Allemansrätten – Vad säger lagen? - Naturvårdsverket

9. Rätt att ta naturprodukter
Några tolkningsfrågor
Organiserad svamp- eller bärplockning för försäljning
anses däremot traditionellt vara tillåten.
Buskar och grenar av dem nämns inte särskilt i lagen.
Antagligen får man på sin höjd ta eller skada
buskar när de är värdelösa från alla synpunkter.
Däremot får man inte röra enar och inte heller buskar
som har värde till exempel som prydnad eller
som skydd omkring odlad mark. Säkrast är att
lämna buskar helt i fred.
Det är också tveksamt hur man skall se på bagatellartade
tillgrepp som enligt lagens ordalag är
förbjudna. Delvis är reglerna föråldrade, ingen
straffas idag för att han tagit t. ex. kåda eller ollon,
som numera helt saknar värde. Enstaka löv kan
man nog få ta från träd, men att bryta kvistar är
förbjudet. Växande gräs får antagligen tas i skogar,
där inte skogsbete förekommer. Mindre nedfallna
grenar och kvistar räknas inte som vindfälle och
kan plockas, till exempel som bränsle för tillåten
eldning. Enstaka mindre stenar får man som sagt
föra med sig. Troligen får man ta äpplen, körsbär
och liknande också från ödetomter utan bebyggelse,
som alltså skulle räknas som skog och mark.
Det är vidare oklart hur plockning av svampar, vilda
bär och dylikt skall bedömas, om man tar dem
på mark som utgör tomt eller plantering, till exem-
58