dra åt skogen, ungdomar! - Sveaskog

Lennart Svensson, 

Gyllsjö Träindustri, 

och Bengt Börjesson, 

Sveaskog. 

5 • 2011 

dra åt 

skogen, 

ungdomar! 

det behövs fler unga i skogen. därför krävs nu 

krafttag för att branschen ska utvecklas. 

Möt Gs-fackets Per-olof sjöö och sveaskogs 

Karin Ericsson i ett samtal om hur skogsbruket 

ska bli mer attraktivt. rEPorTaGE, sidorna 21–23 

tema jakt & fiske 

Teknik för framtiden 

En omfattande tekniksatsning pågår för att möta framtidens 

behov av ett effektivt och lönsamt skogsbruk. 

sidorna 16–19 

Lyx med samiska influenser 

På nyöppnade Sapmi Lodge vid Vindelälven kan du leva 

vildmarksliv med hotellstandard. Och de samiska 

influenserna är tydliga. sidan 13 

skogsbruk 

Läs mer på www.sveaskog.se 

Vinn kokbok! 

Systrarna 

Brydlings 

viltkokbok 

kan bli din. 

Mer biobränsle från skogen 

Nu gör ny teknik det möjligt att ta tillvara mer 

biobränsle från skogen. Något som gör alla till vinnare. 

sidan 10-11

Nr 5•2011 

Kundorientering 

och lönsamhet i fokus 

sveaskogs kunder anser att vi har en god 

förmåga att leverera utlovade kvaliteter och 

överenskomna volymer, men att vi bör bli 

snabbare på att ställa om efter deras behov. De 

tycker att vi kan produktkvalitet och att vi är en 

pålitlig affärspartner. Men de önskar en ökad förståelse 

för sina marknadsförutsättningar och fler initiativ till 

gemensamma utvecklingsprojekt från vår sida. 

Jag ser att vi kan bli bättre på att förstå och tillfredsställa 

våra kunders behov. Med en ökad kunskap kan vi jobba 

tätare och utveckla värdekedjor som ökar lönsamheten för 

båda parter. 

Just nu har många av våra 

kunder en tuff situation 

på marknaden. Såväl 

sågverk som massa- och 

pappersindustrin väljer 

att temporärt minska 

produktionen som en följd av den dämpade efterfrågan. 

Vi vet inte idag när det vänder, men känner oss trygga 

med att marknaden för våra produkter är god på lång 

sikt. Den förnyelsebara skogsråvara som Sveaskog säljer 

har en miljömässig konkurrensfördel jämfört med andra 

material, och skogsråvara efterfrågas i alltfler produkter. 

sedan årsstämman i april har Sveaskog nya 

ekonomiska mål med krav på högre avkastning. De 

nya målen är inte enkla, men fullt möjliga att nå. Som 

ny vd i Sveaskog ser jag fram emot att tillsammans 

med alla medarbetare driva det förbättrings- och utvecklingsarbete 

som krävs för att vi ska klara ägarens 

krav. Avgörande för att nå våra mål och långsiktigt 

utveckla värdet på Sveaskogs stora skogstillgång 

är kundorientering, teknikutveckling och en ökad 

operationell och administrativ effektivitet. Vi ska öka 

försäljningsintäkterna genom att öka uttaget från egen 

skog och utveckla fler affärer baserade på vår råvara och 

skogsmark. Vi ska samtidigt hålla hårt i kostnaderna, 

vilket är extra viktigt med tanke på konjunkturläget och 

den osäkerhet som råder på marknaden idag. 

Förutom avkastnIngsmål kräver ägaren att vi 

ska vara ett föredöme inom miljö, etik, jämställdhet 

och mångfald. Kravet definieras i ägarpolicyn för 

alla statsägda bolag och baseras på Svensk kod för 

bolagsstyrning. Mitt intryck efter en dryg månad 

i företaget är att Sveaskog har ambitiösa mål och 

genomarbetade strategier, särskilt inom miljö- och 

naturvårdsområdet, och att vi bedriver ett kontinuerligt 

förbättringsarbete. Vi arbetar i enlighet med ISO och 

FSC ® (information om FSC hittar du i redaktionsrutan) 

och kommer dessutom att stärka dialogen både 

internt och med våra leverantörer om hur 

väl vi möter kraven i vår uppförandekod, 

och vad det innebär att agera föredömligt. 

Under hösten besöker jag Sveaskogs 

verksamhet i hela landet för att träffa 

medarbetare, kunder och studera våra 

skogliga processer på plats.För mig är 

det ett mycket värdefullt tillfälle att 

få lära känna företaget och dess 

medarbetare och höra om våra 

styrkor och svagheter. 

per-oloF wedIn, vd för sveaskog 

2 forum sveaskog 5 • 2011 

Vi kan bli bättre 

på att förstå våra 

kunders behov. 

En riktig ensamvarg. 

6 

Störst i sitt slag. 

På väg mot biobränsle. 

10 

I det här numret av Forum Sveaskog 

blickar vi framåt, med tekniska innovationer 

i fokus. Läs om hur Europas största 

kraftlinerbruk får logistiken att fungera, om 

hur ny teknik revolutionerar marknaden för 

biobränsle och om den enorma satsning på 

ny teknik för skogsbruket som genomförs 

i Skogstekniska klustret – en satsning för 

ett än mer effektivt och ansvarfullt 

skogsbruk i framtiden. 

men hur ska de unga lockas att jobba 

med framtidens skogsbruk? Med den 

frågan i ryggsäcken skickade vi ut GSfackets 

förbundsordförande och Sveaskogs 

personalchef för ett rejält skogssamtal. 

Om detta och mycket mer kan du läsa 

i det här numret av Forum Sveaskog. 

redaktIonen 

14 

Forum sveaskog ges ut av sveaskog fem gånger per år. 

Tf chefredaktör: Caroline Wejstorp, 

caroline.wejstorp@sveaskog.se. 

(Pernilla Widén är föräldraledig). 

Ansvarig utgivare: Linda andersson, 

linda.andersson@sveaskog.se. 

Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum 

sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, 

eller ring sveaskogs kundcenter på tel: 0771-787 100. 

forest Stewardship Council ® , 

fSC ® , en symbol för ett ansvarfullt 

skogsbruk. Märket finns på bland 

annat byggmaterial, möbler och 

grillkol. 

26 

Framtidsutsikter. 

I skogssamtal. 

Under hösten har vi genomfört en 

läsvärdesundersökning där ett antal av er 

läsare djupintervjuats. Tack till dig som 

medverkat! 

Undersökningen visar att nästan hälften 

av läsarna läser det mesta av tidningen och 

att 75 procent ger den ett överbetyg. Dessa 

siffror glädjer oss på redaktionen! 

Mer om undersökningen 

kan du läsa på sveaskog.se/ 

undersokning. 

Nästa nummer av 

Forum Sveaskog 

kommer i slutet av 

februari. Tills dess kan du 

följa oss på facebook.se/ 

sveaskog. 

prenumeratIon annonserIng 

30 

Klappat och klart! 

Vill du annonsera i Forum sveaskog, 

kontakta adviser aB, tel: 08–55 15 14 80, 

info@adviser.se, www.adviser.se. 

21 

… och den ljusnande framtid är vår! 

Caroline Wejstorp 

Tf ansvarig 

extern 

information, 

sveaskog. 

Produktion: oTW Communication, www.otw.se, 

tel: 08 – 50 55 62 00. 

redaktör: katarina sjöström, katarina.sjostrom@otw.se. 

Grafisk form: sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. 

omslagsbild: Johan Bergmark. 

repro: Done. Tryck: edita, västerås. 

ISSN: 1653–9192.

nyheter 

sTamsäkErT. med hjälp av en ny sorts hylsa ska 

snytbaggen hållas borta från plantors stammar. 

Papphylsa mot snytbaggar 

sveaskog har köpt rättigheterna till det 

mekaniska snytbaggeskyddet MultiPro. 

Det ska användas på främst större plantor, 

så kallade barrots- och TePlusplantor. 

– sveaskog har som mål att helt komma 

ifrån användning av insekticider vid skogsföryngring. 

Med bland annat MultiPro 

kommer vi att nå det målet. Det är positivt 

för hela branschen, säger Herman sundqvist, 

skogschef på sveaskog. 

MultiPro består av en papphylsa som 

appliceras manuellt på plantan. Papphylsan 

hindrar snytbaggen från att äta 

på plantans stam. Produkten är ännu 

inte färdig för försäljning utan kräver 

ytterligare utveckling. Det kommer 

att ske i sveaskogs dotterbolag 

svenska skogsplantor aB. 

Per-olof Wedin 

lyssnar och lär 

Per-olof Wedin tillträdde som ny vd på 

sveaskog den 10 oktober. Under hösten 

besöker han sveaskogs verksamhet i hela 

landet. Under sina resor träffar han medarbetare, 

kunder och studerar företagets 

skogliga processer på plats i skogen. 

– Jag värdesätter dessa möten där jag får 

tillfälle att lära känna företaget, medarbetare 

och kunder och höra om våra styrkor och 

svagheter. Framför allt ägnar jag mig åt att 

lyssna och lära. 

Hans bild av sveaskog är ett välskött 

företag med förmåga att utvecklas ytterligare. 

– ett område vi ska utveckla är våra kundsamarbeten. 

vi kan bli bättre på att förstå 

och tillfredsställa våra kunders behov. 

Hipp hipp, Henning! 

efter 53 år 

på sveaskog har 

Henning Westerberg 

i vindeln gått i 

pension. Henning 

började på dåvarandeDomänverket 

som 

13-åring, då han 

frösådde med 

manuell kanna. 

Han var även med 

om att byta ut timmersvansen mot motorsågen. 

Den senaste tiden har han varit 

skoglig assistent och skogsvård är något 

han brinner mycket för. 

Närmast väntar nu jobb i den egna 

skogen, träslöjd och dans. 


Ny åtgärdsmix 

för ökad lönsamhet 

Lönsamheten på Sveaskogs produktiva 

skogsmark kan öka med upp till 

35 procent. Det visar en rapport från 

Skogforsk som beräknat potentialen 

för olika skötselåtgärder. 

– Vi gör nu en översyn av vår 

åtgärds mix. resultatet kan bli mer 

förädlat plantmaterial och att vi 

använder mer snabbväxande trädslag, 

säger marie Larsson-Stern, Sveaskogs 

skogsvårdschef. 

Sveaskog har sedan början av 2000-talet 

satsat på olika åtgärder som förädlat 

plantmaterial och gödsling för att öka 

tillväxten i skogen. Det har ökat skogens 

nettonuvärde med 40 procent. Nettonuvärdet 

är lönsamheten på åtgärdad areal 

när alla kostnader och kommande intäkter 

räknats om till ett värde idag. 

Sveaskog har anlitat Skogforsk för att 

analysera hur skötselåtgärder kan optimeras 

på olika platser i landet. 

– Rapporten visar att vi jobbar bra 

med att öka tillväxten, men att det finns 

mer att göra. Vi kan öka nettonuvärdet 

med ytterligare 30–35 procent. Det 

handlar främst om att prioritera om 

vilka åtgärder som ska göras och var, 

säger Marie Larsson-Stern. 

Förädlade plantor har störst effekt 

Omräknat i volym kan en omfördelning av 

skötselåtgärderna öka tillväxten med upp 

till tolv procent på den areal som åtgärdas. 

– Vi har beräknat möjligheterna till 

förbättrad tillväxt och lönsamhet hos 

Sveaskog, men potentialen finns även i det 

svenska skogsbruket som helhet, säger 

Johan Sonesson, Skogforsk, som varit 

ansvarig för att genomföra utredningen. 

Störst effekt på tillväxt och lönsamhet 

har förädlade plantor. Rapporten visar att 

Sveaskog har en outnyttjad potential när 

det gäller att använda särplockat material 

i fröplantager och att odla fram bra 

plantor från gransticklingar. 

Lönsamt att gödsla 

En annan stor potential finns i att öka 

användningen av nya trädslag: sibirisk lärk 

och contortatall i norr och hybridlärk i södra 

delen av landet. Enligt Skogforsk finns en 

möjlighet för Sveaskog att använda fem 

procent av den totala föryngringsarealen 

till contortatall och lika mycket till lärk. 

– Hur mycket det kommer att bli i verkligheten 

återstår att se. Vi väger även in 

andra aspekter som påverkan på biodiversitet, 

rekreation, jakt, rennäring och social 

acceptans, säger Marie Larsson-Stern. 

Några andra lönsamma åtgärder är att 

gödsla, ta ut energived i tidiga gallringar 

i tallskogar och att dikesrensa i samband 

med förstagallring på vissa marker. 

Även åtgärder mot det som förhindrar 

TillväxTEn i skogen kan öka genom bättre plantmaterial, snabbväxande 

trädslag och att gödsla. På bilden: kottfrön i Svenska Skogsplantors 

laboratorium i Lagan. 

”Det handlar 

främst om att 

omprioritera 

vilka åtgärder 

som ska 

göras och 

var.” 

FakTa 

en ökad tillväxt är viktigt, bland annat att 

behandla stubbar i samband med gallring 

och slutavverkning när det finns risk för 

rotröta, samt att minska viltskadorna. 

– Viltskador ger kvalitetsförsämringar 

och påtagliga volymförluster. Vi har satsat 

på att stärka vår organisation för skog och 

klövviltsförvaltning. Min förhoppning är att 

den tillsammans med uppbyggnad av kunskapsbasen 

om skog och klövvilt ska ge förutsättningar 

för en god dialog med andra 

skogsägare och jägare om vilken älgstam 

som är rimlig att hålla i olika områden, 

säger Marie Larsson-Stern. NILS SuNDSTrÖm 

Lång väg mot ökad tillväxt 

skötselåtgärder för att öka tillväxten i sveaskogs produktionsskogar 

gäller i huvudsak den yta som sveaskog ska avverka och återbeskoga. 

Det innebär en långsiktig satsning. grundläggande är att snabbt få 

igång återbeskogningen: markbereda bra efter avverkning, använda bra 

plantmaterial och att skydda plantorna mot exempelvis snytbaggar. 

foto: anna håLLamS 

På mammas gata. 

Det var i lantbruket och skogen vi startade för mer än 150 år sedan. 

Och här fi nns vi fortfarande kvar. 

Med försäkringar som skyddar värdet på din skog, och med ekonomisk 

rådgivning och banktjänster som hjälper dig att få värdet att växa. 

