Vem är en klinisk farmaceut? - Apotekarsocieteten

Sjukhusfarmaci & Klinisk Farmaci 

#7:1 2008-05-12 Sjukhusfarmaci & Klinisk Farmaci 

Rapport från Workshop; 

Vem är en klinisk farmaceut? 

Stockholm 2008-02-05 

Nätverket för klinisk farmaci, Sektionen för sjukhusfarmaci, Apotekaresocieteten 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Rapport från Workshop; ...............................................................................................................1 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...................................................................................................1 

SAMMANFATTNING................................................................................................................2 

1. BAKGRUND ...........................................................................................................................3 

1.1 Definitioner ........................................................................................................................3 

1.2 Dagens vidareutbildningar inom klinisk farmaci...............................................................3 

1.3 Klinisk farmaci inom grundutbildningen ...........................................................................5 

1.4 Utländska vidareutbildningssystem....................................................................................5 

1.5 Förutsättningar för arbete som klinisk farmaceut ..............................................................6 

1.6 Lagar och regler som stödjer arbetet som klinisk farmaceut .............................................6 

1.7 Behov och former för certifiering ......................................................................................6 

2. METOD (ENKÄTEN) .............................................................................................................7 

3. RESULTAT (ENKÄTEN).......................................................................................................7 

4. DISKUSSION ..........................................................................................................................9 

Utgiven av sektionen för sjukhusfarmaci inom Apotekarsocieteten 

För mer information besök www.swepharm.se



SAMMANFATTNING 

Vidareutbildning av farmaceuter som arbetar i vårdteam med rationell läkemedelsanvändning har varit 

i ständig utveckling. Ekonomiska förutsättningar och krav från arbetsgivare, professionen och 

vårdgivare har format hur vidareutbildningen sett ut och framöver kommer att se ut. Denna rapport är 

skriven efter insamling av enkätsvar och efter en workshop på temat ”vem är en klinisk farmaceut” 

som samlade professionen av framförallt apotekare som jobbar i vårdteam inom slutenvården. 

Konsensus är att en certifiering, utbildning är önskvärd för att jobba som klinisk apotekare, alternativt 

klinisk receptarie, vilka är termer som hellre önskas användas än klinisk farmaceut. 

De som går in på en klinisk (vårdnära) tjänst som apotekare eller receptarie behöver inte vara 

vidareutbildade men rekommenderas då en utvecklingsplan vid anställning med målet att erhålla en 

klinisk certifiering. Exempelvis de kurser som finns idag via Uppsala och Lunds Universitet inom 

området klinisk farmaci kan vara del i den utvecklingsplanen och kan liknas vid en ST-utbildning. En 

referensgrupp för det fortsatta arbetet tas fram av styrelsen för Sektionen för sjukhusfarmaci.. 





1. BAKGRUND 

Inom Apotekarsocieteten finns ett ”Nätverk för klinisk farmaci”. Under förra året arbetade de fram en 

svensk definition av klinisk farmaci (se 1.1). Definitionen översattes från Europeisk förebild och i 

originalversionen innehåller det en hänvisning till en ”clinical pharmacist”. Frågan väcktes då ”vem är 

en klinisk farmaceut?”. Översättningen i dagens version blev ”farmaceuten i vårdteamet”. Detta 

innebär att den farmaceut som idag jobbar i ett vårdteam utför klinisk farmaci, men benämns inte 

klinisk farmaceut. Dock står det i den europeiska versionen att klinisk farmaci är en ”specialisering”. 

Till frågan om ”vem är en klinisk farmaceut?” adderas därmed frågan hur specialiseringen till klinisk 

farmaceut ska se ut? För att ta tag i denna fråga initierades en enkät till över 100 farmaceuter som 

jobbar i vårdteam i Sverige. Svaren på enkäten debatteras sedan under en work-shop i 

Apotekarsocitetens regi den 5 februari 2008. I detta bakgrundskapitel presenteras synpunkter från de 

föreläsningar som hölls under work-shopen. I resultatdelen presenteras svaren från enkäten. 

1.1 Definitioner 

1.1.1 Klinisk farmaci 

Den svenska definitionen av ”Klinisk farmaci” är en översättning från ESCP (European Society of 

Clinical Pharmacy) definition: 

"Klinisk farmaci är de aktiviteter och den service som farmaceuten i vårdteamet bidrar med för att 

utveckla och främja rationell och ändamålsenlig användning av läkemedel" 

http://www.swepharm.se/templates/SPstandard.aspx?id=2337 

1.1.2 Professionalisering 

Medicinsk sociologi är ett helt ämnesområde som sysslar med professionaliseringsfrågor inom vården. 

