Bikester Magazine SV Sommar 2021

VÅR / SOMMAR 2021

NEVER STOP CYCLING 

VARIA RTL516 | EDGE ® 1030 PLUS | EDGE ® 130 PLUS 

GARMIN.COM

PÅ NYA HJUL 

Det senaste året har fler och fler upptäckt cyklingen. För många 

har den tagit plats som en helt ny aktivitet eller ett nytt sätt att 

transportera sig, men även vana cyklister har fått se cykeln med nya 

ögon. Vi har insett värdet av vår omgivning och med det har cykeln 

fått en stor betydelse i vår vardag. När vi väljer alternativa färdmedel är 

cykeln ett praktiskt verktyg som tar oss till och från arbete eller skola. 

Fler hittar både lugn och högintensiv träning med sin landsvägscykel, 

i skogarna får vi fler och fler markerade leder och skidbackarna får 

ytterligare ett användningsområde när de under sommarsäsongen blir 

till downhillbanor. 

Det ökade intresset för cykling innebär fler personer att dela 

upplevelsen med. I cykelvärlden upplever vi en känsla av samhörighet 

och en ömsesidig respekt både för den miljö vi cyklar i och för 

varandra. Det kan handla om att lämna utrymme för dina medpendlare 

på cykelbanan, uppmuntrande hejarop inför en pulshöjande brant linje 

eller en hjälpande hand när punkan är framme. För oavsett om vi cyklar 

på asfalt, grus eller stig – så är vi alla cyklister. 

© LIV 

3

INNEHÅLL 

12 

TILL JOBBET. I JOBBET. FÖR JOBBET. 

Cykeln som transport, hjälpmedel och inspiration 

20 

STADSKARTORNA RITAS OM EFTER CYKLARNA 

Grönt ljus för cykeln, i tiden 

26 

DET ÄR BARA ATT FARA 

Med elcykel genom Europa 

31 

HÄR ÄR MIN HOJ! 

Jennys Orbea F35 

32 

HÅLLBARHET INOM CYKELINDUSTRIN 

Så gör du det grönaste transportmedlet ännu grönare 

38 

VAD HAR NI I VÄSKAN? 

Proffsen packar för turen – och oturen 

44 

VÅREN VAKNAR 

Ingen rast, ingen ro för den som är mountainbikeproffs 

49 


Sandras Norco Rampage 

50 

FRÅN PROFFS TILL NOVIS 

Hur den tyska mästaren i BMX Freestyle lärde sig att älska andra cyklar 

54 

FRÅN STUTTGART TILL STELVIO 

På cykel till Alpernas hjärta 

60 


Andreas Bianchi Aria 

62 

MOT FRIHETEN PÅ TVÅ HJUL 

Hur cykeln satte kvinnokampen i rullning 

BIKESTER

© LIV 

5REACH FOR THE STARS

© DAVID SCHULTHEIß 

BIKESTER

CITIES ARE 

FOR CYCLING 

7

WHAT COMES DOWN 

MUST GO UP 

BIKESTER

© ORBEA 

9

ALTITUDE DEMANDS 

THE RIGHT ATTITUDE 

BIKESTER

© CUBE 

11

Text: Ben Lubin 

TILL JOBBET. 

I JOBBET. 

FÖR JOBBET. 

CYKELN SOM TRANSPORT, HJÄLPMEDEL OCH INSPIRATION. 

Det är ingen hemlighet att cykeln är ett bra sätt att ta sig till jobbet på. Det går snabbt, är hållbart och 

gör gott för hälsan. Den enda nackdelen är att du ibland blir regnad på. Men hur ser det ut när cykeln 

är mer än bara ett transportmedel? När den är en del av din arbetsdag – även om du inte levererar 

något. Vi har träffat tre personer som berättar varför cykeln är en oumbärlig del av deras arbete.

© MARTIN OHLIGER

MIRKO 

Mirko är en Berlinbaserad fotograf som också 

är passionerad cyklist. Att ta sig från jobb 

till jobb snabbt och utan kollektivtrafik är 

viktigt i hans arbete eftersom han ofta fotar 

på avlägsna eller svåråtkomliga platser. Ibland 

fotograferar han också sportevenemang, så 

att resa med cykel har många fördelar och ger 

ofta en bättre bild än att komma med bil. Och 

det har hänt mer än en gång att han använt 

cykeln som rekvisita i sina fotograferingar. 

© MARTIN OHLIGER 

CHRISTIANE 

Christiane använder sin cykel för att ta sig runt 

i stan och lära barn hur man borstar tänderna. 

På sin elcykel är hon flexibel och kan resa 

snabbt och enkelt mellan lektionerna. Hennes 

lektioner äger vanligtvis rum på grund- eller 

förskolor som kan ligga långt ifrån varandra. 

Hon är också en entusiastisk cykelturist 

och har cyklat från Berlin till Hamburg (och 

vidare) på sin elcykel. Under de senaste två 

åren har hon cyklat 1 300 mil. 

© MARTIN OHLIGER

TOM 

Ambulanssjukvårdare känner alla till. Men 

har du någonsin sett en sjukvårdare på 

cykel? Tom Baverstock, som arbetar för 

London Ambulance Service, är en av tolv 

sjukvårdare i Londons East Merton-område 

som tar cykeln till sina patienter. De tolv 

i cykelsjukvårdspersonalen gör många av 

de saker som människor vanligen söker 

läkarhjälp för. Tidigare arbetade Tom som 

”rapid response”-cykelpersonal i Soho i 

centrala London. 

© LONDON AMBULANCE SERVICE 

VARFÖR CYKELN? 

Alla intervjuade tar sig runt nästan uteslutande 

på cykel. Mirkos regel om när man ska cykla 

är enkel: ”Jag cyklar alltid – såvida det inte är 

för långt.” Så länge arbetet inte tar honom 

utanför stadens gränser gör han allt på två 

hjul. Det betyder att han sällan behöver cykla 

längre än tio kilometer. Och det är i Berlin, 

en miljonstad. Hans passionerade, sportiga 

rötter lyser igenom när han klargör att han 

inte använder elcykel – åtminstone inte ännu. 

Christiane bestämde sig för många år sedan 

att cykla från lektion till lektion. Hon var 

trött på att sitta i bilköer som var stressande, 

kostsamma och ansträngande. Hon började 

med en vanlig cykel men bytte efter några år 

till elcykel. Cyklingen ger henne också lite tid 

för sig själv. 

– Jag får träning och kommer ut i friska 

luften. Cyklingen får mig att vakna till innan 

jobbet och ger mig tid att tänka och planera 

lektionerna lite. 

Hon sparar också pengar på kollektivtrafiken 

och kör bara bil om förhållandena är hemska. 

För Mirko innebär cykeln ökade möjligheter. 

Vid sportevenemang som maraton kan 

han bara hänga med på cykeln och ta sig 

framåt för att ta bilder av idrottarna. Utöver 

denna flexibilitet använder han den i sitt 

dagliga arbetsliv främst av miljöskäl; han 

vill leva så hållbart som möjligt och undvika 

kollektivtrafik så mycket han kan. Cyklingen 

innebär också att han inte behöver spilla tid 

på att leta efter en parkeringsplats. 

Sjukvårdaren Tom delar upp sitt arbete 

mellan ambulansen och cykeln. När han inte 

jobbar från ambulansen hoppar han på cykeln 

och besöker upp till åtta patienter per dag. 

Att cykeln är ett hållbart sätt att ta sig runt är 

viktigt även för honom. Vidare är han en stor 

förespråkare för cykelns hälsofördelar. 

– Folk ser en sjukvårdare på en cykel och 

det kommunicerar direkt en hälsosammare 

livsstil. 

För en sjukvårdare erbjuder cykeln flexibilitet 

och gör det lättare och snabbare att komma 

till knepiga platser. Detta gäller särskilt i 

överbelastade städer som London, där Tom 

brukade arbeta som en del av ett akutteam 

på cykel innan han började arbeta inom 

distriktssjukvården. Cykeln har många 

fördelar när det gäller att administrera första 

hjälpen och vaccinationer. Den innebär också 

färre ambulanser på livliga gator och låter 

honom använda de mindre sidogatorna som 

London är känt för. Som han förklarar: 

– Du kan vara först på plats och i många fall 

är cykeln snabbare än en ambulans, speciellt 

när du är sjukvårdare som måste gå in och ut i 

butiker, barer och restauranger.

CYKELN SOM PACKÅSNA 

En oundviklig nackdel med cykeln är att den 

begränsar hur mycket packning du får med 

dig. Till skillnad från en bil kan du inte kasta 

in allt i bagageutrymmet. Det betyder att du 

måste lita på din egen styrka för att få saker 

från A till B (och C!) – såvida du inte använder 

elcykel. Men för de flesta cyklister verkar det 

vara enkelt att lätta på packningen till förmån 

för de fördelar som cykeln ger. 

Du kanske undrar hur en sjukvårdare och en 

fotograf lyckas kånka runt sina saker på en 

cykel, men båda klarar sig bra utan cykelkärra. 

Tom har med sig diagnostisk utrustning och 

kan ta blodprover och andra prover. Ändå har 

han inga problem med att få med sig allt i ett 

par gula väskor och en styrväska. Detta gör 

honom till ett slags ”mobil läkarmottagning”, 

och han bär med sig mycket av den utrustning 

du skulle se på din lokala läkarmottagning. 

