingar med 10–15 tävlande bidrag i varje. Till finalen den 11 november i Sundsvall tar<br />

sig 10 artister.<br />

IDÉN TILL MUSIKSCHLAGET föddes av rock- och dansbandet Maitraiders, som deltog i en internationell<br />

melodifestival för funktionshindrade i Aten 2006. Utöver att vara ett band är de också en<br />

daglig verksamhet i anslutning till ett replokalhus i Sundsvall som drivs av Studieförbundet<br />

Bilda.<br />

”DET HÄR KAN vi göra, fast mycket bättre”, var Maitraiders devis när de tog initiativ till Musikschlaget<br />

i Sverige. Sedan dess har tävlingen gjort succé och vuxit väsentligt. I år var fler än<br />

100 bidrag anmälda till deltävlingarna runt om i landet. Deltävlingen i Linköping äger rum 22<br />

april kl 18.00 på Bilda Bullerbyn, Gamla Tanneforsvägen 17C.<br />

NALLAR TILL UTSATTA BARN<br />

ALLA NALLAR SOM har placerats på och runt polisens<br />

fordon, som uppskattning för arbetet<br />

vid terrordådet, kommer att skänkas till Barnahus<br />

Stockholm. På Barnahus Stockholm<br />

arbetar polis, socialtjänst, barnläkare och<br />

barn- och ungdomspsykiatrin tillsammans<br />

för barn som blivit utsatta för våld och övergrepp.<br />

Förhoppningsvis kan en nalle ge en<br />

liten, men godhjärtad, tröst mitt i allt det<br />

mörka.<br />

DEN GODA IDÉN kommer från duktiga kollegor<br />

i Stockholm. På fotot kan ni se några av de<br />

nallar och andra mjukisdjur som samlats på<br />

Norrmalms polisstation.<br />

/INSPEKTÖR REINE BERGLUND<br />

POLISEN HUDDINGES FACEBOOKSIDA<br />

RESURSCENTRUM MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM<br />

MALMÖ STAD, KOMMER att vara en av parterna i ett samverkansprojekt som ska arbeta förebyggande<br />

mot våldsbejakande extremism och radikalisering, Safe Space Malmö (trygga rum).<br />

Projektet kommer att drivas av föreningen Flamman Ungdomarnas Hus i samarbete med<br />

Rädda Barnen, Felix Unogwu, Islamakademin och Malmö Stad – aktörer som tillsammans<br />

har en bred kompetens inom området.<br />

I KORTHET KOMMER projektet att arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism och radikalisering<br />

genom att skapa ett resurscentrum i Malmö. Centrumet ska sprida kunskap och<br />

agera stöd till Malmöbor, stadens föreningar, myndigheter och organisationer som kommer i<br />

kontakt med ungdomar i riskzonen. Parterna vill också bidra till det demokratistärkande och<br />

inkluderande arbete som Malmös föreningar och organisationer gör samt till att det skapas<br />

fler trygga miljöer - Safe Spaces - där unga kan känna sig delaktiga och öppna för dialog.<br />

Projektet, som ska finansieras av Allmänna arvsfonden, startar den 1 maj och ska pågå i tre år.


HJÄLTARNA<br />

TUSENTALS BLODGIVARE<br />

RADDAR<br />

LIVET<br />

PÅ MARIE-LOUISE<br />

Vill du också rädda liv? Det är enkelt. De flesta mellan 18 och 60 år som är friska och väger minst 50 kilo kan bli blodgivare.<br />

Gå in på Geblod.nu så får du veta hur enkelt det är att bli blodgivare och göra en insats för livet.


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 11<br />

NYA SVENSKAR<br />

"F*CK DEPORTATIONER OCH<br />

GRÄNSER, LEVE STOCKHOLM!"<br />

Efter attacken på Drottninggatan kräver majoriteten av riksdagens partier att de som fått asylavslag men inte lämnat landet ska letas upp och utvisas.<br />

Tuffare tag mot papperslösa<br />

Den uzbekiska mannen, Rakhmat Akilov, 39 år, som körde lastbilen på Drottninggatan i Stockholm<br />

hade blivit nekad asyl och var enligt lag skyldig att lämna Sverige. Detta gjorde han inte.<br />

Nu ska de resterande tusentals som fått asylavslag letas upp och utvisas i befäl av majoriteten av<br />

riksdagens partier.<br />

TEXT & FOTO: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />

ALLA SOM FÅR asylavslag accepterar inte beslutet och lämnar landet som<br />

de ska utan går under jorden och lever i ständig oro för att bli påkomna<br />

av myndigheter. Fler än 12 000 spårlöst försvunna människor<br />

saknar idag uppehållstillstånd och bara dagar efter attacken uppmärksammas<br />

detta, varpå politikerna gick ut med att hårdare åtgärder<br />

ska införas.<br />

DISKUSSIONERNA KRING HANTERINGEN av så kallade papperslösa människor<br />

är många och splittrade. Polisen har kritiserats för hur den handskas<br />

med utvisningar. En del menar att polisen är alldeles för slapp med<br />

att verkställa utvisningar och andra anser att det inte är humant att<br />

skicka tillbaka folk som flyr från misär. I ett pressmeddelande efter<br />

attentatet skriver polisen att det tidigare har varit svårt att jaga rätt på<br />

de som borde lämna landet på grund av bland annat begränsningar<br />

kring kontrollerna. Till följd av attacken föreslås nu att polisen ska<br />

kunna utföra razzior på arbetsplatser.<br />

FRÄMLINGSFIENTLIGA SIDOR HAR använt terrorattentatet som bränsle för<br />

deras huvudargument, nämligen att de nya svenskarna är orsaken<br />

till Sveriges alla problem och utmaningar. Under rubriken “Sverige<br />

stannar utan papperslösa” skriver Aftonbladets, Åsa Linderborg, däremot<br />

om att papperslösa människor i landet spelar en markant roll<br />

i samhället. Hon menar att de inte bara försvinner i tomma intet<br />

när de går under jorden utan att de lever mitt ibland oss och tar sig<br />

an de lågavlönade jobben som ”vanliga” svenskar ändå skulle rynka<br />

näsan åt. Hon menar att de med andra ord är med och bygger upp<br />

det svenska samhället - om inte som skattebetalare, så som billig arbetskraft.<br />

ORGANISATIONER SOM INGEN människa är illegal förespråkar fortsatt att<br />

man ska ha rätt att stanna kvar även när man har fått avslag. Nätverket<br />

menar att alla som söker asyl bör bli beviljade och kräver permanent<br />

uppehållstillstånd åt alla som så önskar. I samband med attentatet<br />

skriver de följande på sin Facebooksida: “Så f*ck deportationer<br />

och gränser, leve Stockholm!”<br />

FOTNOT:<br />

Papperslösa människor: Används för att beteckna människor som befinner sig<br />

i Sverige utan tillstånd.


sida 12/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />

I KORTHET<br />

NU SLÄPPS BOKEN OM HJÄLTINNAN FRÅN PITEÅ<br />

”ATT VARA MODIG betyder inte att man inte är<br />

rädd, utan att ens övertygelse och kallelse att<br />

göra skillnad för någon annan övervinner<br />

rädslan”, säger Miriam Mondragon.<br />

MIRIAM MONDRAGON STÄLLER sig över den egna<br />

rädslan i kampen för barns rättigheter – och<br />

en bättre värld. Berättelsen om hennes liv är<br />

handlingen i boken ”Kärlek i våldets huvudstad”.<br />

Läkarmissionen har stöttat kampen<br />

sedan starten och boken är ett samarbete<br />

mellan Läkarmissionen och Libris förlag.<br />

”JAG VILL VISA att det finns hopp mitt i mörkret,<br />

att hoppet smittar av sig och att du<br />

och jag kan göra skillnad”, säger Miriam<br />

om boken. Miriam Winroth Mondragon<br />

är svenskan från Piteå som i många år fört<br />

en svår men framgångsrik kamp bland de<br />

allra fattigaste i Honduras för att stoppa det<br />

sexuella våldet mot barn. Hon står bakom<br />

programmet Rescue som ser till att våldtäktsmän<br />

ställs inför rätta och hjälper de<br />

utsatta barnen att komma tillbaka till ett liv<br />

igen. Miriam kämpar också i huvudstadens<br />

mest våldsamma kvarter för att barn och<br />

ungdomar inte ska dras in i kriminella gäng.<br />

DEN NYA BOKEN ”Kärlek i våldets huvudstad”<br />

speglar hennes kamp för flickor och barns<br />

rättigheter, men berättar framförallt Miriams<br />

egen livshistoria. I dag bor hon med sin man<br />

Alexis, som själv är uppvuxen i en mycket<br />

fattig miljö i staden, och deras två barn i huvudstaden<br />

Tegucigalpa. Trots det grymma<br />

vardagsvåldet är hon kvar och för sin kamp<br />

med livet som insats.<br />

MIRIAMS ARBETE MOT våldet är mycket framgångsrikt.<br />

Det har exempelvis legat till grund<br />

för att förändra lagar och förhörsmetoder<br />

i Honduras. Teamet består av en detektiv,<br />

advokat och psykolog som jobbar på flera<br />

nivåer i samhället. De arbetar handfast mot<br />

kriminalitet med barn och ungdomar i stadens<br />

mest utsatta kvarter - men också mot<br />

myndigheter för att påverka. Programmet är<br />

en del inom den kristna människorättsorganisationen<br />

ASJ. Rescue har sedan starten finansieras<br />

med hjälp av privatpersoners gåvor<br />

till biståndsorganisationen Läkarmissionen.<br />

THIS IS WHERE I LIVE<br />

– KONSTPROJEKT FÖR HEMLÖSA<br />

”DET ÄR HÄR jag bor” är en samordnad utställning<br />

av hemlösas konst som hålls i London,<br />

New York, Berlin och Mumbai. Målningar<br />

från tolv konstnärer från New York, Berlin,<br />

Mumbai och London visas på Diorama Arts<br />

Center i London som en del av Cafe Art:s<br />

internationella konstutställningsutbyte, från<br />

den 7 april till mitten av maj. Utställningen<br />

hålls i alla fyra städer, med målningar från<br />

varje stad.<br />

THIS IS WHERE I LIVE startade 2013 och har vuxit<br />

från det ursprungliga samarbetet med Fresh<br />

Art i New York, vilket resulterade i minnesvärda<br />

videoklipp från New York till Londonkonstnärerna<br />

som svarade med en egen<br />

video till New York.<br />

FRESH ART SKAPAR konstnärliga och personliga<br />

möjligheter för socialt utsatta vuxna i<br />

New York genom konstutställningar och<br />

workshops. Organisationen ökar allmänhetens<br />

medvetenhet och erkännande av dessa<br />

konstnärers arbete och talang genom att<br />

bygga partnerskap med socialtjänster och<br />

samhällsgrupper. Fresh Art arbetar med<br />

konst som ett verktyg för personligt uttryck,<br />

kreativ tillväxt och positiv förändring.<br />

BANKANSTÄLLDA LÄR SIG TECKENSPRÅK<br />

ITHMAAR BANK, EN islamisk bank baserad i östaten Bahrain i Persiska viken,<br />

har anordnat teckenspråksutbildning för sina filialanställda för att<br />

hjälpa dem att bättre kommunicera med kunder med hörselsvårigheter<br />

och förbättra deras bankupplevelse.<br />

”VI ORGANISERADE DESSA specialiserade teckenspråksutbildningar för att<br />

hjälpa våra anställda att få nya färdigheter”, säger Ithmaar Banks Personalchef,<br />

Enas Rahimi. ”Detta i sin tur bidrar både till att förbättra<br />

livskvaliteten för personer med särskilda behov i Bahrain och att utveckla<br />

kungarikets bank- och finansindustri”.