Professionaliseringen är en process som leder till att en yrkesgrupp tillägnar sig de kännetecken och 

den kompetens som är utmärkande för en profession. 

1.2 Dagens vidareutbildningar inom klinisk farmaci 

Här presenteras kortfattat en översikt av dagens vidareutbildningar inom området klinisk farmaci. Antal 

poäng som kurserna ger är enligt det gamla systemet där en veckas studier motsvarar en poäng. De 

vidareutbildningar som tas upp är de som har någon form av praktisk/klinisk del med deltagande i 

vårdteam. Alla universitetsutbildningar med klinisk farmaceutisk anknytning har samma 

ersättningspeng per student som för grundutbildningen trots en mer kostnadskrävande klinisk 

utbildning. 





1.2.1 Sjukhusfarmaci 20 p 

Vidareutbildning på 90-talet som gav en fördjupning i sjukhusfarmaci via Farmaceutiska Fakulteten i 

Uppsala. 

1.2.2 Specialistutbildning i sjukvårdsfarmaci 3 år 

Praktisk och teoretisk vidareutbildning i sjukvårdsfarmaci och klinisk farmaci som initierades av 

sektionen för sjukhusfarmaci och bedrevs utifrån en utbildningsplan som godkändes och 

examinerades av utbildningsråd och utsedda handledare inkluderar förutom ett år fokus på klinisk 

farmaci även tillverkning, distribution, läkemedelsinformation, kliniska prövningar, 

sjukvårdsorganisation, projektarbete etc. De platser som var aktuella finansierades delvis av Apoteket 

AB . Apotekarsocieteten stöttade med personella och vissa ekonomiska resurser. Totalt är ca 10 

examinerade under åren 2001-2008.. Utbildningen kommer inte att finnas kvar i nuvarande form. 

1.2.3 Magisterutbildning i klinisk farmaci, 40 p 

En vidareutbildning som startade 2006 via Uppsala Universitet som fokuserar på teori och praktik för 

att ge fördjupning i arbetsmetoder inom klinisk farmaci och rationell läkemedelsanvändning. 

Studenterna tar idag studielån eller får stipendier för att finansiera sin utbildning. I 

magisterprogrammet används bland annat Objective Structured Clinical Examinations (OSCE) med 

rollspel för att utvärdera det praktiska arbetet. Kursen i klinikorienterad farmaci (KOF) är ett 

obligatoriskt förkunskapskrav. 20 p är teori (4 träffar på vardera 3 veckor) och 20 p praktik 

(handledarledd via avtal med Apoteket AB). 

1.2.4 Klinisk farmaci (träningsläger) 7 p 

Vidareutbildning inom klinisk farmaci vid Lunds Universitet. De teoretiska momenten i 

magisterutbildningen är liknande de som undervisas på denna kurs. Utbildningen kräver egen 

finansiering både för deltagande samt kostnad för studietid. 

1.2.5 Klinikorienterad farmaci (KOF) 10 p/ 5 p 

Ingår som tillvalskurs för apotekare/farmacie magistrar i grundutbildningen för de som utexaminerats 

from 2000 och övriga som söker utbildningen. Efter 2006 övergick utbildningen från att vara 10 p (5 

veckors praktik) till 5 p (2 veckors praktik). Målet med utbildningen är att ge vårdkännedom och en 

inblick i området klinisk farmaci. Praktiken är inte handledarledd. 

1.2.6 Utländska vidareutbildningar 

Ett flertal farmaceuter har skaffat sig vidareutbildningar från utländska universitet. Den mest 

förekommande är ”Master in science in clinical pharmacy” från Strathclyte, Glasgow, Skotland. 





1.2.7 Lokala vidareutbildningar 

Farmaceuter som har haft anställningar på vårdenheter med driftsansvar av klinisk farmaci har skapat 

egna introduktionsutbildningar för att garantera en jämn kvalité på sin personal. Exempel på sådant 

finns ex vid Helsingsborgs sjukhusapotek. 

1.3 Klinisk farmaci inom grundutbildningen 

Idag finns flera grundutbildningar som leder fram till samlingsnamnet farmaceut. I Göteborg och 

Uppsala kan man läsa till apotekare. I Lund planeras en apotekarutbildning med möjlighet till tidig 

inriktning på klinisk farmaci. 

De skyddade yrkestitlarna är Leg Apotekare och Leg Receptarie. 

• Leg apotekare erhålls idag efter 200 p studier vid Uppsala eller Göteborgs Universitet. 