Mirko å sin sida bär allt på ryggen, i en 

ryggsäck som ofta väger upp till 20 kilo. 

Väskans vikt beror väldigt mycket på 

vilken typ av fotografering han gör. För en 

inredningsfotografering kan han komma 

undan med bara en kamera och ett stativ; 

porträttfotografering kräver mer utrustning. 

MYCKET MER ÄN BARA 

A TILL B 


Cykeln har också andra fördelar, långt utöver 

att bara vara ett transportmedel. Mirko och 

Christiane inlemmar båda sin cykel i jobbet. 

Kroko, Christianes handdocka, åker med 

i sin egen cykelkorg. Barnen väntar ivrigt 

vid fönstret för att se dem anlända och 

Christiane inkluderar cykeln i sina berättelser 

och framhåller cyklingen som hälsosam och 

miljövänlig. För Mirko ger cykeln inspiration 

och variation. Han har till och med använt 

den för att krydda tråkiga platser och som 

rekvisita i porträtt.

© DIAMANT 

EN POSITIV FRAMTID 

Alla tre säger att cykeln tas väl emot. 

Christianes kolleger uppskattar att hon cyklar 

i stället för att köra bil; de flesta förskolor 

och grundskolor, säger hon, är angelägna om 

att vara så miljömedvetna som möjligt. Vissa 

kunder blir förvånade när Mirko kommer till 

ett jobb på sin cykel med en tung ryggsäck, 

men när han förklarar fördelarna fattar de 

galoppen. Och naturligtvis, när man arbetar 

med sportföretag är cykling mer i linje med 

vad de står för än att köra en fossildriven bil 

till möten. 

Toms patienter är först och främst tacksamma 

för att någon besöker dem hemma. Och som 

han tillägger: 

– Första gången de ser oss på en cykel är 

reaktionen alltid mycket positiv. 

Han hoppas att fler sjukvårdare börjar arbeta 

från cykeln. Enligt honom är London en av 

få städer med ett sjukvårdsteam för akuta 

ärenden och London Ambulance Service den 

första organisationen i sitt slag som erbjuder 

det nya systemet med hembesök. Han 

planerar att ta på sig fler skift med cykeln 

och förutspår att fler städer kommer att börja 

använda cykelsjukvårdare i framtiden. 

Det är ett faktum att fler och fler människor 

ersätter andra transportmetoder med cykeln. 

Intressant är att många av dessa människor 

använder cykeln för mycket mer än bara 

transport. Precis som Christiane, Tom och 

Mirko tror vi på Bikester att cykeln kommer 

att göra vårt liv (tillsammans) enormt mycket 

bättre under de kommande åren. Mot en 

framtid på två hjul!

IT’S TIME TO 

PACK UP AND 

HIT THE ROAD 

croozer.com

Text: Oscar Hentmark 

STADSKARTORNA 

RITAS OM EFTER 

CYKLARNA 

GRÖNT LJUS FÖR CYKELN, I TIDEN 

Fler och fler söker alternativ till bil, buss och tåg, och vad de finner är allt som 

oftast cykeln. Innovatörer, stadsplanerare och politiker runt om i Europa följer efter 

och genomför smarta och användbara förbättringar som förenklar och förbättrar för 

cyklister. Och det är förstås något vi på Bikester älskar! 

Redan innan coronaviruset tvingade oss att se över hur vi pendlar så var cyklingen 

på uppgång. Elcyklarna blir fler och fler samtidigt som omtanken om klimatet sprider 

sig i samhället. Resultatet har blivit att stadsplanerarna måste tänka om och prioritera 

cykelbanor, parkering och föreskrifter så att de tillfredsställer de nya pendlarnas 

behov – nu och i framtiden. 

Eftersom vi älskar den här utvecklingen så vill vi i den här artikeln rikta strålkastarljuset 

mot några av alla de smarta infrastrukturlösningar och cykelfrämjande åtgärder 

som har skapats runt omkring oss. Och vem vet, kanske tänder det en gnista i dig 

eller någon annan kreativ hjärna någonstans i Europa (eller världen), att följa dessa 

exempel. Kanske får någon till och med nya idéer som är ännu bättre anpassade till 

den omgivande infrastrukturen. 

BIKESTER

© GEMMA EVANS 

21

MINDRE BILAR, MER 

CYKLAR! 

Det här brukar man höra från människor 

som vill engagera sig och göra sitt för att 

rädda klimatet. Ett populärt sätt är att främja 

cyklar framför bilar i de mest tättbefolkade 

områdena. I de flesta städer görs detta genom 

att man sätter stopp för (vissa) bilar, såsom äldre 

modeller med utdaterade bränslealternativ 

som diesel med höga utsläpp, och släpper 

fram de mer miljövänliga, givande och roliga 

cyklarna. Nedan listar vi några exempel på 

städer som har tagit det ett steg längre. 

PENDLA PÅ 

CYKELMOTORVÄGAR I 

KÖPENHAMN 

Cyklar är en stor del av Köpenhamn, och 

Danmark är en perfekt plats för att cykla. 

Den största och mest befolkade staden är 

huvudstaden Köpenhamn, dit människor 

pendlar varje dag, inte bara från resten av 

Danmark utan även från Sverige och till 

och med Tyskland. Ett stort problem för 

cykelpendlarna i Köpenhamn var tidigare att 

de var för nära biltrafiken, där de utsattes både 

för bilarnas avgaser och för risken att hamna 

i olyckor. För att underlätta och göra det mer 

attraktivt för cyklister byggde Köpenhamns 

stad cykelmotorvägar på avstånd från trafiken 

så att cykelpendlarna nu kan njuta av frisk luft 

och cykla säkert till och från jobbet. 

© STEINAR ENGELAND 

BIKESTER

GRÖNA VÅGEN PÅ GÖTGATAN I STOCKHOLM 

Sverige erbjuder en lång rad smarta och 

hjälpsamma sätt att göra det enklare och 

roligare för cyklister. Från tacksamma pelare 

längs vissa cykelbanor som räknar och visar 

hur många cyklar som passerar varje dag, till 

hjälpfulla verktyg som cykelpumpstationer 

vid städernas mest populära cykelvägar. För 

att hålla bilar borta från stadskärnan har man 

också inför sådant som förbud mot dubbdäck 

på vissa gator och biltullar. Dessutom har man 

i ett intressant nytt projekt skapat en grön våg 

för cyklar längs innerstadsgatan Götgatan, som 

ett sätt att främja cykeltrafik framför biltrafik. 

Götgatan är en av Stockholms längsta och 

mest välbesökta gator, med barer, kaféer och 

butiker på rad och bilar, cyklar och fotgängare 

i ständig rörelse. Här har stadsplanerarna 

skapat en rullande cykelvåg. Genom att tajma 

trafikljusen efter cyklarnas flöde snarare än 

bilarnas främjar man cykeltrafiken. Cyklisterna 

får ett stadigt flöde av grönt ljus så att de kan 

fortsätta att cykla längs hela gatan utan några 

onödiga stopp. Den tajmingen gör så att 

bilarna inte alls hamnar i synk. Förhoppningen 

är att bilisterna ska vara medvetna om detta 

och välja en annan väg där det inte är så mycket 

människor eller kör runt stadskärnan och 

inte igenom den vilket minskar utsläppen och 

således gör att det inte bara är flödet av grönt 

ljus som gör gatan mer ”grön”. 

© ROSS SNEDDON 

PARKERING FÖR GODISBILAR OCH CYKLAR I STÄLLET 

FÖR BILAR 

Eftersom tåg, bussar och framför allt cyklar 

fortsätter att vara överlägsna bilar ur en 

miljöaspekt har några städer i Europa, som till 

exempel Köpenhamn och de flesta städerna 

i Sverige, konverterat parkeringsplatser för 

bilar till cykelparkering. I Köpenhamn, där 

lådcyklarna är en vanlig syn, har stadsplanerna 

inrättat små parkeringsgarage i stället för 

bilparkering för att premiera dem som 

investerat i en lådcykel. Parkeringshusen 

har den något ironiska designen av en 

godisbil, stor som en vanlig bil, rymmer 

fyra lådcyklar och har laddningsmöjligheter 

genom solpaneler och till och med plats att 

hänga blöta kläder på tork. För pendlare har 

de flesta större städerna i Europa infört stora 

cykelparkeringsytor, ofta vid tågstationer, för 

att underlätta ett mer miljövänligt resande, 

även för långtidsresenärer. På många platser 

effektiviserar man med smarta innovationer 

där cyklarna staplas på höjden. 

23

© CUBE 

AMSTERDAM HÅLLER STADSKÄRNAN INTAKT 

Amsterdam – ”probably the best bike city in 

the world” – en stad byggd på vattnet med 

vackra kanaler, säregna småhus och smala 

gränder och en infrastruktur från en tid utan 

bilar och garage, men med mobilitet och 

hjuldrivna fordon i åtanke. I en värld som 

försöker få bukt med klimatförändringarna 

är förändringen av våra resebeteenden en 

stor del av lösningen. Amsterdam tar del i 

den processen genom att porta vissa bilar 

från sina mest befolkade områden, vilket i 

sin tur låter cyklar och elfordon fritt ta över 

gatorna i innerstan. Men Amsterdam har 

tagit det några steg längre. Där har man höjt 

parkeringsavgifterna i stadskärnan drastiskt, 

med ständiga kontroller genom bilar som 

åker runt på gatorna och kameraregistrerar 

registreringsskyltarna automatiskt. 