Kontakta Länsförsäkringar där du har din skog så får du prata med 

någon som kan mycket om de lokala förutsättningarna för skogsbruket. 

lansforsakringar.se/lantbruk 

Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, 

alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

marknad 

Sågverken påverkas av finanskris 

Den finansiella krisen påverkar svensk sågverksindustri 

kraftigt. Efterfrågan på sågade trävaror är någorlunda stabil 

i norra Europa, Japan och Nordafrika. Men lönsamheten 

krymper, och fler produktionsneddragningar är att vänta. 

Nybyggnationen av hus fortsätter att 

minska, men trots det har de svenska 

sågverken hittills i år klarat sig relativt 

bra, tack vare renoveringsmarknaden 

i både Sverige och utomlands. Flera sågverk 

har ökat sin produktion, medan 

andra tvingats lägga ner eller minska 

produktionen. Och nu tilltar orosmolnen. 

– Konsumtionen av trävaror har länge 

legat på en väldigt låg nivå i både USA 

och Europa. Nu ser vi en ytterligare lägre 

konsumtion som ökar prispressen, säger 

Santhe Dahl, koncernchef för Vida som 

är Sveriges största privata koncern för 

förädling av skogsråvara. 

Det är inte omöjligt att Vida tvingas 

begränsa produktionen, något som hittills 

aldrig hänt under Santhe Dahls snart 35 år 

inom företaget. 

– Det är svårt att se någon ljusning på 

kort sikt för trävarumarknaden. På längre 

sikt tror vi på ett ökat behov av bostadsbyggande 

och användningen av trä som 

material – inte minst av miljöskäl, säger 

Santhe Dahl. 

Den bilden tecknar även Johan Freij, 

affärsområdeschef för Skog och Lantbruk 

på Danske Bank i Sverige: 

– Den här vintern tror jag blir oerhört 

tuff för sågverken. Det man kan hoppas 

är att sågverken begränsar produktionen. 

Sverige är en av de största trävaruexportörerna 

i världen och produktionen måste 

begränsas för att skapa balans på mark- 

naden, säger han. 

Tuffare konkurrens 

Efter finanskrisen 2008 gynnades den 

svenska trävaruexporten av en svag kronkurs. 

Sedan dess har råvarupriserna höjts, 

kronkursen stärkts och utländska konkurrenter 

– som har blivit mer effektiva – 

har tagit tillbaka marknadsandelar. 

Det innebär en stenhård konkurrens, 

också eftersom efterfrågan på sågade 

trävaror i Europa har minskat med cirka 

20 procent sedan rekordåret 2006. 

– Den dag det vänder kan det vara 

väldigt bra att äga ett sågverk eller att 

vara skogsägare. Det har byggts lite under 

lång tid i USA och Västeuropa, samtidigt 

som flera utomeuropeiska marknader 

fortsätter att växa, säger Johan Freij. 

Nordafrika och länder i Mellanöstern 

har de senaste åren varit en räddningsplanka 

för svenska sågverk. Cirka 25 

procent av den svenska trävaruexporten 

går idag till regionen, men turbulensen 

i år i samband med demokratiserings- 

processen har satt käppar i hjulet. 

– Marknaden i Nordafrika är ändå relativt 

stabil. Egypten, Tunisien, Algeriet och 


FakTa 

Utom europeisk export växer 

De svenska sågverken producerade 17 miljoner 

kubikmeter sågade trävaror under 2010, 

varav närmare 70 procent gick på export. 

Nordafrika, Mellanöstern och Japan står 

tillsammans som mottagare för 30 procent av 

exporten. Trots oroligheterna i Nordafrika- 

Mellanöstern bedöms marknaden som fortsatt 

mycket intressant och växande. stor potential 

finns också i kina. exporten till storbritannien, 

som är de svenska sågverkens största 

enskilda marknad, fortsätter att minska. 

Marocko är stora köpare av snickeriråvara 

av skandinavisk furu, säger Bertil Sterner, 

direktör på trämekaniska sektionen på 

Skogsindustrierna. 

Potential i Kina 

Kina är en annan stark växande marknad, 

som domineras av billiga trävaror från 

Sibirien och västra Kanada. Den svenska 

trävaruexporten till Kina är liten, cirka 

200 000 kubikmeter, men potentialen är 

stor, inte minst vad gäller trävaror med 

den högsta kvaliteten. 

– Flera svenska företag, som SCA och 

Bergkvist Insjön, etablerar sig nu där för 

att hitta nischer, säger Bertil Sterner. 

För att möta den rådande krisen ser han 

hur sågverksföretagen satsar på färre men 

större enheter i Sverige och effektiviserar 

i alla led. 

– De måste hela tiden skapa bättre kvalitet 

med exakta mått, exakt torkade trävaror och 

andra anpassningar till olika marknader, 

säger Bertil Sterner. 

Högre förädlingsgrad 

Även Lars-Göran Sandberg, vd för analysföretaget 

Timwood, ser en nödvändig 

strukturell omdaning och rationalisering 

i svenska sågverk. 

– De går mot en högre förädlingsgrad 

som gör dem bättre positionerade när 

basproduktionen inte längre är tillräckligt 

konkurrenskraftig, säger han. 

Lars-Göran Sandberg har sällan varit 

så positiv som nu till trä som byggnadsmaterial 

på lång sikt. Miljöaspekten är en del i det: 

– Vi ser en ansträngd tillgång på såg- 

timmer i världen tio år framåt. Efterfrågan 

på trävaror ökar i tillväxtländer som Kina, 

Indien och Nordafrika. När återhämtningen 

kommer i USA och Västeuropa skapar det 

ett oerhört intressant läge för träindustri 

och skogsägare i Sverige. 

NILS SuNDSTrÖm 

Vinsten minskar 

Lönsamheten i de svenska sågverken 

pressas av en dyrare råvara och 

en starkare krona som hämmar 

exporten. Samtidigt, i det korta 

perspektivet, sjunker efterfrågan 

på sågade trävaror på flera stora 

exportmarknader. 

mEd goda branscHkunskapEr. På bilderna från vänster: Bertil Sterner, 

Skogsindustrierna, Santhe Dahl, Vida, Lars-Göran Sandberg, timwood, och 

Johan freif, Danske Bank. 

FakTa 

Prognos för konsumtion av trävaror i Kina 

2005 15 miljoner kubikmeter 



källa: skogsindustrierna 

krönika | marknad 

Ljusare tider väntas 

”Hur än vindEn viner, bakom molnen 

solen skiner” kunde man läsa på en broderad 

duk som hängde på väggen hemma 

hos min mormor i Vikarbyn i Dalarna. 

Många vittnar nu om att sågverken 

kämpar i motvind. Om kommande brist 

på timmer i södra Sverige, om markna- 

derna där byggkonjunkturen är svag och 

om att den tuffa konkurrensen tilltar i styrka 

såväl nationellt som internationellt. 

Men bakom molnen väntar ljusare 

tider. Mycket tyder på att det bara är en 

tidsfråga innan byggbranschen kommer 

att ta fart i såväl Europa som USA. 

Jag deltog i en trävaruträff i Vancouver 

i början av sommaren. Där var den samlade 

expertisen relativt enig om att USA:s 

byggande kommer att uppgå till omkring 

1.4 miljoner nya hus mellan 2014 och 

2015, en ökning med nästan 200 procent 

jämfört med idag. 

De kanadensiska sågverken som är 

USA:s huvudleverantör torde vara glada, 

men en skalbagge har åsamkat stor skada 

i västra Kanada och kommer att tvinga 

ner avverkningarna. Det ger de svenska 

sågverken stora möjligheter. 

I östra Europa är behovet av att 

renovera och rusta upp bostäder stort. 

I västra Europa är det främst inflyttning 

till storstäder som driver utvecklingen. 

En annan ljusglimT är den kraftiga 

tillväxtökningen i Kina. Dess totala behov 

av att importera sågade barrträvaror förväntas 

öka med 15 procent per år från dagens 

cirka 15 miljoner kubikmeter. Den importen 

fördubblades mellan 2008 och 2010. 

Det finns andra prognoser som pekar på 

att den kinesiska efterfrågan kommer att 

öka ännu mer. Priserna på sågade barrträvaror 

har skjutit i höjden i Kina den senaste 

tiden. Var alla dessa trävaror ska tas ifrån 

är den stora frågan. 

De svenska sågverken har bra förutsättningar. 

I Sverige har vi ett hållbart skogsbruk 

som ger en bra återväxt och vi har en 

väl fungerande logistik. 

FSC ® -certifiering* i kombination med hög 

virkeskvalitet ger oss möjlighet att komma in 

på nya marknader. Miljökraven ökar runt om 

i världen och det naturliga materialet trä 

kommer att få en allt större betydelse. 

* Läs mer om FsC på sidan 2. 

paTric sElin, 

marknadschef 

på sveaskog. 

skogsnäringEn i siFFror 

avvErkningsanmälningar sep 2011 

Tusen hektar 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

| | | | | | | | | | | | 

jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec 

L = 2008 L = 2009 L = 2010 L = 2011 källa: skogsstyrelsen 

Den anmälda avverkningsarealen ökade med 

v22 procent till 29 360 hektar i september 

jämfört med augusti. Ökningen har skett i alla 

landsdelar förutom södra Norrland. vid en 

jämförelse mellan september i år och 

motsvarande månad förra året minskade 

avverkningsanmälningarna med 7 procent. vid 

jämförelse mellan den senaste niomånadersperioden 

(januari-september 2011) och 

motsvarande period 2010 har avverkningsanmälningar 

minskat med 18 procent. 

Trävaror sep 2011 

Prisindex, basår 2000 = 100 

160 

140 

120 

100 

80 

| | | | | | | | | | 

2008 2009 2010 2011 2012 

källa: sCB 

exportprisindex för sågade och hyvlade 

trävaror, gran och tall, var 10.7 procent lägre 

under september 2011 jämfört med september 

2010. 

TrädbränslE kvartal 2, 2011 

sek per MWh 

300 

275 

250 

225 

200 

175 

L = Briketter och pellets L = skogsflis 

150 | | | | | | | | | | 

2007 2008 2009 2010 2011 

källa: sCB och energimyndigheten 

värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för 

briketter och pellets under det andra kvartalet 

2011 var 290 kronor per MWh. Priset var cirka 

2 procent lägre än under årets första kvartal. 

Under samma period låg priset på skogsflis till 

värmeverken på 214 kr per MWh, vilket var 

detsamma som under första kvartalet. 

pappErsmassa oktober 2011 

UsD per ton 

1000 

900 

800 

700 

| | | | | | | | | | | | | 

okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sep okt 

källa: FoeX. PIX index är varumärkesskyddat. 

kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FoeX Indexes aB. 

Prisutvecklingen i europa enligt PIX index. 

L = långfibermassa L = kortfibermassa 

5 • 2011 forum sveaskog 7

kund 

ingen vanlig 

pappersexercis 

Chokladkartongen, vinboxen och förvaringslådan. Chansen är stor att den 

har sitt ursprung här. För Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå är störst i sitt slag 

i Europa. Här förvandlas 2,2 miljoner kubikmeter flis och virke till papper 

varje år. Och merparten av råvaran levererar Sveaskog. 

Rökplymerna från de höga skorstenarna 

hos Smurfit Kappa 

i Piteå utgör efter mer än ett 

halvt sekel ett självklart inslag 

i Piteås stadsbild. 

Hela anläggningen gränsar till Pite älv 

och byggdes i början av 1950-talet. 

Från början tillverkades träfiberskivor 

i fabriken, men efter några år byggdes 

fabriken om till pappersbruk med inriktning 

på kraftpapper för tillverkning av 

wellpapp. 

År 2001 köptes fabriken av holländska 

Kappa. Säljare var statliga AssiDomän. 

Sedan 2005 ingår anläggningen i Smurfit 

Kappa Group med verksamhet i Latinamerika 

och Europa. Fabriken i Piteå är 

nu Europas största kraftlinerbruk. 

– Vi kan producera 700 000 ton papper, 

omsätter 3,3 miljarder kronor och sysselsätter 

cirka 550 personer, summerar 

Stefan Merum som ansvarar för att 

in flödet av råvara täcker behovet. 

Det här innebär att omkring 2,2 miljoner 

kubikmeter virke varje år passerar fabriksgrindarna. 

Därtill kommer ytterligare 

volymer biobränsle i form av bark, 

spån, skogsflis och returträ avsett för 

elproduktion i den egna biopannan. 

El överskottet går vidare till PiteEnergi AB. 

Hundratals registreringar varje dygn 

Det är ett gigantiskt pussel som ska läggas, 

med leveranser av råvara från privata 

skogsägare, skogsbolag och sågverk och 

genom import från Ryssland, Finland och 

Baltikum. 

– En av våra stora och viktiga leveran- 

törer av virke och flis är Sveaskog, berättar 

Stefan Merum. 

Det är en stor och ständigt lika hungrig 

anläggning som Stefan Merum ska mätta. 

Här finns två barrmassalinjer, en lövmassalinje, 

en returfiberanläggning och 

två pappersmaskiner. 

Och mixen i pannan måste vara helt rätt 

för att slutprodukten ska bli precis så 

stark som kunderna vill ha den. 

”Vi syssel- 

sätter 550 

personer 

och kan 

tillverka 

700 000 ton 

papper 

varje år.” 

Vid inmätningsbryggan avlöser virkesbilarna 

varandra. Varje dygn, året om, görs 

mellan 300 och 450 registreringar med 

uppgifter om sortiment, åkare, vikt och 

körda kilometer. 

Ett nytt mätplatssystem gör det möjligt 

att veta exakt vilka volymer och sortiment 

som finns att tillgå på den blåsiga timmerplanen, 

där de stora virkestravarna och 

flishögarna räcker för att försörja fabriken 

i knappa två veckor. 

Nätverk en framgångsfaktor 

Närmare fyra kubikmeter barrved går 

åt för att producera ett ton brun pappersmassa. 

Inflödet av råvara måste därför 

vara konstant för att inte produktionen 

ska halta. Det förutsätter i sin tur pålitliga 

leverantörer. 

För Roger Johansson, marknadsansvarig 

för Sveaskog i Norrbotten och Västerbotten, 

är Smurfit Kappa den enskilt största 

kunden i norra Sverige. 

För att tillgodose Smurfit Kappas behov 

av råvara använder han sig av Sveaskogs 

stora kontaktnät. Han nyttjar också företagets 

alla resurser, från avverkningar av 

såväl Sveaskogs egen skog som hos privata 

skogsägare, köp och bytesaffärer med 

andra skogliga aktörer, import från 

Ryssland och Baltikum, med mera. 

– Vårt avtal med Smurfit Kappa är långsiktigt, 

konstaterar Roger Johansson. 

Då gäller det att aldrig stå handfallen. 

Nätverk och goda relationer i hela 

branschen är avgörande för att lyckas. 