Examensarbete 20 p kan göras inom farmakoterapi. Sedan 1989 har farmakoterapi ingått i 

kursplanen i Uppsala. En utbildning i Lund är under uppbyggnad. Här finns möjlighet att läsa 

KOF kursen som tillval. 

• Leg receptarie erhålls idag efter 120 p studier vid Uppsala, Linköping, Umeå och Göteborgs 

Universitet samt högskolorna i Karlstad respektive Kalmar. Examensarbete 10 p kan göras 

inom farmakoterapi. Sedan 1985 har farmakoterapi ingått i kursplanen. 

• Farmacie Magister erhålls efter 160 p studier, ofta receptariestudier med påbyggnad. Här 

finns möjlighet att läsa KOF kursen som tillval. Examensarbete 20 p kan göras inom 

farmakoterapi. 

1.4 Utländska vidareutbildningssystem 

1.4.1 Europa 

Inom sjukhusfarmaci finns vidareutbildningar i ett flertal Europeiska länder. Spanien har kommit längst 

med att etablera en fyraårig utbildning. Utbildningslängden i Europa varierar (1-4 år) liksom var 

examinationsrätten ligger (universitetet, specialistförening, hälsoministeriet). EAHP (European 

Association of Hospital Pharmacist) arbetar för en gemensam plattform inom EU. 

Inom klinisk farmaci finns inget gemensamt arbete kring specialisering. Storbritannien har kommit 

längst med vidareutbildningar till M Sc Clinical Pharmacy via vissa universitet. Dock krävs inte 

utbildningen för att erhålla titeln klinisk farmaceut, den följer en klinisk anställning. Då termen klinisk 

farmaceut har används allt för flitigt för att locka till tjänster även utan kliniskt innehåll har nya 

benämningar dykt upp för att visa på erhållen kompetens i form av läkarnas system med titlar som 

”resident, fellow och consultant” som följer efter genomgångna kliniska/praktiska program. 





1.4.2 USA 

I USA skedde för ett tiotal år sedan en sammanslagning av de sjukhusfarmaceutiska och klinik 

farmaceutiska vidareutbildningarna för nyutexaminerade apotekare. Ett ”residency program” skapades 

av ASHP (American Society of Health System Pharmacist) som sträcker sig över 1-2 år och ger en 

möjlighet att fördjupa sig i vårdteamsarbete under handledning men med lön från arbetsgivaren 

(Zellmer, W.A., Role of pharmacy organizations in transforming the profession: the case of 

pharmaceutical care”, AJHP 2001, 58, 2041-9). Vidareutbildningen behövs inte för att jobba på 

apotek. 

Ett flertal certifieringsprogram finns för vissa praktiker som kan vara vägledande för vissa arbetsgivare 

alternativt kravställare eller upphandlare, ex. Cerfitication in Geriatric Pharmacy (CGP). 

1.5 Förutsättningar för arbete som klinisk farmaceut 

Det finns idag många frågeställningar inom sjukvården som genererats av tidigare system där det 

finns utrymme för kliniska farmaceuter att hjälpa till. Ett flertal av dessa frågeställningar är relaterade 

till hur sjukvårdspolitik sker. Att det har tappats bort en helhetssyn mellan öppen och slutenvård 

öppnar upp för tjänster likt läkemedelsavstämning. Att politikerna gärna ser ett ökat agerande av den 

fria marknaden i sjukvården ger utrymme för farmaceutiska företag med klinisk profil. Nya driftsformer 

kommer att ge nya strukturer som integrerar farmacin i sjukvården i och med de förändringar som 

föreslås i utredningen kring läkemedelsförsörjningen vilket genererar ett behov av kliniskt kompetenta 

farmaceuter. 

1.6 Lagar och regler som stödjer arbetet som klinisk farmaceut 

Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om yrkesverksamhet och patientjournallagen inkluderar 

legitimerade apotekare och receptarier som jobbar i vårdteam idag och ska följas. Det som behövs för 

verksamheten är att sätta upp rutiner för apotekarens/receptariens medverkan i vården och göra 

gränsdragningar jämte andra professioner, detta görs för varje lokal vårdenhet som har farmaceuter 

anställda. Dessa föreskrifter återfinns i kap 4, SOSFS 1996:24 (SoS föreskrifter och allmänna råd om 

kvalitetssystem i hälso- och sjukvården). 