Det minskar mängden ”döda” och 

långtidsparkerade fordon avsevärt och ger 

plats för taxibilar och leveransfordon, och så 

klart cyklar. De flesta av Amsterdams invånare 

tar sig runt på cykel, oavsett vad de ska göra, 

vilket så klart är det bästa argumentet för att 

prioritera cykeln. Ska de längre finns även 

spårvagn och tunnelbana men huvudsaken är 

att du inte ska ta bilen. 

Alla de här städerna, men speciellt 

Amsterdam, är populära turistmål, så om 

inte annat har man infört åtgärderna vi 

berättat om ovan för att förmå turisterna 

att lämna sina bilar, antingen hemma eller 

i garage utanför stadskärnan. I stället bör 

de uppleva dessa vackra städer på ett 

oslagbart sätt – på cykel! 

BIKESTER

ABUS QUIN SYSTEM 

CRASH 

DETECTION 

The ABUS QUIN system is the smart crash detection for ABUS helmets. 

On- or off-road, the QUIN chip reliably detects a crash. In the worst-case 

scenario, your emergency contacts are immediately informed 

about your location. 

abus.com/QUIN 

25

BIKESTER

Text: Martina Domnick, Fotograf: Carolin Töpfer 

DET ÄR BARA 

ATT FARA 

PÅ ELCYKEL GENOM EUROPA 

Carolin Desirée Töpfer från Berlin hade 

stora planer. I mars 2020 ville den unga 

entreprenören se sig omkring. Hon tog 

sikte på Tallinn där hon ville bygga upp 

sitt startup-företag inom IT-säkerhet. Men 

vi vet alla vad som hände, och stängda 

gränser och andra pandemirestriktioner 

satte stopp för hennes planer. Under 

sommaren, när pandemiläget lugnat sig 

lite, bestämde sig Carolin för att nå sin 

destination på ett annat sätt. 

I stället för en två timmars flygresa gav 

hon sig ut på en tre månaders resa på 

elcykel. Hon kontaktade Bikester och 

vi kunde hjälpa henne med en elcykel 

för ändamålet. Hon cyklade genom tio 

länder, 260 mil från Berlin, via Tjeckien 

och Österrike, längs Donau till Budapest 

och genom Polen och Baltikum. På sin 

resa träffade hon andra entreprenörer 

och många spännande människor. 

Varför? För att även om mycket var 

osäkert så kan inte allt stanna upp. 

Oavsett hur snabbt eller långsamt det 

går, saker måste fortsätta röra på sig. 

27

Bikester: Förra sommaren gav du dig 

ut på en resa som många bara vågar 

drömma om: du cyklade i tre månader. 

Varför valde du en elcykel för din tur 

från Tyskland till Estland? 

Carolin Töpfer: Jag håller på med mycket 

sport, som crossfit och OCR, så jag känner 

min kropp mycket väl och kände att det 

skulle bli för kämpigt för mig med en vanlig 

cykel och bagage, eller det skulle i alla fall 

gå mycket, mycket långsamt. Det var så jag 

kom in på tanken om elcykel och kontaktade 

Bikester. 

Förberedde du dig på något sätt rent 

fysiskt? 

Nej, jag tränade som vanligt, om möjligt 

styrketräning i gymmet, lite uthållighet, 

mycket rodd och annars övningar med 

skivstången – allmän träning. Jag förstod 

senare att det faktiskt behövs en del muskler 

för att orka med en tung cykel med mycket 

bagage. Jag var till exempel tvungen att bära 

den över tågräls ett par gånger. Men jag 

förberedde mig inte specifikt för cyklingen. 

Du nämner vikten, det tar oss till nästa 

fråga: Hur fick du med dig ditt bagage? 

Var det några utmaningar och hur 

klarade du av dem? 

Jag tror att jag packade om minst fem gånger 

innan jag kom i väg. Jag bestämde mig för att 

cykla som det var till Wien och där packa om 

igen om det skulle behövas. Det slutade med 

att jag skickade tillbaka åtta kilo packning till 

Berlin därifrån. I början hade jag också en stor 

ryggsäck på pakethållaren, men det fungerade 

inte. Överflödigt bagage är inte ett problem 

på platta vägar eftersom det kompenseras av 

el-assistansen. Men i bergen eller på ojämna 

stigar blir det svårt att hantera. 

Så tanken var att planera så väl det går, 

och sedan är det bara att komma i väg 

och testa längs med vägen vad som 

funkar och inte? 

Exakt. Man kan inte planera hur länge 

som helst. Jag hade satt ett startdatum och 

bestämde mig för att faktiskt komma i väg 

då. Det finns stormarknader, apotek och 

cykelbutiker över hela Europa där du kan 

få tag på det du behöver. Jag vandrade inte 

ensam genom öknen. 

BIKESTER

”MAN KAN INTE PLANERA HUR LÄNGE SOM 

HELST. JAG SATTE ETT STARTDATUM 

OCH BESTÄMDE MIG FÖR ATT KOMMA I VÄG DÅ” 

Hur planerade du din faktiska resväg 

och vilka rutter tog du? 

I början hade jag en plan, men den fungerade 

inte. Först valde jag ut rutter på Eurovelo och 

laddade ner olika ruttappar till min telefon. 

Men det visade sig att ingen kan ha testat 

de vägarna på riktigt. Ibland trodde nog min 

elcykel att den var en mountainbike eftersom 

det ofta inte fanns några bra cykelvägar alls. 

Eller så tog Eurovelo-rutten plötsligt slut, 

utanför Prag till exempel. På vägen från Prag 

till České Budějovice regnade det kraftigt och 

det var bara uppför. Jag hade tur och fick lift 

med en dam till nästa tågstation med min 

cykel. 

29

Hur långt cyklade du i snitt om dagen 

och hur ofta tog du en paus? 

I början cyklade jag 40–50 kilometer om 

dagen och i slutet blev det cirka 130 kilometer. 

Så här i efterhand kan jag inte rekommendera 

att börja med att cykla genom bergsområden 

eftersom vägarna där var riktigt extrema. 

Men det var definitivt väldigt lärorikt och 

det hade jag med mig under resten av turen. 

Ansträngningen gjorde mig mer medvetet om 

hur min kropp fungerar och lärde mig att jag 

kan hålla på i tre dagar utan problem, men då 

är det dags att ta en paus så att kroppen kan 

återhämta sig. 

Vad träffade du för människor på 

resan, och hur reagerade de på det 

faktum att du reste så långt med 

elcykeln? 

Jag träffade massor av människor på 

bensinstationer och utanför affärer, och alla 

var väldigt fascinerade. Särskilt kvinnor över 

50 sa ofta: ”Det är så coolt att du gör det, och 

särskilt nu när du är 30 år.” De kände sig redan 

för gamla eller vågade sig inte ut på ett sådant 

äventyr längre. Det var också många som bara 

funderade på att köpa en elcykel. Så jag gav 

också råd om elcyklar eftersom vissa tror att 

de bara är för gamla eller svaga människor. 

Eftersom jag hade byggt upp min uthållighet 

och såg solbränd och sportig ut så var jag ett 

bra motexempel. 

Jag tycker också att det är viktigt att nämna 

att jag som kvinna inte hade några negativa 

upplevelser på hela denna tre månaders resa. 

Ingen störde mig eller blev påträngande. 

Många kvinnor är rädda för att ge sig ut på 

något liknande på egen hand – men ingenting 

hände. Jag har blivit behandlad med respekt 

och främlingar har hjälpt mig 

Hur var det när du cyklade genom 

skogar och ensamma områden i flera 

dagar? 

Det är väldigt avslappnande att komma ut i 

naturen själv och inte se en själ på flera mil. Då 

märker du vad som är viktigt: att du känner 

din kropp, att du har dricksvatten, något 

att äta och att du redan på eftermiddagen 

har en idé om var du ska övernatta. Så här 

under en pandemi och eftersom jag fortsatte 

att arbeta normalt under resan var det en 

värdefull upplevelse. Det var som att jag såg 

all jobbstress utifrån eller i ett mer avslappnat 

ljus eftersom de sakerna i första hand inte är 

av avgörande betydelse. 

En perspektivförändring, så att säga. 

Vad kan du rekommendera våra läsare 

om de vill göra något liknande? Inte 

nödvändigtvis 260 mil. 

Jag skulle rekommendera att börja med en 

dagstur på fyra fem mil, och sedan slå läger 

en natt någonstans eller bo på hotell. Det kan 

vara en stor förändring. Och nästan vem som 

helst kan göra det. Du behöver inte ha den 

perfekta utrustningen i förväg. Prova dig fram 

för att ta reda på vad du verkligen behöver. 

Och det är viktigt att lyssna på din egen 

kropp och titta på geografin i förväg. Platta, 

väl anlagda sträckor längs floder och längs 

med tåglinjer är en bra start. Annars: Det är 

bara att fara! 

BIKESTER

Orbea Gain F35 

City-elcykel 

© EMELIE VOLTAIRE 

HÄR ÄR 

MIN HOJ! 

JENNY — ORBEA GAIN F35 

Vem är du och vad gör du? 

Jag är Jenny och jag jobbar med 

produktinformation. Det vill säga: ser till 

att prylar i webbshoppen får rätt text och 

specifikationer. På fritiden kompenserar 

jag min piffiga elcykelpendling med att åka 

de skitigaste trailsen jag kan hitta på min 

mountainbike. Det kan vara allt från vanlig 

trail till enduro eller downhill. Jag älskar 

stökiga rock gardens, försöker däremot 

övervinna min rädsla för gaps & doubles. 