Sveaskogs styrka är, hävdar Roger 

Johansson, att företaget är fristående, 

utan egna industrier, och därmed har 

affärs relationer med nära nog alla aktörer 

på virkesmarknaden. 

– Det gör att vi har en stor förmåga och 

flexibilitet, men även att vi kan välja att 

göra de affärer som är mest fördelaktiga 

för Sveaskog och våra prioriterade kunder. 

Skulle Sveaskog hamna i en situation 

med akut brist på massaved finns det egna 

skogsinnehavet som back-up. 

RåvaRuansvaRig Stefan Merum: Sveaskog är en stor och viktig 

leverantör. 

RökPlymeRna från Smurfit Kappa utgör ett välbekant inslag 

på himlen över Piteå. 

i de två pappersmaskinerna snurrar 700 000 ton färdigt papper fram 

varje år. Slutkunderna finns inom förpackningsindustrin. 

”Att få 

logistiken 

att fungera 

hela vägen 

till fabriksgrinden 

är 

nästa stora 

utmaning.” 

– Det är naturligtvis en stor trygghet för 

våra kunder, konstaterar Roger Johansson. 

Att sedan få logistiken att fungera i alla 

väder, hela vägen till fabriksgrinden, är 

nästa stora utmaning – med bil, tåg, båt, 

effektivt och utan onödig miljöbelastning. 

– Att tänka ut bra lösningar för våra 

kunder är det roligaste vi vet, försäkrar 

Roger Johansson. Vårt jobb är att vara 

bäst i klassen. 

I det stora renseriet hos Smurfit Kappa 

förvandlar två jättelika ståltrummor med 

ett dovt mullrande virke till flis: en för 

barrved, en annan för björk. Stora truckar 

hämtar ständigt nya lass från travarna 

med virke. 

Slutkunder i hela Europa 

Nästa anhalt i processen är massabruket. 

Därifrån lotsas vi vidare in i de väldiga 

fabrikshallar där de två pappersmaskinerna 

oupphörligt snurrar fram färdigt papper, 

en för brunt kraftpapper, en för det vita 

ytskiktet. 

kRaftlineR från Smurfit Kappas pappersbruk används bland annat för 

tillverkning av wellpapp. 

På mätbRyggan tas prover tas på den inkommande flisen för att 

registrera fukthalten. 

Slutkunderna finns inom förpackningsindustrin 

i Europa och Skandinavien: 

wellpapp, chokladkartonger, vinboxar, 

förvaringslådor… 

– Det är ett givande och tagande, säger 

Stefan Merum. Men vi känner oss trygga 

med en storskalig råvaruleverantör som 

har flera kranar att vrida på. 

8 forum sveaskog 5 • 2011 5 • 2011 forum sveaskog 9 

fakta 

mats Wigardt 

Störst på pappförpackningar 

smurfit kappa kraftliner Piteå är europas 

största kraftlinerbruk med kapacitet att 

årligen tillverka 700 000 ton. kraftliner 

är ett baspapper tillverkat av ny fiber och 

den används för tillverkning av wellpapp. 

smurfit kappa kraftliner Piteå ingår i Paper 

Division europe i smurfit kappa group. 

Med en omsättning på över sju miljarder 

euro och med fler än 40 000 anställda, är 

smurfit kappa group marknadsledande 

inom pappersbaserade förpackningar. 

FOTO: Erland SEgErSTEdT

skogsbruk 

VinnanDe tillsats. 

Flerträdstillsatsen används av 

alla gallringsmaskiner som 

arbetar åt Sveaskog i Bergslagen. 

Den leder till såväl mer biobränsle 

som bättre betalt för markägaren. 

Ny teknik 

ger mer 

biobränsle 

Med ny teknik är det nu möjligt att kostnadseffektivt ta vara 

på mer biobränsle från skogen. Sveaskogs ambition är att 

växa ytterligare inom området biobränsle. 

– Från att ha varit ett sortiment som skogsbolagen gett 

bort gratis, ger biobränslet idag markägaren ett ordentligt 

ekonomiskt tillskott, säger Roger Johansson, Sveaskog. 

meR biobRänsle i skogen. Skogsägaren Marianne Svensson 

och sambon Morgan Andersson besökte fyra områden som gallrats innan 

de bestämde sig för att samarbeta med Sveaskog. ”Förhoppningsvis får vi 

även ett bättre netto.” Längst till vänster: virkesköpare Henrik Hammar. 

Foto: erik MårtenSSon 

Roger Johansson är biobränslekoordinator 

på Sveaskog. Han 

konstaterar att Sveaskog sedan 

1995 har utvecklats till en av de 

allra största aktörerna på den 

snabbt växande marknaden för biobränsle 

i Sverige. 

Han förklarar Sveaskogs styrka på en 

alltmer konkurrensutsatt marknad för 

biobränsle med att företaget kan agera 

fritt, utan försörjningsansvar för någon 

egen industri, och att företaget finns 

över hela landet, med egna terminaler 

och buffertlager. 

Dessutom har Sveaskog stora tillgångar 

egen skog. 

– Vi har helt enkelt blivit duktiga på biobränsle, 

sammanfattar han. Våra kunder vet 

att leveranserna kommer fram, och det kan 

kännas tryggt när kylan biter i februari. 

Biobränslet har nästan fördubblats 

Merparten av företagets omsättning 

genereras fortfarande av sågtimmer och 

massaved, men under Roger Johanssons tre 

år som biobränslekoordinator har andelen 

biobränsle nästan fördubblats för att nu 

utgöra omkring tretton procent av om- 

sättningen. Och planen är att bågen ska 

spännas ytterligare. 

– Men då krävs det mer av oss, konstaterar 

han. De enklaste volymerna är redan 

Fakta 

Vägen från 

skog till kund 

• vid avverkning 

läggs grot (grenar 

och toppar) i högar 

som får torka. klena 

träd skördas med 

flerträds aggregat. 

• Biobränslet körs 

till en uppsamlingsplats. 

Ibland buntas 

bränslet för att 

underlätta transport. 

• Ju torrare grot och 

träddelar, desto 

bättre betalt! Bränslet 

får torka sex till 

tolv månader. 

• Bränslet flisas av 

sveaskog eller av 

kund, vid terminal 

eller på slutdestination. 

kunden är till 

exempel ett kraftvärmeverk. 

infångade, så nu måste vi tänka nytt och 

utveckla tekniken ytterligare för att få 

glesare och mer avlägsna skogsområden 

ekonomiskt intressanta. 

En av Sveaskogs nyckelpersoner för 

att hjulen ska fortsätta att snurra i rätt 

riktning är virkesköparen Henrik Hammar 

i Karlskoga. Sedan hösten 2004 har han 

i hård konkurrens med andra aktörer, och 

efter otaliga koppar kaffe ute i stugorna, 

byggt upp ett stabilt kontaktnät i sitt 

köpområde. 

– Det gäller att ha något att erbjuda som 

vi är bättre på än andra företag, säger 

Henrik Hammar. 

Och det tycker han sig ha. Idag använder 

alla gallringsmaskiner som arbetar åt 

Sveaskog i Bergslagen en så kallad 

flerträdstillsats. 

Bättre netto för markägaren 

Tekniken innebär att man kan ta vara på 

det som tidigare blev kvar i skogen, som 

klena träd och toppar, vilket ger ett bättre 

netto för markägaren. 

– Dels får vi en extra volym, dels får vi 

med toppen, kvistad och klar och möjlig 

att transportera på timmerbil till kund, 

förklarar han. 

Kunden, i det här fallet Värmevärden AB, 

producerar miljövänlig fjärrvärme åt kunder 

i bland annat Kristinehamns kommun. 

”Nu kan 

man ta vara 

på sådant 

som tidigare 

blev kvar 

i skogen, 

såsom klena 

träd och 

toppar.” 

fotnot: Flerträdshantering 

innebär att 

skördaren utrustas med 

en tillsats som samlar 

upp flera stammar 

åt gången inför 

upparbetning. Lägre 

kostnad per avverkad 

volym blir resultatet. 

Men sortimentet lämpar sig även att 

läggas på terminal där det kan lagras, 

torkas och förädlas. 

För skogsägaren Marianne Svensson på 

Jonsbols gård utanför Kristinehamn har 

flerträdshanteringen varit en ny erfarenhet. 

När hon och sambon Morgan Andersson 

nyligen stod inför att gallra ett bestånd på 

54 hektar, av ett sammanlagt skogsinnehav 

på 1 400 hektar, tog de in ett antal offerter. 

De besökte också fyra områden som 

nyligen gallrats för att bedöma kvaliteten 

på arbetet. 

– Vi föll för kvaliteten på de gallringar 

som gjorts av Sveaskog, säger Morgan 

Andersson. Det var fantastiskt fint gallrat. 

Förhoppningsvis får vi också ett bättre 

netto genom den teknik som används, även 

om det inte var det som fällde avgörandet. 


Fakta 

mats Wigardt 

Så ser energisortimentet ut 

energisortiment utgörs av grot (grenar och 

toppar från slutavverkning), träddelar (hela eller 

delade träd), flis och bränsleved (rötved, klent 

och skadat virke) och stubbar (här pågår 

försöksverksamhet). 

”En pålitlig affärspartner” 

sveaskog kommer att leverera 

biobränsle till e.oN:s värmeverk i Bålsta 

och vaxholm 2011/2012. affären innebär en 

leverans av totalt 25 000 kubikmeter 

stamvedsflis. 

– Förutsättningen för att vi lägger hela 

affären hos en leverantör är att vi ser 

sveaskog som en pålitlig och långsiktig 

affärspartner, säger Henrik Ingvarsson, 

bränsleinköpare på e.oN. 

För att kunna garantera en jämn 

leverans har sveaskog förvärvat två mindre 

terminaler i Bålsta, respektive vallentuna. 

– skulle något hända som stör vår 

logistik av virke, till exempel svåra 

väderförhållanden, har vi några veckors 

lager på terminalerna som vi kan falla 

tillbaka på, säger Mathias Carlsson, säljare 

i Bergslagen. 

hallå DäR ... 

Hans thyr, marknadschef 

på svenska skogsplantor 

Det är 

beställningstider 

på skogsplantor. 

Hur är efterfrågan 

på plantor som är 

behandlade med 

Conniflex? 

– Conniflex är 

ett effektivt och 

miljövänligt skydd 

mot snytbagge och intresset är stort bland 

både stora och små skogsägare. vi hoppas 

kunna producera 20 miljoner behandlade 

täckrotsplantor i år, jämfört med 12 miljoner 

förra året. Under hösten har vi byggt en 

tredje produktionsanläggning. 

Hur viktig är den här metoden för att få 

ett giftfritt skogsbruk? 

– Den har en väldigt stor betydelse. 

Conniflex är det enda kommersialiserade 

skydd mot snytbagge som finns på 

marknaden och som är både effektivt och 

miljövänligt. kemikalieinspektionen tillåter 

ännu kemiska bekämpningsmedel, men för 

FsC ® -certifierade skogar krävs dispens. vi 

kan utgå från att FsC blir allt mer tuffa mot 

markägarna när det finns mekaniska skydd 

som alternativ till insektsgifter. 

Hur fungerar Conniflex? 

– Plantan skyddas med en beläggning av 

finkorning sand, som limmas fast. Det 

hindrar snytbaggen från att gnaga av den 

tunna barken. 

Hur allvarlig skadeinsekt är snytbaggen? 

– om du inte behandlar plantorna i södra 

sverige är risken att upp till 90 procent av 

dem blir uppätna under de två första åren. 

I svealand är risken upp till cirka 60 procent. 

snytbaggen sprider sig nu norrut, främst 

längs kusten. 

när är ni uppe i full produktion av 

Conniflex-skyddade plantor? 

– Rent tekniskt kan vi producera 40 

miljoner behandlade plantor om ett par år, 

vilket skulle motsvara hela vår produktion. 

Hittills har vi kunnat behandla täckrotsplantor 

och nu har vi snart även en lösning 

för barrotsplantor. 

Spelar vintervädret någon roll för 

snytbaggen? 

– Nej, i princip inte. Däremot är vårvädret 

avgörande för spridningen ut över 

landskapet. snytbaggarna gynnas om det 

är soliga dagar i maj när de svärmar och 

vindförhållandena avgör hur stora arealer 

de kan spridas över. NiLs suNdstrÖm

jakt & fiske 

kUnglig kValitet. I och med förslaget till en ny viltförvaltning ska skogens konungar bli ännu mer kvalitativa. Även betesskador och det stora antalet trafikolyckor med älgar inblandade ska minska. 

Älgförvaltning 

i förändring 

med förslaget till en ny älgförvaltning 

vill regeringen skapa en älgstam av högre 

kvalitet, i bättre balans med betes- 

resurserna. 

– resultatet ska bli färre trafikolyckor 

och betesskador, samt en kvalitativare 

älgstam, säger ronny Löfstrand, skogoch 

klövviltsansvarig på sveaskog. 

h ur 

älg och skog kan samförvaltas 

med beaktande 

av andra intressen är frågor 

som har belysts i en 

statlig utredning. Enligt 

regeringen finns det goda skäl att se över 

det nuvarande systemet. Årligen orsakar 

älgarna stora skador på växande skog och 

många trafikolyckor med älgar inblandade 

leder till stort mänskligt lidande med höga 

”Markägare 

måste i 

högre grad 

än tidigare 

ta ansvar 

och agera 

professionellt.” 

kostnader för samhället. I somras överlämnade 

regeringen propositionen 

”Älgförvaltningen” till riksdagen. I den ges 

förslag på förändringar av den nuvarande 

organisationen för jakt på älg och kronhjort. 

En älgstam i balans 

Målet med förslaget är att med en organiserad 

samverkan över stora områden 

skapa en älgstam av hög kvalitet i balans 

med tillgången på bete. 

– Resultatet ska bli färre trafikolyckor, 

mindre betesskador och en älgstam av bättre 

kvalitet, säger Ronny Löfstrand, skogoch 

klövviltsansvarig på Sveaskog. Ronny tycker 

att regeringens förslag till förändringar 

innehåller flera förbättringar jämfört med 

det nuvarande systemet. Beslut om nya 

föreskrifter väntas i slutet av november. 

I tidigare förvaltningssystem har han 

saknat flera viktiga komponenter. 

Framförallt ett tillförlitligt faktaunderlag 

om skadenivåer på skog, och foderanalyser 

samt information om älgstammens storlek 

och sammansättning. 