1.7 Behov och former för certifiering 

Vi måste skilja på legitimation (ges av myndighet), kursdiplom (allmänt), examination (akademin), 

certifiering (specialistförening). I USA är certifiering vanlig för tekniker som då har möjligheten att få 

status liknande en svensk receptarie och är därmed populär. När det gäller ackreditering finns det 

certifieringsfirmor som ex kan certifiera vårdgivare men inte enskilda individer. Diplom ges ut via 

Apotekarsocieteten inom klinisk prövning efter intygade genomgångna kursmoment samt minst 3 års 

(med 75% arbete) praktisk erfarenhet och en avslutande muntlig och skriftlig tentamen. 110 personer 

på 10 år har examinerats. I efterföljande enkäter har det visats att det inte haft effekt på omgivningen, 

men att självkänslan ökade. För specialistexamen (ST) skrivs ett ST kontrakt över 5 år. 





Specialistföreningen sköter examinationen. Socialstyrelsen har ett nationellt råd för ST som 

harmoniserar och stödjer processen. 

2. METOD (ENKÄTEN) 

Enkäten sammanställdes av en arbetsgrupp bestående av Åsa Bondesson, Anders Cronlund, Inger 

Erlandsson, Bo Holmberg och Per Nydert med målet att fånga upp hur de farmaceuter som idag 

jobbar i vårdteam vill använda benämningen ”klinisk farmaceut”. En förfrågan om att svara på en 

enkät om ”vem är en klinisk farmaceut” skickades ut via e-post till nätverk av farmaceuter som var 

kända att arbeta i vårdteam samt till medlemmarna i sektionerna för sjukhusfarmaci samt 

öppenvårdsfarmaci under december månad 2007. Om ett positivt svar erhölls distribuerades enkäten 

till aktuell person. Två påminnelser att svara på enkäten följde till dem som aktivt sa att de ville 

deltaga. Svaren på enkäten diskuterades under en workshop den 5:e februari. En inbjudan att delta 

utgick till alla som fått enkäten. 

3. RESULTAT (ENKÄTEN) 

Det kom in 91 svar från 146 utskickade enkäter (svarsfrekvens 62%). Utav dessa jobbade 92% på 

apotek, 6,5% inom landsting och 1,5% var studenter. Antal yrkesverksamma år i vårdteam för de som 

svarade på enkäten var i medel: 4,9 år (0-30 år). Yrkeskategorin var framförallt apotekare (93%), 

Verksamhetsplatser med störst representation, antal (medel antal år i vårdteam): 

Skåne: 27 (5 år) 

Stockholm: 13 (4,9 år) 

Östergötland: 8 (3,5 år) 

Uppsala: 8 (4,3 år) 

Jönköping: 7 (6,7 år) 

Sörmland: 7 (3,7 år) 

Övriga svar från : 

Västergötland, Småland, Västerbotten, Värmland, Halland, Västmanland, Norrbotten 





Vanligaste arbetsuppgifter (antal svarande) 

Läkemedelsgenomgång 49 

Undervisning/utbildning 21 

Expertgrupp/kommitté 14 

Läkemedelsanamnes/samtal 10 

Frågejour 8 

Övriga benämningar på uppgifter: Klinisk farmaci, Handledare, Samordning/enhetsansvar, 

Avdelningsarbete, Kvalitetsgranskning, IT stöd, Statistik, Bokad rådgivning, Forskning, 

Journalgenomgång, Kliniska prövningar, etc. 

Längre vidareutbildningar, Antal (medel år i vårdteam): 

KOF 10/5 p 15 (3,9 år) 

Träningsläger Lund 7 p 11 (3,8 år) 

Magister KF 40 p 10 (3,8 år) 

Specialistutbildning 3 år 8 (6,8 år) 

Sjukhusfarmaciutb 20p 6 (10,7 år) 

Master KF Skottland 3 (8 år) 

Övriga högre/diplom* 3 (6,7 år) 

Övriga vidareutbildningar: Läkemedel och äldre 5p, Apotekets interna läkemedelsgenomgångskurs, 

Klinisk kemi 3p, Apotekets internutb Helsingborg, Studier vid Hope Hospital Manchester, Fördjupad 

farmakoterapi 5p, Certified Geriatric Pharmacist (USA), etc. 

*Diploma in clinical pharmacy, postgrad diploma in clinical pharmacy, doctor of clinical pharmacy 

Vilken titel används idag 

Leg Apotekare 68 

Klinikapotekare* 7 (ffa Skåne) 

Klinisk apotekare* 4 (ffa Jönköping) 

Klinisk farmaceut* 4 (ffa Östergötland) 

Sjukhusapotekare 3 

Spec.sjukvårdsfarmaci 3 

Farm mag 2 

Leg Receptarie 2 

*De med klinik innan titel har i medel 6,3 år arbete i vårdteam. 





Vem ska definiera vem som är en "klinisk farmaceut"? 

Skattning (lägst = mest fördelaktig) 

*Antal 1:or talar om vilken som valdes i första hand på en skala från 1-6. 