Vilken cykel kör du, och varför? 

Jag kör en elassisterad Orbea Gain F35, av 

några anledningar. Den främsta? Jag hatar, 

hatar, hatar kollektivtrafik. Alltså verkligen 

med passion! Hela min dag är förstörd 

efter en morgon med stressiga tågstationer, 

knökfulla bussar och tunnelbanebyten. Då 

trampar jag hellre på allena, i godan ro med en 

mysig podcast i öronen. Regn kan man alltid 

klä sig för. Och elmotorn gör att jag inte ens 

blir svettig och behöver byta om på kontoret, 

oavsett hur kuperad sträckan är. 

31

BIKESTER

Text: Martin Ohliger 

HÅLLBARHET INOM 

CYKELINDUSTRIN 

SÅ GÖR DU DET GRÖNASTE TRANSPORTMEDLET ÄNNU GRÖNARE 

Cykeln tar dig dit du ska – enkelt, effektivt 

och utan utsläpp. Men innebär det att allt 

är frid och fröjd? Nej, ännu kan du inte 

luta dig tillbaka, läs på om hur du kan bli 

en ännu grönare cyklist. 

När du väljer cykeln framför bilen 

sparar du drygt 200 gram koldioxid 

per kilometer. Om tunnelbanan är 

alternativet så sparar du fortfarande 

cirka 50 gram per kilometer. Till och med 

den relativt utsläppssnåla kommunala 

dieselbussen släpper ut cirka 20 gram 

mer koldioxid per kilometer än du gör 

på en cykel. Dessutom kräver cykeln 

(elcykel inräknat!) relativt små resurser 

att tillverka, du tar väldigt lite plats i 

staden och rör dig helt tyst. Om du gör 

din research och fattar rätt beslut när du 

köper cykel – och även efteråt! – kan du 

minska ditt redan lilla ekologiska avtryck 

ytterligare, tills det enda spår du lämnar 

efter dig är ett smalt däckavtryck. 

33

HUR GRÖN ÄR DIN RAM? 

Det börjar naturligtvis med den cykel du 

sitter på. Konventionella cykelramar är 

svetsade i stål eller aluminium, och inget av 

dem är ett idealiskt material. Stål är tungt och 

det vanligaste aluminiumet kräver enorma 

mängder energi för att tillverka. Cirka 1 600 

kilowattimmar el behövs för att utvinna, 

smälta och forma aluminiummalmen till en 

enda cykel. Det är ungefär en tredjedel av den 

årliga elförbrukningen för ett hushåll med fyra 

personer! Båda materialen kan återvinnas, 

men till det krävs enorma mängder energi. 

Magnesium erbjuder å andra sidan en 

gyllene medelväg mellan prestanda och 

hållbarhet. Det fortfarande unga företaget 

Vaast använder därför uteslutande en ny 

typ av magnesiumlegering som kallas ”super 

magnesium” i tillverkningen av sina ramar. 

De stora viktbesparingarna är en trevlig 

bieffekt, men fokus ligger på materialets 

hållbarhet. Magnesium har dubbla fördelar i 

detta avseende, som Daniel Schlegel, ansvarig 

för försäljningen av varumärket i Europa, 

förklarar: 

– Den centrala aspekten är den energi som 

krävs i produktionen för att tillverka vissa 

rörformer. Magnesium kräver betydligt 

lägre temperaturer än aluminium för detta. 

Detta gör det möjligt för oss att uppnå 

en stor del av de ”gröna effekterna” av vår 

legering. Magnesium är också 100 procent 

återvinningsbart. Vi kan till exempel ta en 

gammal magnesiumram och använda vår 

unika smältprocess för att skapa en ny ram 

eller andra magnesiumprodukter. 

EN CYKEL ÄR MER ÄN 

BARA EN RAM 

Så med en cykel gjord av magnesium är du på 

rätt väg mot en bättre miljö. Men att knata 

i väg till cykelbutiken för att köpa en ny och 

miljövänligare cykel är inte rätt väg att gå. Den 

mest miljövänliga cykeln är alltid den du redan 

äger och fortfarande kan cykla på. Ju längre 

du använder en cykel (och de delar som är 

monterade på den), desto mer positiv blir dess 

ekologiska balans. Du borde därför se det som 

en direkt god gärning för miljön att parkera 

din cykel under tak eller i källaren i stället för 

i regnet och därmed skydda den från rost och 

onödigt slitage. 

Genom att ta hand om din cykel och skydda 

den från onödigt slitage kommer du också 

att minimera tid och pengar du lägger på 

verkstaden. Du förlänger också livslängden på 

alla slitagedelar, som faktiskt utgör den största 

delen av en cykels materialförbrukning. 

Utslaget på hela cykelns livslängd gör det stor 

skillnad om du behöver en ny kedja efter varje 

vinter eller inte. 


BIKESTER


35

”SUGRÖR ÄR INTE DET 

STÖRSTA PROBLEMET” 

Vad du har på dig när du cyklar kan också 

göra skillnad. Pamela Barclay kan bäst 

förklara exakt hur detta fungerar just nu. 

Som medgrundare och varumärkesdirektör 

för klädföretaget Endura är hon ansvarig för 

hållbarhet och ger en tydlig bild av riktningen 

företaget tar: 

– Sugrör är inte det största problemet vi har 

just nu. Vi måste koncentrera oss på den 

globala uppvärmningen nu, annars kommer 

vi snart inte längre att kunna tänka på andra 

saker som återvinning. 

För att kompensera koldioxidutsläppen från 

det globalt verksamma företaget planterar 

Endura varje år en miljon träd i Skottland 

och Moçambique. Det är uttryckligen bara 

en tillfällig lösning tills det finns praktiska 

metoder för att göra globala försörjningskedjor 

helt hållbara. 

Samtidigt främjar Endura också miljövänliga 

alternativ i sin produktion. Men hur det 

görs är kanske inte som man först skulle 

tro. Naturfibrer verkar ju som ett säkert val 

när det gäller hållbarhet. Men bomull har 

till exempel en helt förödande vattenbalans. 

På vägen till en enda färdig T-shirt kommer 

bomullen att absorbera eller förorena upp till 

4 100 liter vatten! 

I stället använder Endura huvudsakligen 

(delvis återvunna) syntetiska fibrer – också 

för att kunna garantera egenskaper som 

den nästan legendariska hållbarheten. En 

jacka som inte hamnar i skräpkorgen efter 

en säsong, utan i stället tar dig genom vått 

och torrt i tio år eller mer, skyddar både din 

plånbok och miljön. När du sedan har slitit ut 

den jacka du köper i dag finns förhoppningsvis 

lösningar för återvinning av syntetfibrer i stor 

skala också färdiga för marknaden. 

© ENDURA 

– Naturligtvis hjälper inte hållbar design i 

alla fall. Om du fastnat i något eller på något 

annat sätt fått ett hål i dina favoritbyxor så 

reparerar vi på Endura dem för ett symboliskt 

belopp. Många andra företag erbjuder 

liknande tjänster så att du kan reparera dina 

kläder lika enkelt som din cykel. 

BIKESTER

© ENDURA 

ÄVEN TVÄTTEN SMUTSAR 

NER 

Återvunnet råmaterial och den mest hållbara 

designen är bara en sida av myntet. Cirka 20 

procent av de totala koldioxidutsläppen som 

ett plagg står för kommer från tvättningen. 

Så du kan fortsätta göra något för miljön 

även efter att du konsumerat rätt. Visst, 

dina underkläder bör kanske hamna i 

tvättmaskinen efter varje tur, liksom väldigt 

svettiga eller smutsiga kläder. Men måste en 

jacka verkligen tvättas bara för att den fått 

lite stänk på sig? I många fall kan du helt 

enkelt borsta bort smutsen när den har torkat. 

Särskilt naturmaterial reagerar överraskande 

bra på att hängas på vädring i fönstret. 

HÅLLBARHET SOM EN 

SPARK I BAKEN 

Det behöver alltså inte kosta dig en krona att 

ha ett mer hållbart tänk kring din cykel. Om 

du måste köpa nya produkter är det värt att 

leta efter återvunna eller lätt återvinningsbara 

material som magnesium eller vissa typer av 

polyester. På så sätt minimerar du inte bara 

ditt eget ekologiska fotavtryck utan stöder 

också företag som Vaast och Endura, som 

har hållbarhet som en viktig drivkraft i sin 

utveckling. 

Tack vare deras jakt på mer miljövänliga 

material och tillverkningsprocesser har vi nu 

prisvärda, bekväma och grönare cyklar och 

kläder. När ännu fler företag ser hållbarhet 

som en drivkraft för innovation och vi alla 

hjälper till att göra det lönsamt, så börjar 

resan in i en grön framtid på riktigt! 

37


Text: Bramm Clitherow 

VAD HAR NI 

I VÄSKAN? 

PROFFSEN PACKAR FÖR TUREN – OCH OTUREN 

Att cykla är både enkelt och roligt, men det skadar inte att vara förberedd på det oväntade! Vi har alla med oss olika saker 

på våra turer – olika cyklar och olika platser kräver olika verktyg, och våra erfarenheter styr vad vi tycker är viktigt att ha 

med. Vi är olika människor också. Vissa kan inte njuta av turen om de inte känner att de är redo för allt, medan andra är 

risktagare som lämnar hemmet med ett ”det löser sig” som enda packning. Vi intervjuade några cyklister för att se vad som 

gömmer sig i deras pick och pack – och varför. 

