PDFsam_merge
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2018 • VECKA 20 • 25<br />
NYHETER/nykvarn<br />
I Nykvarn har 93,8 procent av niondeklassare behöriget till gymnasiet och är med det den nionde bästa kommunen i landet.<br />
Gymnasiebehörigheten sjunker<br />
En lägre andel niondeklassare är behöriga till gymnasiet nu än för tre år sedan. En trend<br />
som märks i fyra av fem kommuner i landet. Nykvarns kommun tappar något, men<br />
hamnar på en niondeplats med 93,8 procent bland Sveriges kommuner.<br />
EN LÄGRE ANDEL niondeklassare var behöriga<br />
till gymnasiet 2017 jämfört med samma<br />
tid våren 2014 – åtminstone i fyra av fem<br />
kommuner i landet. Det visar en granskning<br />
av den kommunala grundskolan inför valet.<br />
– Det förklaras till rätt stor del av elevsammansättningen<br />
jämfört med tidigare år, säger<br />
Bodil Båvner, utredare på Sveriges kommuner<br />
och landsting (SKL).<br />
TOTALT SJÖNK ANDELEN gymnasiebehöriga<br />
i 230 kommuner vid en jämförelse av åren<br />
2014 och 2017, enligt Skolverkets siffror.<br />
Bodil Båvners bild är trots det att både den<br />
svenska skolan och undervisningen blir allt<br />
bättre. Men yttre förutsättningar, så som<br />
många fler nyanlända elever än tidigare, har<br />
påverkat de nedåtgående resultaten.<br />
– Det har kommit många som bara gått i skolan<br />
i några få år och då får de inte godkänt<br />
i nian. Man lär sig inte den svenska läroplanen<br />
på den tiden, säger hon.<br />
MINDRE KOMMUNER LIGGER både i botten och<br />
toppen, sett till flera viktiga parametrar i<br />
skolfrågan. Utöver andelen gymnasiebehöriga<br />
har nyhetsbyrån Siren sammanställt förändringarna<br />
i elevernas slutbetyg och andelen<br />
lärare med behörighet och legitimation<br />
under samma period. Siffrorna har hämtats<br />
ur Skolverkets statistik för den kommunala<br />
grundskolan. Enligt Bodil Båvner har en<br />
mindre kommun särskilt lätt att ta till vara<br />
på en positiv trend, då flera olika verksamheter<br />
verkar i tätt samspel.<br />
– Men i en svårare situation så blir litenheten<br />
lätt något som påverkar negativt, säger hon<br />
och exemplifierar med att utflyttning kan<br />
leda till nedlagda verksamheter.<br />
DET KAN I sin tur leda till att lärare lämnar<br />
och att den långsiktiga planeringen – som<br />
hon anser är de små kommunernas största<br />
utmaning – omöjliggörs.<br />
– Det sammanfaller till viss del med kommuner<br />
som minskar eller har mycket glesbygd.<br />
Sedan är det så att en del av kommunerna<br />
som minskar är de som har tagit emot<br />
flest nyanlända. Då får du utmaningar med<br />
det också.<br />
ENLIGT MARIA JARL, universitetslektor i utbildningsvetenskap<br />
vid Göteborgs universitet,<br />
visar SOM-institutets undersökningar<br />
att skolan fallit från första till tredje plats i<br />
väljarnas bedömning av viktiga samhällsfrågor<br />
jämfört med 2014, men hon tror att den<br />
kommer spela en roll i höst.<br />
– Skolan kommer att finnas med i valrörelsen,<br />
det är fortfarande en viktig fråga och jag<br />
tror att vi kommer se flera konkreta förslag,<br />
säger hon.<br />
REGERINGEN HAR REDAN under våren fått<br />
backa på förslag om att återinföra ett obligatoriskt<br />
estetiskt ämne i gymnasiet och att<br />
yrkesprogram ska innehålla högskoleförberedande<br />
kurser. Samtidigt menar Maria Jarl<br />
att politisk samsyn råder kring flera problem<br />
i skolan, så som lärarbristen. Även Bodil<br />
Båvner kallar lärarbristen för ”den stora utmaningen”.<br />
– Inte för att befintliga lärare försvinner, utan<br />
för att eleverna blir så många fler, säger hon.<br />
PETER HAGSTRÖM
Change language