Miljörapport 2010 Bredäng värmecentral - Fortum

Miljörapport 2010 

Bredäng värmecentral

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................................... 2 

1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING ..................................................................................................... 2 

1.1.1 Lokalisering............................................................................................................................ 3 

1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar .................................................................. 3 

1.1.3 Reningsutrustning................................................................................................................... 3 

1.1.4 Bränslelager ........................................................................................................................... 3 

1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET ...................................................................... 3 

2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN ..................................................................................... 4 

2.1 UTSLÄPP TILL LUFT ...................................................................................................................... 4 

2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER...................................................................................................... 5 

2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN ................................................................................................................. 5 

3 GÄLLANDE TILLSTÅND................................................................................................................ 5 

3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET ........................................................................................... 6 

3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD ..................................................................................................... 6 

3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER.............................................................................................................. 6 

4 VILLKORSEFTERLEVNAD ........................................................................................................... 7 

4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION ............................................................................ 7 

4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND......................................................................................................... 7 

4.3 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER........................................................................................ 9 

4.3.1 NFS 2002:26........................................................................................................................... 9 

5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET ........................................... 9 

5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR .................................................................. 9 

5.2 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR .................................................................. 9 

6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL .................................... 9 

6.1 FORTUM VÄRME .......................................................................................................................... 9 

6.2 BREDÄNG VÄRMECENTRAL........................................................................................................ 10 

7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER......................................... 10 

8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN .................. 10 

8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING .......................................................... 10 

8.1.1 Fortum Värme....................................................................................................................... 10 

8.1.2 Bredäng värmecentral .......................................................................................................... 11 

8.1.3 Projektets omfattning............................................................................................................ 12 

8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN ............................................................ 13 

9 KEMISKA PRODUKTER...............................................................................................................14 

9.1 FORTUM VÄRME ........................................................................................................................ 14 


10 AVFALLSMÄNGDER..................................................................................................................... 15 

11 RISKHANTERING .......................................................................................................................... 15 

11.1 FORTUM VÄRME ........................................................................................................................ 15 


12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ............................................. 16 

13 ÖVRIG INFORMATION ................................................................................................................ 16

Miljörapport för Bredäng värmecentral 2010 version 1 

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 

14 UNDERSKRIFT ............................................................................................................................... 17 

1 Verksamhetsbeskrivning 

1.1 Verksamhetens inriktning 

Bredäng värmecentral är en lättoljeeldad spets och reservanläggning för fjärrvärme i ett 

mindre fjärrvärmenät i Bredäng. Det lokala nätet är ihopkopplat med det stora 

fjärrvärmenätet i södra Stockholm genom en tryckväxlare och försörjs huvudsakligen 

med värme därifrån. Möjlighet finns att från anläggningen försörja enbart det 

ursprungliga Bredängsnätet genom sektionering. 

Den huvudsakliga miljöpåverkan utgörs av utsläpp till luft av svavel och kväveoxider 

samt genom buller från verksamheten. Vid anläggningen förekommer därutöver 

hantering och förvaring av bränslen som utgör en potentiell risk för olyckor som kan få 

konsekvenser för miljön. Det finns rutiner för hantering av dessa risker. I övrigt är 

riskerna för omgivningen mycket små med verksamheten. Utsläpp övervakas för att 

förebygga oplanerad miljöpåverkan, minska befintlig miljöpåverkan samt ge underlag för 

ständig förbättring. 

Vid hantering och förvaring av bränsle och kemikalier utgörs en potentiell risk för 

olyckor och som kan få konsekvenser för miljön. Det finns tydliga rutiner för kontroller, 

rapportering, övningar och utrymning för hantering av riskerna. 

2(17)



1.1.1 Lokalisering 

Anläggningen är belägen på Vita Liljans väg 6 i Bredäng. Bebyggelsen i området är tät, 

Bredäng centrum ligger 400 meter bort och närmaste bostadshus är ett åttavåningshus 

beläget cirka 75 meter från panncentralen. 

1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar 

Bredäng värmecentral består av fyra oljeeldade hetvattenpannor och två elpannor. Panna 

1 och 2 är toppeldade lådpannor med en effekt av 11,6 MW vardera, medan panna 3 och 

4 är fronteldade eldrörspannor med en effekt av 12 MW per panna. Dock är panna 1 är 

avställd. I panna 2 och 4 eldas bioloja, finbio. I panna 3 eldas eldningsolja EO1. 