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 13<br />

ÄLDREPERSPEKTIV<br />

Ansa sitter på sin balkong och läser Gränslöst.<br />

Hundraettåringen som tar vara på livet<br />

”På torsdag kan du inte komma för då har jag vattengympa bland annat, på fredag går det inte<br />

heller för då är det ett föredrag och kaffestund på Träffpunkten Strömkarlsgården och på måndag<br />

är det stavgång, men på tisdag eftermiddag går det bra.” Så lät det när Gränslöst ville komma hem<br />

till 101-åriga Ansa Elmby för en pratstund.<br />

TEXT & FOTO: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

NÄR GRÄNSLÖST KOMMER sitter Ansa i solen och<br />

läser tidningen på sin balkong mitt i Trollhättan,<br />

nyss hemkommen från ett föredrag i<br />

Missionskyrkan. En representant för Fonus<br />

hade varit i kyrkan och berättat om ”Det vita<br />

arkivet” som ger råd och anvisningar om hur<br />

man vill ta avsked av detta livet. Mycket intressant<br />

tycker Ansa.<br />

LOKALTIDNINGEN HAR SKRIVIT om Ansa flera gånger<br />

och många Trollhättebor känner henne.<br />

På frågan vad hon tycker om att vara lite av<br />

en kändis i stan svarar hon:<br />

– Det är bara roligt. Eftersom jag varit lärare<br />

här så länge träffar jag ju ofta ”barn” som jag<br />

har haft och ibland deras föräldrar. Gamla<br />

arbetskamrater möter jag och dessutom känner<br />

jag en massa människor från olika föreningar<br />

jag är med i.<br />

HUR KAN EN vanlig vecka se ut för dig?<br />

– Varje söndag går jag med min rullator till<br />

Missionskyrkan – det tar 25 minuter – och<br />

skulle det regna åker jag bil med en granne<br />

här i huset. Men jag vill helst gå, älskar min<br />

rullator! Efter gudstjänsten är det alltid en<br />

kaffestund då vi sitter och pratar och har<br />

trevligt. På måndagar är det intressanta program<br />

på Träffpunkten här intill och ofta något<br />

gott att äta. I går bjöds det på äggakaka<br />

och så var det sillprovning. Nästa måndag är<br />

det ”Maggans asiatiska vårrullar och fruktsallad”.<br />

I dag har jag ju varit i Missionskyrkan<br />

och när jag gick hem därifrån handlade jag<br />

på ICA så nu har jag mat för hela veckan.<br />

På onsdagar är det alltid sång och musik på<br />

Träffpunkten och på torsdagar kan det vara<br />

filmförevisning eller musikunderhållning.<br />

Men då måste jag gå innan det är slut för<br />

att hinna till min vattengympa som börjar<br />

klockan 12.00. På fredagar har Hjärt- och<br />

Lungföreningen sittgymnastik på Träffpunkten<br />

och det är jättebra.<br />

MEN VAD GÖR du då på lördagar?<br />

– Då tvättar jag och städar. Och så går jag ut<br />

på promenad förstås. Det gör jag varje dag<br />

oavsett väder. Min kropp vill vara i rörelse,<br />

och för resten älskar jag dammsugaren! Stavgången<br />

som Träffpunkten anordnar försöker<br />

jag vara med på – antingen med stavar eller<br />

med min rullator.<br />

FINNS DET NÅGOT du saknar?<br />

– När man blir så här gammal försvinner ju<br />

de allra flesta jämnåriga vänner och lämnar<br />

tomrum efter sig. Och att min man och en<br />

av mina söner gått bort är också en stor sorg.<br />

Men de andra två barnen, de nio barnbarnen<br />

och de tjugo barnbarnsbarnen har jag god<br />

kontakt med. Och nu börjar jag vänta på<br />

barnbarnsbarnbarn.<br />

PRATSTUNDEN ÄR ÖVER och Ansa tittar på klockan:<br />

– Det är ingen fara. Det är två timmar kvar<br />

till mannekänguppvisningen på Träffpunkten.


Vi hjälper<br />

Hjälp Lions hjälpa<br />

de glömda barnen<br />

från Syrien och<br />

dess grannländer.<br />

Sveriges Lions Hjälpfond<br />

Swisha 9019480<br />

eller<br />

PG 90 1948-0<br />

Märk: De glömda<br />

barnen från Syrien<br />

www.lions.se


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 15<br />

FOKUS HBTQ<br />

Aleksa Lundberg i Kung Kristina Alexander. <br />

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.<br />

Kung Kristina Alexander<br />

– den queera drottningen<br />

Om en drottning som egentligen var kung - om rätten till sitt eget liv, om uppbrott, förvandling<br />

och identitet. I maj gästar hyllade Kung Kristina Alexander Göteborg. Aleksa Lundberg spelar rollen<br />

som Kristina. Elisabeth Ohlson Wallin regisserar och genom hennes kameralins får vi samtidigt<br />

ta del av nutida transpersoners kamp och liv.<br />

ALEKSA LUNDBERG OCH Elisabeth Ohlson Wallin har tillsammans skrivit<br />

Kung Kristina Alexander som hade premiär på Strindbergs Intima<br />

Teater i Stockholm i mars i år. Redan som 11-åring fann Elisabeth<br />

Drottning Kristina och har sedan dess varit fascinerad av henne.<br />

– Hon ville inte gifta sig, inte bära klänning, hon ville vara fri. Hon<br />

är en förebild som hbtq-person. Manuset bygger till stor del på historiska<br />

beskrivningar av Kristina som vi tolkat genom våra ögon och<br />

kommer på så sätt in på synen på kön och identitet.<br />

SOM FOTOGRAF ÄR Elisabeth Ohlson Wallin väl bekant med teatermiljön.<br />

– Jag har ju regisserat många teaterbilder och så tog jag mod till mig<br />

och lanserade min pjäsidé för Strindbergs Intima Teater. De sa ja<br />

direkt och lät mig regissera, och för första gången blir folk inte arga,<br />

som de ofta blir på mina bilder. Här får vi en timma och en kvart på<br />

oss att förklara. Det är oerhört skönt att få tala till punkt.<br />

ALEKSA LUNDBERG HAR både varit delaktig i manuset och axlar rollen som<br />

Kristina på scen.<br />

– Det är ett hedersamt uppdrag att få vara med om att vidga historien,<br />

så kul och befriande. Som queerperson har jag alltid vetat om,<br />

kunnat ta lärdom och identifiera mig med Kristina. Det som också<br />

är roligt är att Kung Kristina Alexander verkligen är en pjäs som<br />

riktar sig till alla. Vi har försökt hitta allmänna beröringspunkter och<br />

glädjande nog haft allt från heteropar till transaktivister i publiken.<br />

ELISABETH OHLSON WALLIN är uppmärksammad svensk fotograf som slog<br />

igenom med utställningen Ecce Homo 1998 i Uppsala domkyrka.<br />

Utställningen blev 1900-talets mest omdiskuterade. Den turnerade<br />

sedan i Sverige och Europa under flera år. Med Kung Kristina Alexander<br />

debuterar Elisabeth Ohlson Wallin som regissör.<br />

ALEKSA LUNDBERG ÄR den första utbildade skådespelaren med transbakgrund<br />

i Sverige. Även hon har mångårig erfarenhet av homo- och<br />

transaktivism och i ett flertal uppmärksammade produktioner har<br />

hon använt sina erfarenheter. Under hösten 2016 turnerade Aleksa<br />

med sin egen pjäs ”Flytta på er – jag ska bli fri”. Våren 2017 stod<br />

hon för första gången på Strindbergs Intima Teater, för att gestalta<br />

drottningen som egentligen var kung.


DU KAN FÖRÄNDRA VÄRLDEN<br />

– ÄVEN I FRAMTIDEN<br />

Skriv ett teStamente för mänSkliga rättigheter<br />

en är<br />

en är<br />

aring<br />

är en<br />

iSkor,<br />

AlS grundAre<br />

Du kan<br />

föränDra<br />

värlDen<br />

– även i<br />

framtiDen<br />

är Det något Du unDrar över?<br />

Hör gärna av dig till oss om du vill ge en<br />

testamentsgåva till Amnesty International.<br />

Vi välkomnar dina frågor och funderingar.<br />

Tänk på att alla gåvor är värdefulla – stora<br />

som små.<br />

Amnesty Internationals arbete för<br />

mänskliga rättigheter är beroende<br />

av stödet från medlemmar och<br />

givare. Med en testamentsgåva tar<br />

du ställning mot orättvisor och för<br />

alla människors lika värde både<br />

nu och i framtiden. Tillsammans<br />

ser vi till att arbetet för en bättre<br />

värld lever vidare – tills mänskliga<br />

rättigheter gäller alla, alltid.<br />

ningar © Amnesty Internatioukwazhi<br />

Sidan 7 © Susanne<br />

BESTÄLL VÅR TESTAMENTSBROSCHYR!<br />

Då får du veta hur du ger en testamentsgåva samt<br />

information om arv och testamenten. Kontakta oss<br />

på 08-729 02 96 eller testamenten@amnesty.se<br />

eller läs mer på www.amnesty.se/testamenten


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 17<br />

Suffragetten som stod<br />

upp mot presidenten<br />

KVINNOKRAFT<br />

För hundra år sedan stormade<br />

fortfarande första världskriget.<br />

USA övervägde ett inträde i<br />

konflikten och på ett fängelse i<br />

Columbia hungerstrejkade Alice<br />

Paul för kvinnors rätt att rösta.<br />

Paul hade vid det laget försökt<br />

få president Woodrow Wilson<br />

att ge kvinnor rösträtt sedan han<br />

tillträdde 1913. Ändå var det<br />

först 1917 som saker skulle börja<br />

röra på sig, när USA gick med i<br />

första världskriget.<br />

TEXT: BIRGITTA BELLMAN<br />

PAUL KOM FRÅN en välbärgad kväkarfamilj i<br />

New Jersey och i enlighet med deras tro så<br />

var det självklart att män och kvinnor skulle<br />

behandlas lika. Därför var det också självklart<br />

att Paul skulle studera vidare. Dessa<br />

studier ledde henne till England där hon<br />

deltog i ett suffragettmöte där den radikala<br />

feministen Christabel Pankhurst talade. Det<br />

var inte första gången som Paul deltog i<br />

Suffragettmöten. Hon och hennes mamma<br />

hade tidigare deltagit i ett flertal möten men<br />

att höra Pankhurst påverkade Paul på ett helt<br />

nytt sätt. Inspirerad gick hon med i den militanta<br />

rörelsen Women’s Social and Political<br />

Union som blev kända för sina våldsamma<br />

metoder. I England greps Paul sju gånger.<br />

Där hungerstrejkade hon också för första<br />

gången och utsattes för våldsamma tvångsmatningar<br />

hela 55 gånger.<br />

Under hela sitt liv arbetade Alice Paul för jämställdhet, både i hemlandet och runt om i världen. Efter<br />

andra världskriget kämpade hon bland annat för att inkludera jämställdhet i FN:s stadgar.<br />