BIKESTER

BRITTANY 


Vem är du? 

Hej! Jag heter Brittany. Jag har jobbat i 

Berlin i två år och är född och uppvuxen i 

Portland, Oregon. Min trogna kompanjon 

är en Bombtrack EXT. Det är en gravelbike 

som jag kan sätta stora bekväma däck på, som 

har massor med monteringsmöjligheter för 

packning och ett dynamonav fram så jag alltid 

har lysen. 

Vad har du i väskan på en typisk tur? 

En schweizisk armékniv (för att skära upp 

ost och öppna vin), multiverktyg, extraslang, 

däckverktyg, pump med silvertejp runt, 

slangreparationskit, zinkpasta, extra 

hårsnoddar, jordnötssmör & sylt-mackor, 

regnjacka, och kontanter. 

Är du optimist eller pessimist när du 

packar? 

Eftersom jag kommer från Portland, Oregon 

så växte jag upp med talesättet ”det finns inget 

dåligt väder, det finns bara dåliga kläder”. Jag 

är pessimist så jag kommer alltid att ta med 

mig en regnjacka! 

Packar du någonting lyxigt? 

Vattentäta strumpor! Jag har haft tillräckligt 

med strul på för många turer med kalla fötter, 

innan jag köpte ett par. De har öppnat en helt 

ny värld. 

Hur gör du med mat? 

Mat är en stor del av varför jag gillar att cykla. 

Jag älskar pizza så mycket att jag och några 

vänner startade en grupp som heter Pizza 

Gravel där vi planerar våra rutter kring våra 

favoritpizzerior! När jag planerar en rutt ser 

jag till att det finns många möjligheter till att 

ta en bit mat. Jag älskar kaféstopp, att få testa 

lokala delikatesser och stannar gärna också på 

en bensinmack för en bratwurst och en cola. 

På längre turer är godis A och O för att hjälpa 

mig på de långa etapperna! 

Har du några billiga ”hacks”? 

Buntband och silvertejp är de uppenbara, 

men en gång använde jag hårband för att fästa 

mina väskor på styret när banden gick av. Det 

fungerade förvånansvärt bra. 

Vilken är din konstigaste eller mest 

innovativa akutreparation? 

Mitt växelöra gick sönder på en långtur, 

och ingen av cykelmekanikerna vi passerade 

hade något nytt. Efter att jag ringt runt till 

cykelaffärer och mekaniker i närheten så var 

det en som till slut filade ner ett annat öra 

så att det skulle passa. Vad jag lärde mig: Ha 

alltid med ett extra växelöra. 

Skulle du ge bort din (enda) extraslang? 

Så klart jag skulle! Men jag hade försökt laga 

punkteringen först. Jag antar att det också 

beror på hur långt det är till närmsta stad … 

men jag vill gärna säga ja :) 

39

OTTILIE 

Vem är du? 

Jag heter Ottilie och är lärare i London. 

Min pendling tar ungefär 35 minuter genom 

rusningstrafiken i centrala London. Jag 

cykelpendlar varje dag, oavsett väder. Min 

cykel är rätt standard men jag har monterat 

en pakethållare för mina pakethållarväskor 

och lampor till vintern. Förutom det tycker 

jag om den precis som den är. 

Vad har du i väskan på en typisk tur? 

Jag brukar oftast ha en av mina väskor till 

några böcker, lite olika pennor och min 

handväska. Dessutom brukar jag ha med mig 

lunch och en termos full av kaffe. Om jag ska 

handla brukar jag ha med båda väskorna för 

att ha gott om plats. 

Är du optimist eller pessimist när du 

packar? 

Jag är optimist, så jag föredrar helt klart att 

packa lätt. Om det är stekhett ute brukar jag 

ha på mig cykelshorts och byta om på jobbet, 

men det är det enda klädbytet jag gör. 

© CLEMENTINE CHEETHAM 

BIKESTER

© CLEMENTINE CHEETHAM 

Hur gör du med mat? 

Jag vill gärna tro att jag ska ha en picknick om 

jag åker på en helgtur men helt ärligt tycker 

jag det är mycket bättre att planera en rutt 

som går förbi en pub. Då behöver jag i princip 

inte ta med mig någonting. 

Har du några billiga ”hacks”? 

Mitt cykelhack är ett tips: ”Don’t believe 

the hype!” Du behöver egentligen ingenting 

för att cykla, inga speciella verktyg eller 

utrustning. Om du är orolig för att komma 

lite småsvettig till jobbet och att du måste ta 

med dig ombyte så är det mycket bättre om 

du bara saktar ner lite och kommer fräsch och 

redo direkt i stället för att tävla med trafiken 

så att du måste packa ombyte. 

Vilken är din konstigaste/mest 


Jag har faktiskt aldrig behövt laga min 

cykel, även fast jag så klart har fixat några 

punkteringar på cykelsemestrar. Den enda 

gången det har gått lite åt pipan var en liten 

växelfadäs på väg upp för en lång backe, men 

som tur var, var den första som cyklade förbi 

en mekaniker som löste problemet åt mig! 

Skulle du ge bort din (enda) extraslang? 

Självklart skulle jag det! Alltså, om jag var 

timmar hemifrån, det var mörkt och jag var 

hungrig, skulle jag kanske inte riskera att ge 

bort mitt sista bara i fall att. Annars skulle jag 

definitivt hjälpa en medcyklist i nöd! 

41

SABINE & 

MATHIAS 

© GUIDO WIRTZ 

Vilka är ni? 

Vi är Sabine och Mathias från Wannweil nära 

Reutlingen i Tyskland. Vi är båda pensionärer 

nu så vi kan verkligen fokusera på vår passion 

för cykling. Vi är aktiva touringcyklister 

– oavsett om det är en dagstur eller flera 

veckors semestertur – och vårt stora mål är 

att cykla runt världen i etapper. Vi vill göra 

tre månader varje år och de första skulle vara 

i år, att cykla Sankt Petersburg–Helsingfors 

och sedan tillbaka hem. Vi kör på matchande 

Winora Yakun elcyklar; de är superstabila 

touringelcyklar. Att ha samma modell 

förenklar med reparationer, när vi tar isär en 

har vi alltid ett exempel att kopiera! Och vi 

kan dela reservdelar. 

Vad har ni i väskan på en typisk tur? 

En hel del! En karta, första hjälpen-kit, telefon 

(med power bank och laddare för längre 

turer) verktyg och reparationskit inklusive 

en extraslang, cykelmanualen, citrongodis, 

vatten, äpplen, morötter, torkat kött, bröd, 

picknickfilt, badkläder för spontana bad, 

toalettpapper, fickkniv, solkräm, byxfett, 

turdagbok, sykit, läppstift, en hårborste och 

desinfektionsmedel. 

Är ni optimister eller pessimister när 

ni packar? 

Vi är realister. Om väderleksprognosen är 

blandad tar vi med oss jackor; om det ska vara 

soligt tar vi med oss solkräm i stället. 

BIKESTER

Är det något lyxigt ni packar ner? 


För min del, säger Sabine, är det definitivt 

läppstift och en hårborste så att jag kan göra 

en ”la bella figura” när jag kliver av cykeln! 

Hur gör ni med mat? 

Vi gillar att ta pauser i ”beer gardens”, men i 

år på grund av corona har vi med oss en massa 

picknick i stället. 

Har ni några billighets-”hacks”? 

Buntband, silvertejp och ett multiverktyg 

är livsviktiga, och plastpåsar är väldigt 

användbart till sopor och att sätta över 

strumporna när det regnar och så vidare. 

Vilken är er konstigaste eller mest 


Den svåraste reparationen var att ersätta en 

bromsvajer, men med lite tålamod så ordnade 

vi det. Den konstigaste var en punktering på 

sydön på Nya Zeeland. Vi hade inget i reserv 

med oss och upptäckte snabbt att bussarna 

kom sällan med långt emellan. Vi försökte 

lifta, vilket inte är lätt med två elcyklar. Ett 

underbart australiskt par stuvade om rejält 

och lyckades trycka in våra cyklar i sin VW 

Camper och skjutsade oss åtta mil till stan! 

Har ni någon gång hjälpt någon som 

haft problem vid vägkanten med 

verktyg eller reservdelar? 

Vi har hjälpt många med punkteringar och har 

till och med hjälpt till med en eker. Andra har 

även hjälpt oss; en gång när vi inte lyckades få 

av ett däck kom några byggjobbare som såg att 

vi hade problem och var snälla och hjälpte oss. 


43

Text: Nathalie Schneitter, Fotograf: Balz Weber 

VÅREN VAKNAR 

INGEN RAST, INGEN RO FÖR DEN SOM ÄR MOUNTAINBIKEPROFFS 

Nathalie Schneitter har glömt mer om mountainbike än de flesta 

någonsin kommer att lära sig. Hon körde som proffs i cross countryvärldscupen 

i elva år – innan hon slutade jobbet och blev en 

passionerad cyklist igen. Vad det betyder? Jo, främst ville hon ”leva” 

lite mer och verkligen njuta av att cykla igen. Nathalie berättar själv 

om hur glad man kan bli av något så enkelt som att cykla. 

BIKESTER

45

Professionell idrott handlar, framför allt, om 

noggrann planering. Säsongen är fullmatad 

från hösten, vilket betyder att idrottarna 

vet vad de ska göra varenda vecka i ett år 

framöver. Helgerna hemma är få och långt 

emellan så det normala blir att bo på hotell. 