Elpannorna producerar, var för sig, 4 MW värme. 

Panna 2 vattensotas vid behov. Efter sotningen leds sotvattnet till en 

neutralisationsbassäng där NaOH tillsätts för att neutralisera vattnet, vattnets pH-värde 

kontrolleras manuellt innan det avleds till spillvattennätet. I neutralisations-bassängen 

tillåts stoftet sedimentera varpå vattnet leds till det kommunal spill-vattennätet och 

sotslammet går till deponi. När biooljor används som bränsle är det inte nödvändigt med 

någon pH-justering eftersom sotvattnet från biooljor är neutralt. Panna 3 och 4 torrsotas. 

1.1.3 Reningsutrustning 

Stoft avskiljs i cykloner efter varje oljepanna, rökgaserna avleds därefter i separata rör till 

en 58 m hög skorsten. Vatten från sanitära utrymmen och från golvbrunnar i pannhall 

samt neutraliserat sotvatten avleds till det kommunala spillvattennätet medan dagvatten 

avleds till stadens dagvattennät. 

1.1.4 Bränslelager 

Bredängs HVC har tre cisterner på 373 m3, 456 m3 resp. 476 m3. Cisternerna står i 

inomhus i ett rum utan avlopp. Lagring medför mycket begränsad miljöpåverkan. 

Besiktning av cisternerna görs minst vart sjätte år. Ansvar för att besiktning utförs har 

teknisk ansvarig. Kontroll utförs av ackrediterat kontrollorgan. 

1.2 Förändringar av verksamheten under året 

En organisatorisk förändring har skedde under 2009 hos Fortum värme. Spetslast ingick 

organisatoriskt tidigare i respektive nätdel (geografiskt indelat); PoD södra, PoD city, 

PoD nordvästra och PoD Sverige. För att lägga mer fokus och för att kunna förbättra och 

utveckla anläggningarna som ingår i spetslast placeras dessa numera organisatoriskt i 

PoD distribution. I denna organisation ingår även, närvärme/kyla, pumpstationer och 

fjärrvärme-/fjärrkylanätet. Ingen förändring har skett personalmässigt eftersom personal 

som tidigare arbetade på spetsanläggningarna har placerats i den nya organisationen. 

Under 2010 har inte skett någon förändring i organisationen. 

3(17)



Elpannorna har tagits ur drift och abonnemanget är uppsagt. Elpannorna har inte varit 

varmhållna utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift och 

underhållsarbete av pannorna, elförbrukning och åtgång av vatten. 

2 Verksamhetens miljöpåverkan 

2.1 Utsläpp till luft 

I nedanstående tabell 3 redovisas utsläpp från Bredängs värmecentral. 

Utsläppen har beräknats med schablon för de bränslen som eldas, på grund av problem 

med mätarna. Anläggningen har inga utsläpp som passerar tröskelvärdena enligt NFS 

2006:9, bilaga 2. Markeringarna på lodet har förtydligats för noggrannare avläsning. 

Parameter 

Enhet 

Utsläppspunkter 

Delflöde Totalt 

Utsläpp 

mängd till 

luft 

Metod* 

Beräknings- 

/Mätmetod 

NOx kg - P2- P4 1314 M OTH Kontinuerlig mätning av utsläpp och 

mg/ 

58,3 

data registreras och beräknas i ett 

MJ 

miljösystem 

Stoft kg - P2- P4 22,55 C NRB Beräkning av utsläpp görs utefter 

mg/ 

1,0 

bränslets egenskaper samt 

MJ 

emissionsfaktorer. 

Svavel kg - P2- P4 10,7 M OTH Kontinuerlig mätning av utsläpp och 

mg/ 

0,48 

data registreras och beräknas i ett 

MJ 

miljösystem 

CO2biogent ton P2,P4 - 1865 C NRB Beräknas med hjälp av 

gr/ 

75 

bränsleförbrukningen, som fastställts 

MJ 

med massbalans. 

CO2fossilt ton P3 - 4,8 C NRB Beräknas med hjälp av 

mg/ 

17,1 

bränsleförbrukningen, som fastställts 

MJ 

med massbalans. 

*M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och 

flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller 

produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 

Kommentar 

4(17)



2.2 Utsläpp från transporter 

Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier 

samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har 

uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från 

Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). 