NÄR PAUL SENARE återvände till USA anslöt hon<br />

sig för en kort tid till rösträttsrörelsen men<br />

eftersom de inte var tillräckligt radikala startade<br />

hon istället National Woman's Party.<br />

Den 10 januari 1917 inleddes de tysta protesterna<br />

framför Vita huset. Sex dagar i veckan<br />

stod kvinnorna där, tysta med skyltar där de<br />

krävde att deras röster också skulle räknas.<br />

NÄR WILSON I samband med inträdet i kriget<br />

började prata om att göra världen ”säker för<br />

demokratin” vände suffragetterna hans egna<br />

ord emot honom. Hur kunde han prata om<br />

demokrati när mer än hälften av hans egen<br />

befolkning inte fick rösta?<br />

SAMTIDIGT TRAKASSERADES DE protesterande kvinnorna<br />

utanför Vita huset. Det hände också<br />

att kvinnorna greps och torterades. I samband<br />

med det inledde Paul sin hungerstrejk.<br />

Myndigheterna tvångsmatade henne och hotade<br />

med att stänga in henne på dårhus. Alice<br />

Paul vek inte en tum.<br />

SÅ SMÅNINGOM VÄXTE sympatierna för kvinnornas<br />

sak och den 14 Juni 1919 fick kvinnorna<br />

äntligen sin rösträtt. Samma dag slutade<br />

kvinnorna protestera utanför Vita huset.<br />

TORKAN ÖKAR RISKEN FÖR ÖVERGREPP MOT KVINNOR<br />

I ÖSTAFRIKA TVINGAS människor gå allt längre för att hitta vatten. Vandringar på över uppåt en<br />

mil är inte ovanliga. Många av dem som letar är flickor och kvinnor och nu kommer rapporter<br />

om att de attackeras och utsätts för sexuellt våld under sina vandringar. På det sättet<br />

har torkan lett till en trefaldig rädsla — att överleva, att ta hand om sina familjer och att inte<br />

utsättas för sexuella våldsattacker. Rapporterna kommer från ActionAids representanter i<br />

både Kenya och Somalia. FN fortsätter att beskriva hungersnöden i Östafrika som akut.<br />

ActionAid inleder<br />

samarbeten med lokala<br />

kvinnogrupper för att bättre<br />

kunna förstå offrens behov,<br />

så att hjälpen når de mest<br />

behövande.<br />

Foto: UK Department for<br />

International Development


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 19<br />

FUNKIS FINNS<br />

Sommar, sommar…<br />

Sommararen är snart här och därmed alla utomhusaktiviteter. Parasport Västergötland i samarbete med<br />

Skövde HIF är nu i full färd med planerna på att upprepa förra årets succé på Skara Sommarland.<br />

Parasport ordnar massor med olika aktiviteter att prova på den 6 juni på Skara Sommarland.<br />

FLERA HUNDRA BARN, unga och vuxna med olika<br />

funktionsnedsättningar fick tillfälle att på nationaldagen<br />

prova på olika sporter och aktiviteter.<br />

ROGER LINDH PÅ Parasport Västergötland hoppas<br />

att man ska slå förra årets publikrekord<br />

då det kom 4000 besökare till Sommarland<br />

varav uppskattningsvis cirka 400 med någon<br />

form av funktionsnedsättning.<br />

– Fokus i år kommer att ligga på tre grupper:<br />

rörelsehindrade, synskadade samt utvecklingsstörda,<br />

berättar Roger.<br />

SYFTET ÄR ATT visa vilka möjligheter som finns<br />

inom parasporten och därigenom få fler personer<br />

att börja utöva dem. Bakom initiativet<br />

står Skara Sommarland, Skövde HIF samt<br />

Parasport Västergötland.<br />

LISTAN PÅ AKTIVITETER är redan lång och lär utökas<br />

fram till den 6 juni. Just nu finns bland<br />

annat elhockey, innebandy, go-cart med<br />

dubbelkommando och golf med på listan.<br />

Förutom alla prova-på aktiviteter kommer<br />

nöjesparkens alla andra attraktioner att vara<br />

öppna för samtliga besökare.<br />

BILJETTERNA HAR REDAN släppts och fram till<br />

sista maj erbjuds biljetterna till starkt rabat-<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

terade priser. Precis som förra året, är det ett<br />

endags evenemang den 6 juni, så det gäller att<br />

passa på och boka in sig i tid.<br />

APPEN FÖR EN AKTIV FRITID MED FUNKTIONSVARIATION<br />

GÖRA.NU ÄR EN app som förmedlar aktiviteter anpassade och tillgängliga för alla att delta i.<br />

Appen lanserades på mässan Leva och Fungera i Göteborg. Den är finansierad av vinsten<br />

från ett innovationspris utfärdat av Post- och telestyrelsen (PTS). På ett enkelt sätt kan nu<br />

arrangörer av olika evenemang nå målgruppen personer med funktionsvariation, något som<br />

tidigare varit svårt. Appen har tagits fram i samarbete med HiQ som verkar för att med hjälp<br />

av smart teknik skapa ett enklare och mer tillgängligt samhälle för alla.<br />

– Det vi har gjort är att vi har skapat en form av Tinder för aktiviteter för den här viktiga<br />

målgruppen. Genom en smidig, digital lösning förenklar vi för personer med funktionsvariation,<br />

föreningar och för Passalen, säger Jerker Lindstén, VD på HiQ Göteborg.


GRÄNSLÖST:<br />

TREND<br />

#HUGSTOCKHOLM<br />

REDAKTÖR: MARIE FREIJ<br />

VAD I DE SOCIALA MEDIERNA HAR STUCKIT UT<br />

EXTRA DE SENASTE DAGARNA? VILKA BILDER,<br />

HASHTAGS OCH KOMMENTARER HAR ANVÄNTS<br />

OCH DELATS — VAD ÄR DET SOM TRENDAR?<br />

PÅ TIDNINGEN GRÄNSLÖSTS UPPSLAG TREND<br />

HITTAR DU BLAND ANNAT NÅGRA AV DE DEBAT-<br />

TER OCH ÄMNEN DET TALAS OCH TWITTRAS OM<br />

— OCH TIPS PÅ KOMMANDE HÄNDELSER I ME-<br />

DIA OCH LIVE.<br />

Dee Omar startade initiativet #hugstockholm efter attacken på Drottninggatan.<br />

Dee spenderade hela veckan efter händelsen med att<br />

dela ut kramar vid Sergels Torg — och hoppas att intiativet kommer<br />

att leva vidare.<br />

— Jag hoppas att människor kommer att titta varandra i ögonen,<br />

krama, sitta ned bredvid varandra och fråga hur det är, säger hon till<br />

Aftonbladet.<br />

FOTO: FREDRIK DAHLBERG<br />

VECKANS TIPS:<br />

Följ flyktingar<br />

FOTO: DARIO MITIDIERI<br />

PRISVINNANDE FOTOGRAFEN Dario Mitidieris fotografier av flyktingfailjer från Syrien tagna i ett läger i Libanon<br />

har väckt stor uppmärksamhet och delas nu på flera stora nyhetssidor via sociala media. Mitidieris<br />

serie visar familjer där varje tom stol på bilderna representerar en familjemedlem som försvunnit eller<br />

dött i flykten.<br />

DET ÄR INTE första gången italienske Mitidieri fotograferar flyktingar — många av hans fotografier visar<br />

just flyktingars situation i Europa.


MALALA HEDERSMEDBORGARE<br />

GRÄNSLÖST<br />

DEN PAKTISTANSKFÖDDA UTBILDNINGSAKTIVISTEN MALALA YOUSAFZAI ÄR DEN YNGSTA ATT NÅGONSIN ERHÅLLA HEDERSMEDBOR-<br />

GARSKAP I KANADA. HON ÄR DESSUTOM DEN SJÄTTE NÅGONSIN ATT FÅ DEN ÄRAN.<br />

ENDAST 19 ÅR gammal är aktivisten Malala Yousafzai den yngsta person att bli<br />

ärad med hedersmedborgarskap i Kanada.<br />

— Även om jag alltid kommer att vara stolt pakistanier, är jag tacksam att nu<br />

vara hedersmedborgare i ert land av hjältar, sa Malala vid en ceremoni förra<br />

veckan till Kanadas premiärminister Justin Trudeau. ”Det var en ära att ta<br />

emot dig i vårt hem, ett hem jag hoppas att du nu ser som också ditt”, skrev<br />

Trudeau i en tweet efter ceremonin.<br />

KEVIN SJÖNG FÖR SIN AUTISTISKE BROR<br />

MELISSA<br />

KNÄCKER SPICER<br />

Klippen från komedishowen<br />

Saturday Night Live<br />

där Melissa McCarthy spelar<br />

Trumps pressekreterare<br />

Sean Spicer har fått stor<br />

spridning. Det senaste där<br />

den kontroversiella kommentaren<br />

Spicer fällde om<br />

att Syriens president är<br />

värre än Hitler är det just nu<br />

mest delade.<br />

FOTO: TV4/YOUTUBE<br />

Kevin tillsammans med sin äldre<br />

bror. Foto: Privat<br />

När Kevin Johansson, 10, uppträdde i TV4:s Talang i lördags sjöng han för sin autistiske bror.<br />