Det, menar Ronny Löfstrand, har lett till 

en älgförvaltning utan tillräcklig faktagrund 

med konsekvenser i form av en 

obalans mellan fodertillgång och antal vilt, 

vilket i sin tur leder till höga skadenivåer 

på främst ung tallskog. Den nya förvaltningen 

leder förhoppningsvis till att vi får 

ett bättre faktaunderlag. Det behövs för att 

skapa förutsättningar för konstruktiva 

dialoger mellan markägare och jägare för 

att åstadkomma viltstammar som är 

i balans med foderresurserna. 

Markägarnas inflytande ökar 

En utredning som Skogforsk har gjort åt 

Sveaskog pekar också på stora tillväxtnedsättningar 

på grund av viltbete i Sveaskogs 

tallungskogar. 

– Dessa resultat kommer vi nu att 

analysera närmare, säger Ronny Löfstrand. 

Ett stort betestryck kan också påverka 

den biologiska mångfalden negativt genom 

att lövträd som rönn, ek, asp och 

sälg inte kan växa sig stora. I regeringens 

förslag till ny älgförvaltning införs en ny 

Historiskt samarbete 

bakom remissvar 

I samband med remissarbetet kring 

regeringens förslag om en ny älgförvaltning 

talar skogsindustri och markägare för första 

gången med en gemensam röst. 

På initiativ av branschorganisationen 

skogsindustrierna samverkar sedan våren 

2011 de stora skogsbolagen, sveaskog, 

skogsägarföreningar och LRF i en rad 

viktiga frågor som rör skogsbruket. 

– vi upplevde att skogsbruket ville samma 

sak, men att vi tidigare varit spretiga i våra 

uttalanden. Nu står vi enade på ett helt annat 

sätt, säger projektledaren Ronny Löfstrand. 

Målet är att kunna bedriva ett effektivt 

skogsbruk och samtidigt ha en kvalitativt 

bra älgstam. 

komponent i organisationen: Sverige delas 

in i större älgförvaltningsområden som 

inrättas av länsstyrelsen och där markägarna 

får ett större inflytande. 

– Markägarna, inklusive skogsbolagen, 

måste i högre grad än tidigare engagera sig 

i frågan, konstaterar Ronny Löfstrand. 

Han vill att debatten hyfsas och att 

kompetensen i alla läger förbättras. 

Ökad kunskap med webbutbildning 

Sveaskog har utvecklat sin organisation 

med flera nya tjänster över hela landet 

med inriktning på skog och klövviltförvaltning 

för att kunna engagera sig mer 

i viltförvaltningsfrågorna. På markägarsidan 

har dessutom ett samverkansprojekt 

inletts mellan skogsbrukets olika intressenter 

för att samordna insatser och stärka 

skogsbrukets arbete med älgförvaltning. 

Ronny Löfstrand har en samordningsfunktion 

i denna grupp. 

Sveaskog lanserade nyligen tillsammans 

med tre andra stora skogsbolag en utbildning 

på nätet om skog och klövvilt. 

– Ambitionen är att öka kompetensen 

kring samförvaltning av skog och klövvilt hos 

såväl jägarkåren som vår egen personal, säger 

Ronny Löfstrand. mats Wigardt 

Lyxigt friluftsliv 

på naturens villkor 

Exklusivitet kombinerat med det genuint 

samiska. När sapmi Lodge bygger sin första 

anläggning vid Vindelälven på sveaskogs mark, 

prioriteras både hållbarhet och komfort. 

– Vår vision är att erbjuda gästerna en totalupplevelse, 

inte bara bra fiske och jakt, säger 

david Neveling, en av sapmi Lodges grundare. 

För flera år sedan funderade David Neveling 

och Jens Sandström på varför det 

inte fanns ett ställe i Lappland med såväl 

bra jakt och fiske som sköna sängar och 

schysta viner. De tyckte att komfortbiten 

i naturupplevelsen delvis glömts bort. 

– Det finns mycket bra fiske och jakt, men boendet 

är ofta enkelt. Man sover på träbritsar och fixar 

käket själv. Vi saknade att efter fisketuren få komma 

tillbaka till en skön lodge och äta riktigt god 

mat, säger David Neveling. 

Jens Sandström och 

David Neveling började 

skissa på konceptet Sapmi 

Lodge. Samisk kultur och 

tradition skulle ha en 

given plats. Detsamma 

gällde exklusivitet 

och hållbarhet. De presenterade 

idén för 

Sveaskog i förhoppning 

om att få arrendera 

mark. 

Sveaskog arrenderar ut 

sveaskog arrenderar ut mark till turismföretagare för 

att öka avkastningen från skogen. Förutom ett ökat 

värdeskapande i skogen betyder det oftast arbetstillfällen 

och utveckling i glesbygd. kravet från sveaskog är att 

– De tyckte att våra planer lät spännande och 

nappade, trots vår ringa erfarenhet inom området 

och att vi båda bor i Stockholm, säger David 

Neveling med ett skratt. 

I juni kommer de första gästerna att kunna ta 

plats i någon av de sex stugorna på toppen av Kåtaberget. 

Husen byggs på plintar och, liksom avloppssystemet, 

kommer de att kunna demonteras. Ett 

krav från Sveaskog är nämligen att Sapmi Lodge 

ska kunna lämna marken i dess nuvarande skick. 

– Vi gillar utmaningar och just att marken och 

naturen ska kunna återgå till sitt ursprung ser vi 

som en morot. Det enkla och genuina är dessutom 

en del av vårt koncept, en del av exklusiviteten, 

säger David Neveling. 

Samer självklart involverade 

Lodgen uppförs i naturliga material och inreds med 

bekväma sängar och en återhållsam inredning med 

samiska influenser. Maten ska till stora delar vara 

gjord på dagsfärska råvaror från samiska livs- 

medelsföretag. 

– Vi vill tydliggöra det samiska och förmedla 

deras kunskap inom jakt och fiske. Eftersom 

verksamheten bedrivs på samernas renbetesområden 

är det en självklarhet att de är 

involverade, avslutar David Neveling. 


Webb 

Utbildningen hittar du 

på www.skogochklovvilt.se 

Fakta 

CassaNdra aLm 

marken inte blir påverkad av verksamheten. Därför ska 

byggnader, avlopp och el vara ytligt beläget och sapmi 

Lodge ska kunna lämna platsen i dess nuvarande skick när 

avtalet upphör. sveaskog investerar inte i verksamheten. 

Mer info: www.sapmilodge.se, www.inatur.se

TEMA TEknik 

Teknikutvecklingen är avgörande för hela skogsbruket. Men det är inte de stora 

företagen som står för innovationerna. Morgondagens skogsmaskiner utvecklas 

av en rad små företag med avancerad IT och simulatorer. Och Sveaskog har en 

nyckelroll i utvecklingen. 

På väg mot framtiden 

Korta beslutsvägar och snabba resultat. Det är målet för den 

tekniksatsning som Sveaskog sedan 2007 gör tillsammans med ett 

kluster av skogstekniska företag i norra Sverige. Tio innovativa 

produkter har hittills lanserats – och fler är på gång. 

Skogsbruket behöver mer 

effektiva produkter och 

system för skörd och skotning 

av virke och biobränsle. 

Det är viktigt för 

att minska kostnaderna 

och optimera maskin- 

utnyttjandet. 

Men för de stora maskintillverkarna är 

skogssektorn en liten bransch. Ledtiderna 

är långa för att ta fram innovativa lösningar. 

Det vill Skogstekniska klustret ändra på. 

Regionen lyfts fram 

I klustret samarbetar en rad små företag 

i Västerbotten, Jämtland och Ångermanland 

som vart och ett är världsledande inom 

sitt område. Företagen är delvis 

konkurrenter, men genom klustret kan 

de gemensamt flytta fram sina positioner. 

– Samarbetet har gjort att hela näringen 

och regionen har lyfts fram. Stat, myndigheter 

och andra aktörer känner nu till 

vilket kunnande de här företagen står för, 

säger Maria Hedblom, vd för Skogstekniska 

klustret som gått från att ha varit ett nätverk 

till att bli en ekonomisk förening. 

En milstolpe i klustrets utveckling var 

när Sveaskog gick med som partner 2007 

och satsade tio miljoner kronor i riskkapital 

till teknisk utveckling. Samtidigt fick 

företagen en beställare som konkret såg 

vilka produkter det fanns behov av. 

– Sveaskogs medverkan har varit injektionen 

till klustrets positiva utveckling. 

Kluster stärker små företag 

Skogstekniska klustret har sin bas i Vindelns kommun 

i Västerbotten. Här har skogsnäringen alltid 

haft en betydelse full roll. Ett nätverk mellan en rad 

olika skogliga aktörer startade på 1990-talet med 

stöd från EU. Det omvandlades senare till ett tätare 

samarbete mellan skogstekniska företag. Nio företag 

ingår i Skogstekniska klustret idag – varav åtta 

små företag och japanska jätten Komatsu 

Forest, som har utveckling i Umeå. 

SkogSSatSning. I Västerbotten finns ett av Europas 

största skogsbestånd. ”Därför finns också förutsättningar 

för företagen här att vara med i den globala 

konkurrensen. Men då krävs det att vi är i framkant”, 

säger Maria Hedblom, vd för Skogstekniska klustret. 

Nu jobbar vi ännu närmare forskning 

och universitet, vilket har resulterat i att 

vi även fått utvecklingsmedel från EU:s 

strukturfonder, Vinnova och regionen, 

säger Maria Hedblom. 

Redan tio färdiga produkter 

I Sveaskogs satsning har fem miljoner 

kronor hittills betalats ut. Av de 14 projekt 

som beviljats ekonomiskt stöd har tio till 

dags datum resulterat i färdiga produkter. 

– Vi är mycket nöjda med resultatet. 

Det här är ett bra sätt att driva på den 

tekniska utvecklingen inom skogsbruket, 

säger Ann-Britt Edfast, Sveaskogs 

forsknings- och utvecklingschef. 

En styrgrupp tittar på förslagens 

för delar, tekniska höjd och en rad andra 

kriterier. Sedan satsar Sveaskog upp till 

hälften av den totala utvecklingskost- 

naden i utvalda projekt. 

FoTo: HEnrIk oloFSSon 

Företagen i klustret och vad de utvecklar 

och till verkar: 

• Bracke Forest, Bräcke. 

Maskiner för skogsföryngring. 

• Cranab, Vindeln. Kranar och kranspetsutrustning. 

• Hultdins, Malå. Timmergripare, gripsågar, 

såg enheter och färgmärkningssystem 

för skördaraggregat samt 

dämpsystem för mobil hydraulik. 

• El-Forest, Örnsköldsvik. Elhybridtek- 

– Det handlar inte om några långa 

akademiska program utan om konkreta 

projekt där vi direkt kan räkna hem 

nyttan, säger Ann-Britt Edfast. 

Även medlemsföretagen är nöjda 

med samarbetet. 

– Skogstekniska klustrets samarbete 

med Sveaskog gör att vi vågar produkt- 

utveckla i högre hastighet, och mer. 

Så enkelt är det. Vi får hjälp med både 

kunskap och visst ekonomiskt stöd, 

säger Johan Ridderstråle, vd för grip- 

tillverkaren Hultdins i Malå. 

Avancerad teknik allt viktigare 

För att hålla sig ajour med ny teknik 

anordnar klustret gemensamma utvecklingsseminarier. 

Från att ha varit nio 

separata företag har medlemsföretagen 

idag börjat göra gemensamma utvecklingsprojekt 

där de behöver varandras kompetens. 

– När de här herrarna träffas – för än så 

länge är det bara herrar – har de sådana 

diskussioner att de inte vill gå hem från 

mötena, även om de inte hade tid att träffas 

från första början, konstaterar Maria Hedblom. 

Hon ser hur avancerad IT, simulering 

och robotisering blir allt viktigare verktyg 

för att ta fram morgondagens skogsmaskiner. 

Därför är det också betydelsefullt med ett 

nära samarbete med universiteten 

i Umeå och Luleå samt SLU:s skogsfakultet. 

Ann-Britt Edfast på Sveaskog vill inte 

avslöja vilka nya produkter som härnäst 

kan komma från klustret. 

– Det är hemligt eftersom det pågår 

patentarbete, men ett spännande område 

är hur skogsbruket ska tackla att det blir 

sämre bärighet för maskiner i och med 

att vi får blötare marker genom klimat- 

förändringarna, avslutar Ann-Britt Edfast. 

NILS SUNDSTRÖM 

nik för skotare och lastbärare. 

• Indexator, Vindeln. Rotatorer för bland 

annat skogsbruket. 

• Komatsu Forest, Umeå. Maskiner och 

tillbehör för skogsbruket. 

• Olofsfors, Nordmaling. Band till 

skogsmaskiner och slitstålsprodukter. 

• Oryx Simulations, Umeå. Träningssimulatorer 

till maskinförare. 

• Vimek, Vindeln. Mindre skogsmaskiner, 

skördare och skotare. 

högteknologiSkt. I morgondagens skogsmaskiner kan vissa funktioner kanske styras med blicken. 

Skogforsk testar hur avancerad IT kan spåra förarens ögonrörelser. 

Skogforsk: 

Större lönsamhet krävs 

Skogsbruket behöver bli närmare tre procent effektivare varje år för att 

vara konkurrenskraftigt. Nu ökar trycket på att med ny teknik kunna 

förbättra produk tiviteten och lönsamheten i hela virkeskedjan. 

– Produktivitetsutvecklingen i skogsbruket 

har stannat av de senaste åren. Det beror 

i stora drag på hur skogarna ser ut, men också 

på att man hamnat i ett berg av skogsvårdsarbete 

efter stormarna Gudrun och Per, 

säger Magnus Thor som är ansvarig för 

teknikprogrammet på Skogforsk, skogsbrukets 

forskningsinstitut. 

När skogsbruket har ökat gallringsandelen 

i förhållande till slutavverkningsandelen har 

storleken på träd minskat. 

Det ger mindre medelstamvolym och färre 

kubikmeter per maskintimme. 

– Ett sätt att höja produktiviteten är flerträdshantering. 

Den här tekniken blir allt 

viktigare och alla tillverkare av aggregat har 

nu egna produkter inom området, säger 

Magnus Thor. 

Han ser behov av utveckling inom en 

rad områden inom skogsbruket. Skogforsk 

arbetar både med konkreta förbättrings- 

projekt och mer visionärt. Avancerad IT 

och simuleringar är en viktig del i arbetet. 

– Vi tittar bland annat på hur skördaren 

och skotaren kan användas mer optimalt. 

Till exempel samordnar vi körteknik- 

utbildningar för att göra förare och maskiner 

mer effektiva, säger Magnus Thor. 

Förarmiljö liknar cockpit 

I Skogforsks tekniklabb testas olika typer 

av ökad automation och hur man kan visa 

information på rutan istället för att föraren 

ska titta ner på en skärm. Det underlättar 

för föraren att ta blixtsnabba beslut och 

ändå orka köra hela arbetsdagar. 