Utsläpp från transporter vid Bredäng värmecentral 2009 

Bränsletransporter Asktransporter Transporter med 

kemikalier (inkl sand) 

Transporter totalt 

CO2 (ton) 171 0 0 171 

NOx (kg) 4158 0 0 4158 

S (kg) 2305 0 0 2305 

PM (kg) 231 0 0 231 

Drivmedel 

66 0 0 66 

(M3) 

Drivmedel 

(MWh) 

644 0 0 644 

Inga direkta åtgärder har vidtagits för att minska på utsläppen från transporterna då 

Bredäng värmecentral inte har ett fast antal transporter då det är en spetsanläggning och 

enbart är aktivt vid kall väderlek. 

2.3 Utsläpp till vatten 

Panna 2 vattensotas vid behov. Efter sotningen leds sotvattnet till en 

neutralisationsbassäng där NaOH tillsätts för att neutralisera vattnet, vattnets pH-värde 

kontrolleras manuellt innan det avleds till spillvattennätet. I neutralisations-bassängen 

tillåts stoftet sedimentera varpå vattnet leds till det kommunal spill-vattennätet och 

sotslammet går till deponi. När biooljor används som bränsle är det inte nödvändigt med 

någon pH-justering eftersom sotvattnet från biooljor är neutralt. 

3 Gällande tillstånd 

Miljödomstolen lämnar Stockholm energi AB tillstånd enligt miljöskyddslagen att 

fortsätta driften av Bredängs värmecentral på fastigheten Vita Liljan 2, Stockholms 

kommun, att elda med eldningsolja, att använda tallbeckolja i pannorna P1 och P2 och 

genomföra de ombyggnader och kompletteringar som erfordras härför. 

Miljödomstolen lämnar även tillstånd att- efter det att bolaget upprättat och 

tillsynsmyndigheten godkänt ett provprogram – i P1 och P2 till och med den 31 mars 

2003 bedriva försök med pyrolysolja och oljor av skogsbiprodukter. 

Proveldningen får påbörjas först när anläggningen är ombyggd och pannorna P1 och P2 

intrimmade för eldning av eldningsolja och tallbecksolja samt att det kan visas att 

5(17)



villkoren för utsläpp av stoft, kväveoxider och svavel samt kolmonoxid klaras för dessa 

oljor. 

Datum Tillståndsgivande 

myndighet 

Tillstånd enligt Beslut avser 

1998-12-14 Miljödomstolen Miljöskyddslagen 

(1968:387) 

Tillstånd för drift av Bredäng värmecentral 

1999-12-22 Miljödomstolen Miljöskyddslagen Tillstånd till fortsatt drift och ändrad drift av 

(1968:387) Bredäng värmecentral med gällande villkor. 

Miljödomstolen ändrar Länsstyrelsens beslut 

från 1998-12-14 

2003-05-28 Länsstyrelsen Miljöskyddslagen 

(1968:387) 

Slutvillkor för buller villkor 10 

2006-08-03 Miljöförvaltningen 9 kap 6§ Fortsatt eldning av bioolja i OP4 

miljöbalken Dnr 2006-003889-320 

2007-04-04 Stadsbyggnadsnämnden 13 § i Lag Tillstånd till hantering av brandfarlig vara vid 

(1988:868) om 

brandfarliga och 

explosiva varor 

Bredäng Värmecentral 

2007-05-02 Miljö- och 

Enligt beslut från Miljö- och 

hälsoskyddsnämnden 

hälsoskyddsnämnden daterat 2007-05-02 ska 

bolaget genom effektivisering och hushållning 

sträva efter att optimera den egna 

energianvändningen vid verksamheten. Baserat 

på en kartläggning över den aktuella 

energianvändningen skall bolaget upprätta en 

plan för energieffektiviserande 

åtgärder. Planen ska redovisas till 

tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2008, 

och därefter uppdateras och redovisas i 

samband med den årliga miljörapporteringen 

2009-07-10 Länsstyrelsen Lagen 

(2004:1199) om 

utsläpp av 

koldioxid 

Tillstånd för utsläpp av koldioxid 

3.1 Anmälda ändringar under året 

Datum 

Tillståndsgivande 

myndighet 

Inga anmälningar under året. 

Anmälan enligt 21 

§ förordningen 

Beslut avser 

3.2 Föreläggande och förbud 

Varken föreläggande eller förbud vilar över anläggningen i dagsläget. 