— I 15 år har han varit autistisk, så jag har aldrig haft ett samtal med honom, berättade Kevin<br />

för publiken innan sitt framträdande.<br />

— Du är som en ängel, sa jurymedlemmen LaGaylia Frazier efteråt. LaGaylia syftade både på<br />

Kevins vackra sångröst och hans fina gest.<br />

KAN ÅTERINFÖRA<br />

DÖDSSTRAFF<br />

Enligt Turkiets regering vinner<br />

ja-sidan i folkomröstningen<br />

om kraftigt stärkt<br />

presidentmakt. I segertalet<br />

tog Erdogan upp ett återinförande<br />

av dödsstraffet.<br />

GRÄNSLÅST


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 23<br />

NYA SVENSKAR<br />

"JAG VILL ABSOLUT INTE<br />

ÅKA TILLBAKA TILL CHILE,<br />

JAG BOR HÄR OCH HÄR<br />

ÄR ALLA MINA VÄNNER!"<br />

Florencia Bahanmondes har bott i Sverige nästan hela livet – nu ska hon utvisas.<br />

Sju år och hotas av utvisning<br />

Florencia Bahanmondes är bara sju år men har varit med om mycket. När hon var tre dog hennes mamma<br />

av en hjärntumör och hon fick flytta till sin syster i Sverige. Här hade hon varit redan som ettåring,<br />

men de senaste två åren hade hon och hennes mamma befunnit sig i Chile.<br />

TEXT: ANNA LÖFVING<br />

FLORENCIAS JURIDISKA PAPPA - den biologiska är okänd - är över 70 år, sjuk<br />

och kan inte ta hand om henne.<br />

– Att ta med Florencia till Sverige, där jag och resten av vår familj<br />

bott i 20 år, var naturligt. Vi hann träffa vår mamma en vecka innan<br />

hon gick bort, berättar Florencias syster Maureen. Sen tog vi med vår<br />

lillasyster hit.<br />

OCH I SVERIGE har Florencia haft det toppen. Först bodde Maureen,<br />

Florencia och hennes morbror Lionel och hans familj i Södertälje,<br />

sedan flyttade de till Åkers styckebruk. Anledningen var att de ville<br />

ge Florencia en lugn och trygg uppväxt i lantmiljö. Maureen säger att<br />

Florencia trivts från första stund, fått många vänner, klarat sig bra i<br />

skolan och glömt bort det tragiska som hände i Chile.<br />

– Hon är som vilken liten svensk flicka som helst nu. Pratar språket<br />

flytande, har alltid en massa på gång.<br />

SOCIALTJÄNSTEN I SÖDERTÄLJE har följt Florencias utveckling och skriver<br />

att hon mår bra och har det tryggt. Ändå har nu beslutet att hon inte<br />

ska få stanna i Sverige kommit. Redan hösten 2013 ansökte familjen<br />

om uppehållstillstånd för Florencia, men processen drog ut på tiden.<br />

Maureen berättar att Migrationsverket skyllde den långa väntetiden<br />

för många ärenden, men att familjen inte tänkte så mycket på det.<br />

– Vi tog för givet att Florencia skulle få stanna. Det finns ingen som<br />

kan ta hand om henne i Chile, hon är sju år gammal och här i Sverige<br />

har hon alla oss!<br />

NÄR DET FÖRSTA avslaget kom 2016 överklagade familjen och när det andra<br />

kom hände samma sak. Nu återstår högsta domstolens beslut och<br />

familjen är väldigt rädd att ett tredje avslag ska komma. De väntar<br />

alla ivrigt på att Florencias lagliga pappa ska få fram de papper som<br />

visar att han inte kan ta hand om flickan i hemlandet - sådant kan ta<br />

mycket lång tid i Chile - och att det kanske ska påverka domstolen.<br />

En utvisning skulle sluta med att Florencia hamnar på ett barnhem.<br />

– Nya rapporter visar att situationen på barnhemmen i Chile är hemska,<br />

att barn dör där, säger Maureen.<br />

FÖR NÅGON VECKA sedan startade Facebookgruppen ”Låt Florencia<br />

stanna i Sverige”. Där kan man skriva på listor för att visa sitt stöd<br />

för Florencia och hittills har över 5000 personer skrivit på.<br />

– Vi är så tacksamma för all hjälp vi får, avslutar Maureen. Vi kände<br />

inte de som startade gruppen, folk är helt fantastiska!


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 25<br />

INKLUDERANDE IDROTT<br />

Pakistanska kvinnor krossar stereotyper<br />

Trots att de bara vann en enda<br />

match på den asiatiska Rugby<br />

Sevens i Laos i februari var det<br />

för det pakistanska damlaget,<br />

som bildades för bara ett år<br />

sedan, en drömdebut på ett<br />

internationellt evenemang.<br />

TEXT: KARLO BARANJ<br />

– FÖR ALLA är det en stor sak att kvinnorna<br />

spelar rugby, säger pakistanska spelaren<br />

Mehru Khan till tidningen Dawn. För det<br />

första är det en stor sak att kvinnor spelar<br />

rugby, och för det andra att vi får en plattform<br />

att representera vårt land.<br />

I ETT LAND med fler än 200 miljoner invånare,<br />

där kvinnor tros utgöra hälften av<br />

befolkningen, är det bara herrcricket som<br />

får erkännande. Kulturella barriärer gör det<br />

svårt för idrottskvinnor att delta i lag- eller<br />

individuella sporter, speciellt kontaktsporter<br />

som rugby.<br />

– I Pakistan är det att gå utanför vårt samhälles<br />

ramar att välja en sport som rugby,<br />

berättade Feiza Mahmood Mirza. Så vi är<br />

här, för jag tror att vi gör skillnad. Det är<br />

vi som kommer att vara inspirationen för<br />

I ett land där man ser ner på damidrott krossar de pakistanska kvinnorna stereotyperna.<br />

andra flickor.<br />

MÅNGA SPELARE ANSER att det fortfarande finns<br />

kulturella hinder för flickor att ägna sig åt<br />

idrott. Khan, som har studerat i Kanada<br />

där hon upptäckte rugby, tror sporten skulle<br />

kunna spela en viktig roll i kvinnors frigörelse<br />

i Pakistan.<br />

– Jag hoppas att kvinnor i Pakistan ser på<br />

mig och tänker att om hon kan göra det, då<br />

kan jag göra det. Jag kommer att åka tillbaka<br />

och jag kommer att starta en klubb i Lahore<br />

för flickor. Jag kommer att gå till deras hus<br />

och bjuda in dem att börja spela rugby eftersom<br />

jag inte vill att de ska känna att de är<br />

mindre värda än vi eller pojkarna, sade hon.<br />

PARASPORTEN POSITIV<br />

TILL STOCKHOLMSANSÖKAN<br />

SVERIGES PARALYMPISKA KOMMITTÉ, SPK, och Svenska parasportförbundet<br />

är mycket positiva till att Stockholm ansöker om Paralympics och vinter-OS<br />

2026. Det skriver organisationerna i ett gemensamt remissvar<br />

till Stockholms stads utredning.<br />

Helene Ripa, svensk elitidrottare inom parasporten.<br />

I REMISSVARET LYFTS Paralympics betydelse för folkhälsan. Enligt SPK<br />

och Parasportförbundet skulle arrangemanget ge "en möjlighet att nå<br />

ut till och påverka samhällets mest utsatta och stillasittande målgrupper<br />

så att de hittar vägen in till ett aktivt liv och därmed bidrar till en<br />

bättre folkhälsa".<br />

– Vi vill få fler i rörelse och den möjligheten är stor med en manifestation<br />

som Paralympics. Det inspirerar och ger förebilder. Ohälsan är<br />

nästan tio gånger större hos funktionsnedsatta än hos andra. Personer<br />

som är fysiskt aktiva mår bättre. De blir starkare och klarar sig själva i<br />

större utsträckning, säger Åsa Llinares Norlin, styrelseledamot i Svenska<br />

Parasportförbundet.


Foto: Arie Kievit<br />

RÖTT<br />

BETYDER<br />

AKUT<br />

Mars 2017 Garabis, Balilgubadle<br />

village, Somaliland Somalia.<br />

STOPPA<br />

HUNGERN<br />

Ingen ska lämnas ensam i en katastrof. Vi är där. Var där med oss.<br />

>> Swisha valfri gåva till 123 031 0748<br />

>> Sms:a AKUT HUNGER till 72 900<br />

>> Handla i våra Second Hand-butiker<br />

>> Lägg pengar i våra insamlingsbössor<br />

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 27<br />

VIKTIG HISTORIA<br />

Sverigefinnar<br />

– den största minoriteten<br />

En vanlig missuppfattning är att man kallar dem som<br />

tillhör landets nationella minoriteter för invandrare.<br />

Men de har funnits länge i landet och har rätt att<br />

upprätthålla och bevara sina språk och kulturer. Av de<br />

fem grupperna vi har i Sverige – judar, romer, samer,<br />

tornedalingar och sverigefinnar – är den sistnämnda<br />

gruppen störst till antalet, för närvarande omkring<br />

675 000 personer.<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

DEL I<br />

DET ÄR FRAMFÖR allt språket som kännetecknar den sverigefinska minoriteten,<br />

men också frågor som rör historia och kultur är viktiga för<br />

gruppen som arbetar med dem genom kultur- och föreningsliv.<br />

SVERIGE OCH FINLAND har en gemensam historia eftersom Finland hörde<br />

till Sverige från 1249 till 1809, och finska talades på många ställen i<br />

Sverige. Redan under medeltiden sökte sig finnar till Stockholm, Enköping,<br />

Sigtuna och Uppsala. De flesta var lantbrukare och behövdes<br />

på kungahusets gårdar och i slotten. En grupp finnar som kallats<br />

skogs- eller svedjefinnar tog med sig det så kallade svedjebruket till<br />

Sverige. Med eldens hjälp brukade de mark och byggde gårdar. I slutet<br />

av 1600-talet var Sveriges finnmarker som störst, och omkring 20<br />

000 personer var finsktalande. Andra ord för finnmarker är finnbygder<br />

och finnskogar.<br />

UNDER 1700-TALET FLYDDE massor av finnar till Sverige undan ryssarna,<br />

och kultur och vetenskap fick influenser från Finland. Högt uppsatta<br />

personer i Sverige lärde sig finska och mycket administration sköttes<br />

på det språket. I början av den tid i Sveriges historia som kallas frihetstiden,1719-1772,<br />