Att vara flexibel är precis lika viktigt som att 

ha rätt plan. Planerna är ju till för att du ska nå 

dina mål, och om utgångspunkten eller målet 

ändras, måste planen ändras därefter, som 

coronaviruset har gjort mycket tydligt. Fler 

planer har nog ställts in än genomförts på grund 

av coronaviruset. Som idrottare vet jag mycket 

väl hur sjukdom, skada eller andra hinder kan 

stå i vägen, och att tvingas ”lägga om schemat” 

blir det enda alternativet. Att känna sin kropp 

och kunna kommunicera med den är otroligt 

viktigt. Varken min tränare eller lagledaren vet 

bättre vad som krävs för att jag ska lyckas; det 

gör jag och jag är den enda experten när det 

handlar om min egen prestation. 

BIKESTER

”FLER PLANER HAR NOG STÄLLTS IN ÄN 

GENOMFÖRTS PÅ GRUND AV CORONA” 

För att lyckas som idrottare behöver du mål 

som utmanar och motiverar dig. Dessutom 

måste de bli vad ditt liv kretsar kring. Å 

ena sidan kostar det blod, svett och tårar, å 

andra sidan får du inte tappa det där lekfulla 

och roliga som gör dig passionerad – en svår 

balansgång! Om du förlorar intresset för dina 

mål är det en bra indikation på att målen 

antingen är för lätta eller för svåra, att du 

saknar mindre mål längs vägen, eller att målen 

helt enkelt inte är så viktiga för dig. Om 

du tappar fokus behöver du uppenbarligen 

justera din kurs, även om du har tydliga mål. 

Många idrottare fortsätter att fylla sitt liv med 

planer även efter att proffskarriären är över, 

det är trots allt den enda vägen de känner till. 

47

Eftersom grundarbetet är gjort för de 

kommande vintermånaderna är ’vintermagi’ 

ett okänt begrepp för de flesta proffscyklister. 

Visst, ett träningsläger någonstans där vädret 

är varmt (förhoppningsvis) kan ge många 

långa soltimmar på cykeln, men å andra sidan 

kan det bli ganska monotont. Insikten att 

landsvägscykeln kan stå i garaget några veckor 

medan du kör andra sporter, eller sticker ut 

och leker i leran på din mountainbike bara för 

att det är kul, är ny. Vad som också är nytt är 

att du helt enkelt bara kan lägga av när du får 

kalla fötter, eller att det är okej att tillbringa 

söndagen på soffan lite då och då. Och den 

som har sett det från andra sidan vet att 

uppskatta det desto mer. 

På våren, när dagarna blir längre, solen värmer 

och fåglarna sjunger, är förväntan som störst 

på den kommande cykelsäsongen. Därför är 

vårglädjen ofta ny för dem som har avslutat 

en proffskarriär. Våren brukade innebära 

att man var utbränd av all grundträning och 

växlade mellan förväntan och rädsla inför att 

säsongen skulle börja. 

Vissa återfår sin kärlek till cykling när de 

pensionerar sig som proffs. Ingenting är 

roligare än att dundra nedför trailsen på en 

mountainbike eller utforska skogen i timmar 

på en gravelbike. Det är därför jag är så glad 

att få jobba med Endura: i deras kläder kan jag 

cykla med stil – med ett klimattänk – i lycra 

eller baggies. 

Att komma tillbaka på våren är så klart 

lite jobbigare nu för tiden. Att sänka sina 

förväntningar och ha tålamod med sig själv är 

det enda som hjälper. Om du inte funderar så 

mycket på formen under de där första åken, 

utan i stället på hur bra träningen och naturen 

är för dig, kan vårens uppvaknande vara något 

bra. Formen kommer som en positiv bieffekt. 

Man blir glad av att cykla, så enkelt är det! 

”MAN BLIR GLAD AV ATT 

CYKLA, SÅ ENKELT ÄR DET” 

BIKESTER

Norco Rampage Team 

Dirtcykel 


HÄR ÄR 

MIN HOJ! 

SANDRA — NORCO RAMPAGE TEAM 


Jag heter Sandra och jobbar i vår Bikesterbutik 

i Stockholm. I butiken får jag dagligen 

dela med mig av min kärlek till cykling. Jag 

har tidigare varit reseledare på olika platser i 

Europa och när jag flyttade hem till Sverige 

igen valde jag Stockholm, bland annat på 

grund av den mycket varierade cyklingen som 

finns här. Under sommaren hittar ni mig i 

någon av storstadens liftanläggningar där det 

bjuds på adrenalinfylld downhillcykling och 

under vinterhalvåret hoppar jag runt i någon 

av våra inomhushallar. 

Vilken cykel kör du, och varför? 

Jag cyklar på en Norco Rampage Team med 

26-tumshjul. Det är en dirtcykel som jag 

använder för att vässa hopptekniken och 

träna kondition. Den har en geometri som 

passar för allt från att hoppa högt i jordhopp 

och köra race på pumptracks till att öva trick 

med i en foampit. Jag har valt att montera av 

frambromsen och kapa styret för att lättare 

kunna träna på olika trick och få en bättre 

position på cykeln. Med min förra dirtcykel 

kämpade jag med att sätta en 360, men med 

denna så satte jag den på ett av mina första 

försök! 

49

FRÅN PROFFS 

TILL NOVIS 

Text & Fotograf: Martin Ohliger 

HUR DEN TYSKA MÄSTAREN I BMX FREESTYLE 

LÄRDE SIG ATT ÄLSKA ANDRA CYKLAR 

BIKESTER

Sanningens ögonblick. I första åket var domarna var skoningslösa och 

bestraffade ett litet misstag brutalt. Om Daniel Tünte fortfarande ville bli 

tysk mästare måste han köra det andra (och sista) åket helt felfritt. Under 

60 sekunder flyger han över banan. Än hänger han uppochner i luften, 

än snurrar han cykeln flera varv under kroppen. I slutändan sitter allt och 

Daniel blir den första officiella tyska mästaren i BMX freestyle. Två år 

senare rullar samma man på en gravelbike lugnt i väg mot solnedgången. 

Han har även svidat om till den lite mer eleganta lycradräkten, och turen 

varar bra mycket längre än bara en minut. Hur gick detta till? 

BMX ser ut som en sport för adrenalinknarkare som tycker om att 

skada sig. Stämmer det? 

Om du vill lära dig de mest spektakulära tricken måste du vara lite galen. Men att 

ramla är bara en liten del av det. Det bara händer, och eftersom du bär skydd och 

lär dig att ramla så är det inte så farligt. 

Hur såg din träning ut under din karriär? 

Klubbstrukturer har inte funnits inom BMX på länge. Att bli bättre har alltid 

inneburit att lära sig nästa trick eller att kunna hoppa över olika ramper. Tio år 

av min professionella karriär såg ut så och sedan blev BMX freestyle en olympisk 

disciplin. Som ett resultat har klubbstrukturer utvecklats och landslag har inrättats, 

där jag har varit med sedan början. 

Och då blev du tysk mästare? 

Ja, i mars 2019. Det var det första tyska mästerskapet med UCI:s (internationella 

cykelförbundet) regler och så klart blev jag väldigt glad att jag lyckades vinna där, 

och jag är fortfarande regerande tysk mästare. Men i slutändan var det bara en 

tävling där jag lyckades nå toppen av pallen. 

Tränade du mycket när du vann? 

Innan jag kom med i landslaget körde jag bara BMX när jag kände för det. Om 

det var någon vecka som jag inte ville cykla, då lämnade jag hojen hemma. Jag höll 

inte på med någon balanssport heller. Men när landslaget kom i gång handlade det 

även om att hålla sig i form när jag inte satt på cykeln, för att bli bättre på cykeln. 

Sedan var det styrketräning tre gånger i veckan och uthållighetsträning två gånger 

i veckan på motionscykeln. Jag tränade på BMX:en också så klart. Det var helt 

annorlunda än den tidigare träningen men jag tyckte det var kul. Jag tränade varje 

dag under 2019. 

51

Har träningen och landslaget ändrat 

din inställning till tävlingar? 

Inte alls. Jag har alltid velat vara bra och nå 

så högt jag kan. För mig har tävlingar alltid 

varit en del av att cykla BMX. Jag är så klart 

också angelägen att visa vad jag kan, oavsett 

om det är hundra eller flera tusen människor 

som tittar på. 

Det var ihop med landslaget du första 

gången satt på en landsvägscykel också, 

eller hur? 

Ja, precis. Jag åkte med dem på 

landsvägsträningsläger i Spanien i slutet av 

2017. Där cyklade jag racer varje dag i tio 

dagar – trots att jag aldrig hade suttit på en 

landsvägscykel tidigare. 

Det var riktigt jobbigt att köra genom bergen 

i tre timmar när det regnade. Som tur var, var 

det ett grundläggande uthållighetsläger, så de 

andra körde inte så fort och jag kunde hänga 

med. Jag tyckte det var coolt, men jag gjorde 

all min uthållighetsträning på motionscykeln 

även efteråt. Jag har aldrig tagit beslutet att 

köpa en landsvägscykel tidigare eftersom det 

inte har känts som en nödvändig investering. 

Men under nedstängningen i och med 

pandemin var tiden inne. 

Varför då? 

