vecka29
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2019 • VECKA 29 • 31<br />
KULTUR&FRITID/mariefred<br />
Vi dröjer oss gärna kvar i den tidiga sommaren — Birgitta Löfving, som många säkert känner igen som skribent i tidigare utgåvor<br />
av Mariefreds Tidning/Måsen, berättar här om vår stora, svenska sommartradition.<br />
Midsommar – sommarens höjdpunkt<br />
Än en gång var det midsommar – för många<br />
en glädjerik högtid, för någon som mist sin käresta<br />
vän i livet en vemodig och lite ångestfull<br />
helg. Så många minnen av midsommaraftnar<br />
med dans kring den lövade stången, först i<br />
ungdomen, sedan med de egna barnen och<br />
till sist med barnbarnen. I år är en plats i ringen<br />
tom. Men livet måste gå vidare, fåglarna<br />
sjunger, naturen är prunkade vacker och barn<br />
och barnbarn dansar som de gjort förr, även<br />
om saknaden är stor även för dem. Bäst att försöka<br />
hänga med.<br />
I ÅR INFÖLL midsommaraftonen<br />
fredagen den 21 juni och dagen<br />
därpå midsommardagen. Fram<br />
till år 1953 firades alltid midsommardagen<br />
den 24 juni oavsett<br />
veckodag. Och midsommarafton<br />
alltid den 23 juni. Nu för tiden infaller<br />
midsommardagen den lördag<br />
som kommer före söndagen<br />
närmast sommarsolståndet, vilket<br />
inträffar omkring den 20 juni.<br />
I år var det den 21 juni klockan<br />
15.54 och eftersom det var en<br />
fredag sammanfaller sommarsolstånd<br />
och midsommarafton<br />
totalt. i Svenska kyrkans evangeliebok<br />
år 2003 bestämdes att texterna<br />
på midsommardagen skall<br />
handla om skapelsen och i 1986<br />
års psalmbok finns bland andra<br />
en psalm som slår an temat, skriven<br />
av Harry Martinson och tonsatt<br />
av Erland von Koch. Psalmen<br />
börjar så här:<br />
De blomster som i marken bor<br />
kan aldrig själen glömma.<br />
Hur skönt att djupt bland gläntors<br />
flor<br />
se solens fingrar sömma<br />
en vacker klädnad till den säng<br />
som vi ger namnet sommarns<br />
äng<br />
och som med solens gyllne tråd<br />
hopsömmas våd för våd.<br />
FÖR MÅNGA ÄR midsommaraftonen<br />
den stora firardagen under<br />
helgen och det centrala är ju midsommarstången<br />
och dansen runt<br />
den – och sångerna. Att ”Små<br />
Folkdräkter passar fint vid dansen<br />
runt midsommarstången.<br />
grodorna, små grodorna” har blivit<br />
den viktigaste av sånger denna<br />
kväll är ganska besynnerligt.<br />
För några år sedan kunde man<br />
läsa om en ung kvinna i Frankrike<br />
som ville förnya sitt svenska<br />
medborgarskap och tvingades<br />
sjunga Små grodorna för att visa<br />
sin äkta anknytning till Sverige.<br />
Melodin lär komma från en militärmarsch<br />
använd under franska<br />
revolutionen, La Chanson<br />
de l’Oignon (Löksången). ”I takt<br />
kamrat” var refrängen i svensk<br />
översättning. Britterna, dåtidens<br />
fiender, ändrade texten till ”I takt,<br />
små grodor!” Grodor var engelsmännens<br />
öknamn på fransmännen.<br />
Kanske kommer våra små<br />
grodor därifrån. Vem som tog visan<br />
till Sverige är inte vetenskapligt<br />
belagt men den dök upp på<br />
Nääs slotts kurser i slöjd och folkkultur<br />
i slutet av 1800-talet. Anna<br />
Nyander, forskningsarkivarie<br />
inom dans på Svenskt visarkiv,<br />
berättar att första gången ”Små<br />
grodorna” trycktes på svenska<br />
var i en skrift om sånglekar, utgiven<br />
av Nääs 1922.<br />
Midsommarflicka med smultron på strå.<br />
MIDSOMMARSTÅNGEN KALLAS<br />
också majstång och på en del<br />
sitter en fågel längst upp. Förklaringar<br />
till detta hittar vi långt<br />
tillbaka i historien. Redan under<br />
medeltiden ägnade sig köpmän<br />
och rådsledamöter i städerna åt<br />
något som kallades papegojskjutning.<br />
Det var en sed som i första<br />
hand kom från Tyskland. Första<br />
maj sattes en lång stång upp med<br />
en papegojbild i toppen och sedan<br />
gällde det att med armborst<br />
eller pilbåge pricka papegojan.<br />
Den som vann fick sedan bära<br />
en silverpapegoja om halsen och<br />
bjuda alla andra deltagare på öl i<br />
stora mängder. Segraren fick inte<br />
Midsommartårta med jordgubbar<br />
passar bra en sådan kväll.<br />
bjuda på mer än tolv tunnor öl.<br />
Varje tunna motsvarade 125 liter<br />
öl! Lyckligtvis har denna sed<br />
inte följt med in i vår tid även<br />
om papegojskjutning fortfarande<br />
förekommer här och där i landet.<br />
Midsommarstång på Skansen i<br />
Stockholm.<br />
Men det som framför allt finns<br />
kvar är ju stången.<br />
MÅNGA VISOR ÄR förknippade<br />
med midsommar och kanske<br />
mest av alla den som Rune Lindström<br />
skrev och Håkan Norlén<br />
satte melodi till en februarikväll<br />
år 1941 i ett studentrum i Uppsala.<br />
Du lindar av olvon en midsommarkrans<br />
och hänger den om ditt hår.<br />
Du skrattar åt mångubbens benvita<br />
glans,<br />
som högt över tallen står.<br />
I natt skall du dansa vid Svartrama<br />
tjärn<br />
i långdans, i språngdans på glödande<br />
järn.<br />
I natt är du bjuden av dimman<br />
till dans,<br />
där Ull-Stina, Kull-Lina går.<br />
BIRGITTA LÖFVING
Change language