Enköping:Bålsta_3

14 Villatidningen NUMMER 7 2015
14 Villatidningen NUMMER 3 2018
VA: Vatten
VA: Vatten
Hur mår vattnet?
Dricksvatten är vårt särklass viktigaste livsmedel. Att det måste hålla god kvalitet
säger sig självt. De flesta här i Sverige slipper bekymra sig om det. Vattnet bara
kommer, såvida kommunen gör sitt. Undantaget är alla med egen brunn.
Resurs till spillo
Har du också tänkt på vilka stora mängder med dagvatten som landar på ditt villatak
och som med lite engagemang enkelt kunde bli en fantastisk resurs i trädgården
– faktiskt även inomhus.
I SYNNERHET VID vattenbrist
förstås, som förra sommaren,
men också som en
miljöinsats där alla våra
villaträdgårdar tillsammans
skulle kunna bli en
betydelsefull dellösning i
problematiken med att ta
hand om dagvatten.
Ett litet exempel: över
Stockholm faller 650 millimeter
nederbörd varje år.
Det betyder 650 liter vatten
på varje kvadratmeter. På
gator, vägar och torg. Givetvis
även i våra törstande
trädgårdar.
– Det är en stor fördel om
så många som möjligt ser
dagvatten som en resurs
som går att använda lokalt,
säger Vilhelm Feltelius,
redaktör inom dagvatten
på VA-guiden.
Vilhelm Feltenius, redaktör på
VA-guiden.
DET HANDLAR SOM sagt om
stora mängder vatten som
landar på villataket, som
på olika sätt kan återanvändas,
bland annat till
bevattning.
– Regnvatten från tak är
förhållandevis rent. Det är
en skillnad om det hamnar
där jämfört med vatten
som hamnar på trafikerade
ytor och andra hårda stadsmiljöer
där dagvattnet
för med sig betydligt mer
föroreningar. Det ändå viktigt
att som villaägare ta
hand om dagvatten från sin
egen tomt eftersom man
då bidrar till att minska
dagvattenflödet till ett
ofta redan överbelastat ledningsnät,
betonar Vilhelm
Feltelius.
NÄR VATTNET TRANSPORT-
ERAS bort i ledningar för
det med sig föroreningar
från vägar, tak och andra
hårda ytor. Föroreningar
som sedan rinner ut i våra
sjöar och vattendrag. I våra
trädgårdar däremot kan
det kostnadsfria vattnet
som sagt bli en stor resurs,
år efter år.
Växterna trivs och mår
bra, samtidigt som vi bidrar
till att minska belastningen
i det allmänna ledningsnätet.
Dessutom får
vi betydligt trivsammare
vattenräkningar, någon
som vi väl alla gillar.
DET STÖRSTA ANVÄNDNING-
SOMRÅDET är självklart
utomhus. Till exempel för
bevattning av gräsmattan,
enkelt genom ett utkast
via stuprören. Lika smidigt
är det att lagra i regnvattentunnor,
i anslutning till
stuprännorna, för sedan
successivt bevattna törstiga
växter och träd.
ALLA VANA VÄXTVATTNARE
vet hur mycket vatten
som går åt under varma
och torra sommardagar.
Tänk vilken förmån, helt
gratis regnvatten istället
för kranvatten som ju de
flesta betalar för. Under
torrperioder kan det för
övrigt bli riktigt dyrt med
bevattning.
– Men tänk på att regnvattentunnorna
kan fyllas
på ganska snabbt, påpekar
Vilhelm Feltelius. Därför,
håll koll så att vattnet inte
rinner över och ner i husgrunden.
Se till att marken
runt huset och vattenkärlet
är väldränerad, alternativt
att du kan leda bort överflödigt
vatten genom exempelvis
en ränna eller slang.
REGNVATTEN KAN GIVET-
VIS användas till mer än
dina växter. Till att tvätta
cyklarna till exempel, till
poolen eller i en utedusch.