var Arvid Horn från Finland landets viktigaste<br />

politiker och fungerade ungefär som landets verklige regent.<br />

Minnessten över tusende finnar jordade på Katarina kyrkogård i Stockholm<br />

1600-1800. Foto: Raphael Saulus<br />

BÖRJAN AV 1800-TALET var smärtsamt för Sverige. Åren 1808 -1809 utkämpades<br />

finska kriget mellan Sverige och Ryssland och Sverige förlorade<br />

bland annat hela Finland till Ryssland. Gränsen mellan länderna<br />

drogs vid Torne älv och många som hamnade på den svenska<br />

sidan talade finska och vice versa. År 1830 grundades den första sverigefinska<br />

föreningen i Värmlandsregionen. Redan nu började en debatt<br />

i Sverige om ”svenskheten”, och förlusten av Finland gjorde att<br />

tankar om nationalism och rasism fick fäste. Från slutet av 1800-talet<br />

till mitten av 1900-talet förbjöds barn att tala finska.<br />

UNDER ÅREN 1939 till 1944 skedde det som har kallats ”världens kanske<br />

största barnförflyttning”, då mellan 70 000 och 80 000 finska barn<br />

skickades till Sverige. Efter kriget åkte de flesta hem men omkring 7<br />

000 stannade kvar. Många av dem som återvände till Finland kom<br />

dock tillbaka till Sverige eftersom de förlorat sitt språk och kanske<br />

kontakten med sina biologiska föräldrar. Sverige tog också hand om<br />

tusentals finska krigsinvalider.<br />

Sverigefinnarnas flagga, ritad av Andreas Ali Jonasson, röstades fram av<br />

sverigefinnarnas delegation 2014.<br />

ÅR 1954 INFÖRDES passfrihet inom Norden och då började den stora arbetskraftsinvandringen,<br />

främst till industriorter i Mellansverige. Mellan<br />

1960 och 1980 emigrerade 332 000 personer från Finland till Sverige.<br />

Vissa föräldrar lärde sig aldrig svenska medan många av deras<br />

barn däremot tappade finskan. Finska romer flyttade också till Sverige<br />

på 1950-talet sedan inreseförbudet för romer hade hävts 1954.


sida 28/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />

I KORTHET<br />

Åtta nya lärare behövs till Valdemarsro i höst och rekrytering pågår.<br />

Foto: Camilo Pozo Jelves<br />

NY JOBBMODELL PÅ GYMNASIESÄRSKOLA<br />

LÄRARBRISTEN INOM SÄRSKOLAN är akut. För att locka fler till gymnasiesärskolan<br />

har Malmö stad nu skapat GyS-initiativet.<br />

– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten<br />

att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger HR-konsult<br />

Emma Lind.<br />

I FÖRSTA HAND söker skolan behöriga speciallärare, men i och med den<br />

stora lärarbristen, behöver skolan säkra kompetensen i undervisningen<br />

på kort och lång sikt. Därför har modellen med utbildning under<br />

arbetstid tagits fram och samverkats med lärarfacken.<br />

PEDAGOGERNA FÅR EN mentor på plats och kan delta i obligatoriska studieträffar<br />

på betald arbetstid. Studierna genomförs på halvfart under<br />

tre år med tio dagars ledighet per termin för obligatoriska träffar i<br />

utbildningen.<br />

– Vi tänker att de här tjänsterna kan locka pedagoger som vill jobba<br />

teambaserat i små elevgrupper, säger Emma Lind.<br />

SEDAN TIDIGARE HAR Malmö stad med anledning av lärarbristen infört<br />

ett system med undervisande assistenter i gymnasieundervisningen,<br />

Malmömodellen.<br />

Nackas Babylon<br />

Raja, Addis, Eva, Mirja, Nasi, Jami, Abbi,<br />

Sirpa, Karin, Halimo, Jehosif ...,<br />

Namn ur Babylons förbistring? Nej, från<br />

Nacka kommun i Stockholms län.<br />

Några bland de många<br />

invandrare och infödda som sköter<br />

oss ensamboende gamla.<br />

Hemtjänstens tappra välfärdsarmé.<br />

UR SÅNGER FRÅN ÄLDREOMSORGEN AV RAGNAR THOURSIE, 2009<br />

LÄR KÄNNA AFGHANISTAN<br />

<br />

Foto: Natasha Breiger<br />

KÄNNS DET TRÅKIGT ATT PÅSKEN ÄR ÖVER? DET KOM-<br />

MER FLER HÖGTIDER! I AFGHANISTAN NÄRMAR SIG TILL<br />

EXEMPEL DE TVÅ EID-HÖGTIDERNA.<br />

/SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 29<br />

KULTURELLT<br />

Författaren Yaa Gyasi debuterar med kritikerrosade romanen "Vända Hem", en berättelse om slaveriets arv.<br />

Roman om fysiskt och psykiskt slaveri<br />

I Yaa Gyasis debutroman “Vända Hem” får vi följa flera generationer där alla fysiskt eller psykiskt<br />

har påverkats av 1700– och 1800–talets slaveri – från kolonisatörernas invadering i Afrika till slavhandeln<br />

i USA. Gripande och sorgliga berättelser varvas med intima och ocensurerade tolkningar<br />

av kolonialtidens arv.<br />

Boken berättar om halvsystrarna Effia och Esis vars liv blir väldigt<br />

olika på grund av slumpen. Den ena systern blir bortgift till en engelsk<br />

guvernör medan den andra hamnar i slavhandelns grymma gap,<br />

men trots de skilda levnadsförhållandena visar det sig att de båda<br />

tvingas förhålla sig till slaveriet på ett eller annat sätt, på vardera sidor<br />

om Atlanten.<br />

Foto: Michael Lionstar<br />

TEXT: DAGMAWIT ALEMAYEHU<br />

“Vända Hem” ger både slaveriet i USA och kolonialarvet ett ansikte.<br />

Kalifornien-bebodda författerskan Gyasi kopplar samman omdiskuterade<br />

politiska ämnen i USA med det koloniala arvet, och man får<br />

en tolkningsbar beskrivning av den amerikanska samtiden. Utan att<br />

anklaga kolonisatörerna beskyller hon arvet som slavhandlarna hänsynslöst<br />

lämnade efter sig på århundraden av fysiskt och psykiskt förtryck<br />

och förminskande. Nästan som om friheten, avskaffandet av<br />

slaveriet, kom med oskrivna villkor och inte sällan med bestraffning.<br />

Läsaren färdas kapitelvis från bomullsplantage och piskande husägare<br />

till fängslade kolgruvearbetare och frisläppta drogmissbrukare,<br />

från frigörelse och bildandet av fackföreningar till ett oändligt förtryck,<br />

allt grundat på hudfärg.<br />

Naturligt diskuteras även innebörden och känslan av frihet bland<br />

Gyasis alla tappra, tålmodiga och utmattade karaktärer. Frihet beskrivs<br />

som ett ouppnåeligt privilegium och en utmattad men värdefull<br />

kamp som kräver uppoffring. Följande mening tagen ur romanen<br />

beskriver tonen genom hela boken: “De skulle bara byta ut en sorts<br />

bojor mot en annan, byta fysiska bojor som slogs runt fotleder och<br />

handleder mot osynliga bojor kring själen”.


sida 30/vecka 16/2017/gränslöst<br />

KULTURKOLLEN<br />

Redaktionen listar utvalda tips på filmer, serier, föreställningar och böcker som belyser utanförskap,<br />

orättvisor, integration och strävan efter en öppen, gränslös värld.<br />

Bio, barn och breddade perspektiv<br />

EVENT: Kärnfamilj, stjärnfamilj, bonuspappor,<br />

extramammor, plastsyrror, adoptivbrorsor, mångkulturella<br />

familjer och flerspråkiga hem — på lördag<br />

hålls NORMKREATIVA FAMILJEFESTIVALEN på Etnografiska<br />

museet i Stockholm. Det blir sagostund, barnanpassade<br />

visningar och dagen avslutas med en superhjälteparad<br />

med egengjorda masker.<br />

FOTO: BIG BEACH FILMS<br />

FILM: Tonåringen Ray kommer till insikt om att han inte är<br />

menad att vara tjej och bestämmer sig för en könskorrigering. I<br />

filmen THREE GENERATIONS, som släpptes i Sverige förra veckan spelar<br />

Susan Sarandon de homosexuella mormodern, Naomi Watts<br />

gestaltar singelmamman Maggie och Elle Fanning är Ray.<br />

MUSIK: Malmöbaserade Junk River släpper<br />

sitt andra album YOUR WORDS den 21 april. De ärliga<br />

texterna på albumet handlar om att överleva<br />

depressioner och att sitta i väntrummet på könsidentitetsmottagningen.<br />

Releasefesten hålls på Plan<br />

B i Malmö och i sommar och höst satsar bandet på<br />

spelningar i Sverige, Danmark och Tyskland.<br />

LADY GAGA SAMSAS PÅ<br />

LISTAN MED RIHANNA, KATY<br />

PERRY, ADELE, LANA DEL RAY,<br />

ZARA LARSSON, ALICIA KEYS<br />

OCH FLERA ANDRA VÄLKÄNDA<br />

KVINNLIGA ARTISTER.<br />

BOK:MI boken TVÅ<br />

VÄRLDAR MÖTS från 2017 delar<br />

Andreas Brunnström med sig<br />

av sina erfarenheter om hur det<br />

är att växa upp, gå i skolan och<br />

söka arbete i en verklighet som<br />

inte ser hans dolda funktionsnedsättning.<br />

Han berättar om<br />

mobbning, familjerelationer,<br />

förälskelser, att flytta hemifrån<br />

och klara sig själv med Aspergers<br />

syndrom.<br />

MUSIK: WHM 2017 heter Spotifylistan som presenterar de mest<br />

streamade kvinnliga artisterna hittills i år. De 55 hitlåtarna är också de<br />

låtar som flest kvinnliga Spotifyanvändare valt att lyssna på. Listan är en<br />

hyllning skapad av musiktjänsten Spotify själva för att uppmärksamma<br />

WHM, Women’s History Month. På listan finns ett par svenska, kvinnliga<br />

artister representerade.<br />

FOTO: FOTO: HOGBEN/GELARDIN


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 31<br />

KULTURELLT<br />

Film som vill vara ett<br />

dokument över vår samtid<br />

En av vårens uppmärksammade<br />

dokumentärfilmer heter Brev till<br />

en seriemördare. Den är gjord av<br />

regissören och teaterproducenten<br />

Manal Masri och är hennes<br />

långfilmsdebut. Förutom familjemedlemmar<br />

deltar bland andra<br />

professor Mattias Gardell i filmen<br />

som nominerades till Tempo Documentary<br />

Award, Sveriges största<br />

festival för dokumentärfilmer.<br />

TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL<br />

MANAL MASRI BODDE med föräldrar och syskon i Malmö då hennes lillebror<br />

Kamal en dag i november 2006 blev beskjuten med fem skott när<br />

han var ute och cyklade. Han överlevde men fick psykiska problem,<br />

och hela familjen fick det svårt då rykten spreds om att pojken kanske<br />

tillhörde kriminella gäng och att det fanns anledning till att han blivit<br />

angripen. Familjen for väldigt illa och sprickorna inom den blev allt<br />

större vilket resulterade i att mamman och Kamal flyttade tillbaka till<br />

Libanon varifrån de flytt några år tidigare. Någon skyldig till skottlossningen<br />

