UPPTÄCK VÄSTRA FRÖLUNDA!

Lyckliga inflyttare till färdigt radhus –
med ofärdig trädgård – på Elektrongatan 195X.
värde på 2:50 per kvadratmeter för byggbar mark och 50
öre för den övriga marken – när staden gått med på att
betala 7 kronor kvadratmetern i Backa. Ändå insåg
många bönder att utvecklingen inte gick att stoppa.
Björnekulla och andra gårdar i Torp brukades in på
1960-talet, parallellt med att utbyggnaden pågick. De
som flyttade in på Gråskärsgatan 1968 kunde köpa mjölk
och ägg av bönder i Önnered nästgårds. Men 1977 lade
86-årige Pagiel Pettersson, den siste mjölkbonden i
Västra Frölunda, ned.
De låga punkthusen på Relägatan i 1950-talets
Järnbrott ansluter mjukt till terrängen.
8 9
Generationerna möts i elementbyggda
60-talshus på Smaragdgatan i södra Tynnered.
Den svenska modellens bygge
Vid 1900-talets början skedde viktiga förändringar som
gjorde planeringen av den växande storstaden mer
effektiv. Sedan industrialismens början hade Majorna
och Lundby på Hisingen inkorporerats. Viktiga industrier
och nya utbyggnadsmöjligheter kom inom stadens gräns
och beslutsområde. Varven expanderade kraftigt på
Hisingen. I Gamlestaden grundades SKF som snabbt
växte till en storindustri. 1902 elektrifierades spårvägen
och nya linje sträcktes ut mot öster och väster – bl.a. till
Långedrag. 1907 tillträdde Albert Lilienberg som stadsingenjör
och tog ett fast grepp om stadplaneringen. Han
ligger bakom såväl en rad viktiga stadsplaner i Göteborg
och omgivande orter liksom generalplaner för staden
som helhet. Spårvägsstaden byggdes vidare under
1920- och 30-talet.
Efter andra världskriget blev grannskapsenheten en
stadsbyggnadsmodell som förenade traditionella värden
med modern stadsplanering i en utvidgad spårvägsstad.
Med dessa tankar och stadsplanetävlingen för Västra
Frölunda i bakhuvudet började Tage William-Olsson
planera Västra Frölundas första områden. I såväl Högsbotorp
som Järnbrott ägde staden marken. Man behövde inte