3.3 Tillsynsmyndigheter 

Tillsynsmyndighet Tillsyn avser 

6(17)



Miljöförvaltningen Miljötillstånd 

Brandförsvaret Tillstånd till hantering av brandfarlig vara 

Länsstyrelsen Utsläpp av koldioxid 

4 Villkorsefterlevnad 

4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion 

Bränsleförbrukning vid Bredäng värmecentral jämfört med föregående år. 

Bränsle 

2009 2010 

Mängd/Volym MWh Mängd/Volym MWh 

Eo1, Nm3 7,7 70 1,8 16 

Finbio, Nm3 800,7 6297 736,4 5621 

4.2 Villkor i miljötillstånd 

Villkor nr Villkorstext 

1 Om inte annat följer av nedan angivna villkor skall verksamheten, inklusive åtgärder för 

att begränsa vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, bedrivas 

i huvudsaklig överensstämmelse med vad som sökanden i ansökningshandlingar och i 

övrigt i målet angivit eller åtagit sig. 

Kommentar: Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överenskommelse med vad 

bolaget angivit i samband med miljöprövningar. 

Byggnadsvillkor 

7 Utsläpp av luktande gaser från lagring och hantering av oljeprodukter vid prov eldningen 

skall avledas genom skorstenen. Om det vid prov eldningen annat än helt undantagsvis 

uppstår för omgivningen störande lukt är bolaget skyldigt att utreda orsakerna till detta 

samt att till tillsynsmyndigheten lämna förslag till ytterligare åtgärder. Hanteringen av 

oljor från skogsbiprodukter samt pyrolysolja skall tillfälligt avbrytas om hanteringen leder 

till luktstörning i omgivningen. 

Kommentar: Tallbeckolja lagras och hanteras vid anläggningen f.o.m 2004. Luktande 

avgaser avleds över tak genom en avluftningsledning. 

Utsläpp av svavel 

2 Utsläppet av svavel från värmeverket får som årsmedelvärde och gränsvärde uppgå till 

högst 50 mg/MJ tillfört bränsle. 

Kommentar: Svavelutsläppet har beräknats från svavelhalten i bränslet. Årsmedelvärdet 

av svavelutsläppen uppgick till 0,48 mg/MJ tillfört bränsle. 

Utsläpp av kväveoxider 

3 Utsläppen av kväveoxider räknat som kvävedioxid får som årsmedelvärde och gränsvärde 

uppgå till högst 100 mg/MJ tillfört bränsle. 

Kommentar: Kväveoxidutsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. 

Årsmedelvärdet var 58,3 mg/MJ tillfört bränsle. 

7(17)



Villkor nr Villkorstext 

Utsläpp av kolmonoxid 

4 Utsläppet av kolmonoxid från de biobränsleeldade pannorna får som dygnsmedelvärde 

och riktvärde uppgå till högst 50 mg/MJ tillfört bränsle. 

Kommentar: Kolmonoxid har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Under året har 

inga förbrännings störningar uppkommit under drift. 

Under 2010 har CO för Finbio varit 29,0 mg/MJ och för EO1 9,39 mg/MJ 

Utsläpp av stoft 

5 Stoftutsläppet får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överskrida 13 mg/MJ varken 

från oljeeldning eller från eldning med biobränsle. 

Kommentar: Stoftutsläppet har kontrollerats indirekt med hjälp av röktäthetsmätare. 

Utsläppen av stoft var som månadsmedelvärde beräknat till 1 mg/MJ tillfört bränsle. 

Övriga utsläpp 

6 Bolaget är skyldigt att vidta åtgärder för att motverka lukt från hantering av tallbecksolja i 

huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har åtagit sig i målet. Hanteringen av 

tallbecksolja skall tillfälligt upphöra om hanteringen leder till luktstörning i omgivningen. 

Kommentar: Tallbeckolja lagras och hanteras vid anläggningen f.o.m 2004. Luktande 

avgaser avleds över tak genom en avluftnings ledning. 

Kemikalier 

8 Hantering av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att spill och 

läckage till dag- och spillvatten eller icke hårdgjord mark ej kan ske. 

Kommentar: Spill och läckage av kemiska produkter eller farligt avfall har inte skett. 