Många vänner till mig här i Berlin har 

racercyklar och när nedstängningen började 

föll BMX och nästan alla andra sporter 

plötsligt bort. Det var då det började, plötsligt 

tog alla ut sina racercyklar igen, eftersom 

vädret blev bättre. Det kändes verkligen som 

den perfekta tiden och då slog jag till. 

Skulle du kalla det du gör nu för 

hårdträning? 

Nej, definitivt inte. Jag har bara gjort några 

turer, främst på landsväg, för att få utföra 

någon form av aktivitet. Du kan ju ha en 

avslappnad konversation om du inte tar i för 

mycket. Jag kör mest gravel, för grusturer är 

det roligaste för mig, jag gillar också att köra 

flerdagars. Jag kanske gör det med tält någon 

gång, jag vill verkligen göra det. Vi gjorde 

en tur i Saxiska Schweiz i somras och det är 

precis vad jag skulle vilja göra nu. Men jag 

använder cykeln varje dag för att ta mig runt 

i stan också. 

BIKESTER

Så landsvägscykeln är inte ett 

idrottsredskap för dig? 

Inte bara. Det blev några rundor där vi körde 

ambitiöst och ville hålla i genomsnitt över 30 

kilometer i timmen, så det blev lite sportigt. 

Har du några ambitioner att tävla i 

landsvägscykling? 

Inte alls, varför skulle jag? På BMX har du i 

bästa fall lite talang och kan prova trick tills 

de fungerar. Det är också riktigt roligt. Jag 

kan inte njuta alls av träning på racer med 

intervaller och så. Touring är bra, men den 

träning jag skulle behöva göra för att bli 

bättre och riktigt snabb är inte alls för mig. 

Vad har förändrats för dig med 

landsvägscykeln? 

Jag lärde känna Berlin och vad som händer 

runt omkring på ett helt annat sätt. Jag skulle 

aldrig ha kommit till Saxiska Schweiz utan 

en landsvägscykel och det var en fantastisk 

upplevelse, att jag fick cykla längs de små 

stigarna och njuta av det vackra landskapet. 

Är landsvägscykeln bara en större 

BMX-cykel? 

BMX handlar mest av allt om gemenskapen, 

och allt jag gör med den är att ha kul. 

Landsvägscykling är mer en blandning av 

sport och gemenskap. Den kommer högst 

troligen att ersätta BMX för mig någon gång 

i framtiden. Förmodligen när kroppen inte 

lirar med BMX längre, men jag fortfarande 

kan sitta på landsvägscykeln. 

53

Text: Martin Ohliger, Fotograf: Tom Schlegel 

FRÅN STUTTGART 

TILL STELVIO 

PÅ CYKEL TILL ALPERNAS HJÄRTA 

BIKESTER

En handfull entusiaster. Ett mytomspunnet berg. De anställda på Votec tog 

teambuildingen till en högre nivå när de cyklade från huvudkontoret till hjärtat av 

Alperna. 

55

Stelvio är inte ett berg, det är en myt. Ofta nog 

är det den högsta punkten i Giro d’Italia, den 

tre veckor långa Italien-touren, en tävling som 

har sett många hjältar skapas – och krossas. 

Så många legendariska cyklister som har gett 

sig på berget är det inte konstigt att det är en 

vallfartsort för all världens landsvägscyklister 

– det ultimata testet på 2 757 meter över havet. 

Även från Votec-högkvarteret blickade man 

ofta med längtan mot de sydliga höjderna. 

Skulle det vara möjligt att köra non-stop från 

Stuttgart till Stelvio? Lanseringen av den nya 

Votec VRC, en all-road-racercykel med enorm 

potential, innebar ett efterlängtat tillfälle att 

äntligen få sätta ihop en motiverad trupp och 

bara ge sig av. 

Med tanke på vilka som följde med var det 

ganska klart redan innan starten att inte ens 

390 kilometer med 7 250 höjdmeter skulle 

vara ett alltför stort problem. I upptakten 

till evenemanget beskrev Marion turen som 

en utmaning men inte alls en omöjlighet. 

Liksom Maren och Raphael hade hon redan 

tagit sig an många, ibland betydligt längre, 

turer av detta slag. De gick in i det med den 

tysta vissheten om att de på något sätt ändå 

skulle komma fram. 

För Lukas däremot var läget ett annat. Han 

har behållit sin kondition sedan han var 

professionell landsvägscyklist, men kunde 

trots det inte dra nytta av sina tidigare 

erfarenheter av liknande turer: 

– Jag har alltid trott att jag cyklade mycket, 

men när jag hörde historierna från resten av 

gruppen fick jag panik. Jag är helt oerfaren på 

den här ultragrejen och resten av gänget gör 

sådant här hela tiden. 

Rutten utgick från Stuttgart via Schwäbische 

Alb till Bodensjön, sedan över Flüelaoch 

Ofenpassen genom Schweiz för att 

komma fram via Umbrailpasset till Stelvio. 

Höjdmässigt ser de första 250 kilometerna 

oroande platta ut. Naturligtvis är de inte det, 

men i jämförelse med Bergriesen i den senare 

etappen och stigningen i de swabiska alperna 

känns de mer som en beskedlig kulle. Vid 

Bodensjön börjar det verkligen bli allvar. För 

att få så mycket dagsljus som möjligt startade 

man vid midnatt. Planen var att stå på Stelvio 

vid solnedgången, vilket var väldigt ambitiöst, 

men inte helt omöjligt. 

Deltagarna kände inte varandra särskilt väl 

innan, och det låg en spänning i luften när 

de samlades för start. Men snart hade alla 

bekantat sig med varandra och rullade i bra 

fart mot bergen. Så länge benen fortfarande 

var fräscha pinnade de på. Soluppgången 

ökade motivationen, särskilt för Maren: 

BIKESTER

”DET FÖRSTA BERGET KOM EFTER 250 KILOMETER, 

DET VAR TRETTIO GRADER I SKUGGAN OCH VI HADE 

5 500 HÖJDMETER KLÄTTRING FRAMFÖR OSS” 

– Raphael 

57

– Över de swabiska alperna blev det långsamt 

ljust och längst bort på horisonten såg jag 

bergen breda ut sig och visste att vi var på 

väg dit. Det var verkligen en cool känsla som 

kunde jämföras en del med min första tur till 

Östersjökusten, en av mina första upplevelser 

på cykeln. 

Men bergen kom långsamt närmare – och 

större delen av gruppen var inte beredd. 

Endast Raphael hade erfarenhet av längre 

klättringar, men ändå nådde han sin absoluta 

botten direkt på det första berget. 

– När den platta biten var över var vi redan rätt 

slitna. Det första berget kom efter 25 mil, det 

var 30 grader i skuggan och vi hade fortfarande 

5 500 höjdmeter klättring framför oss. 

En monsterutmaning, även för den som inte 

suttit på sadeln i tio timmar. 

Men för Lukas var det här det roliga började. 

Som idrottsforskare hade han planerat sin 

kost minutiöst och hade tryckt i sig tolv 

energigels redan vid Bodensjön. Det bar 

uppenbarligen frukt. 

– Jag kände att det var lite taskigt att jag 

började prata med de andra eftersom jag helt 

plötsligt blev så kaxig. Jag mådde alldeles för 

bra för att ha nästan 300 kilometer i benen. 

4 CYKLISTER 

390 KM 

7 250 HÖJDMETER 

17:00 H 

TID I RÖRELSE 

FLÜELA-, OFEN- OCH 

UMBRAILPASSEN 

BIKESTER

Så redan på det första berget, Flüelapasset, 

fick man ge upp drömmen att nå toppen 

av Stelvio i solnedgången. Nedfärden hade 

försenats, alla körde uppför i sitt eget tempo 

och rasterna tar helt enkelt längre tid för en 

grupp än på soloturer. Något problem var det 

dock inte alls, mottot för turnén var trots allt 

”erfarenhet före resultat”. Och stigningen till 

Stelvio skulle börja med de sista solstrålarna. 

Raphael hade anekdoter från cyklingens 

historia och underhöll Lukas i början innan 

han var tvungen att låta honom trampa på 

i sin egen takt. Marion och Maren, å andra 

sidan, hade till stor del redan tömt sitt lager 

av optimism. Maren brottades särskilt med 

de ovanliga höjdmeterna jämfört med hennes 

normala träningsrutt i Brandenburg: 

– Herregud, varför gör du den här skiten? 

tänkte jag. Varför gör du inte bara yoga som 

dina tjejkompisar? 

Och sedan fanns hela tiden hotet, eller 

var det en möjlighet, att ge upp och sätta 

sig i eskortfordonet. Eskorten hade hållit 

moralen uppe hela dagen med förfriskningar, 

men blev en mental prövning för samtliga 

under stigningen i mörkret. Ingen gav upp, 

plötsligt stod de där, efter duktiga 20 timmar, 

i becksvart mörker på en av de mest kända 

topparna i cykelvärlden. Känslan: Ren gåshud! 

Siffrorna ser extrema ut, men sådana här 

turer är inte på något sätt något som bara 

elitidrottare kan ta sig an. Naturligtvis bör 

du ha lite grundläggande kondition, men du 

behöver inte årtionden av träning eller en 

cykel för hundra tusen. I slutändan är det 

huvudet som avgör om och hur du klarar en 

sådan tur. Det krävs en viss attityd. Maren 

sammanfattar det väl. 

– För att göra något sådant här måste du vara 

lite kaxig. 

Skulle du vara kaxig nog? 