– Man kan säga att förarmiljön lånar drag 

från till exempel flygplan. Om maskinerna 

blir lättare att styra blir det också lättare för 

en ganska ovan förare att snabbt komma 

upp i hög produktion, säger Magnus Thor. 

Tekniken är komplicerad och inrymmer 

många olika forskningsområden. Därför 

samarbetar Skogforsk med bland andra 

KTH och Linköpings universitet. 

Ett annat hett utvecklingsområde är hur 

man kan minska marktrycket och därmed 

köra fortare och med full last på skotare 

i mjukare marker. Fjärrstyrda fordon finns 

redan, men är ytterligare ett intressant område 

där det pågår forskning. 


”Vi produktutvecklar både 

mer och i högre hastighet. 

Så enkelt är det” 

Fyra maskiner 

för framtiden

tema teknik 

Smartare röjning 

med nytt aggregat 

En unik prototyp som kan användas vid krankorridorgallring har sett dagens ljus. 

Det kontinuerligt skördande aggregatet samlar ihop klent energivirke på ett mycket 

effektivt sätt. Bakom satsningen står Skogstekniska klustret, Sveaskog och SLU. 

bakgrunden till aggregatet 

står att finna i ett examensarbete 

som två 

studenter vid Luleå 

tekniska universitet, 

Julia Forsberg och 

Rikard Wennberg, 

gjorde på uppdrag från 

Sveaskog. Våren 2011 fortsatte de nyutexaminerade 

civilingenjörerna, i Sveaskogs 

regi och i samarbete med Skogstekniska 

klustret och SLU, utvecklingen av ett 

aggregat som ska kunna användas av vanliga 

skogsskördare. Det nya kranspetsmonterade 

aggregatet kan samla ihop klena stammar 

i korridorer på upp till tio meters längd 

inne i täta röjbestånd. Den stora fördelen 

är att tekniken möjliggör kontinuerlig 

skörd, det vill säga att skörden sker utan 

att aggregatet behöver stanna och greppa 

om varje enskilt träd. 

– Vilket ger en stor produktivitetsökning 

16 FoRUM SVEaSKOg 5 • 2011 

”Det här 

kan bli ett 

nytt teknik- 

språng 

inom svensk 

skogsvård.” 

jämfört med dagens hantering där man 

bara kan ta ett eller möjligen några träd 

i taget, berättar Julia Forsberg. 

I Sverige finns 2,77 miljoner hektar med 

täta, virkesrika ungskogar med en medelhöjd 

under tolv meter. Detta motsvarar 

12,3 procent av hela Sveriges skogsareal. 

– Lågt räknat kan fem miljoner kubikmeter 

biomassa årligen skördas i den här 

typen av bestånd, säger Dan Bergström, 

SLU, som i en avhandling lanserat idén 

bakom krankorridorgallring. 

I dag anses det vara möjligt att utföra 

lönsam skörd i täta bestånd, om de är grövre 

än åtta till nio centimeter, men forskarna på 

SLU menar att man genom att använda 

utvecklad teknik för skörd i kombination 

med krankorridorgallring borde kunna 

öka effektiviteten så att täta bestånd med 

ända ner till sex centimeter i diameter kan 

skördas med lönsamhet. 

– Det nya aggregatet har alla förutsättningar 

gott exempel. ”Framtagandet av den här prototypen 

är ett typexempel på hur vi vill att Skogstekniska klustret 

ska arbeta. Företagen ska driva utvecklingsprojekt i 

samverkan med forskningen”, säger Maria Hedblom, 

vd för Skogstekniska klustret. Bakom satsningen står 

förutom Sveaskog även Skogstekniska klustret och SlU. 

att bli ett tekniklyft och förvandla röjningen 

till en riktigt lönsam affär inom skogs- 

bruket, säger David Berglund, skogs- 

ansvarig för Sveaskog i Västerbotten. 

En lönsam skogsinvestering 

Sveaskogs skogschef Herman Sundqvist 

konstaterar att det tidigare gjorts en hel 

del försök med att mekanisera röjningen. 

– Men hittills har vi inte varit speciellt 

framgångsrika på den fronten. Fram- 

tagningen av den här prototypen kan bli 

ett genombrott och göra röjningen till en 

riktigt lönsam skogsvårdsinvestering, 

menar han. 

Tommy Nilsson, produktionschef på 

Sveaskog, är också han optimistisk när det 

gäller framtiden för krankorridorgallring 

och det nya aggregatet. 

– Under de senaste åren har produk- 

tiviteten inom skogsbruket avstannat, 

vilket är oroväckande. Jag hoppas nu att 

tillverkare av skogsmaskiner och de som 

producerar utrustning till dem, inspireras 

och engagerar sig i detta som kan bli ett 

nytt tekniksprång inom svensk skogsvård, 

avslutar han. LaRS WeSTeRLUND 

Effektivare 

skotning av grenar 

Grenar är ofta skrymmande att ta tillvara som biobränsle. 

Bracke Forest i jämtländska Bräcke har utvecklat ett nytt 

röjningsaggregat för att effektivt knäcka grenarna och 

komprimera lastvolymen. 

Energiröjningsaggregatet Mama presenterades på Skogsnolia i juni 

och har testats under hösten. Målet är att lansera en färdig produkt 

till våren 2012. 

Produkten ska användas i sena och eftersatta röjningar, där lövbeståndet 

är mellan sex till tolv meter högt. Där är det ekonomiskt 

försvarbart att ta ut biobränsle, men tungt att röja manuellt. 

Aggregatet samlar ihop ett antal träd som trycks ihop genom tre 

matarvalsar som knäcker grenarna. Biobränslet kan sedan kapas till 

valfri längd som buntvis läggs på marken och hämtas av skotaren. 

En komprimerad last kan sänka transportkostnaden betydligt för 

skotarkörningen. 

– Metoden innebär förhoppningsvis också en biologisk fördel. 

De minsta kvistarna bryts av och lämnas kvar 

i skogen för att ge näring, säger Jan-Erik 

Nääs, vd för Bracke Forest. 

Företaget utvecklar främst 

utrustning inom markberedning, 

men även för uttag av 

biobränsle. 

Han är mycket nöjd 

med samarbetet med 

det Skogstekniska 

klustret. 

– Att ta tillvara 

grenar som biobränsle 

är en gryende marknad. Som litet 

företag är innovativa projekt 

riskfyllda och därför 

är det avgörande att 

få hjälp med utvecklingskostnaderna, 

säger 

Jan-Erik Nääs. 

Den som skotar rundvirke kan nu effektivt 

skota även grenar och toppar (grot) med 

samma maskin. omvandlingen sker i skogen 

med en tillsats som snabbt kan monteras 

på aLS-utrustade skotare. 

Den växande marknaden för biobränsle 

har fått systemtillverkaren 

Hultdins i Malå att tänka i nya 

banor. Med en så kallad biokassett 

kan en ALS-utrustad rundvirkesskotare 

enkelt bli en högpresterande 

grotskotare som forslar 


höga rislass ut ur skogen. Lastutrymmet kan 

expandera från 28 till 75 kubikmeter på cirka 

30 minuter. 

Systemet ALS, Active Load Space, har tagits 

fram av Hultdins och innebär att skotaren får 

ett variabelt lastutrymme där bankar kan 

breddas, lastutrymmet förlängas och 

stöttorna höjas. Dessutom 

vilar lastutrymmet 

på dämpade 

hydraulcylindrar 

som 

Ett lyft för 

många fordon 

Det går att halvera energibehovet på tomlyft i kranar, 

hjullastare och andra arbetsfordon som lyfter med 

hydraulik. Beviset är en tryckutjämnande cylinder som 

tagits fram i samarbete mellan el-Forest och Cranab. 

Vanliga lyftkranar i skogsmaskiner med hydraulik är 

obalanserade och därför även energibovar. Det går åt 

mer diesel för att köra kranen tom än med last, men nu 

finns en lösning på problemet. 

Skotartillverkaren El-Forest i Örnsköldsvik har tillsammans 

med krantillverkaren Cranab i Vindeln tagit fram 

en mottryckcylinder som balanserar kranarmen. 

Cylindern kan halvera energibehovet i tomlyft och 

ge en energibesparing på cirka tio procent vid lyften. 

Snabbare respons på hydrauliksystemet är en annan 

fördel. 

– Det här är ytterligare ett exempel på hur vi 

ska kunna minska bränsleförbrukningen i vår 

elhybridskotare som redan har en bränslereduktion 

på cirka 25 procent jämfört med en konventionell 

skotare, säger Per-Anders Bjuggstam, vd 

på El-Forest. 

Bakom idén till cylindern står konstruktören 

Roger Gustavsson, vd på Thordab i Örnsköldsvik 

som är en av delägarna i El-Forest. Efter att ha 

testat ett par prototyper lämnade företaget in 

ett patent på en lösning och Cranab bjöds in till 

ett samarbete. Cylindern ska nu optimeras. 

– Vi har kört cylindern i verklig drift i ett år 

och den fungerar utan problem. Vi hoppas 

kunna ha produkten i kommersiell drift 

under 2012, säger Roger Gustavsson, som ser en 

stor potential för att produkten ska kunna minska 

energibehovet på olika slags arbetsfordon även 

utanför skogssektorn. En minskad bränsleförbrukning 

är en vinst både för fordons- 

ägarna och för miljön. 


Nu stjälpa liten tuva inga stora grotlass 

grotlaSS blir ofta höga. 

Då kommer dämpning och 

nivellering väl till pass. 

Biokassetten från Hultdins kan 

snabbt monteras som en 

tillsats på större AlS-utrustade 

rundvirkesskotare. 

mäter lastens vikt och som vid behov kan flytta 

tyngdpunkten i sidled. 

– Det unika med biokassetten är inte att 

skotaren blir en jättelik höskrinda, utan att 

ALS-systemet både dämpar svängningar och 

kan väga grotlasset så att det når i princip nominell 

lastvikt för skotaren. En 15 tons skotare kan 

i princip lastas med 14–15 ton grot, säger Johan 

Ridderstråle, vd på Hultdins. 

Med systemets dämpning och nivellering blir 

det effektivt att skota ut det höga lasset utan att 

något kastas av i skogen. Ett tätt golv i biokassetten 

skyddar rislasset mot lera från banden och underlättar 

också skotningen. Att golvet dessutom är 

tippbart är en fördel vid lossning och städning. 

Tillsatsen lanserades i somras och 

kostar 139 000 kronor. 

– Tidigare har entreprenörer fått 

betalt per timme för att skota grot, 

men när de nu får betalt för prestation 

och vikt är det här en värdefull 

produkt som gynnar produktiviteten, 

säger Johan Ridderstråle. 

NILS SUNDSTRÖM

synpunkt 

pressröster 

Skogen omskrivs flitigt i medier. Här är 

ett axplock från de senaste veckorna. 

Laser mäter virkestraven 

I samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut 

(FoI) och lantbruksuniversitetet testar skogforsk 

nu olika sätt att mäta den stående volymen i ett 

gallringsbestånd före och efter gallring. Mätverktyget 

utgörs av en laserscanner som skannar av 

träden i beståndet. Man får in data som stamantal, 

diameter och trädens avsmalning för att kunna 

bedöma beståndets stående volym. 

inlägget | hans eliasson 

Sverige har alltid varit 

ledande inom skogsteknik. Det 

har gynnat hela skogsnäringen 

och skapat sysselsättning i glesbygd 

där många av teknikföretagen 

finns. Men på senare år har produktivitetsökningen 

planat ut, trots att 

det satsas en hel del på forskning 

inom området. 

De stora tekniksprången inom 

näringen togs på 1970- och 1980- 

talet. Då hade skogsbolagen stora 

tekniska staber och egna maskiner. 

De var samtidigt beställare av ny 

teknik och hade en nära dialog med 

maskintillverkarna, som då var 

inhemska och fick bidrag både 

från skogsbolagen och statligt håll. 

Idag är det betydligt svårare för 

de små teknikföretagen att få pengar 

till produktutveckling. För att få 

statligt stöd ska de helst ingå i ett 

forskningsprogram. Men det är 

inte alltid något som attraherar 

små företag. 

Produktutvecklingen påverkas 

också av att de stora maskintill- 

verkarna ingår i internationella 

koncerner, där skogsteknik bara är 

en liten del av verksamheten. 

Skogsbolagen använder i sin tur 

i huvudsak entreprenörer, som inte 

har lönsamhet nog att fungera som 

provvärdar för ny teknik. 

Därför är Sveaskogs satsning på 

Skogstekniska klustret värt att lyfta 

”Men vi vågar ännu inte ha någon uppfattning 

om mätnoggranheten”, säger Andreas Barth på 

Skogforsk. (källa: skogsland) 

Kina lär av Sverige 

kinas misskötsel av skogsresurser har gett problem 

med översvämningar och markerosion. 

Inspirerade av svenskt familjeskogsbruk genomförs 

nu en skogsmarkreform. syftet är inkomster 

till landsbygden och ett uthålligt skogsbruk. 

”LRF Skogsägarna ser det som ett erkännande 

av ett decentraliserat skogsbruk baserat på 

säkra markbrukarrätter”, säger ordförande Jan- 

Olof Thorstensson. (källa: skogsaktuellt) 

fram. Det har på ett enkelt och obyråkratiskt 

sätt distribuerat pengar 

till små företag, som därmed har 

kunnat förverkliga sina idéer och 

få dem testade. Fler skogsbolag 

borde vara mer direkt aktiva och 

stötta projekt och företagsgrupperingar 

runt om i landet. Det gagnar 

dem själva och näringen. 

Det är också positivt att Vinnova 

DNA-test mäter frysbarhet 

varje år fryslagras mellan 150 och 170 miljoner 

skogsplantor. För att veta om plantorna klarar 

fryslagring i minus fyra grader i flera månader 

måste de testas. Men nu har forskarna identifierat 

de gener som markerar när plantans härdighet 

mot kyla börjar öka. 

”Vi har tidigare i vår forskning visat att klarar 

en planta nedfrysning till minus 25 grader så 

klarar den också att stå i ett fryslager under sex 

månader i minus 4 grader”, säger forskningsledaren 

Anders Lindström på Skog- och träteknik 

på högskolan i Dalarna. (källa: aTL) 

Satsas det tillräckligt på utveckling 

av ny teknik för svenskt skogsbruk? 

Produktivitetsökningen i det svenska skogsbruket har planat ut på senare år. 

– Nu krävs riktat stöd till produktutveckling. Ytterst handlar det om att stärka den 

svenska skogsnäringens konkurrenskraft, menar tekniknestorn Hans Eliasson. 