Utsläpp till vatten 

9 Mineraloljehalten mätt som opolära alifatiska kolväten enligt SS 02 8145, i utgående 

vatten får som riktvärde vid enstaka prov uppgå till högst 50 mg/liter. 

Kommentar: Inget oljeförorenat vatten leds till avloppsnätet. 

Buller 

10 Buller begränsade åtgärder skall vidtas som, från och med den 1 februari 2004 , begränsar 

buller från anläggningen så att det inte ger upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer intill 

närmaste bostad än följande riktvärden i tabellen nedan. 

Dagtid 07.00 - 18.00 50 dB(A) 

Kvällstid 18.00 - 22.00 45 dB(A) 

Lör-, sön och helgdag 07.00 - 18.00 45 dB(A) 

Nattetid 22.00 - 07.00 40 dB(A) 

Momentana ljud får 22.00 - 07.00 50 dB(A) 

nattetid uppgå högst 

Om ljud förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter eller bådadera, skall 

riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dB(A) – enheter. (Beslut daterat 

2003-05-28 ) 

Kommentar: Ljudhuvar har installerats till primär- och sekundärluftfläktar till OP2 och 

OP4 . (Ljudmätning genomfördes 2006-08-03 kl. 22:12-23:15 med OP2 och OP4 i drift. 

Mätningen visar att anläggningen innehåller gällande bullervillkor.) Inga nya mätningar 

har gjorts för 2010 då verksamheten är oförändrad. 

8(17)



4.3 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 

4.3.1 NFS 2002:26 

Bredäng värmecentral har endast en installerad tillförd effekt på ca 30 MW och utsläpp 

redovisas därför under punkt 2. 

5 Utförda mätningar och besiktningar under året 

5.1 Sammanfattning av resultatet av mätningar 

Inga externa mätningar eller besiktningar har skett under året. Sista periodiska 

besiktningen tog plats under 2006, och nästkommande är planerad till 2011 om inte drift 

tiden överstiger 2000 timmar innan dess. Extern emissionskontroll sker vart femte år och 

nästa är planerad till 2015 då sista mätningen gjordes 2010. 

Besiktning och mätningar år 2010 vid Akallaverket 

Datum Utförare Uppdrag 

2010-02-15--16 ENA Miljökonsult AB Emissionsmätning P2, P3 och P4 

5.2 Sammanfattning av resultatet av mätningar 

Emissionsmätningar genomfördes under februarimånad för P2, P3 och P4. Vid 

mättillfället innehölls samtliga villkor för samtliga pannor baserat på halterna som 

uppmätts vid besiktningstillfället. 

De parametrar som mättes var stoftemission per panna, O2, CO, NOx. mättes 

kontinuerligt samt SO2 framställdes med hjälp av teoretiska beräkningar ur bränslets 

elementanalys. 

6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll 

6.1Fortum Värme 

Main-X utgör samlingsnamn för ett stort antal pågående initiativ inom enheten 

Produktion och Distribution, dit vära större produktionsanläggningar hör. 

Det yttersta syftet med Main-X är att uppnå maximal tillgänglighet på våra 

produktionsenheter och distributionssystem - på lönsamma grunder. Main-X-programmet 

för även med sig spin off såsom bättre arbetsmiljö, yttre miljö, sänkta kostnader och 

bättre kultur i form av personligt ansvarstagande och helhetstänkande. Genom bättre 

underhåll och planering minskas stopptider pga tekniska störningar, något som leder till 

bättre miljöprestanda. Stora framsteg har skett. Utmärkande är det systematiska arbetet 

med att åtgärda grundorsakerna till störningar, så att förmågan till förebyggande 

underhåll ökas. 

9(17)



Inte minst har en ny modell för att undersöka grundorsaken till allvarliga tillbud, olyckor 

och miljöstörningar och sprida erfarenheterna börjat tillämpas över hela verksamheten. 

Under 2010 genomfördes 852 förbättringsförslag. Systematiskt arbete för att utveckla och 

uppdatera rutiner pågår hela tiden, och ett omfattande koncept för att rondera och åtgärda 

olika brister som kan utgöra potentiella miljörisker är i bruk. 

6.2 Bredäng värmecentral 

Bredängs värmeverk ronderas varje dag. Vid rondering kontrolleras pannornas status för 

eventuellt uppstart. Vid rondering identifieras också eventuella störande bullerkällor. 

Kvittering på utförd rondering görs i driftdagbok. 