59

Bianchi Aria Aero 

Aerodynamisk landsvägscykel 


HÄR ÄR 

MIN HOJ! 

ANDREAS — BIANCHI ARIA AERO 


Jag heter Andreas och jobbar som team leader 

för kundtjänsten på Bikester och Addnature 

i Norden. Det är mitt jobb att se till att vår 

kundtjänst fungerar som den ska så att alla 

som kontaktar oss får svar snabbt på sina 

frågor. Jag gillar att cykla både landsväg och 

mountainbike men som småbarnspappa 

hinner jag tyvärr inte cykla så mycket som 

jag önskar. Jag tar varje chans jag kan få till 

vardagscykling! Jag cykelpendlar så klart 

till jobbet och passar gärna på att sticka ut 

en sväng under lunchen. På helgen tar jag 

gärna en längre tur på min mountainbike i 

Hellasskogarna utanför Stockholm. 

Vilken cykel kör du och varför? 

Jag har en Bianchi Aria Aero, en 

aerodynaminsk landsvägscykel som uppfyller 

mina behov perfekt! Den funkar kanonbra för 

vardagspendlingen men är också optimal för 

att kunna sticka ut på en längre tur. Jag valde 

den för att den inte är för hård och inte för 

mycket aero, trots sitt namn. Jag kör den så 

ofta jag kan men under vinterhalvåret tar jag 

fram min betrodda vintersläde som får klara 

av det grisiga vädret. 

BIKESTER

Topstone Carbon 

Lefty 

More give 

More go 

More Lefty* 

More Give. More Go. More Lefty. A gravel bike to beat all gravel bikes. Dual suspension makes this the most 

off-road capable and on-road comfortable road bike ever made. See how at cannondale.com

MOT FRIHETEN PÅ TVÅ HJUL 

HUR CYKELN SATTE KVINNOKAMPEN I RULLNING 

Cykeln gav oss inte bara ett nytt transportmedel, den hjälpte också till att göra världen 

till en bättre plats för kvinnor. 

Text: Joanna Mackiewicz, Illustrationer: Carolin Stiefel 

BIKESTER.CH

På 1880-talet fick dock cykeln sin första 

storhetstid. Cykeln hade varit med ett tag, 

men det var först med uppfinningen av den 

så kallade säkerhetscykeln, med femkantig 

diamantram, kedjedrift och hjul av samma 

storlek, som den fick sitt stora genombrott. 

Den var inte bara lättare att använda än de 

stora och vingliga höghjulingarna som fanns 

tidigare, utan också billigare än en häst tack 

vare förbättrade produktionsmetoder. 

Fördelarna med 

cykeln är inte direkt 

någon hemlighet, de flesta av 

oss uppskattar verkligen dess positiva 

effekter på vår hälsa och miljö. Men det är 

inte alla som vet att cykeln också har satt i 

gång eller påskyndat sociala förbättringar – 

särskilt för kvinnor. 

För att förstå detta måste vi resa tillbaka i 

tiden till 1800-talets Storbritannien. I den 

sena viktorianska tiden delades samhället 

strikt upp efter kön. Om familjens ekonomi 

tillät så var det uteslutet att kvinnor skulle ha 

ett betalt arbete. I stället var deras jobb att 

ta hand om hushållet – och de förväntades 

stanna hemma. Män å andra sidan tillskrevs 

naturliga egenskaper som lät dem ha ett 

aktivt liv i allmänheten. 

Tillkomsten av den här sortens cykel 

sammanföll med den första vågen av feminism, 

vilket orsakade vad konservativa vid den tiden 

kallade ”inledningen på moralens förfall”. 

Cykeln gav kvinnor en möjlighet att ta sig 

längre bort från hemmet än någonsin tidigare. 

Den gjorde också kvinnor mer synliga i en 

miljö där de praktiskt taget inte spelat någon 

roll tidigare: utanför hemmets fyra väggar. 

Detta satte också spår i modet och 

reformkläderna gjorde sitt intåg. Onödigt 

komplicerade och snäva kläder fick lämna 

garderoben, långa klänningar, korsetter och 

krinoliner var helt enkelt inte gjorda för att 

cykla med. De fladdrande tygerna trasslade 

in sig i kedjan eller ekrarna och orsakade 

olyckor – så dem fick man göra sig av med! 

Cykling krävde kortare och lättare kjolar, och 

de modigaste kvinnorna hade till och med 

bloomers, byxor som var breda upptill och 

smalnade av mot ankeln, som såg mycket ut 

som herrbyxor. 

63

OVÄNTADE 

AFFÄRSMÖJLIGHETER 

Det var för mycket för det traditionella 

viktorianska samhället. De fluffiga plaggen 

från denna tid användes eftersom det ansågs 

olämpligt att visa kroppsdelar. Det är svårt 

att förstå nu för tiden, men det var få saker 

som gjorde allmänheten så upprörd som en 

skymtande ankel. Och en kvinna på cykel 

kunde av den anledningen inte bara få glåpord 

kastade efter sig – ibland kastades det till och 

med stenar! 

Särskilt fyndiga skeptiker hade ett speciellt 

sätt att avskräcka kvinnor från att cykla: 

genom att uppfinna åkommor som 

”cykelansiktet”; det ansträngda ansiktet man 

får när man cyklar sades leda till nervskador, 

huvudvärk och demens. Och det fanns 

klipska affärsmän som utnyttjade läget på 

sitt eget mycket speciella 

sätt: genom att erbjuda guidade cykelturer 

med ”förkläden”. För att komma på fråga 

som förkläde måste du vara gift, änka eller ett 

”gammalt hembiträde” över 30 år. Dessutom 

behövde förklädet rekommendationsbrev 

från två kvinnor i ”respekterad social 

ställning” och från en präst. 

EN OSTOPPBAR 

RÖRELSE 

Trots hindren fortsatte kvinnor att trampa. 

De behövde inte längre vara beroende av en 

man för att lämna hemmet och hade därmed 

många fler möjligheter att utföra betalt arbete 

eller att lära känna nya människor. Det gav 

dem också en möjlighet att kämpa mycket 

mer effektivt för sina rättigheter. I början 

av 1900-talet växte sig suffragettrörelsen 

stark, en rörelse som kämpade för kvinnors 

rösträtt. En del av framgången byggde på 

användningen av cyklar, en viktig del i alla 

deras protester. Under en av dessa protester 

hindrade de till och med Winston Churchill 

från att lämna London, med en barrikad av 

cyklar! 

Även i dag finns ett starkt samband mellan 

cykling och ett bättre liv för kvinnor. Till 

exempel på Fancy Women Bike Ride i 

Turkiet, där kvinnor klär upp sig och samlas 

för att cykla genom stan och därmed ökar 

kvinnors synlighet i stadsområden. Eller 

#BIKEYGEES, som lär flyktingkvinnor att 

cykla och meka i Berlin. I Afghanistan är 

kvinnor som cyklar ett ställningstagande för 

jämställdhet, eftersom de gör uppror mot ett 

mansdominerat samhälle. 

1896 förklarade Susan B Anthony att cykeln 

”gjorde mer för kvinnans frigörelse än 

någonting annat i världen”. Och som både du 

och jag vet finns det mycket kvar att 

göra. 

BIKESTER.CH

ラ 

ン 

ニ 

ン 

グ 

S 

U 

N 

R 

I 

S 

E 

R 

E 

D 

Move 

your mind 

at sunrise. 

#SunriseMind 

65

© KALKHOFF 

IM 

PR 

IN 

T. 

Bikestermagasinet 

Publicerat av 

Internetstores GmbH, Friedrichstrasse 6, D-70174 Stuttgart 

info@bikester.com 

Amtsgericht Stuttgart 

HRB 741359 

Huvudkontor: Stuttgart 

VD och Ansvarig utgivare 

Dr Hans Dohrmann, Thomas Spengler 

Tryckeri 

Vogel Druck und Medienservice GmbH 

Medverkande 

Ben Lubin, Bramm Clitherow, Joanna Mackiewicz, Martina Domnick, 

Mattias Rastbäck, Oscar Hentmark, Robert Svanell 

Dataskydd 

Om du inte längre vill få reklam från Internetstores GmbH, vänligen 

kontakta vår kundtjänst på Friedrichstrasse 6, 70174 Stuttgart, 

Tyskland, eller skicka ett e-postmeddelande till: 

info@bikester.com 

Copyright: 

Innehållet på dessa sidor är skyddat av upphovsrätten. Detta gäller 

texter, bilder samt grafisk form. Om någon information används i 

pressmeddelanden eller liknande måste källa anges. Användning av 

innehållet måste avtalas skriftligen med Internetstores GmbH. Med 

reservation för korrektur- och tryckfel. 

Leibnizstraße 5, 97204 Höchberg, Tyskland 

Annonsering 

Philip Seyb 

Redaktion 

Detta magasin använder FSC-certifierat papper. 

Bastian Steinecker, Frank Maier, Julia Möller, Martin Ohliger 

Grafik 

Christian Wenglorz, Emelie Voltaire, Jonas Christoph 

BIKESTER

NO MATTER HOW YOU ADD NATURE, 

WE’VE GOT YOUR BACK. 

FÖRBERED DIG FÖR DITT KOMMANDE ÄVENTYR 

Birger Jarlsgatan 43, Stockholm 

59°20’21.562’’ N | 18°4’ 2.806’’ E 

www.addnature.com

Bikester Magazine SV Sommar 2021

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?