Golv till Tak #5-2016

› FORTSÄTTNING
från sid 7
Mäter ljudegenskaper
hos golv
för visning och diskussion.
Vid anläggningen i Borås arbetar
16 personer, flera av dem med akademisk
forskarutbildning. Själv har
Krister Larsson en gång doktorerat
på buller från bildäck och han har
fortfarande uppdrag som forskare.
Mycket av provningen vid SP
gäller emellertid byggprodukter. Här
testas dörrar och väggar, bjälklag,
inner tak med akustikskivor, isoleringsmaterial,
ventilationsutrustning
– och så golvkonstruktioner. Huvuddelen
av verksamheten finns i Borås,
men i Växjö är två medarbetare placerade.
Det beror på att i Växjö arbetar
man med utveckling av större
trähus, och då blir akustikfrågorna
viktiga. Lätta trähus är väsentligt
svårare att få tysta än tunga betonghus
och murade tunga tegelkonstruktioner.
STEGLJUD ÄR DET MAN
TRADITIONELLT MÄTER
Stegljudsdämpning är det man oftast
talar om när det gäller golv och akustik.
De vanligaste kraven på golvbeläggningar
brukar vara just stegljudsdämpning
på 17 decibel, ibland på
15 decibel och i vissa fall upp till 19
decibel.
Problemet är klassiskt. Gångtrafik
på våningen ovanför ger buller
som stör. Krister Larsson visar den
maskin som på ett standardiserat sätt
ska efterlikna gångtrafik. Det är en
liten låda med en mekanism som
lyfter metallstavar och släpper ner
dem från fyra centimeters höjd. Fem
sådana hammare trummar på golvet
och alstrar buller.
Hammarapparaten får stå och
väsnas på den golvbeläggning som
ska testas. Beläggningen ligger på ett
standardiserat betongbjälklag med
kända akustikegenskaper. I våningen
under finns mikrofon och utrustning
som mäter ljudet där. Ljuddämpningen
är uppdelad på en skala av
ljudfrekvenser som sedan kan vägas
samman till ett värde för golvbeläggningens
stegljudsdämpning i enheten
decibel, dB.
– Det uppmätta värdet för stegljudsdämpning
gäller bara för det
aktuella bjälklaget, förklarar Krister
Larsson. Ett lätt träbjälklag ger betydligt
lägre dämpning av bastoner
än ett tungt betonggolv. Därför kan
hela bjälklaget i provkammaren lyftas
bort och bytas ut mot andra typer av
underlag.
Typiskt är ljudklimatet
i klassrum – sextio fötter,
slammer av stolar och
tappade pennor mot ett
hårt golv. Lärare vet vad
vi talar om. Och golv kan
göra skillnad.
TRUMLJUD ÄR
IBLAND VIKTIGARE
Trumljud är det buller vi hör från
gångtrafik och andra bullerkällor i
det rum där vi befinner oss. Behovet
av dämpning av trumljud har på senare
år blivit alltmer aktuellt. Typiskt
är ljudklimatet i klassrum – sextio
fötter, slammer av stolar och
tappade pennor mot ett hårt golv.
Lärare vet vad vi talar om. Och golv
kan göra skillnad.
Mätningen av trumljud som SP
gör sker samtidigt med stegljudsmätningen
med den skillnaden att mikrofonen
står i samma rum som hammarapparaten.
När apparatens hammare
slår mot mjuka ytor alstras betydligt
mindre trumljud än när den
slår på hårda golvytor. En metallhammare
ger ju ett skramlande hårt
ljud mot hårda golv. Som kuriosum
visar Krister Larsson ett alternativ
som används i några asiatiska länder.
Istället för hårda hammare har man
en tung boll som får dunsa mot golvet
från en meters höjd. Det blir ett
annat slags ingångsbuller som kanske
passar asiatiska förhållanden bättre.
EKO BRA NÄR VI
VILL SJUNGA
I rum med hårda väggar och sparsamt
med textilier får man ett kvarvarande
eko, som höjer ljudnivån i
rummet. Det kan vara önskvärt i
konsertlokaler eller katedraler, men
inte så vilsamt i ett kontor eller klassrum.
Efterklangstiden som man mäter
är den tid det tar efter att ett ljud
har tystnat tills ljudnivån sjunkit 60
decibel. Det kan handla om en halv
sekund i en ”vanlig miljö” till flera
sekunder i hård miljö.
– Efterklangen är förklaringen
till att man sjunger så bra i badrummet,
förklarar Krister. Textilgolv kan
ha en tydlig effekt och sänka efterklangstiden
väsentligt.
KAN SIMULERA LJUDMILJÖ
UTIFRÅN RITNING
På SP kan man efterlikna det akustiska
klimatet i rum som bara finns
på ritning.
– Om du vet vilken verksamhet
som ska vara i rummet så har vi arkivljud
för hur det låter, säger Krister.
Om vi sedan vet hur rummet ser ut
och hur det är inrett, så kan vi spela
upp hur ljudet låter i det aktuella
rummet. Ljudet ändras om vi planerar
in gardiner eller byter golvbeläggningen
till exempel från parkett
till textilgolv. Så kan man planera för
framtidens kontor och klassrum och
få en bra uppfattning om ljudnivåerna
utan att ha byggt ett enda rum.
VAD KAN GOLVEN BETYDA?
För stegljudsdämpning är det tyngd
och fjädring som ger bästa dämpning.
Skumunderlägg för parkett,
laminat och halvhårda golv gör stor
skillnad. För sten och keramik måste
stegljudsdämpningen byggas in i
undergolvskonstruktionen och det är
mycket vanligt att det görs.
Trumljud dämpas bäst av mjuka
eftergivliga ytor. Om ytan är hård är
det bättre att den är fast. Det är därför
som nedlimmad parkett ger lägre
trumljud än parkett på foamfolier.
Både trumljud och stegljud kan
ofta dämpas om golvbeläggningen
görs tyngre. På marknaden finns
tunga folier som kan kombineras
med lämplig golvbeläggning för att
ge bättre akustik. Överhuvudtaget
är tyngd en fördel för tyst miljö.
Lätta bjälklag, trähus, skivmaterial
istället för murar, det är sådant
som är typiskt för svensk byggstil
men det försvårar för akustiker. Det
talas idag mycket om akustikens betydelse
för sund och behaglig inomhusmiljö.
Golv nämns inte så ofta
men golvbranschen har en viktig roll
att spela i det tysta. ■
8 | GOLV TILL TAK | #5 - 2016