hittade man inte.<br />

UNDER SLUTET AV 2009 och under 2010 skedde en rad skottlossningar i<br />

Malmö, främst mot personer med invandrarbakgrund. Så småningom<br />

kom man fram till att en man vid namn Peter Mangs låg bakom, och i<br />

juli 2012 dömdes han av Malmö tingsrätt för två mord, fyra mordförsök<br />

och tre fall av grovt olaga hot. Polisen misstänkte honom även för<br />

två mord begångna redan 2003. Peter Mangs, som fick epitetet ”den<br />

Ur filmen Brev till en seriemördare, Mantaray film.<br />

nye lasermannen” dömdes till livstids fängelse och har vid intervjuer<br />

aldrig visat någon ånger över det han åstadkommit.<br />

FYRA ÅR EFTER det att Kamal blivit beskjuten hörde polisen av sig till<br />

familjen och sa att man har gripit en misstänkt – Peter Mangs. Först då<br />

började man tala med varandra inom familjen om det som hänt och<br />

Kamals syster hade många obesvarade frågor. Var det verkligen Peter<br />

Mangs och varför hade han i så fall gjort detta?<br />

– Jag ville försöka ta reda på vad det verkligen var som hände den där<br />

novemberkvällen och sätta det i en större kontext, spåra de historiska<br />

rötterna. Jag ville förstå varför. Den enda gången något liknande hade<br />

hänt i Sverige var på 90-talet. Varför hände det igen?<br />

FÖR ATT FÅ svar skrev hon ett brev till Peter Mangs i fängelset och de<br />

började brevväxla. Filmen som hon gjort visar glimtar från familjens<br />

liv i Malmö och Kamals uppväxt och har kallats ett ”tidsdokument”.<br />

Den visar polisens insatser, men också svårigheterna med att få fram<br />

tillräckliga bevis. Genom media spreds falska rykten, och filmen visar<br />

hur familjen saknade stöd av sociala institutioner men också hur vänner<br />

och bekanta tog avstånd. Hennes egen kamp för att få förklaringar<br />

till det som skedde framhålls också i filmen.<br />

MANAL MASRI HAR sagt så här om sin film:<br />

– När vi om 20 år ser tillbaka vill jag att den här filmen ska vara ett<br />

dokument över vår samtid. Sverige i dag. Europa i dag. En film som<br />

genom det lilla säger något om det stora. En film som sträcker sig<br />

bortom Sveriges gränser.<br />

Ur filmen Brev till en seriemördare, Mantaray film.<br />

FILMEYE.SE GER FILMEN ”fem välförtjänta filmögon av fem” för en film<br />

”som fångar och berör sin publik, utan övertoner och med en ärlighet,<br />

som tar udden av alla försök till bortförklaringar eller axelryckningar”.


sida 32/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />

PÅ DJUPET<br />

Barnrättshjälten Molly Melching kom till Senegal som 24-åring och startade organisationen Tostan, som arbetar för att byinvånarna tillsammans ska fatta beslut för att<br />

förbättra sina liv. När de här barnen växer upp kommer de aldrig att tillåta att deras barn utsätts för könsstympning eller barnäktenskap. Foto: Kim Naylor/WCPF<br />

Barnrättshjälten Molly Melching<br />

Amerikanskan Molly Melching har ägnat sitt liv åt att kämpa mot omskärelse av bebisflickor och<br />

barnäktenskap i Västafrika. På söndag kommer hon till Mariefred för att delta i World’s Children’s<br />

Prize-veckan och hedras på Gripsholms slott tillsammans med de båda andra barnrättshjältarna<br />

Rosi Gollmann och Manuel Rodrigues.<br />

TEXT: JOHANNA HALLIN & EVELINA FREDRIKSSON<br />

1996 ANLÄNDE MOLLY Melching till en historisk<br />

dag i byn Malicounda Bambara i Senegal.<br />

Fram till den dagen hade byns flickor alltid<br />

utsatts för omskärelse och barnäktenskap.<br />

– Vi har beslutat oss för att sluta skära våra<br />

flickor, sa kvinnorna och berättade för Molly<br />

om hur de kommit fram till sitt beslut.<br />

– Vi har fått information som vi aldrig fått<br />

förut, sa en av kvinnorna. Vi vet nu att de<br />

flesta kvinnor i världen inte blir skurna. Det<br />

förvånade oss. Vi har också lärt oss att mycket<br />

av den smärta och de problem vi kvinnor<br />

lever med hör ihop med att vi blir skurna<br />

som barn. Det är ett farligt ingrepp, som leder<br />

till svårigheter genom hela livet. Men det<br />

är en tradition som gjort att en flicka kan bli<br />

gift och accepterad i bygemenskapen.<br />

SKAPADE UNIKT PROGRAM<br />

TILLSAMMANS MED BYBORNA utvecklade Molly det<br />

som 1991 blev organisationen Tostan. Under<br />

två år hade Tostans utbildare gett kvinnorna<br />

i Malicounda Bambara stöd och kunskap<br />

om mänskliga rättigheter, om kroppen<br />

och om hälsa.<br />

– Det viktigaste vi har lärt oss, sa kvinnan under<br />

trädet till Molly, är att det finns mänskliga<br />

rättigheter. Och att vi som vuxna har skyldigheter<br />

att skydda barnets rättigheter. Det ger<br />

oss styrkan att stå upp för vårt beslut.<br />

– Vi har pratat med de religiösa ledarna och<br />

förstått att traditionen inte kommer från islam.<br />

Att sluta med traditionen gör oss inte<br />

till dåliga muslimer.<br />

KVINNORNA I MALICOUNDA Bamba beslutade att<br />

hålla en ceremoni för att fira byns beslut.<br />

Under den berättade både kvinnor och män<br />

varför beslutet att sluta med könsstympning<br />

var viktigt. Och om hur diskussionerna<br />

hjälpt dem att komma fram till sitt beslut.<br />

Molly är med vid ceremonin. Hon dansar<br />

och delar glädje med alla bybor.<br />

IMAMEN SOM VANDRADE<br />

MOLLYS GODE VÄN, imamen Demba Diawara, var<br />

först lite arg för att Tostan diskuterade traditionen.<br />

Men efter att ha pratat med läkare,<br />

religiösa ledare och kvinnorna i sin by om<br />

kvinnlig omskärelse kom han till Molly och<br />

sa:<br />

– Nu när jag vet hur skadligt det är så måste<br />

jag göra något åt det. Men för att kunna sluta<br />

med traditionen måste vi prata med alla byar.<br />

Jag ska själv gå till tio byar där mina närmaste<br />

släktingar bor.<br />

DEMBA GICK HAN från by till by. Han möttes av<br />

ilska och rädsla, men sakta, efter många månader<br />

och diskussioner, hade beslutet fattats.


Nu visste Molly, Tostan och människorna i byarna att för att lyckas<br />

med att skapa en framtid där flickor inte utsätts för könsstympning,<br />

måste alla vara med i beslutet. När beslutet fattats tillsammans är det<br />

starkt!<br />

GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 33<br />

ÖVER 8 000 BYAR<br />

GENOM TOSTAN-PROGRAMMET HAR idag över 8 000 byar i sex västafrikanska<br />

länder slutat med könsstympning och barnäktenskap. Hundratusentals<br />

flickor har oskadade kroppar och slipper smärta och besvär. Fler<br />

flickor får gå i skolan istället för att giftas bort och bli mammor. Att<br />

ändra på en tradition är svårt. Tillsammans med Tostan har byarna<br />

gjort något väldigt ovanligt.<br />

– Mänskliga rättigheter är nyckeln. När vi pratar om rättigheter och<br />

skyldigheter så förstår alla. Det är allas rättighet att vara fria från våld,<br />

och samtidigt är det allas skyldighet att bidra till ett samhälle som är<br />

fritt från våld. Tostan-programmet visar att trots att de inte fått gå i<br />

skolan så kan alla fatta kloka, modiga beslut, säger Molly.<br />

TOSTAN-PROGRAMMET GÖR ATT byinvånarna fortsätter att fatta bra beslut<br />

för att förbättra sina liv. Det handlar om tillgång till skola, toaletter,<br />

hälsovård eller att bygga en brunn. Om att registrera vuxna så att de<br />

får rösta och om att kvinnor ska vara del av alla beslut.<br />

Isatou, 11, utsattes för könsstympning som liten, men nu är det slut på det i<br />

hennes by, där alla lovat varandra att upphöra med den traditionen.<br />

- Om Tostan inte funnits hade vi även fortsatt att i vår by gifta bort oss flickor,<br />

säger Isatou. <br />

Foto: Kim Naylor/WCPF<br />

WCP-PROGRAMMET<br />

WORLD’S CHILDREN’S PRIZE-PROGRAMMET, världens största årliga utbildning för barnets rättigheter och demokrati, drivs från Mariefred. Nära<br />

70 000 skolor i 115 länder står som Global Friend-skolor bakom WCP. Årligen bidrar över 50 000 lärare jorden runt till genomförandet av<br />

WCP-programmet, som sedan starten år 2000 har utbildat och stärkt 40 miljoner barn som förändrare som står upp för medmänsklighet,<br />

alla människors lika värde, barnets/mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling. De flesta av dem är utsatta barn, som inte<br />

visste att de har rättigheter innan de deltog i WCP-programmet. Till World’s Children’s Prize beskyddare hör den avlidne Nelson Mandela,<br />

Malala Yousafzai, Desmond Tutu, Graça Machel, drottning Silvia och statsminister Stefan Löfven.<br />