Samt större och mer omfattande skyddsrondering görs minst en gång per år. 

7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder 

Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från 

allmänheten journalföres rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. 

Under året har ingen rapport registrerats avseende tillbud, störning eller klagomål för 

händelse med direkt eller indirekt påverkan på den yttre miljön. 

Det har varit svårigheter att avläsa lodet vid pejling av oljenivån i oljecisternen, vilket 

gjort att volymen varierat vid månadsavläsningarna. Markeringarna på lodet har nu 

förtydligats för noggrannare avläsning av den olja som finns kvar i cisternen. 

8 Åtgärder som har vidtagits för att minska miljöpåverkan 

Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för 

anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla 

våra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2010 arbetat med att 

införa även OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Certifiering kommer att ske 

under år 2011. 

Verksamhetsplanen för Bredäng värmecentral baseras på Fortums övergripande miljömål 

och anläggningens betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna 

återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, 

miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp 

på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 

8.1 Åtgärder för energihushållning/effektivisering 

8.1.1 Fortum Värme 

Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels 

hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den 

egna verksamheten. 

10(17)



Företagets policy är att ”Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig 

energiförsörjning”. 

Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: 

• Energieffektivisering (i hela värdekedjan) 

• Tillvaratagande av energi som annars går förlorad 

• Minskad miljöbelastning i alla led 

• Att nå CO2 neutralitet 

• Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området 

I det dagliga arbete utförs åtgärder som påverkar och höjer effektiviteten i verksamheten. 

Exempel på detta är 

• optimering av förbränningsprocessen 

• bränsleval där faktorer som bl a förnyelsebarhet, värmevärde, utsläpp, utnyttjande 

av reningsutrustning, sotning av pannor och varmhållning vägs in 

• byta ut glödlampor till lågenergilampor 

• Energihjälpen – energirådgivning genom aktiv hjälp till kunder att använda energi 

effektivare och på så sätt minska miljöpåverkan 

• åtgärder som ger ökad tillgänglighet i basproduktionsanläggningarna 

I Fortum Värmes strategi ingår begreppet ”Energieffektivitet i alla led” som ett prioriterat 

område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara 

nyckeltalet ”Systemverkningsgrad”. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt 

hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som 

levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i 

samband med ledningens genomgång av verksamheten. 

Som första steg krävs därför att mätningen av systemverkningsgraden kvalitetssäkras. 

Detta pågår i ett separat projekt där anläggningen i Brista utgör ett pilotprojekt. Med en 

kvalitetssäkrad mätning av systemverkningsgraden är det vår bedömning att delmål kan 

sättas på respektive verksamhet som ingår i systemverkningsgraden. Till exempel kan 

anläggningen i Brista ha som långsiktigt mål att öka sin verkningsgrad med 2 %-enheter. 

Detta kan då ske antingen genom att minska sin egenförbrukning av el, eller genom 

åtgärder i själva pannan. Dessa förslag ställs sedan i relation till den nytta de genererar. 

Målsättningen under 2011 är att nyckeltalet systemverkningsgrad ska vara kvalitetssäkrat 

för de tre system som finns i Stockholm; Södra, Central och Nordvästra. Med dessa som 

grund kommer handlingsplaner att utarbetas på både central och lokal nivå. 

Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest 

lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum 

Värmes olika fjärrvärmenätet. 

8.1.2 Bredäng värmecentral 

Inga större och omfattande åtgärder har vidtagits under året för energieffektivisering för 

anläggningen i Bredäng. 

11(17)



Elpannorna har tagits ut drift och abonnemanget är uppsagt. Elpannorna har inte varit 

varmhållna utan endast uppfyllda med vatten. Det innebär en minskad drift samt minskat 

underhållsarbete av pannorna. Driftprover behöver inte göras vilket i sin tur leder till en 

delvis minskad elförbrukning för just det specifika tillfället då driftproven genomförs. 

Det blir även en minskad åtgång av vatten eftersom det inte längre behöver göras en inre 

besiktning av elpannorna som medför att pannorna behöver tappas på vatten och efter 

besiktning fyllas på med vatten. 

I dagsläget redovisas inte lokal energiförbrukning vid spetsanläggningarna. Vi har inte 

prioriterat att redovisa energiförbrukning för spetsanläggningar och per anläggningsdel. 

