Allemansrätten – Vad säger lagen? - Naturvårdsverket
Allemansrätten – Vad säger lagen? - Naturvårdsverket
Allemansrätten – Vad säger lagen? - Naturvårdsverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Till fots i naturen<br />
Den grundläggande frågan beträffande allemansrättens<br />
innebörd är: var får man färdas till fots<br />
utan att fråga markägaren om lov? Där man inte<br />
ens har rätt att gå, saknar allmänheten också andra<br />
befogenheter som ingår i allemansrätten.<br />
Rätten att färdas på annans mark regleras i den<br />
centrala allemansrättsliga lagbestämmelsen, 12<br />
kap. 4 § brottsbalken. Den stadgar:<br />
”Tager man olovlig väg över tomt eller plantering<br />
eller över annan äga, som kan skadas därav,<br />
dömes för tagande av olovlig väg” (till böter).<br />
Hemfridsbrott<br />
2. Till fots i naturen<br />
Lagrummet är inte så lätt att tolka. <strong>Vad</strong> som förbjuds<br />
är att ta ”olovlig väg”, och med detta menade<br />
man vid bestämmelsens tillkomst att någon färdas<br />
på område som inte utgör väg. Körvägar, väl<br />
upptrampade gångstigar etc. kan man vanligen följa,<br />
men en främling får emellertid inte ens på vägar<br />
och stigar inkräkta på hemfridszonen. Han får inte<br />
komma så långt in på annans område att han gör<br />
sig skyldig till hemfridsbrott, detta enligt ett stadgande<br />
i brottsbalken (4 kap. 6 § första stycket).<br />
15
Change language