… vad tycker du? 

genom att stötta små företag i landet gynnas hela skogsnäringen, menar Hans eliasson. 

urban bergsten, professor i funktionell skogsskötsel vid SLU: 

en viktig trend är att landets stora skogsägare börjar inse att 

teknikutveckling behövs, men att marknaderna för skogens teknik 

är små och att tillverkarna därför inte ensamma kan stå den ekonomiska 

risken vid teknikutveckling. avkastningen på försäljning av 

maskiner och redskap blir helt enkel för låg för att den ska kunna 

generera stora medel till utveckling. Det är dessutom tydligt att det 

är de stora skogsägarna som har mest att vinna på teknisk 

utveckling som medför kostnadseffektivare skogsbruk. 

sveaskogs 10-miljonerssatsning på skogstekniska klustret är ett 

bra exempel på detta. satsningen medför att tekniktillverkarna ges 

en finansieringsmöjlighet att utveckla ny teknik för skogsbrukets 

maskinsystem och därmed skogens nyttjande och även skötsel. 

foto: erLand SegerStedt 

nu satsar mer på mindre företag 

och produktutveckling, i likhet 

med sin finska motsvarighet Tekes. 

Kanske kan även riskkapitalbolag 

se potentialen i branschen? 

Inte minst måste IT-företag 

utveckla nya produkter för att 

matcha mot skogsbruket. Hela 

skogsvårdssidan behöver också 

utvecklas, med mekaniserad plantering 

och röjning. 

För ett litet teknikföretag kan ett 

par hundra tusen kronor vara helt 

avgörande för att en innovativ idé 

ska bli en färdig produkt. 

hans eliasson är 

styrelseordförande i 

skogstekniska klustret 

och krantillverkaren 

Cranab. Han har varit 

chef för valmet Logging 

(nuvarande komatsu 

Forest) och har idag en rad styrelseuppdrag, 

bland annat för 

vinnova och olofsfors aB. 

tommy nilsson produktionschef, Sveaskog: 

Det behöver satsas mer. Produktiviteten inom avverkning har ökat nästan 15 

gånger de senaste 50 åren. skogsindustrin har länge behållit sin konkurrenskraft 

bland annat genom den exempellösa produktivitetsutvecklingen. Men 

sedan 2005 har utvecklingen avtagit. Det är resultatet av att branschen minskat 

sina gemensamma utvecklingssatsningar sedan mitten av 1990-talet och 

överlåtit åt maskintillverkarna att satsa på teknikutveckling. Det har inte 

fungerat ekonomiskt för dem, med effekten att vi halkat efter på tekniksidan. 

sveaskog jobbar nu därför på tre olika nivåer: stöttar enskilda företag, bidrar 

med riskkapital till skogstekniska klustret och jobbar branschgemensamt 

med forskningsinstitut, högskolor och maskintillverkare för att stödja deras 

utvecklingsarbeten. och med skogforsk som samordnare i många projekt ska 

vi arbeta hårt för att höja vår tekniska utvecklings- och produktivitetsnivå igen. 

Peter 

Granberg 

Arvidsjaur 

och Arjeplog 

0960-559 20 

070-320 09 33 

Erik 

Furmark 

Skogsaffärer 

på nya sätt. 

Vi har hela färgskalan av skoglig kompetens. 

Våra virkesköpare finns alltid nära dig. Och de har hög kompetens inom alla viktiga 

områden – ekonomi, ekologi, teknik och marknad. Sveaskog utvecklar skogens värden. 

Det tjänar både du och din skog på när du säljer virke till oss. 

Kontakta gärna också: 

Jonny 

Edvardsson 

Per 

Svensson 

Norrbotten: 

Västerbotten: 

Erik Levén 

Staffan Bygdén 

0911-784 44 

0950-231 57 


Vimmerby 

0492-180 33 

076-774 21 04 

Vimmerby 

0492-180 35 

070-234 15 89 

Södra Norrland: 

Bergslagen: 

Götaland: 

Mattias Forsberg 

Helene Carlsson 

Thomas Höök 

063-55 12 92 

019-19 50 10 

0225-71 20 64 

4 • 2011 forum sveaskog 19 

Övertorneå och 

Korpilombolo 

församling 

0927-122 40 

070-320 50 44 

Christer 

Westh 

Söderhamn, 

Bollnäs och 

Ovanåker 

076-125 39 70 

Emil 

Fransson 

Storfors, 

Filipstad och 

Hällefors 

0586-649 06 

070-207 25 66 

Leif 

Randeblad 

Boden och 

Jokkmokk 

0920-25 82 82 

070-555 92 01 

Anna-Maria 

Eriksson 

Lycksele 

0950-231 71 

Peter 

Häger 

Sa Jämtland, 

Ljusdals 

kommun och 

Härjedalen 

076-112 33 48 

Henrik 

Jansson 

Karlstad 

076-102 58 82 

Patrik 

Fredriksson 

Gällivare 

och Överkalix 

0926-757 68 

070-601 10 41 

Erik 

Alnersson 

Lycksele 

0950-231 72 

Jonny 

Carlsson 

Askersund 

0583-134 41 

070-603 56 92 

Carl 

Westerberg 

Katrineholm 

0150-137 80 

070-523 26 66 

Bror 

Olofsson 

Kalix och 

Haparanda 

0923-696 51 

070-654 42 59 

Christine 

Johansson 

Malå och 

Sorsele 

0953-416 47 

Jakob 

Bäckman 

Uppland 

0171-235 43 

070-342 86 01 

Håkan 

Bäcke 

Fagersta, 

Smedjebacken 

och Ludvika 

0222-336 53 

070-259 34 98 

Mikael 

Selberg 

Luleå 

0920-25 82 80 

070-320 50 29 

Urban 

Hellgren 

Norsjö 

070-381 61 61 

Ronnie 

Andersson 

Norra Uppland 

0171-235 46 

070-341 28 78 

Irene 

Björklund 

Skinnskatteberg, 

Ljusnarsberg 

0222-336 63 

070-371 09 12 

Åke 

Kalla 

Pajala utom 

Korpilombolo 

församling 

0978-204 41 

070-330 22 38 

Melker 

Johansson 

Storuman 

0951-262 71 

Rikard 

Fjällman 

Avesta och Sala 

0225-71 20 19 

076-103 22 61 

Anders 

Ekeblad 

Västerås 

021-38 07 95 

070-303 11 03 

Harry 

Niemi 

Pajala 

0978-510 80 

073-806 30 80 

Petter 

Johansson 

Vindeln, Umeå 

och Robertsfors 

0933-615 57 

Mikael 

Hedin 

Hedemora, Säter, 

Falun, Borlänge 

och Ludvika 

0225-71 20 18 

070-304 37 25 

Håkan 

Andersson 

Örebro 

019-19 50 04 

070-514 77 62 

Leif 

Risberg 

Piteå och 

Älvsbyn 

0911-784 60 

070-565 11 22 

Anders 

Johnsson 

Skellefteå 

0910-852 80 

Henrik 

Hammar 

Kristinehamn 

0586-649 07 

070-630 08 70 

Therése 

Knutsson 

Arboga och 

Eskilstuna 

019-19 50 33 

076-788 50 33 

Jan-Erik 

Berglund 

Piteå och 

Älvsbyn 

0911-784 51 

070-696 30 97 

Sture 

Roslund 

Skellefteå 

0910-852 81 

Tomas 

Larsson 

Karlskoga 

0586-649 01 

070-624 25 84 

Roger 

Johansson 

Skaraborg 

0500-43 60 36 

070-625 44 21 

Tommy 

Lundberg 

Älvsbyn 

0929-168 32 

070-559 68 47 

Marcus 

Helletun 

Åsele och 

Bjurholm 

0941-149 34 

Martin 

Bäck 

Nora och 

Lindesberg 

0586-649 04 

070-678 78 38

Sälja gård 

Att sälja en gård är ett stort och svårt beslut. Vi har tagit fram en 

liten handbok som en hjälp på vägen. Beställ den på www.areal.se 

Välkommen. 

Det avgörs i skogen 

Du ser dina insatser växa i 

takt med skogen själv. För 

precis som i skidskytte, gäller 

det att planera. Så att du när 

du kommer fram till målet, 

kan få in fullträffen. För skogen 

är din spelplan. Det är där det 

avgörs. På ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, kan 

dina pengar växa sig ännu större. Vi ger dig en riktigt 

bra ränta, det finns ingen beloppsgräns vid insättning 

och du kan använda kontot som en tillgång vid beräkning 

av ditt räntefördelningsunderlag. Vill du veta mer, 

gå in på: www.handelsbanken.se/skogochlantbruk eller 

kontakta ditt närmaste kontor. 

STOLT SPONSOR AV SVENSKA SKIDSKYTTELANDSLAGET 

reportage 

”Klimatnytta ska 

locka unga till skogen” 

Det svenska skogsbruket måste bli mer attraktivt för att locka unga och 

därmed kunna utvecklas. Vi gick på skogsutflykt med Sveaskogs Karin 

Ericsson och GS-fackets Per-Olof Sjöö, för att lyssna till deras samtal om 

visioner och utmaningar för framtiden. Text: Nils Sundström Foto: Johan Bergmark 

4 • 2011 forum sveaskog 21

eportage 

Iskrivandets stund är avtalsrörelsen i full 

gång. Finanskrisen i Europa kastar djupa 

skuggor även över den svenska skogsnäringen. 

Men både Karin Ericsson (KE) 

och Per-Olof Sjöö (POS) har en stark 

framtidstro på näringen. 

Hur påverkas skogsnäringen av den 

ekonomiska krisen? 

KE: Marknaden är svag och det finns 

en oro hos kunderna. Men långsiktigt ökar efterfrågan 

på skogsråvara. 

POS: Det finns oro för hur ekonomin i stort ska 

påverkas. Våra medlemmar är mycket beroende av hur 

byggnationen utvecklas runt om i landet. Fördelen i vår 

bransch är att skogen iallafall inte flyttar utomlands. 

Skogsbranschen står inför stora pensionsavgångar 

och många unga maskinförare väljer att köra för andra 

näringar. Hur kan ni göra skogsarbetet mer attraktivt? 

POS: Betala bättre, det är mitt enkla svar! Det är 

inte det enda parametern, men en bra början. Tittar 

vi på relativ löneutveckling har maskinförare haft 

en dålig sådan. 

–Vi bör även lyfta fram skogens betydelse för 

klimatet – att om vi använder skogsråvaran klokt, 

bidrar det till en bättre miljö. 

KE: Vi måste bli duktigare på att berätta vad det 

innebär att jobba i skogen, för det är inte självklart att 

unga vet det idag. Det är bland annat därför vi under 

två år gett ett stort antal ungdomar sommarjobb. 

–Vi bör också lyfta fram skogens positiva klimatpåverkan 

mer. Det borde få fler unga att tycka att det 

är viktigt att jobba med skogen. 

Vilka utvecklingsmöjligheter finns för den som 

väljer skogen som arbetsplats? 

Karin Eriksson: ”Är man maskinförare 

och har intresse kan man till exempel bli 

inköpare eller planerare.” 

Ensamarbete och skiftarbete är vardag för maskin- 

förare. Hur ser ni på den utvecklingen? 

KE: Tittar vi på den tekniska utvecklingen råder inte 

längre samma utsatthet som tidigare för skogsarbetare. 

Skogsbruket har på några årtionden blivit alltmer 

mekaniserat och säkerheten har förbättrats, men det 

finns saker runt trivsel och psykosociala faktorer vi 

måste jobba med för att få bättre arbetsplatser. Bland 

annat frågor kring balans mellan arbetsliv och familjeliv. 

POS: Förr såg många skogsarbetet som väldigt fritt. 

Du hade ditt ackord och kunde köra ihop det utan att 

någon lade sig i. Idag finns en helt annan kontroll. 

Det går att kolla exakt hur mycket en skördare har 

gått och man kan plocka ut vilka siffror man vill för 

varje moment. 

KE: Visst är det mer strukturerat nu, framför allt 

när man jobbar i ett maskinlag, men det är fortfarande 

ett fritt arbete med mycket ansvar. Det är aspekter 

som borde kunna locka unga. 

Är det fler eller färre som jobbar i skogsbruket om tio år? 

KE: Det är ingen större skillnad tror jag. Samtidigt 

som det alltid sker en viss effektivisering dyker det 

upp nya arbetstillfällen kring nya produkter, som 

inom hanteringen av biobränsle. 

POS: Jag håller med. De stora rationaliseringarna 

har redan skett. 

Påverkas arbetsmiljön av den tekniska utvecklingen 

på något sätt? 

POS: När det gäller ny teknik är det viktigt att tidigt 

titta på arbetsmiljö och ergonomi, så att man inte 

glömmer bort den aspekten. I början när maskinerna 

kom, låg fokus på produktivitet medan ergonomi kom 

i andra hand. 

KE: Det är viktigt att tidigt granska hur olika 

utvecklingssteg påverkar människor och miljön runt 

omkring. Numera ser vi också mer till helheten redan 

från början. 

Den fria arbetsmarknaden inom Eu har förändrat 

den svenska skogsvården. manuell plantering och 

röjning utförs i hög grad med arbetskraft från 

Östeuropa. Det har gett branschen problem med 

oseriösa bemanningsföretag. Hur ser det ut idag? 

POS: Det dyker fortfarande upp ärenden som man 

önskar inte hade funnits. Vi lägger oproportionerligt 

stora resurser på att bevaka att avtal och arbetsrätt 

fungerar inom skogsvården. Sveaskog har tagit tag 

i det här på ett seriöst sätt. Men stora skogsbolag 

blir fortfarande lurade av oseriösa entreprenörer. 

KE: Vi jobbar seriöst med att hela tiden utveckla 

vårt arbete med leverantörsbedömningar, och tillåter 

bara ett led av underleverantörer. Vi har slängt ut 

entreprenörer där vi upptäckt brister i arbetsvillkoren. 

Dåliga arbetsvillkor gynnar varken oss eller branschen. 

Samverkar ni för att få seriösa entreprenörer? 

Per-Olof Sjöö: ”Vi samarbetar med Sveaskog 

och lokala fack är involverade när man tar 

fram entreprenörer.” 

KE: Det är viktigt med erfarenhetsutbyte och en 

öppen dialog. GS kan ha kunskaper om entreprenörer 

som vi inte har. 

Hur ska den svenska skogen kunna konkurrera 

med billigare skogsråvara från andra länder? 