Det görs ingen mätning på respektive anläggningsdel. Effektivisering och utbyggnad av 

basproduktionen gör att vi kan avveckla spetsanläggningar, vilket ger mer 

energieffektivisering totalt sett. 

Energislag redovisas redan idag för hela anläggningen. 

Fortum Värme har beslutat att starta ett projekt under år 2011 för energikartläggning av 

spetsanläggningarna. Kartläggningarna kommer att genomföras utifrån en 

prioriteringsordning. 

Ordning beror på om anläggningen ska vara kvar eller om den kommer att avvecklas till 

fördel för basproduktionen vid de större anläggningarna. 

8.1.3Projektets omfattning 

Energikartläggning ska göras på spetsverken och pumpstationerna i syfte att karlägga 

energianvändningen och dess kostnad samt energioptimera anläggningarna. Ta fram 

lösningar, förslag och kostnader på att effektivisera energianvändningen så mycket som 

möjligt. Klargöra direktiv och myndighetskrav. 

Följande mål förväntas uppnås inom ramarna för detta projekt: 

1. Ta fram vilka direktiv, lag och myndighetskrav som gäller och beskriva hur de 

påverkar karläggningen. 

2. Ta fram en plan för energikartläggningen för samtliga spetsanläggningar och 

Pumpstationer. 

3. Börja energikartlägga spetsanläggningarna och pumpstationerna enligt framtagen 

plan. 

4. Ta fram hur mycket energi varje anläggning drar. 

5. Föreslå tekniska lösningar och kostnader för att effektivisera/optimera 

energianvändningen. 

6. Beräkna kostnadsbesparingar på energin för varje enskilt förslag. 

7. Beräkna den minskade miljöpåverkan för varje enskilt förslag. 

12(17)



8. Ta fram en prioriteringslista på förslagen med hänsyn tagen till största ekonomiska 

besparingen och största minskningen av miljöpåverkan. 

Projektet startar med energikartläggning vid Årsta och Akalla, vilket genomförs under 

hösten 2011. 

I projektet kommer en plan tas fram för i vilken ordning energikartläggningarna ska 

genomföras. 

Returtemperaturåtgärder 

Trots en kall vinter så har returtemperaturen sjunkit i prioriterade områden. Över 50 FVC 

och 25 rundgångar är åtgärdade hittills i år. Den största var i en tom lokal i Akalla som 

förbrukade ett flöde som motsvarar behovet för ett flerbostadshus med 300 lägenheter. 

Värdet har hittills gjorda åtgärder 2010 är över 7 MSEK. Åtgärder är också planerade på 

interna värmesystemen i produktionsanläggningar, t ex Årsta Värmeverk som även den 

liksom Bredäng ligger i det södra nätet. 

Värdet är sänkt returtemperatur kommer från förbättrad prestanda i produktionsanläggningar, 

lägre värmeförluster i nätet och mindre pumpel till distributionspumparna. 

Lägre värmeförluster leder till att vi inte behöver producera lika mycket i våra 

anläggningar. 

Reglerförbättringar Söder Energi-Fortum 

För att möjliggöra större värme utbyte har flera korrigerande åtgärder genomförts, bl. a. 

ny framledningstemperatur från Igelstaverket samt förändrad styrning och ombyggnad av 

pumpstationer. 

8.2 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen 

De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst 

bränslen, driftkemikalier och för vissa anläggningar även bäddsand (gäller så kallade 

CFB-pannor). Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i 

produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara 

energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara biologiska oljor. Vid upphandling 

av bränsle ställs hållbarhetskrav (FSC-krav), när så är möjligt, på fasta biobränslen. 

Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre 

bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering 

sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så 

långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland att 

användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. 

Vintern 2009-2010 blev kallare än vanligt och vinter 2010 inleddes under hösten med 

ovanligt kallt väder. Värmebehovet år 2010 ökade med 20 % jämfört med tidigare år. 

Framför allt ökade antalet dygn med riktigt kallt väder, vilket tvingade oss att starta 

13(17)



oljepannor för att hålla värmen i fjärrvärmenätet. Därför har våra egna utsläpp av 

koldioxid från fossila bränslen ökat för Fortum Värmes, dels på grund av kylan men även 

på grund av brist på biobränsle. 