Elva år och<br />

ska giftas bort<br />

När Mariama var elva år bestämde hennes<br />

styvfar att hon skulle sluta skolan och gifta<br />

sig. Men tack vare organisationen Tostan får<br />

Mariamas berättelse ett lyckligt slut.<br />

TEXT: JOHANNA HALLIN & EVELINA FREDRIKSSON<br />

MARIAMA TÄNKTE PÅ hur livet utan skolan skulle vara slutet på hennes<br />

framtidsdrömmar.<br />

– JAG GRÄT hela natten, men jag bestämde mig för att söka hjälp av<br />

Tostan. Jag var säker på att de skulle lyssna på mig.<br />

NÄR MARIAMA KOM till gruppen av kvinnor som valts av bykommittén att<br />

jobba med Tostan lyssnade de noga. De samlade ihop en grupp på<br />

sjutton personer, som gick till föräldrarnas hus. De var upprörda, en<br />

elvaåring ska inte behöva gifta sig. Hon ska få gå i skolan.<br />

MEN MARIAMAS STYVFAR ändrade sig inte. Bröllopet skulle bli av. Då skrev<br />

Mariama till guvernören och gick till polisen, som kallade familjen till<br />

ett möte. I rummet satt Mariama, hennes föräldrar, två poliser och<br />

kvinnorna från Tostan. Poliserna var tydliga: ”Mariama presterar bra<br />

Mariama tillsammans med kvinnorna från Tostan som hjälpte henne när hennes<br />

styvfar ville gifta bort henne. Foto: Kim Naylor/WCPF<br />

i skolan och hon vill gå kvar. Det betyder att ni inte har rätt att ta<br />

henne ur skolan. Vi kommer att arrestera er om ni inte låter henne<br />

gå i skolan!”<br />

DÅ BÖJDE SIG styvfadern för polisernas krav. En av dem spände då ögonen<br />

i Mariama och sa: ”Minns nu detta ögonblick. Du har gått igenom<br />

allt detta för att få gå i skolan. Lova mig att du lyckas.”<br />

TRE ÅR SENARE gjorde hela byn en deklaration. Det var Mariama, som<br />

själv utsattes för kvinnlig omskärelse när hon var liten bebis, som<br />

inför hela byn läste upp deklarationen:<br />

”Vi ska aldrig mer skära en flicka. Vi ska aldrig mer kräva att någon<br />

som är under 18 gifter sig! ”


sida 34/vecka 16/2017/gränslöst<br />

HANDLA GRÄNSLÖST<br />

Örhängen från Guatemala finns hos<br />

Fair Trade Winds. Läs mer om dem<br />

i ett kommande nummer.<br />

Vi tipsar om rättvis handel, Fair Trade, som ger arbetare och odlare<br />

i låglöneländer en säker inkomst och förbättrade arbetsvillkor.<br />

Guide till hållbart<br />

och rättvist shoppande<br />

FAIR TRADE INTERNATIONAL, Fair Trade USA och Fair<br />

for Life är de största och vanligaste märkena om<br />

du handlar varor från webshops i USA och Kanada.<br />

När du köper produkter märkta Fair Trade<br />

International har en rättvis betalning tilldelats<br />

producenten och dessutom har en utvecklingspeng<br />

gått till samhället där producenten bor och<br />

verkar. Fair Trade USA har en egen standard<br />

med kriterier som granskas av en tredje part för<br />

att säkerställa rättvis handel. Fair for Life är en<br />

fristående certifierare som specialiserat sig på<br />

internationell granskning där organisk, ekologisk<br />

och social nivå mäts.<br />

WORLD FAIR TRADE ORGANIZATION och Fair Trade<br />

Federation är båda stora, globala medlemsorganisationer<br />

som borgar för att de små producenternas<br />

röster ska få höras och ser till deras<br />

intressen, såväl som politiska och strukturella<br />

för att säkerställa hållbara ekonomiska system.<br />

r<br />

FOTO: FAIR TRADE WINDS<br />

VECKANS GÅVA:<br />

ERIKSHJÄLPENS VERKSAMHET innefattar second handbutiker,<br />

projektverksamheti fält, en läkarbank och materiellt bistånd.<br />

I webbshopen kan man stötta Hope Studio – och<br />

de närmare 200 000 barn i Uganda lever med hiv.<br />

GENOM ATT SKAPA musik får barnen chans att berätta om<br />

sin verklighet. Målet är att göra musik som når ut så att<br />

budskapet sprids till makthavare i Uganda. En gåva till<br />

Hope Studio ger barnen en röst och stöttar i kampen<br />

mot hiv och utanförskap!


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 35<br />

FÖRENINGAR FÖR RÄTTVISA<br />

För alla barns rättigheter<br />

Barnrättsorganisationen World Childhood Foundation grundades av Drottning Silvia år 1999. I<br />

dag stödjer stiftelsen utsatta barn i sjutton olika länder: Sydafrika, Kambodja, Kina, Nepal, Thailand,<br />

USA, Brasilien, Sverige, Ryssland, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Moldavien,<br />

TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />

Ukraina och Vitryssland.<br />

WORLD CHILDHOOD FOUNDATION stödjer cirka 100 projekt runt om i världen.<br />

Stiftelsen har kontor i Brasilien, Tyskland, USA och Sverige och<br />

samarbetar med lokala organisationer i olika länder. Målet är att inget<br />

barn ska hamna i våldsamma och riskfyllda miljöer utan att alla ska få<br />

en trygg och kärleksfull barndom.<br />

I UKRAINA DRIVER organisationen Blaho en förskola som förbereder<br />

romska barn inför kommande skolgång. Barnen får gå i förskolan<br />

några timmar om dagen under vårterminen så att de är väl förberedda<br />

för att gå i skolan på hösten. Många romska barn lever i slumområden<br />

och har inte fått varken läsa eller skriva. I Blahos förskola<br />

får de lära sig både att läsa och att skriva – och att rita teckningar,<br />

vilket många av barnen tidigare aldrig har gjort. Något som barnen<br />

också får lära sig är att visa varandra respekt och att vara en bra<br />

kompis. World Childhood Foundation stödjer organisationen Blaho<br />

i Ukraina, som ger romska barn samma möjlighet till utbildning som<br />

andra barn.<br />

Childhoodarmbandet är ett armband som ger bäraren möjlighet att visa sitt stöd för FN:s barnkonvention.<br />

På armbandet sitter pärlor i tio olika färger som var och en står för en artikel ur konventionen:<br />

BLÅ – ARTIKEL 2<br />

ALLA BARN HAR lika rättigheter. Inget barn får diskrimineras.<br />

LJUSBLÅ – ARTIKEL 3<br />

BARNETS BÄSTA SKA komma i främsta rummet vid alla beslut som rör<br />

barnet.<br />

LILA – ARTIKEL 6<br />

VARJE BARN HAR rätt till liv och utveckling.<br />

VIT – ARTIKEL 12<br />

VARJE BARN HAR rätt att uttrycka och få sin åsikt beaktad i alla frågor<br />

som rör barnet.<br />

GUL – ARTIKEL 19<br />

VARJE BARN HAR rätt till skydd mot alla former av våld och övergrepp.<br />

ORANGE – ARTIKEL 20<br />

ETT BARN SOM inte kan bo med sin familj har rätt till alternativ omvårdnad.<br />

GRÖN – ARTIKEL 31<br />

VARJE BARN HAR rätt till vila, fritid och lek.<br />

BEIGE – ARTIKEL 34<br />

VARJE BARN SKA skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande och<br />

sexuella övergrepp.<br />

ROSA – ARTIKEL 35<br />

HANDEL MED BARN för varje ändamål och varje form ska förhindras.<br />

RÖD – ARTIKEL 39<br />

ETT BARN SOM utsatts för vanvård, övergrepp eller utnyttjande har rätt<br />

till rehabilitering och social återanpassning.


sida 36/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />

VÅR VÄRLD<br />

Forskare har upptäckt att många havssköldpaddor äter plastpåsar eftersom de lätt förväxlar plastpåsarna med maneter. I värsta fall kan plastpåsarna kväva<br />

sköldpaddorna.<br />

Foto: Brocken Inaglory<br />

Internationella dagen för Moder Jord<br />

Den 22 april firar vi Internationella dagen för Moder Jord. Dagen har firats ända sedan år 1970<br />

och blev officiellt erkänd av FN:s generalförsamling år 2009. I resolutionen som då skrevs under<br />

står det att ”det är nödvändigt att främja harmoni med naturen och jorden”. TEXT: MARIA VENEKE YLIKOMI<br />

UTTRYCKET MODER JORD används eftersom det ”återspeglar det ömsesidiga<br />

beroendet som finns bland människor, andra levande arter och<br />

planeten vi alla bor på”. Miguel d’Escoto Brockmann, som var ordförande<br />

i FN:s generalförsamling då Internationella dagen för Moder<br />

Jord instiftades, välkomnade dagen med orden:<br />

– Internationella dagen för Moder Jord främjar en bild av jorden<br />

som den enhet som upprätthåller alla levande ting som finns i naturen.<br />

Delaktighet är kärnan av Internationella dagen för Moder Jord;<br />

ansträngningen för att främja delat ansvar för att återuppbygga vårt<br />

störda förhållande till naturen förenar människor runt om i världen.<br />

EARTH DAY NETWORK är ett nätverk som jobbar för att sprida kunskap<br />

om de hot som vår planet jorden stor inför. Nätverket engagerar<br />

människor i gröna handlingar, ”acts of green”. I skrivande stund har<br />

Den 22 april firas Internationella dagen för Moder Jord.<br />

Foto: Vaido Otsar


GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 37<br />

DÖDSSTRAFFET UNDER 2016<br />

Den vithandade gibbonen listas av IUCN som starkt hotad. Det största hotet är skogsskövling.<br />

SKICKA INTE ASYLSÖKANDE TILL UNGERN<br />

FN:S FLYKTINGORGAN UNHCR uppmanar nu EUländerna<br />

att inte skicka tillbaka asylsökande<br />

till Ungern, efter att landet beslutade att flyktingar<br />

ska spärras in i containerläger medan<br />

deras fall avgörs. Till dess att lagen ändrats<br />

för att vara i överensstämmelse med EU-rätt<br />

och internationell rätt bör inga asylsökande<br />

Foto: JJ Harrison<br />

Earth Day Network lyckats komma upp i mer än två biljoner gröna handlingar. Målet är nu<br />

tre biljoner.<br />

ETT EXEMPEL PÅ en grön handling, ett sätt att skydda miljön, är att sluta använda engångsplast.<br />

För närvarande produceras cirka 300 miljoner ton plast om året för tillverkning av plastkassar,<br />

plastflaskor och plastförpackningar. Ungefär tio procent av denna plast återanvänds.<br />

Resten av plasten hamnar som skräp i vår naturliga miljö, där den läcker ut farliga kemikalier<br />

i närliggande mark och vatten. Detta är ett stort hot mot både människor och djur. En god<br />

anledning till att minska konsumtionen av plast.<br />

AVSKOGNING BIDRAR TILL att olika arter av djur och växter utrotas. Det är dessutom en starkt<br />

bidragande orsak till klimatförändringar. När skog huggs ned blir det färre träd kvar för<br />

den livsnödvändiga fotosyntesen. På ett enkelt sätt kan man säga att fotosyntesen innebär<br />

att växter använder sig av solljus för att omvandla koldioxid och vatten till energi. I den<br />

processen bildas syre, till nytta för både människor och djur. Därför är träden och växterna<br />

så viktiga och därför betyder trädplantering mycket för motverkandet av klimatförändringar.<br />