Legitimation Arbetsgivare Myndighet Universitet Certifiering Övrigt 

Median 3 3 2 2 1,5 1,5 

Antal 1:or* 6 7 14 28 35 6 

Antal 24 29 37 60 69 11 

Observera att det finns 36 ytterligare kommentarer i fritext. 

4. DISKUSSION 

Nedan följer en sammanfattning av de diskussioner som fördes under workshopen: 

Konceptet och omfattningen av magisterutbildningen ger en mycket god grund i klinik farmaci, dock 

måste finansieringen ses över. Det finns önskemål om att universitetet själva ska kunna finansiera 

denna utbildning och inte förlita sig på externa finansiärer (idag Apoteket AB, Apotekarsocieteten och 

studenten själv). Då en stor del av utbildningen innehåller ett praktiskt inslag bör vårdens utbildningar 

likt AT (allmäntänstgöring) och ST (specialisttjänstgöring) vara vägledande där arbetsgivaren 

finansierar praktiken både med sin egen personal som handledare samt lönen för de som är under 

praktikutbildning. Idag skulle den sex månaders apotekspraktik under apotekarprogrammets sista 

halvår vara en förebild där både lön och handledare finansieras av arbetsgivaren (apotekarens 

allmäntjänstgöring). Att detta skulle kunna övergå i en specialisttjänstgöring som ”farmaceut i 

vårdteam” är en möjlighet. För att denna finansieringsvilja ska finnas måste det finnas ett yttre tryck, 

dvs vården måste efterfråga detta. Dock, när det väl finns en efterfrågan, får inte körsträckan vara för 

lång. En specialisttjänst (ST) skulle kunna vara en möjlighet att direkt anställa apotekare när 

efterfrågan finns och samtidigt kvalitetssäkra tjänsten och fånga in arbetsgivarens finansiering av 

tjänsten, erbjuda praktisk inskolning och godkänd handledning samt teoretiska kompletterande kurser 

av universitetet med målet att uppnå en titel som klinisk farmaceut efter avslutad ST-plan. ST tjänster 

ska sökas hos arbetsgivaren som i sin tur är godkänd av universitetet/specialistförening att vara 

utbildningsplats. Detta kan liknas vid de studenter som går magisterprogrammet på halvfart under två 

år, enda skillnaden idag är att studenterna måste finansiera sin egen utbildning via stipendier eller 

CSN lån. Här skulle finansieringen ske via lön från arbetsgivaren, teorin skulle då omfatta 4x3veckor 

under en tvåårsperiod (om man bortser för betydande inläsning, ca 12% av arbetstiden). Dessa 

teoretiska moment kan återfinnas i ex. magisterprogrammet och träningslägret i Lund. För de som 

redan idag har samlat på sig den teoretiska och praktiska kunskap som behövs ska också kunna 

erhålla titeln klinisk farmaceut på dispens. 





Titeln (certifieringen) bör förvaltas av en specialistförening med hänvisning till läkarkårens struktur. I 

en omreglerad marknad är en klok tanke att lägga denna certifiering på en oberoende 

specialistförening som Apotekarsocieteten. Dessa skulle också, om så behövs, förvalta en eventuell 

återcertifiering och införlivas i EUs krav för detta enligt EU direktiv 2005/36. Detta krav på 

återcertifiering bör dock inte diskuteras initialt utan får byggas in i ett senare skede. Den formella 

kompetensen står här mot den reella kompetensen. Vi har dock ett problem idag att vi är i ett 

övergångsskede där de som anställer oss har inte kunskap om vad som är skillnaden på våra 

kompetenser. Därför finns ett stort behov av en formell kompetens som i sådan stor utsträckning som 

möjligt ska baseras på den reella kompetensen. I och med ett mycket fint arbete med 

magisterutbildning och utbildningar i Lund finns dock goda möjligheter att träffa rätt när det gäller den 

formella kontra den reella kompetensen. 

När titeln ”klinisk farmaceut” diskuteras verkar det finnas en konsensus i den närvarande gruppen att 

arbeta för att titeln ”klinisk apotekare” och ”klinisk receptarie” ska användas i den svenska terminologin 

då det återspeglar skrivelsen i lagen om yrkesverksamhet. I övrigt diskuterades hierarkiska strukturer 

med karriärtrappor. Dock bör vi försöka undvika dessa och satsa på en bra fortbildning till klinisk 

apotekare/receptarie. Därefter har arbetsgivaren traditionellt ett stort ansvar att hantera personalens 

personliga utveckling.

Vem är en klinisk farmaceut? - Apotekarsocieteten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?