Dock ökade andelen tillförd förnybar och återvunnen energi från 76 procent till 80 

procent. Vi har i högre grad än tidigare utnyttjat egenproducerad förnybar el för 

produktion av fjärrvärme. Därför blev den sammantagna klimateffekten ändå att CO2andelen 

per kWh minskade från 95 gram 2009 till 82 gram 2010 när vi inkluderar 

indirekta utsläpp d.v.s. utsläpp som ligger utanför vår egen verksamhet. 

9 Kemiska produkter 

9.1 Fortum Värme 

Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med 

miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas 

de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt 

kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt 

ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. 

Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minska antalet unika kemikalier för 

att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom 

företaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Arbetet kommer att 

fortgå under år 2011. Vi har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare 

att genomföra riskbedömningar av kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom 

företaget. 

Vi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen och rensar ut de produkter som 

innehåller ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning 

enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV 


Förbrukning av kemiska produkter för anläggningen är mycket liten. 

Elpannan var inte varit i drift under 2010 och därför har inga kemikalier förbrukats. 

Även på spetsanläggningsnivå arbetas enligt substitutionsmetoden. Om en kemikalie 

redan används så undersöks möjligheten att byta ut den. Skall en ny kemikalie tas in 

måste den godkännas i flera led innan inköp. Detta för att dels säkerställa att inga miljö- 

och hälsofarliga kemikalier köps in och dels är det möjligt att se över om vi redan har en 

alternativ kemikalie. 

14(17)



10 Avfallsmängder 

Avfall uppkommer bland annat i samband med sotning av pannorna. Vid torrsotning 

uppkommer sot och vid vattensotning uppkommer slam. Farligt avfall som uppkom vid 

anläggningen redovisas i tabellen nedan. 

Avfallsslag EWC-kod 

enl bil 2 

AF 

Farligt avfall 

Flygaska och 

pannaska från 

oljeförbränning 

Mängd/år 

(ton, kg, 

st) 

100104* 0 kg Mälarsanering 

Transportör Mottagare Bortskaffnings- eller 

återvinningsförfaranden 

enl bil 4 

och 5 AF 

SRV D1, D9, D10 

Icke farligt avfall 

Tallbecksolja 160799 0 kg Ragnsells Högbytorp R13 

- EWC koderna är framtagna från Avfallsförordningen 2001:1063. 

- EWC koder markerade med * är enligt Avfallsförordningen farligt avfall. 

Det har inte gjorts några direkta åtgärder för att minska mängden farligt avfall eftersom 

att verksamhetens uppkomna mängder inte är stora. 

Aktiviteten vid anläggningen har varit låg och därmed har det inte uppstått något avfall. 

11 Riskhantering 

11.1 Fortum Värme 

Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal 

verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, 

utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av 

samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas 

planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala 

förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden 

görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. 

Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter 

bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom 

ett geografiskt område, vanligtvis ett län. Bedömningen uppdateras vid väsentlig 

förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig 

förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är 

en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och 

miljösituation inom betraktat område. 

15(17)




En riskanalys har genomförts för Bredäng värmeverk under 2008. I denna riskanalys har 

identifierats och bedömts skadehändelser med konsekvenser för både yttre miljö och 

hälsa. Resultatet har dokumenterats i form av åtgärder för att minska risker från sådana 

skadehändelser. Åtgärderna följs upp på ett systematiskt sätt och tas med t.ex. i 

revisionsplanerna. Riskanalysen uppdateras kontinuerligt. 

En uppdaterad riskbedömning gjordes under år 2010 för Bredäng. Inga ändringar av 

betydelse i verksamheten har skett sedan förra riskbedömningen som har skapat nya 

risker eller ökat risknivån för befintliga risker. Åtgärder har genomförts, vilket minskat 

risknivån. 

12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter 

Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt 

förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat 

vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små 

som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar 

läcksökning. 

För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd 

vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor 

uppstår. 

13 Övrig information 

Förutom denna miljörapport för Bredäng värmecentral, finns det en miljörapport för år 

2010 för Högdalenverket, Hammarbyverket, Årsta Värmeverk, Farsta Värmeverk, Nacka 

Strand panncentral, Orminge PC, Ludvigsbergs Värmeverk, Skarpnäck Värmeverk, 

Energianläggning SÖS, Liljeholmens HC samt Vårberg PC som också är 

tillståndspliktiga anläggningar i detta fjärrvärmenät. 

Grunddel redovisas separat i Svenska Miljörapporteringsportalen. 

16(17)

Miljörapport 2010 Bredäng värmecentral - Fortum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?