Våra gröna handlingar i dag är avgörande för en framtid där vi lever i harmoni med naturen.<br />

sändas till landet, enligt UNHCR. FN-organet<br />

skriver att asylsökande, däribland barn,<br />

hålls ”inspärrade i fraktcontainrar omgivna<br />

av höga taggtrådsstängsel vid gränsen under<br />

hela asylprocessen.”<br />

UNGERSK POLIS OCH gränsvakterna har också<br />

upprepade gånger anklagats av bland andra<br />

”Läkare utan gränser” för systematiska övergrepp<br />

mot de asylsökande.<br />

FLERA MEDLEMSLÄNDER, DÄRIBLAND Sverige, har<br />

hotat med ekonomiska sanktioner mot Ungern,<br />

för dess vägran att följa ingångna avtal<br />

gällande flyktingmottagning.<br />

• MINST 1032 avrättningar ägde rum under<br />

2016, en sänkning med 37procent jämfört<br />

med 2015.<br />

• IRAN, SAUDIARABIEN, Irak och Pakistan är tillsammans<br />

med Kina de länder som avrättar<br />

flest människor.<br />

• USA HAR inte avrättat så få sedan 1991, och<br />

för första gången sedan 2006 fanns inte USA<br />

med bland de fem länder i världen som avrättar<br />

flest.<br />

• EN UNDERSÖKNING Amnesty gjort om Kina<br />

visar att regimens påstående om att de är<br />

öppna med sin information kring dödsstraffet<br />

inte stämmer.<br />

• VIETNAMS UTBREDDA användande av dödsstraffet<br />

offentliggjort.<br />

KINA AVRÄTTADE FLER personer 2016 än vad alla<br />

andra länder gjorde tillsammans. USA noterade<br />

tvärtom en historiskt låg siffra när<br />

det gäller antalet utförda avrättningar under<br />

2016.<br />

AMNESTY INTERNATIONAL HAR dokumenterat 3117<br />

dödsdomar i 55 länder under 2016, en signifikant<br />

ökning från 2015 då 1998 dödsdomar<br />

förkunnades i 61 länder. En markant ökning<br />

av antalet dödsdomar dokumenterades i 12<br />

länder, men i vissa länder, som i till exempel<br />

Thailand, berodde ökningen på det faktum<br />

att myndigheterna försett Amnesty med detaljerad<br />

information om antalet dödsdomar.<br />

MINST 18 848 människor satt i dödsceller i slutet<br />

av 2016 och väntade på att avrättas.<br />

– Det är bara en handfull länder som utför<br />

avrättningar i stor skala. Majoriteten av världens<br />

länder tolererar inte längre att staten tar<br />

livet av människor. Med bara fyra länder som<br />

är ansvariga för 87% av alla dokumenterade<br />

avrättningar lever dödsstraffet på lånad tid,<br />

säger Amnesty Internationals generalsekreterare<br />

Salil Shetty.<br />

KÄLLA: AMNESTY INTERNATIONAL


sida 38/vecka 16/2017/GRÄNSLÖST<br />

SMART MAT<br />

PESACH FIRAS MED MEDICIN<br />

Pesach är den judiska högtiden - det osyrade brödets högtid - som<br />

firas till minne av uttåget ur Egypten. Det är en av de viktigaste<br />

judiska högtiderna.<br />

IBLAND KALLAS PESACH för den judiska påsken. I år har pesach firats från 11 april till den 18:e.<br />

Under den här perioden spelar maten en viktig roll. Nästan allt man äter symboliserar något<br />

i berättelsen om uttåget från Egypten. Till kvällsmåltiden dukar man först ett stort fat<br />

där det ska finnas osyrat bröd, sotad kyckling, ägg, riven pepparrot, äpple eller rödbeta,<br />

med lite vinäger, rivna äpplen med rödvin, russin, honung och kanel och en grönsak som<br />

till exempel persilja, som man doppar i saltvatten. Allt detta symboliserar olika skeenden i<br />

berättelsen.<br />

EFTER DET BÖRJAR själva måltiden, oftast med "gefilte fisch", som är en slags fiskbullar. Efter fisken kommer<br />

den berömda kycklingsoppan, egentligen hönssoppan, som också kallas för ”jewish penicillin”. Den<br />

kallas så då den rekommenderas som medicin mot förkylning.<br />

HÖNSSOPPA<br />

INGREDIENSER:<br />

1 HEL KYCKLING ELLER HÖNA<br />

2 L VATTEN<br />

1 STOR HEL LÖK, MED SKAL<br />

1 LITEN ROTSELLERI<br />

1 BIT KÅLROT EL. KÅLRABBI<br />

2 PERSILJERÖTTER ELLER<br />

PALSTERNACKA<br />

4 MORÖTTER<br />

1 MSK SALT<br />

5 HELA SVARTA PEPPARKORN<br />

TILLAGNING<br />

LÄGG KYCKLINGEN I en gryta med kallt vatten, koka upp. Skumma av.<br />

Lägg i grönsakerna, salt, pepparkorn och koka under lock i minst<br />

två timmar. Låt svalna, helst under natten. När fettet på ytan stelnat,<br />

ta bort det. Skär grönsakerna i skivor. Servera med klimp eller<br />

vermicelli (en tunn pasta). Dekorera med klippt persilja.<br />

P<br />

T


G<br />

GRÄNSLÖST/vecka 16/2017/sida 39<br />

MISSA INTE: KAMPANJPRIS PÅ PRENUMERATION – 25% RABATT<br />

KOLLA IN KULTURKROCKKUDDE<br />

DE DELAR KULTURKROCKS HISTORIER<br />

– initiativtagare till projektet<br />

Kulturkrockkudde är<br />

journalisten och filmregissören<br />

Alexa Wolf med stöd<br />

från Svenska Filminstitutets<br />

konsulent Klara Grunning.<br />

Syftet är att genom humor<br />

och igenkänning ersätta fördomar<br />

och xenofobi med<br />

identifikation, empati och<br />

eftertanke.<br />

HÄR DELAR MÄNNISKOR med sig<br />

av händelser, vardagliga<br />

situationer, där invandrarkulturer<br />

”krockat” med det<br />

svenska. Dråpligt, roligt och<br />

tänkvärt.<br />

KULTURKROCKKUDDE FINNS BÅDE<br />

på Facebook och Instagram.<br />

”Jag är ganska svensk faktiskt. Jag<br />

har både ångest och pollenallergi”<br />

berättar komikerns och författaren<br />

Zinat Pirzadeh i projektet Kulturkrockkudde.<br />

Foto: Måns Dohns<br />

FRISKT VÅGAT…<br />

GRÄNSLÖST HAR FYLLT ett halvår – kanske inte låter så stort, men för<br />

oss på redaktionen är det stort. Friskt vågat och hälften vunnet!<br />

Påskhelgen var precis den paus vi alla behövde för att hämta andan.<br />

Nu kolesterolstinna och delvis snötäckta är vi redo att ta oss<br />

an nya nummer av Gränslöst.<br />

VAD SKA DE handla om framöver? Till stor del är det du som läsare<br />

som avgör innehållet. Vad tycker du är viktigt – i din omedelbara<br />

omgivning, i Sverige eller världen?<br />

ÄR DET NÅGOT du tycker är positivt eller något som gör dig rosenrasande<br />

för…argad? Oavsett vilket så skulle jag vilja höra ifrån dig.<br />

Skicka mig dina tips, bilder och åsikter.<br />

VILL DU SKRIVA en gästkrönika? Hör av dig – min mejladress hittar<br />

du längst ner på sidan.<br />

PÅ FACEBOOK HITTAR du oss på: facebook.com/TidningenGranslost<br />

HA EN BRA vecka och hoppas du gillade veckans tidning.<br />

KARLO@TIDNINGENGRANSLOST.SE<br />

FACEBOOK.COM/TIDNINGENGRANSLOST<br />

PRENUMERERA PÅ<br />

TIDNINGEN GRÄNSLÖST:<br />

Namn:<br />

Adress:<br />

AUTOGIRO - 59 KR/MÅN<br />

3 MÅNADER - 225 KR<br />

JUST NU: KAMPANJPRIS PÅ PRENUMERATION – 25% RABATT<br />

SMS:a JA! till<br />

076-323 37 50,<br />

så fixar vi resten.<br />

Enklaste sättet<br />

att beställa en<br />

prenumeration!<br />

HALVÅR - 410 KR<br />

HELÅR - 780 KR<br />

Telefon:<br />

FRANKERAS EJ<br />

MOTTAGAREN<br />

BETALAR PORTO<br />

GRÄNSLÖST<br />

SVARSPOST<br />

2063 1270<br />

647 20 MARIEFRED


Posttidning A<br />

Mariefreds tidning<br />

Box 76, 647 22 Mariefred<br />

Tanzania är<br />

ett av världens<br />

fattigaste länder.<br />

I norra delen<br />

av landet har<br />

sjuksköterskan<br />

Anna Mollel sin<br />

verksamhet.<br />

Byn Crovu ligger i södra<br />

Rumänien och många<br />

av de vuxna invånarna<br />

därifrån försörjer sig som<br />

tiggare i Sverige.<br />

STÖD PROJEKT<br />

VIA GRÄNSLÖST!<br />

Genom tidningen Gränslöst stödjer du som prenumerant och annonsör konkret en rad<br />

projekt i olika delar av världen. Alla med fokus på utsatta grupper. Tanzania - Rumänien,<br />

- Indien - Lettland - Ecuador - Zambia. Välkommen med i kampen för en bättre värld!<br />

REDAKTION@TIDNINGENGRANSLOST.SE • 020-10 00 82 • WWW.TIDNINGENGRÄNSLÖST.SE<br />

För många av Lettlands invånare är situationen värre än på länge. På<br />

grund av vinter, kyla och fattigdom lever stora delar av befolkningen i fattigdom.<br />

KFUM i Norrköping stödjer sedan 20 år Lettlands befolkning.<br />

Flickorna vid Gerdie Home i<br />

Bangalore i Indien, arbetar hårt<br />

både i skolan och på sin fritid.<br />

På Cherishe home i Zambia<br />

bor ca 20 barn med olika<br />

funktionsnedsättningar. Tack<br />

vare skolan lär de sig läsa,<br />

skriva och räkna.<br />

Latinamerikagrupperna stödjer rättvisekampen<br />

för småjordbrukare och ursprungsfolk i länder som<br />

Ecuador, Colombia och Guatemala. ”Målet är att<br />

öka människors makt och infl ytande över sina liv”.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!