KE: Vår långfibriga råvara från tall och 

gran har den bästa kvaliteten för många 

tillämpningar, som vätskekartonger och 

vissa snickerier. Vårt arbete med 

hållbart skogsbruk enligt FSC® är också en 

konkurrensfördel. Men självklart måste 

vi ständigt jobba med 

produktivitetsutveckling för 

alla produktsortiment. 

POS: Vi fackföreningar i Norden 

har alltid sagt att vi måste bejaka 

teknisk utveckling och stödja 

produktivitet och tillväxt. Det 

handlar om att skapa trygga 

anställningar och att inte 

behöva konkurrera med sämre 

villkor. 

Spelar det roll vem som äger 

skogen framöver: stora bolag, 

små privata ägare, pensionsbolag 

eller riskkapitalister? 

POS: Ur en facklig 

utgångspunkt är det bättre 

att ha en stark ägarstruktur 

som också kan ta 

ansvar för branschens 

utveckling i ett större 

perspektiv. Entreprenöriseringen 

av skogsbruket har 

gjort att utvecklingen på vissa 

håll har stagnerat. 

Karin Ericsson: ”Att ägarna 

sköter skogen långsiktigt hållbart 

är huvudsaken.” 

Till sist – hur ser ni på skogen som 

framtidsbransch? 

POS: Jag tror inte att intresset 

för att jobba i skogen kommer att 

minska, tvärtom. Tidigare har skogsbranschen 

stämplats för att stå för 

skövling, men den synen är förlegad. 

Jobbar man i skogsbranschen 

ska man vara stolt. Det är 

en näring med stor betydelse 

för både ekonomi och klimat. Dessutom har den stor 

betydelse för att det finns jobb i glesbygd. 

KE: Skogen är en väldigt rolig sektor att jobba 

inom. Vi håller på med en långsiktig förnybar 

verksamhet som är mycket viktig ur ett klimatperspektiv. 

Det är jag övertygad om kan attrahera nya 

medarbetare. 

Fakta 

Karin Ericsson. 

Ålder: 55 år. 

familj: sambo och två barn. 

Yrke: Personalchef på sveaskog. 

Bor: Lägenhet i stockholm, har 

nyss sålt huset i kalix. 

fritid: Dans, bland annat argentinsk 

tango och folkdans, geocaching 

(skattjakt med hjälp av gps). 

första jobbet: kurator på Piteå sjukhus. 

Ett skogsminne: att hitta en glänta 

i skogen där det växer fullt av bär eller 

svamp och solen skiner… 

Per-Olof Sjöö. 

Ålder: 43 år. 

familj: Tre barn, särbo i Ludvika. 

Yrke: ordförande för gs-facket, facket 

för skogs-, trä- och grafisk bransch 

med 58 000 medlemmar, varav cirka 

6 000 jobbar inom skogsbruket. 

Bor: Lägenhet i kungsängen utanför 

stockholm. 

fritid: Löpning. Har sprungit stockholm 

Marathon fem gånger. 

första jobbet: Fönstersnickare 

på elitfönster i Lenhovda. 

Ett skogsminne: Besökte en 

eucalyptusodling i Brasilien i våras och 

det slog mig hur lika förutsättningarna 

är för skogsarbete världen över. 

Man brottas med samma frågor där 

som här om arbetsmiljö. Det var en 

ögonöppnare. 

”Kunskap om skogens positiva 

klimat påverkan borde få fler unga att 

vilja jobba med skogen.” 

22 forum sveaskog 4 • 2011 4 • 2011 forum sveaskog 23

30 

Erbjudandet gäller t.o.m 11-12-31. Alla priser är rek. 

priser inkl moms. 

STIHL Motorsåg MS 170 D 

Pris: 1.990:- 2 kedjor på köpet! 

Värde 330:- 

STIHL Motorsåg MS 192 C-E 

Nu: 2.990:- Ord. 3.690:- 

Julklappar... 

Made by 

Julen är här och butiken är fylld med julklappar för alla,såväl stora som små. Gör julshoppingen enkel i år. 

Besök våra specialister i den Servande Fackhandeln så får du råd och tips om produkter som gör ditt arbete både 

skönare och säkrare. 

www.stihl.se | 020-555 666 

Vi brinner för 

biobränsleproduktion! 

Allan Bruks AB levererar mobil och stationär 

utrustning för sönderdelning och beredning av 

bränslen från avfall och biomassa. 

Söker du effektiva, driftsäkra och beprövade 

lösningar för: 

• Krossning av biomassa 

eller avfall 

• Huggning av bränsleeller 

mikrofl is 

• Sållningsutrustningar 

• Stubbskördare 

• Materialreden 

• Ackumulerande 

klippaggregat 

• Bränsleberedningsanläggningar 

Besök oss på www.allanbruks.se eller ring 08-582 50 500 

ABAB Redet 

Stickad tröja 750:- 

ABAB Klippen 

Mätklart. maskinföraren conny enberg i älvsbyn är skyddsombud i sitt arbetslag. sedan i januari i år görs mätningar på hans lag. 

”Hög 

produktivitet 

innebär ofta 

en förnuftig 

metodik, som 

medför lägre 

vibrationer.” 

borrmaskiner och motor sågar. 

Sedan 2002 finns ett EU-direktiv som 

anger gränsvärdet för hur mycket helkroppsvibrationer 

man får utsättas för 

under en arbetsdag. 

– Mätningar visar att vi klarar gränsvärdet 

med god marginal, säger Anders 

Johansson som arbetar med arbetsmiljöfrågor 

på personalstaben på Sveaskog. 

Skillnader mellan olika förare 

De mätningar som har gjorts tidigare 

har varit sporadiska. För att få mer erfarenhet 

och ett mer entydigt mätunderlag 

görs sedan i januari i år mätningar av 

vibrationer i Conny Enbergs maskinlag 

i norrbottniska Älvsbyn. 

Av de resultat som hittills kommit fram 

har två saker blivit uppenbara. 

– Det ena är att det finns stora individuella 

skillnader mellan olika förare, det 

andra är att hög produktivitet ofta innebär 

en förnuftig metodik som medför lägre 

vibrationer, säger Anders Johansson. 

Det här är inget som förvånar Conny 

Enberg. Ergonomisk körning, understryker 

han, är lika viktigt som att vara noga med 

att ställa in arbetsstolen varje gång som 

man går på sitt arbetsskift. 

ARBETSLIV 

Vibrationer mäts för 

att minska skador 

Vibrationer är den viktigaste arbetsmiljöfrågan 

för maskinförare i skogen. 

Nu ska en särskild utrustning användas 

hos ett maskinlag i Älvsbyn för 

att mäta hur mycket vibrationer 

förarna utsätts för under en dag. 

och för att se hur körstilen påverkar 

arbetsmiljön i hytten. 

Conny Enberg är maskinförare hos 

Sveaskog i Älvsbyn. I 32 år har han arbetat 

i skogen, av dessa har han tillbringat 21 år 

i hytten på en skogsmaskin. 

De första åren som maskinförare minns 

han som mycket besvärliga, särskilt 

i skotaren som bokstavligen kördes över 

stock och sten. Maskinen skakade och 

vibrerade. På kvällen var han alltid trött, 

med värk i hela kroppen. 

– Idag är det en enorm skillnad, säger 

Conny Enberg, som även är skyddsombud 

i sitt arbetslag. Maskinerna är enklare att 

sköta och har fått en helt annan upphängning, 

med en betydligt mindre 

belastning på kroppen. 

Vibrationer i arbetslivet delas upp i två 

huvudtyper: ”helkroppsvibrationer”, som 

när man kör skogsmaskin, och ”lokala 

vibrationer”, som man får av bland annat 

Inte så bra VIbratIoner. Den här mäter de 

”helkroppsvibrationer”som maskinförare utsätts för. 

skaka loss! mätaren placeras på sätet i hytten 

och registrerar de vibrationer föraren utsätts för. 

– Ekonomi och hälsa är argument som 

väger tungt, poängterar han. 

Mätningar blir manual 

Mätningarna av arbetsmiljön hos 

maskinlaget i Älvsbyn ska enligt planerna 

leda fram till en manual för vilken arbetsmetodik 

som ger minst vibrationer vid 

arbete i skogen. 

– Lärdomarna kommer sedan att spridas 

till övriga maskinlag inom Sveaskog, 

lovar Anders Johansson. mats Wigardt 

Fakta 

Tips för färre vibrationer 

• anpassa körhastighet efter underlag. 

• kör lugnt och jämnt. Det ger mindre slitage 

och lägre bränsleförbrukning. 

• arbeta med mjuka kranrörelser. 

• variera arbetsställningen. 

• ställ in stol och reglage noggrant. 

• Byt bussningar på hyttupphängningen efter 

6 000 timmar. 

• Lägre däcktryck ger mindre vibrationer. 

• Håll dig i trim. god fysik minskar de negativa 

effekterna på kroppen. 

• Ta fem minuters rast varje timme. 

• Tänk smart! Planera körningen kontinuerligt! 

arbeta strukturerat! 

5• 2011 forum sveaskog 25 

foto: jens bäckström

ARBETSLIV 

en dag på jobbet | mia karlsson 

Jobb: skördarförare i götaland, osby. Ålder: 36 år. Bor: På en gård i skogen utanför osby. familj: Man och de fem 

whippethundarna Lingon, kardemumma, Russin, sylt och Mandel. intressen: Hundarna. favoritårstid: Hösten. 

Luften är skön och jag kan gå långa promenader med hundarna. 

Klockan har inte hunnit slå sex och regnet vräker ner. Hon följer ljusstrimman 

från ficklampan. Leran smetas över skorna, grenar sjunker djupare ner i sörjan när 

hon tar sig fram. Droppar som fastnat i barren på de höga granarna glimmar till i 

lampans sken. Snart skymtar Mia Karlsson maskinen mellan träden. Hon skyndar 

sista biten innan hon får upp dörren och klättrar in i hytten. Med 15 år i branschen 

är det ensamheten som håller henne kvar. 

sann skördarglädje 

H 

on 

uppskattar friheten 

och tiden till tankar. 

– Det här är det 

optimala jobbet för mig, 

säger Mia Karlsson, som 

i augusti i år blev ny skördarförare på 

Sveaskog. Ny på Sveaskog, men inte 

som skördarförare. 

I 15 år har hon gallrat skog, plockat bort 

träd som inte har någon framtid och sett 

till att de som har en har fått växa sig 

värdefulla. 

Utan Mia Karlssons arbete hade massor 

av pengar gått förlorade. 

– En svår del av arbetet är att avgöra hur 

vi ska kapa för att gynna det som ser ut att 

bli mest värdefullt. Man måste våga ta 

beslut snabbt, inte vela, säger hon. 

Ett ensamt arbete 

Framåt åtta vrider hon om nyckeln. Brummandet 

tystnar, motorn står still. Långt bort 

hörs ett svagt surrande från skotaren som 

plockar upp det nedhuggna virket, men annars 

bara skogens sus. Mia tar fram termos 

och mackor, äter i maskinen, ensam. Den som 

inte gillar ensamhet ska inte jobba som maskinförare, 

säger hon. Dagarna går ofta utan 

att hon träffar någon. Ibland pratar hon i telefon, 

eller bara är ifred med sina egna tankar. 

– Jag hinner lösa världsproblem, 

säger Mia Karlsson med ett skratt. 

Men åtta timmar om dagen i hytten 

kan göra även den nöjdaste ensamvargen 

rastlös. Då går hon till biblioteket och 

lånar ljudböcker. 

”Här får jag 

använda 

mina 

kunskaper. 

Det var 

därför jag 

ville ha 

just det 

här jobbet.” 

– Jobbet blir så mycket roligare när jag 

lyssnar på en bra bok. Jag vågar inte läsa 

vanliga böcker; det känns som slöseri ifall 

de kommer ut på ljudbok senare. Ibland, 

om det är riktigt spännande, kan det hända 

att jag jobbar över för att höra slutet. 

Lätt anpassa arbete och tider 

Om den sällskapssjuke ska akta sig från att 

köra maskin i skogen, ska den som trivs 

med att vara själv undvika att arbeta på 

skola, i alla fall om man utgår från Mia 

Karlsson. Även för ett år sedan var hon 

ny på jobbet, fast då som instruktör på 

Naturbruksgymnasiet i Osby. 

– En instruktör har alltid folk omkring 

sig och massor av omständigheter styr vad 

du ska göra. Jag saknade att köra och att 

kunna anpassa arbete och tider. 

Frihet bäst med jobbet 

Friheten är det allra bästa med jobbet som 

skördarförare för Sveaskog, tycker Mia 

Karlsson. Tidigare har hon arbetat 

för privata aktörer, där hon upplever att 

kraven varit mer komplicerade. 

– Det är inte är lika många viljor inblandade 

här. Här gör man som man en gång 

lärt sig. Hos en bonde får man inte alltid 

göra det, utan de vill ha det på sitt sätt. 

Jobbet blir därför inte alltid så bra som 

det hade kunnat bli. Här får man verkligen 

använda det man kan. Det var också 

därför jag ville ha just det här jobbet, 

avslutar Mia Karlsson. 

CassaNdra alm 

06.55 

MarIa Med höjdMätare. Löpande mäts kvarvarande 

träds medelhöjd, så kallad egenuppföljning. 

den sVåraste men viktigaste delen av mia karlssons arbete, är att avgöra vilka träd som ska tas ut för bästa resultat. 

äVen oM MIa karlsson alltid jobbar ensam, är hon en av tre i 

ett arbetslag. ”om det passar sig kan vi ha fikapaus tillsammans, 

men det händer ganska sällan”, säger hon. 

Här tar kollegan Henrik jönsson över skiftet. 

26 forum sveaskog 5 • 2011 5• 2011 forum sveaskog 27 

11.16 

08.12 

MIa karlsson tycker om ensamheten. Hon kan fundera och få 

lugn och ro. men ibland blir tystnaden alldeles för tyst, och cDböckerna 

går varma i spelaren. just nu lyssnar hon på boken 

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. 

12.42 

09.37 

14.10 

”gör VI Fel Förloras massor av pengar. men det gäller att 

våga, och inte sakta ner arbetet”, säger mia karlsson om det stora 

ansvaret skördarförarna har. 

MItt ute I skogen finns ingen verkstad, utan mia måste själv 

kunna reparera maskinen när den går sönder. 

foto: freDrik persson

annonstorget 

mycket på gång hos 

smf skogsentreprenörerna 

SKOGSGRIP 

130 

Ulf Sandström, vd för SMF 

Skogsentreprenörerna, 

berättar om verksamheten. 

framtidens ledarskap 

Något vi jobbar med nu är 

Framtidens Ledarskap. Det är 

ett projekt som SMF och Rekrytema 

i Göteborg skapat för 

SMF Skogsentreprenörerna. 