Per -Åke Hultberg
redaktionen@villatidningen.se
HÄR I SVERIGE är det cirka
1,2 miljoner permanentboende
som får sitt dricksvatten
från enskilda dricksvattentäkter,
främst egen
brunn. Dessutom ungefär
lika många fritidsboende.
Det är alltså ganska
många människor som
ändå berörs. Viktigt att
komma ihåg är att det är
brunnsägaren, du själv,
som har ansvar för att
det egna vattnet har bra
kvalitet.
Det gäller alltså att lära
känna sin brunn, det vill
säga sin dricksvattenanläggning,
var den ligger,
om den är grävd eller borrad,
hur den fungerar och
om den mår bra.
EN VIKTIG PUNKT att checka
av är att det inte kan
rinna in något ytvatten i
brunnen, inte heller ytligt
grundvatten. Det är alltså
viktigt att se till att ytvatten
leds bort från brunnen
eftersom det kan vara en
källa till föroreningar. I det
fallet är grävda brunnar
mer känsliga än borrade.
Den som har en grävd
brunn bör också kolla
brunnslocket. Otäta och
trasiga lock är nämligen en
vanlig orsak till att vattnet
blir förorenat med mikroorganismer
och bakterier. Ett
tätt brunnslock förhindrar
till exempel, småkryp, möss
från att kunna ta sig in.
DÅ ÅTERSTÅR FRÅGAN, hur
mår vattnet egentligen? Är
det ett drickvatten med bra
kvalitet? Ja det är först när
det analyserats som man
säkert vet. Och det räcker
inte att hänvisa till en
kontroll gjord för några år
sedan. Livsmedelsverket
rekommenderar regelbunden
kontroll av vatten från
egen brunn, minst vart
tredje år.
Har det dessutom varit
problem tidigare kan det
vara klokt att kolla ännu
oftare, i synnerhet om man
har småbarn. Att man inte
kan låta vem som helst
analysera vattenprover
säger sig självt. Det bör utföras
av ett ackrediterat
laboratorium, som också
kan förklara hur provtagningen
går till. Man får
sedan ett dokument med
resultatet. I bästa fall är det
inga problem.
Är vattnet däremot tjänligt
med anmärkning eller
ännu värre, otjänligt, är
det du som brunnsägare
som måste åtgärda det. Här
finns flera olika metoder
och lösningar att ta till.
Som i allt annat, som man
själv inte kan eller bör ägna
sig åt, är det nu fackkunnigt
folk ska kopplas in.
ORSAKEN TILL KVALITETS-
PROBLEMEN måste utredas
och åtgärdas. Handlar det
om problem med kemiska
ämnen kan ett filter vara
lösningen. Googla fram
fackkunniga filterleverantörer
för konsultation.
Tänk på att begära skriftliga
offerter från flera
företag, även referenser
och funktionsgaranti på
eventuella åtgärder. Det är
också viktigt med uppföljning,
att kolla upp att den
installerade vattenreningen
fungerar som den ska. Ta
nytt prov efter en tid för
att säkerställa att du nu
har ett drickvatten med
god kvalitet.
Per -Åke Hultberg
redaktionen@villatidningen.se
Problem med tillrinningen av
vattnet?
I torrtider, som förra sommaren, var det många
villaägare som märkte att tillrinningen av vatten var
svagare än normalt, i vissa handlade det om periodvis
torrlagda brunnar.
En lösning, om möjligt, kan vara att fördjupa brunnen
och därmed få ett större grundvattenmagasin. Ibland
kan lösningen vara att brunnen högtrycksspolas.
Diskutera möjligheterna och eventuella risker med
proffs på området.
Tänk på att:
Det räcker inte att bara lukta eller smaka på vattnet för
att avgöra om det är säkert att dricka och använda.
Visste du att:
Det dagliga behovet av vatten beräknas till mellan 150
till 200 liter per person.
Har du allmänna frågor?
Kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor, eller
motsvarande, kan svara på frågor om enskild dricksvattenförsörjning.
De kan också hjälpa till med information
om vart du ska vända dig för att testa brunnens
vattenkvalitet och om det är något särskilt att tänka på
just i din kommun.