Genom en personlig analys tas 

utvecklingsmöjligheter fram. 

Hittills har över 200 personer 

genomgått utbildningen med 

mycket positiva utvärderingar. 

Ledarskap en av de absolut 

viktigaste frågorna i modernt 

företagande. 

Certifiering av 

skogsentreprenörer 

Genom ett eget certifieringsparaply kan vårt dotterbolag, 

SMF Certifiering AB, genomföra certifiering som 

uppfyller kraven i PEFCs entreprenörsstandard. 

Läs mer på: www.smfcert.se 

enorm anslutning 

Vi närmar oss 350 anslutna företag. Vi hjälper våra medlemmar att bli mer 

fristående och utveckla sitt företag med hög kvalitet i det svenska skogsbruket. 

Vill ni veta mer om SMF Skogsentreprenörerna gå in på 

www.skogsentreprenad.nu 

SUPERSTUD 

130TS 

Grepp och bärighet från världens 

ledande tillverkare av slirskydd. 

PIGGELIN 

FLEX 

MEGASTUD 

160TS 

TERRA ROCKY GROUZER TXL 

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 

www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com 

Din bäste vän 

i skogen. 

Mowikranen har egenskaper som ingen 

annan skogskran har - det finns ju bara 

ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda 

skogsvagn får du ett lättkört och 

smidigt skogsekipage som gör ditt arbete 

i skogen snabbt, effektivt och roligt - 

många år framöver. 

Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på 

www.mowi.se 

FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 

E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com 

HEADS ABOVE THE COMPETITION 

Har du haft slanghaveri de 

senaste fem åren? 

Vi finns här för dig! 

Vill du slippa kostnaden för dina slanghaverier de 

kommande fem åren? Kontakta oss på Log Max 

så berättar vi allt om vår livstids garanti på all 

aggregatslang! 

Log Max AB - Tel: 0240-59 11 00 - www.logmax.se 

Överlägset pris 

SKOGSKEDJOR! 

-10% 

Beställ på www.bonnet.se • Tel: 020-35 00 36 • info@bonnet.se 

Alla priser är exkl. moms. Fraktfritt inom Sverige vid beställning över 3.000 :-. Gäller ej vid beställning av Bonnets plywoodskivor. 

En bättre affär! 

SKOGSKEDJOR 

Dubbel U-brodd, 12-15 mm 

Borlegerat stål i brodd och länk • Suveränt grepp 

Perfekt passform • Utmärkt däckskydd • Överlägset pris! 

Vi har även kedjor till andra typer av maskiner! 

Dimension Ø Ant. rutor Pris/par 

600/50-22,5 12 12mm 2R Brodd 9.595:- 

600/55-26,5 14 14mm 3R Brodd 16.595:- 

600/60-30,5 14 14mm 3R Brodd 19.695:- 

600/65-34 15, 23.1-26 15mm 3R Brodd 21.995:- 

650/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 18.995:- 

650/65-26,5 14 14mm 3R Brodd 22.895:- 

700/45-22,5 12 12mm 3R Brodd 12.795:- 

700/50-26,5 15 15mm 3R Brodd 19.595:- 

700/55-34 15 15mm 3R Brodd 23.595:- 

700/70-34 15 15mm 3R Brodd 25.995:- 

710/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 19.995:- 

750/55-26,5 15 15mm 3R Brodd 21.595:- 

10% rabatt på ovanstående priser. Gäller t.o.m: 15/12-2011.

fritid 

carina och 

ulrika brydling 

heter systrarna 

bakom boken. 

Fotograf: Helén Pe. 

(Bokförlaget semic). 

Vinn 

kok- 

bok! 

Till Mormor 

Till Pappa 

När huvudsAkeN 

räkNAs 

Fjällrävens ”Tärnaby Hat” 

är en fint mönsterstickad 

mössa i klassisk, hög 

stenmarks-stil. Tack vare 

ett varmt stickat pannband 

inuti håller den tonåringens 

huvud varmt i vinter. 

Cirkapris: 494 kr. 

www.outnet.se 

NybryggT kAffe i skogeN 

”gsI Java Press” är en 

isolerad termosmugg med 

inbyggd kaffepress. Tillsätt 

bara malt kaffe och varmt 

vatten och njut av en riktigt 

god kopp ute i vildmarken. 


www.outnet.se 

Till Farfar 

PANNA för uTomhusbruk 

Den här klassiska stekpannan 

från vinga of sweden är 

perfekt för stekning över 

öppen eld. Ligger packad 

i en polyesterpåse med 

axelremmar. Cirkapris: 319 kr. 

www.outnet.se 

bär | carina och ulrika brydling 

goda glögglingon 

1 burk 

2 dl socker 

2 dl glögg 

1 kanelstång 

2 ½ dl lingon 

1. Lägg sockret i en tjockbottnad 

kastrull och smält 

det till ljus karamell. 

2. Häll på glöggen försiktigt 

– det fräser ordentligt! 

Till Storebror 

PerfekT för ruggigA 

viNTerkväLLAr. 

Mysiga ”Woodie Jacket” i fleece 

från svea värmer skönt. 


www.sportamore.se 

Till Mamma 

vArmA fossiNgAr i viNTer 

världens första värmetofflor ”slippies” 

håller fötterna varma i timmar. 

Dessutom doftar de gott av lavendel. 

Tofflorna värms snabbt i mikron, men 

vill du istället kyla fötterna går det lika 

bra att stoppa in tofflorna i frysen! 


www.coolsstuff.se 

Lingon och glögg är en jättebra kombination. gör som vi, ta rätt på den överblivna 

risgrynsgröten, blanda den med lättvispad grädde och toppa med röda glögglingon. 

Julefröjder 

3. Lägg i kanelstången och 

reducera (koka) vätskan 

tills cirka 2 ½ dl återstår. 

4. Tillsätt lingonen och låt 

allt svalna. 

Nu har du chans att vinna ett alldeles eget exemplar av ”Laga vilt från skog & sjö”. Allt du behöver 

göra är att svara på frågan: hur är bokens författare släkt? mejla svaret till forum@sveaskog.se 

senast den 22 december. Tre exemplar lottas ut bland de rätta svaren. Lycka till! 

Äntligen lackar det mot jul! Här är klapparna som gör 

julen extra fröjdefull för hela familjen. soFIa zeTTerMan 

Till 

Lillasyster 

redo för ATT gå På Tur 

Haglöfsryggan ”Corker Xs” är perfekt när barnen 

ska ut i skogen! Halvhårt skyddande skal, fack för 

vattenflaskan och en fin reflex på köpet. Cirkapris: 399 kr. 

www.naturkompaniet.se. 

Örnkoll. När den 

här örnen slog ner på 

ett byte senast låter vi 

vara osagt. Men visst 

är den välsvarvad? 

Foto: Gustav Vidlund, 

Spånga. 

läsarnas bilder 

mejla oss bilder 

på temat ”snösäkert” 

Många av Forum sveaskogs läsare 

älskar att ta med sig kameran ut 

i naturen. Det vill vi ta fasta på. Till 

nästa nummer vill vi ha era bästa 

bilder på temat ”snösäkert”. Mejla 

bilderna till: forum@sveaskog.se. 

vinnarbilden belönas med 

en walkstool. Inskickade 

bilder kan komma att publiceras 

på sveaskogs Facebooksida. 

❶ ❷ ❼ ➑ 

❸ 


korsord 

www. 

alinea.nu 

VATTEN- 

SAMLARE 

KORT FÖR 

AKTIE I 

DITO BOLAG 

EN ÅKLA- 

GARE SOM 

KNAPPAST 

ÄR DET 

BETECKNING 

FÖR JUHOLT 

HAN I 

MOBACKEN 

GÖR 

KOSTNER I 

FILM MED 

VARGAR 

GÖR PART 

SPECIELL 

LÄTE I 

KASSAN 

VISS FRONT 

HALONENS 

PARTI 

NORDÖST 

DÄR FINNS 

EN OCH 

ANNAN 

PUTTER 

VISS TFN 

KORT 

STATION 

DET VALLAR 

MAN FÖR 

KAN MAN 

ARMEN SÅ 

SER MAN 

BENEN 

rätt ord i förra numret: BLADVERK. 

❹ 

GÖRS ÖVER 

BARR OCH 

RÄCK 

SJÖAR, 

SKOGAR 

OCH ÄNGAR 

VÄTE 

Vältaggat. En 

14-taggare fälld 

på Stöttingfjället 

under älgjaktens 

första dag. Foto: 

Mats Sundqvist. 

RÄKNAR VI 

LIVET I 

YOKO 

FÖRSVIN- 

NANDE 

PORT 

DEL AV SALT 

KAN MAN 

I HYTT 

FÖRR PÅ 

FILMBURK 

DÄR FINNS 

VALLBY & 

SKRAPAN 

EN KARL 

MED VON 

ÅTER 

SMAKSÄT- 

TER MAT 

FORUM 

5-2011 

DET FINNS 

FLERA SOM 

HETER SÅ 

SPELAS MED 

KNUFF 

FOGA 

SAMMAN 

Välälgat. Lyckad premiärvecka av älgjakten med SUCH SJCH Lyckagårdens Barro. Två tjurar sköts på 

ståndsskall varav en 18-taggare på 330 kg slaktvikt. Niclas Sundqvist är lycklig skytt och hundägare i Siksjö 

VVO, Arvidsjaurs Kommun. 

KAN MAN 

BESLUT 

GÖR STEN 

VÄRDEFULL 

VISS KLAV 

VISS SKOLA 

STARK MAN VÅG FÖRR 

GLO SÄLLSYNT SLUTTNING 

VALUTA- 

UNION 

UV 

HYLLA FÖR 

KAN MAN 

BE OBJUDEN 

LÅNGA 

HOLME 

DEN VAGGAR 

DÅLIGA 

TIDER 

AKTIEBOLAG 

TOPPDOMÄN 

GULD 

MILNES 

ÅSNA 

HAR KOPPAR 

Fin Fångst. 

En härlig och 

lyckad höstdag 

med rävjakt i 

siktet! 

Foto: Claes 

Isacsson, 

Skövde. 

ROVFÅGEL 

SOM HAR 

INSEKTER 

SOM BIFÖDA 

MELLAN R & T 

LEVER I 

BJÖRKARNAS 

STAD 

INDISKT 

BRÖD 

VASS BÅT 

Jaktlycka. Stortjur skjuten på Janhansberget en fin höstdag. 

Skytten på bilden heter Tord Vikström. Foto: Andreas Nygren. 

@ 

I DEN 

KÄMPAS OCH 

SPELAS DET 

FRANSKT TILL 

FR. TILL 

se fler läsarbilder på www.sveaskog.se/lasarbilder 

Vad är Väl bättre än att krypa upp 

i soffan och lösa ett korsord? 

om du knäcker korsordet kan du 

dessutom vinna ett fint pris. 

nyckelordet bildar du genom att använda 

bokstäverna i rutorna med de röda stjärnorna. 

Mejla ordet till forum@sveaskog.se 

1:a pris: En ryggsäck 

med smarta detaljer. 

3:e pris: En liten 

Maglite-ficklampa. 

SKOJAS 

FRANSK 

REGISSÖR 

senast den 22 december. Du kan även posta 

ett vykort med rätt svar till: 

korsordstävling, forum sveaskog 

sveaskogs kundcenter 

Nygatan 4, 956 31 överkalix 

Förra numrets vinnare finner du på 

www.sveaskog.se/vinnare. 

de här priserna kan du vinna. 

2:a pris: En liten 

jaktkniv i ek. 

4–10:e pris: 

En kompass från Silva.

till sist… 

P0STTIDNING B 

Returadress: Sveaskogs Kundcenter 

Nygatan 4, 956 31 Överkalix 

Julfavoriten från skogen 

Att ta in och klä julgranen är en av de 

mest älskade svenska jultraditionerna. 

Men visste du att traditionen i själva 

verket är tysk? 

Varsågod, här serveras allehanda 

kuriosa om vårt favoritträd. God jul! 

Är det något vi förknippar med julen är 

det väl granen som pryder så gott som 

varje hem i juletider. Men trots att många 

anser att julgranen är bland det mest utmärkande 

svenska som finns i våra hem, 

är det en tradition som importerats från 

Tyskland och Schweiz. 

Redan under 1500- och 1600-talen 

spred tyskarna sin sed först till Frankrike, 

och snart förekom julgranen i begränsad 

omfattning även i Belgien och Nederländerna. 

Här i Sverige däremot blev julgranen 

vanlig först under senare hälften av 

1800-talet – och då mest i de mer välbeställda 

hemmen. sofiA zetterMAn 

Fakta 

Så sköter du granen 

• Välj en färsk gran och köp den 

så tidigt som möjligt. 

• Låt granen gradvis vänja sig 

vid husvärmen. 

• Mycket vatten – utan socker, 

magnecyl eller dylika 

huskurer. 

• Skär skåror i granens fot. 

• Se till att den har en färsk yta 

i sågskäret. 

• Slå inte rotändan mot golvet, 

för då stängs ledningsbanorna 

för vattnet och granen börjar 

snart torka på grund av 

vattenbrist. 

• Spreja gärna vatten på 

grenarna så håller den bättre. 

Källor: www.juligen.se 

Varde ljus! 

Redan år 1895 uppfann amerikanen Ralph 

E Morris elektriska julgransljus. Och tur var 

väl det! En halvtorr gran kan nämligen 

övertändas på under sju sekunder, vilket 

innebär att branden blir svår att släcka och 

hemmet ofta brinner ner. Filmbevis hittar 

du på www.nyteknik.se. 

Världens första… 

År 1611 ska den första granen smyckad med 

ljus ha stått i Schlesien i slottet hos hertiginnan 

Dorothea Sybille. Den första svenska julgranen 

vi känner till fanns 1741 hos familjen Wrede- 

Sparre på Stora Sundby i Södermanland. 

... och världens största 

Världens största julgran ståtade med all sin 

prakt i Rio de Janeiro julen 2010. Den brasilianska 

granen var 85 meter hög och vägde 542 ton, 

hade 3,3 miljoner lampor och fyra ljuskanoner. 

Oväntat besök 

En nyhuggen gran kan innehålla uppåt 10 000 

individer av ett femtiotal olika arter som fjärilar, 

gallmyggor, men också rovdjur eller parasiter 

som jordlöpare, parasitsteklar och spindlar. 

Dansk storsäljare 

Trots att vi har mycket skog i Sverige importerar vi cirka 400 000 nordmansgranar 

från våra grannar i Danmark. Nu planerar danskarna att öka sin lukrativa granproduktion 

med 30 procent. Dags att ta upp konkurrensen?

dra åt skogen, ungdomar! - Sveaskog

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?